Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘bröd’

Ett upprymt inlägg.


 

Påskkärring

En riktig häxa.

Jaa, jag är lite glad i häxhatten! Får man säga så fast det är långfredag? Får man känna så fast andra tycker att man ska hålla tyst med sin glädje? Fästmön och jag gjorde en riktig mardrömshandling på Tokerian. Mot slutet nästan skrattade vi fast vi ville grina, så slut var vi. Anna var trött efter en jobbvecka, jag hade skitont i ryggen (hört den förut?). Och katastrofen var nära när vi nådde slutmålet i affären – lösgodiset – och fann att lådorna och behållarna var i det närmaste… helt urplockade! Jamen vaff… till påsk, liksom, ser man väl till att ha ett välfyllt godisförråd, eller? Jag kände hur jag liksom blev… inte en påskkärring utan en riktig häxa…

Sen for vi ut till Himlen där en snäll Kronprins kom och mötte oss vid bilen. Jag kan ju inte bära mer än knappt mig själv, så Johan och Anna fick släpa in alla matkassar.

Blå tablett

En blå tablett.

Det tog en god stund att få in all mat i kylen – och ändå är vi bara fyra personer som ska tillbringa påsken tillsammans. Vi softade en stund innan jag och tjejerna stapplade iväg för att äta grekiskt. Ingen av oss orkade stå vid spisen, utan vi satte oss vid vita linnedukar med blåa tabletter och lät oss bli serverade.

Bröd

”Tagen och äten, ty detta är min lekamen för dig utgiven…” Fast så säger man inte nu för tiden.

En tjejmiddag med bröd, vin, spett och klyftpotatis. Kronprinsen stannade hemma – frivilligt – och gnagde på nåt halvfabrikat. Det är sällan vi får tid med de två äldsta, ännu mer sällan att vi får tid att vara bara tjejer. Ovanligt och roligt även om jag förstås önskar att vi alla kunde vara tillsammans.

Buss

Bussen fick stå kvar i skyltfönstret.

På hemvägen hade min rygg blivit såå mycket bättre. Jag vet att det berodde på vinet, men i kväll struntade jag i det. Jag ville bara slippa smärtan en stund. Och det fick jag. Bussen fick stå kvar i skyltfönstret och det var alldeles förträffligt att promenera hem i sakta mak och nästan inte känna av den där teoretiska käppen bak i jeansen.

Vi kom hem till Himlen lagom för att se sista halvtimmen när Sarah Dawn Finer sökte Sally Bowles. Jag kan ju inte påstå att längtan att se henne i Cabaret vid Uppsala Stadsteater blev mindre, precis… Som tur är har jag spelat in HELA programmet på DVD-hårddisken hemma. Det får jag glädja mig åt när jag kommer hem. Och så kan jag fortsätta drömma om ett teaterbesök. För övrigt, det lilla ordet

tack

är underskattat, men jag blev väldigt glad för just Sarah Dawn Finers  Twitter-tack!

Ännu har påsken knappt inletts. Jag mår förhållandevis gott. Ryggen är snäll i skrivande stund. Jag är mätt, lite i hatten, som sagt, och jag är nära en del av mina kära. Det är jag tacksam för.

Glad påsk! Eller, som det heter på i-språket:

Glid pisk!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett ilsket inlägg.

 

Bränd grytlapp

Bränd grytlapp luktar illa.

Jag har då aldrig gett sken av att vara nån mästerkocka. Men ibland måste ju även jag, 50+, laga mat. Till exempel nu i afton. Min kära Fästmö är ju alldeles ämlig och låg här och yrade och snorade när jag kom hem från jobbet. Redan i helgen inköptes kycklingchorizo som skulle avnjutas till kvällsmat med tillbehör. Här hemma. Bara det att jag nästan höll på att bli av med mitt hem. Den jämrans grytlappen tog ju eld när jag försökte snurra på korvj**larna på grillgallret i ugnen. Och bränd grytlapp luktar illa!!!

Nåja, jag lyckades släcka elden under vattenkranen i köket strax innan det var dags för nästa katastrof: en korvhelv**e gick av och rullade runt i ugnen. Jamen va f*****n… Hur rent och fräscht är det i din ugn? Ganska mycket, kanske, men se det är det inte i min.

Korvar med bröd varav en trasig med räksallad på

Trasig korvhelv**e med räksallad på.

Och som grädde på moset (!) hamnade räksalladen, som jag vill ha på tallriken bredvid korvarna i sina bröd, naturligtvis på en av korvarna. Den trasiga korven, förstås.

Förutom detta spottade Anna räksallad på bordet. Själv spillde jag ketchup på duken, hur i helv**e jag nu kunde lyckas med det – vi har ju bordstabletter under våra tallrikar…

Hoppas du hade en trevligare måltid en denna, där smockan hängde i luften. Mästerkockans smocka till sig själv, vill säga…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om goda ostar.


För ett tag sen
vann jag 150 kronor i presentkort på Boxholmsost hos vännen Klara. De tre presentkorten om 50 pix har legat olika länge i min plånbok, men nu har jag utnyttjat dem alla tre. Därför vill jag dela med mig av det mina smaklökar upplevde. Notera att Boxholmsost inte på något sätt har tvingat mig att blogga om deras ostar – jag gör det av egen fri vilja.

Först dock en språklektion: Box i Boxholmsost ska uttalas som box i boxas, inte som box i postbox. Noga är det, serru! För Boxholm ligger nämligen i Östergötland och där är det extra viktigt med uttalet.

Tre presentkort, tre ostar. Men faktum är att jag har provsmakat några till. Sen tidigare känner jag till och älskar Boxholmsosts gräddost. Den brukar min familj ha på jularna och den är så suveränt fet och god.

Vidare köpte Fästmön en ost på Distingsmarknaden förra månaden. Det var Boxholms Tellicherry pepparost, en ost som man knappt har släppt till affärerna än.

Men nu åter till de tre ostar jag köpte för mina presentkort: Borgmästarost, chiliost och Carolineost. Så här tyckte jag om dem:

Boxholms borgmästarost

Borgmästarosten är mellanlagrad. Lite för mesig, egentligen, för mina smaklökar. Men faktum är att Borgmästarosten är vädligt smakrik ändå. Jag tycker att smaken rentav är fyllig. Osten passar bra på alla sorters bröd – mjukt, hårt, vitt, grovt. Komplettera gärna med paprika. Och kanske ett salladsblad mellan smöret och osten? Lite persilja ovanpå?

Borgmästarosten får näst högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Boxholms chiliost

Chiliosten förväntade jag mig ha ett visst mått av sting i sig. Grunden är en gräddost med ganska kort lagringstid. Och visst känner man chilin – men inte förrän i eftersmaken. Dessutom är jag inte jätteimponerad över styrkan. Jag tycker inte att det här är nån stark ost. Då är Tellicherry peppar-osten betydligt starkare. Hur som helst, chiliosten är god och mina smaklökar kanske har blivit avtrubbade efter alla heta rätter.

Chiliosten får också den näst högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Boxholms CarolineostCarolineosten gick det tredje och sista
presentkortet till. Även detta en gräddost, men en sådan som har lite längre lagringstid, det vill säga mellan sju och åtta månader. Och det här är verkligen en ost i min smak! Den är lagom fet och den är lagom stark. Jag åt den på brungräddat knäckebröd, ovanpå ett lager Bregott med havssalt. Men det var osten jag ville ha mer av. Jag ville bara ta en skiva till hela tiden osten stod på bordet.

Toffelbetyget blir topp!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett asocialt inlägg. Delvis.


När jag lunchar
brukar jag ta min bok på gång och gå 50 meter till Kurre och äta nåt. Ibland är det roligt att variera sig och gå nån annanstans, men Kurres ställe har bra lunchmat, serverad med rikliga portioner grönsaker, av trevlig personal och till bra pris. Jag tycker att 66 pix för en lunch (typ paj med sallad och dressing) med dryck och bröd samt kaffe och småkaka på maten är väldigt bra.

kakor till kaffet på maten

Småkakor till kaffet på maten får man hos Kurre.


Idag kom jag iväg lite senare.
Jag höll inte på nåt sätt på att svälta ihjäl, för vi hade ju fått kaffe och macka vid frukostmötet. Men bilen skulle flyttas på till rätt parkering och så var det väldigt svårt att slita sig från jobbet. Det är väldigt intensivt just nu. Tog mig faktiskt i kragen och påminde min chef via mejl (han är på kurs den här veckan) om att jag behöver nån form av besked om fortsatt visstidsanställning eller ej. Jag har ju några semesterdagar, annars, som jag gärna vill ta ut.

Kurres ställe är suveränt. Jag har till och med ett eget bord, längst in åt höger i den lilla lokalen. Där sitter jag med mitt eget lunchsällskap och bara njuter av såväl andlig spis som lekamlig. Den andliga spisen består för tillfället av Hjärta av jazz. Dessvärre var det en sur unge som förstörde mitt humör genom att blänga på mig. H*n tyckte nog att jag skulle flytta på mig till förmån för den egna personen inklusive förälder. Sura, gloende ungar är det värsta jag vet. Så jag utdelade ett riktigt ont Toffelöga. Blänger du på mig, blänger jag på dig – sju resor värre!

Sallad och bok

Dagens lunchsällskap bestod av sallad och jazzbok.


Förmiddagen försvann rask
t i ett möte där jag samtidigt blev lite mejlterroriserad. Jag skulle ha haft ytterligare ett möte klockan elva, men vi flyttade det till i morgon bitti, tack och lov. I övrigt har dan flutit på med sedvanligt jobb, det vill säga webberier av olika slag, samt lite planering.

Jag aviserade att jag skulle gå tidigare, det vill säga den egentliga tid arbetsdagen slutar, klockan 16.18. Det höll jag nästan, var bara tio minuter sen. Men jag hade kunnat få stanna kvar om inte kollegan KS förbarmade sig över ett sent jobb som trillade in. Riktigt bussigt!

Detta innebar att jag kom till Stormarknaden i vettig tid. Utförde mina ärenden och träffade på Agneta. Vi kacklade en stund och blockerade äpplen och morötter för en man, men han var så godmodig och gladlynt att jag blev förvånad.

Sen kastade jag mig in i djungeln på ICA Kvantum. Det är sannerligen en prövning. Varje gång jag går där vill jag utveckla akut autism. Jag orkar inte med folk som står i vägen för min framfart, som såsar, som pratar, stimmar, ungar som skriker… Jag blir så trött, så trött och tycker att det mest är förfärligt. Men jag överlevde.

Hemma var det mörkt och tyst, för Fästmön jobbar kväll igen. Men hon slutar klockan 20, så jag ska strax åka och hämta henne. Därför blir det ingen Antikrundan för min del i kväll, utan jag spelar in och tittar i morgon kväll i stället.

Anna var söt och tvättade en tröja åt mig och jag själv har kört en maskin tjockis-svart som snart är klar. Dessutom har jag kontemplerat i duschen en stund i min ensamhet. Det var rätt skönt. Jag blir ganska trött på människor en sån här dag. Vi missförstår varandra och jag har inget tålamod med folk som tror att de vet vem jag är när de i själva verket inte har den blekaste aning.

Men se Anna sitter jag förstås hellre här med. I morgon bär det emellertid av till Himlen för hennes del, för då väntar moderskap på heltid. Själv dyker jag upp i Himlen lagom till handlingen på lördag.

Vad händer hos dig i helgen??? Rita Skriv och berätta, jag blir så glad då!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett grinigt inlägg.


Tisdagar är inga bra dagar.
Det har de aldrig varit i min kalender. I natt sov jag jätteilla. Jag somnade och sov typ tre timmar, sen vaknade jag. Och slumrade och vaknade varannan timme. Fästmön sov visst lika illa. Det är inte tyst i huset ens på nätterna.

När jag låg vaken under vargtimmen – och de andra timmarna – cirkulerade tankarna förstås kring diverse små saker. En riktig småsak på jobbet låg jag och klurade på hur jag skulle lösa. Det hade jag inte behövt göra. Jag fick direktiv under dagen och har utfört det hela. Jag gör som jag blir tillsagd. Jag böjer min nacke. Men jag ler baske mig inte.

Böjd nacke

Min nacke är böjd precis som Maria Miesenbergers bronsskulptur. Vill du se skulpturen i sin helhet rekommenderar jag dig ett besök på Konsthall Märsta.


Tisdagens jobb
har i övrigt löpt i kringelikrokar. Som vanligt. Faktum är att jag börjar njuta av att det är så… oberäkneligt… Oförutsägbart… Föränderligt… Fast jag skulle önska att det fanns rymd för mina idéer. Idag har jag i alla fall fått skriva och det gillar jag. Men det är svårt när det pratas i rummet. Jag tryckte in iPhonens lurar och slängde på nån radiokanal med sextiotalsmusik. Det gick bättre att författa då. Intervjun som föregick skrivandet var en trevlig pratstund med en engagerad trio konsumentmänniskor. När andra ställen drar ner på sånt har min arbetsgivare i stället ökat. Och det ger resultat i form av snabbare hjälp för den enskilde. Naturligtvis också mindre lidande – av olika slag. Sånt tycker jag är kanonbra!

Eftermiddagens sista möte börjar klockan 16. Det innebär att jag nog lär sitta över en stund i kväll. Det roar mig inte så särskilt eftersom det är sista hela kvällen som jag och Anna har tillsammans innan hon återvänder till Himlen för att vara mamma på heltid. Men förhoppningsvis är vi klara före arbetsdagens egentliga slut. Jag ska handla lite på hemvägen också. I kväll blir det korv av olika sorter med bröd till middag och jag är ansvarig. En typisk trist tisdagsmiddag. En dag när jag har böjt min nacke men vägrat att le. Jag ler inte på kommando.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om min söndagseftermiddag.


Det blev en rejäl go-fika
i eftermiddags ute i Himlen. Så rejäl att jag inte har orkat laga mat. Än. Fästmön och jag stannade vid ICA Heidan. Medan Anna köpte nyttigheter köpte jag bullar, kakor och fingerkex med vit choklad. Jajamens! 

Kaffet var klart när vi anlände till Himlen. Anna hittade vid en utgrävning en bit ljuvlig citronsockerkaka som också sattes fram. Mycket gott att mysa med framför värmeljusen i de ljuslyktor som Anna fick som första gåva till sitt nya hem i november 2007. Roligt att de fortfarande används…

Ljuslyktor-duplex-jpg

En första gåva till Annas nya hem hösten 2007.


Somliga bubblade,
andra babblade och så fipplades det med mobiler också. Anna och jag försökte få kontakt med mr Kobra på Morgonen. Men inget svar där. Till sist åkte vi dit och väckte den björn som sov.

Anna fraktades med diverse saker tillbaka till Himlen. Jag åkte sen hem till New Village för att förbereda mig inför en ny arbetsvecka. Märkligt nog har jag söndagsångest inför den… Vilken tur att jag får lägga mitt huvud i M:s händer i morgon kväll, det tror jag att jag lär behöva.

När jag svängde in på parkeringen här hemma stod en bil med både motor och lysen på infarten. Vid ena långsidan av bilen stod en blond man i 25 – 35-årsåldern, iförd svarta träningsbyxor med vita ränder på sidorna  - och kissade!!! Bilen var en mörk Volvo, med registreringsnummer… Nej, taskig tänker jag inte vara. Men jag undrar vad det är för jävla oskick att ställa sig och pinka på vår gård?! Nästan mitt emot finns en väg till snötippen. Där kan bilar stanna och där kan man kissa – i skogen. Fy så äckligt att stå och kissa för öppen ridå, helt ogenerat! En del människor är bara vidriga.

Nu ska jag försöka sudda bort detta kiss-minne och fixa till söndagsmiddagen: kycklingchorizo med bröd och räksallad.


Livet är kort. Och jag är visst lite hungrig, trots allt…

Read Full Post »

Ett inlägg om första arbetsdagen på nya jobbet.


Plötsligt blev jag en i gänget igen.
Vilken konstig – men skön! – känsla… Hade lite svårt att sova under småtimmarna i natt. Rädd att försova mig. Sånt man inte får göra den första dan på nya jobbet. Men upp kom jag och iväg. Jag var framme före klockan åtta till och med.

Det som mötte mig direkt utanför min nya arbetsplats var… en polisbil. Det var lite halvläskigt, men polisen var på parkeringen för att ta hand om en person som inte borde köra bil.

De vänliga damerna i receptionen ringde efter min chef Johan som kom ner och hämtade mig – jag har ju ingen ”passer-plupp” och kan alltså inte komma in hur som helst.

Under förmiddagen fixades parkeringstillstånd och en dator, men största delen av tiden ägnade jag tillsammans med Per, som jag ska ”efterträda”. Vi fick hålla till i fikarummet, för det borrades under vårt kontor så man blev både hörselskadad och vibrationsskadad i ars… rumpan…

Per har en genomgång

Per går igenom sina strategier och planer för mig.


Per jobbar sina sista dagar
den här veckan, så det gäller för mig att försöka få så mycket tid som möjligt med honom för överlämnande. Samtidigt måste Per hitta tid för att avsluta saker, hålla i utbildningar, delta i möten etc. Han börjar direkt på sitt nya jobb på måndag…

Min lånedator beställdes direkt på morgonen, men jag fick klara mig utan under förmiddagen. Jag hade i alla fall en mus…

Skrivbord utan dator

Skrivbord utan dator, men med mus.


Jag hade knyckt med mig
ett block och en penna från min förra arbetsplats, men fick sen lite koll på kontorsmaterialförrådet på nya jobbet. Samtidigt som min lånedator beställdes, gjordes också beställning på e-post, inloggningar etc. Det hände ganska mycket på förmiddagen och plötsligt var det dags för lunch.

Sallad och bubbelvatten

Idag blev det avocadosallad med bröd och Ramlösa citrus.


Det finns ett bra litet ställe
bara några meter från jobbet där man kan köpa sallader, pajer och lite andra smårätter. Sen kan man naturligtvis ha med sig matlåda och värma i fikarummet. Jag tänker mig att lunchen blir dagens huvudmål, så det kanske var lite klent med bara sallad. Får bli ett par kvällsmackor senare – när jag ser sista delen av Bron! Jag spelade in den igår kväll på DVD-hårddisken eftersom jag ville skjutsa hem Fästmön och Prinskorven, Det hade blivit rätt sent för dem om de skulle ha fått ta bussen. Har haft fullt sjå att hindra folk från att berätta slutet!!! Ibland är framför allt Twitter en lite alltför informativ kanal…

Efter lunch var vi och hämtade min lånedator, en liten, men ganska kvick laptop. Det enda som inte var kvickt på den var intranätet… Fast det har ju inte med datorn att göra. Dessutom var det väldigt förvirrande att nya jobbets intranät har blå dekorfärg och extranätet brun - på mitt förra jobb var det precis tvärtom… Lite bökigt på nya stället är också att intranätet körs på en lägre version av webbverktyget än extranätet. Samtidigt ska ju webben göras om och i slutänden gissar jag att tanken är att ha samma versioner på båda.

 Dator och trycksaker

Mycket läsning blev det idag…


Per hade en del jobbmöten
på eftermiddagen, så jag roade mig själv med att läsa in mig på lite informationsmaterial. Jag hade börjat på förmiddagen redan, eftersom jag inte hade nån dator. När datorn sen kom kunde jag kolla webbplatserna och snoka runt där. Jag kan meddela att det verkligen behövs en omstrukturering av extranätet – och den har ju Per nu lagt grunden för i och med sitt förslag (som också blir upphandlingsunderlag).

Det är väldigt trevliga människor som jag jobbar nära – i alla fall dem jag har träffat idag. Hjälpsamma och vänliga. Chefen är också trevlig, men som alla chefer också väldigt upptagen. Vi hann inte prata så värst mycket idag mer än att han fick mitt personnummer för datorn och inloggningens skull…

Alla utom chefen sitter i en sorts kontorslandskap. Det är väl rätt OK, men jag lär nog behöva några dagars tillvänjningsperiod. Tur att mycket sköts via e-post numera och inte telefon. Men lite jobbigt blir det till exempel när nån av oss får besök.

Just nu snurrar det rejält i skallen. Jag är glad att jag hittade både till jobbet och sen hem igen. Det gick bra att köra, även i rusningstrafik. Nu har jag slängt på en maskin tvätt och beställt en skattsedel som jag måste lämna in snarast.

I morgon är det  krisövning hela dan. Detta till trots ska jag försöka boka in fotografen, som behöver plåta mig för den där veckotidningsartikeln, runt lunchtid. Han skulle ringa mig lite senare i kväll.

Nu behöver jag rensa skallen en stund, men nån gång under kvällen tar jag förstås min surfrunda bland mina Kickor & Pluttar.

Har du haft en snurrig eller rak dag idag??? Du får gärna skriva några rader i en kommentar och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om veckans sista dag.


Det var lite rastlöst idag
för min del. Många tankar snurrar just nu. Helgen har varit omtumlande. Den liksom började dåligt och fortsatte… helt väldigt bra. Mycket att tänka på gjorde att jag lämnade Himlen ganska tidigt idag. Det är inte alltid lätt, jag vill ju vara med min kära. Men jag är också min egen hårdaste domare och slavdrivare och det var en del som skulle göras idag.

Anna tittar åt sidan

Min kära.


När jag kom hem
tyckte jag att kyl och frys uppförde sig lite som barn när de har nåt fuffens för sig: de var tysta. En kall hand kramade hjärtat, fick mig att uppsöka toaletten och under en ganska lång stund fundera om jag skulle behöva köpa nya vitvaror. Men nej! Tack och lov inte ännu… Lite senare i afton upptäckte jag dock att min kaffeperkolator läcker. Så det kan bli en tur till nån elfirma i alla fall endera dan… Eller också är det jag som påverkar elektriska prylar runt omkring mig. Du såg kanske vad jag gjorde med Jerrys dator igår…

Jerrys Poltergeistskärm

Poltergeist?


Parkerade mig
framför min egen dator efter att ha packat upp mina grejor och de varor jag hade inhandlat på vägen hem. Skrev. Försökte läsa in mig lite lagom inför tisdag. Sökte tre jobb. Det hade kunnat bli fyra, men ett webbformulär hos ett företag krånglade.

Igår fick jag förresten svar på mina och några ytterligare personers kommentarer angående felaktiga länkar i en lediga tjänster-grupp på LinkedIn. Jag fick ett långt svar där ansvarig berättade att h*n startat och driver gruppen på ideell basis och att h*n därför inte hinner svara så ofta på kommentarer. Jag hade skickat min förra kommentar i augusti, nu hade frågan aktualiserats av en annan person och jag upprepade min fråga. Men jag tänkte först, att det antingen var min dator som krånglade eller jag som var dålig på LinkedIn. Det var inte förrän i augusti som jag startade kontot där, tror jag, och jag kan inte allt än.

Nu fick jag tipset av den som driver just den här gruppen att gå in på den ursprungliga webbplatsen direkt i stället. Det var ett ganska långt svar, men det sa mig faktiskt ingenting annat än att jag uppfattade – mellan raderna – att personen som driver gruppen hade känt sig kritiserad. Det var absolut inte meningen. Ibland är det baske mig inte lätt att veta vad man får säga och vad man inte får säga. Men om nåt inte fungerar är det kanske bra att få veta det..? Självklart hittade jag för länge sen en annan lösning, men när frågan aktualiserades, ville jag veta hur det låg till. Och när inte bara ytterligare en person utan också en tredje person hade samma fel, kunde det ju liksom varken vara fel på mig eller min dator. Jag tycker att den här gruppen är bra, men jobben som finns där har jag oftast hittat på annat ställe först. Och det blir ju lite dumt när vissa länkar inte fungerar. Man tappar lite intresse då. (Undras om jag åker ur gruppen nu..?)

hand i kedja

En del länkar fungerar inte.


Mamma fick ett samtal
och hon pratade i nästan 42 minuter. Men det var inte så mycket ältande idag, mest mot slutet och då, som så ofta, om hennes städning. Jag tycker annars att mamma är duktig som har klarat och klarar sig så bra som hon gör efter det som hände sommaren 2006. Ibland får jag känslan av att hon gått vidare bättre än vad jag har kunnat.

Till middag blev det körv, kycklingchorizo med bröd och räksallad. Jag har läst och läst, för min bok på gång är såå spännande. Men jag får ont i huvudet, trots att jag använder läsglasögon utanpå linserna. Det är jobbigt, men jag vet att det finns de som har värre krämpor, så det är bäst att jag är tyst.

En av mina förföljare ringde och knäppade sig på min fasta telefon. Men jag har fått käft nu och bad personen för sjuhundrfyrtiofjärde gången att sluta ringa hit och sen la jag på. Men herrejisses, hur många år orkar dessa sjuka människor hålla på och förfölja andra?

Spöade en och annan i Wordfeud, messade med ett par kömpisar, men det som krönte den här veckan började klockan 21 på SvT1: Bron! Fy te rackarns så bra och spännande den TV-serien är! I kväll blev det också en del sorgliga känslor. Och nästa söndag går sista delen…

Det var kallt i mitt hem nu i kväll och jag ser att utomhustemperaturen ligger på ett par minusgrader. Jag har tänt ljus som doftar äpple och jag har tryckt i mig lite cheddarostbågar. I morgon inleds min storstädning med köket… Jag är taggad!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om mat, erbjudanden och om att känna sig viktig (NOT!).


Igår kväll var vi bortbjudna
på middag hos Fästmöns snälla mamma och hennes man L. Anna hade fullt upp med diverse hela dan, nästan. Själv hade jag en bra dag – jag hittade tre intressanta jobb att söka och jag gick en härlig promenad i solen. Idag är det klenare med jobbutbudet. Höll på att skriva ansökningar på två jobb jag redan har sökt! Vilken tur att jag kollade min Excel-lista först… Jag har suttit och letat en god stund nu, men inte hittat nånting. Det är en dålig start på dan.

Jag var och handlade lite igår och köpte hem körv och lax så vi ska ha några planerade middagar framöver. Annars är det lätt att det blir skräpmat och det är varken bra för oss eller ekonomin. På Tokerian har de ofta fina extrapriser som jag försöker utnyttja när det passar. Jag köper till exempel gärna fisk och kalkon när det är billigt. Eftersom jag är Willys+-kund får jag lite fler erbjudanden än vanliga kunder. Ibland delar jag med mig till Anna, särskilt om hon ska ha alla ”barnen” hos sig och det är kött som jag inte äter.

Men igår slapp jag försöka trolla vid spisen, som sagt. Vi var alltså bortbjudna – och jag kan ju meddela att vi inte gick utsvultna därifrån. Annas snälla mamma hade lagat en härlig, nyttig och mättande soppa som vi åt med bröd och ost till. Efter det var jag mätt, egentligen… Då blev det ansjovispaj och sallad, ost och kex. Som avslutning på det hela intogs kaffe och söt paj i soffan. Inte konstigt att Anna ser lite övermätt ut på bilden…

Anna m handen för munnen

Anna har nog tryckt i sig lite för mycket här…


Medan Anna klurade på
ett tankepussel hjälpte jag L med lite datorbestyr. Annas snälla mamma förevisade ett tusenbitarspussel som hon sitter med – framför TV:n. Jag blev så sugen att pussla igen, men vet hur det var sist: jag vill bara sitta vid pusslet och inget annat blir gjort.

Eftersom parkeringstiden började gå ut blev vår sorti lite hastig. Jag vill inte ha fler p-böter, tack så mycket. För att vi inte skulle svälta ihjäl på den långa vägen hem (hade vi inte varit på olika håll strax före middagen så hade vi nog promenerat – det är ungefär 1,4 kilometer…) fick vi med oss lite färdkost. Det var härliga äpplen från Slottsträdgården! Äpplen, som verkligen doftar äpplen, du vet…

äpple i hand

Äpple som verkligen doftar äpple…


Under tiden jag har skrivit det här inlägget
har det trillat in ett nej på ett sökt jobb. Igår fick jag tre nej. Eftersom nejen är så många gäller det att försöka matcha med att söka ännu fler jobb. Lite svårt, dårå, när inget finns kvar att söka… Igår kväll skickade jag i alla fall över mitt CV till en Twitterbekanting som ska byta jobb. På det snart före detta jobbet (före detta för personen, alltså!) behövs nån som tar över och kanske kan det finnas en möjlighet för mig där. Desperationen närmar sig, kan jag meddela.

På fredag tänkte jag förnedra mig genom att gå till Arbetsförmedlingen. De vill ju träffa mig där för en uppföljning av min aktivitetsrapport. Du kanske minns att jag fick brev från dem om detta i fredags. Visst känner man sig viktig när de skriver så här (ett direkt citat ur brevet):

[...] Räkna med väntetider och förbered dig på ett 5 minuters samtal utifrån din inskickade aktivitetsrapport.
Du kommer att träffa en arbetsförmedlare som följer upp ditt arbetssökande utifrån din inlämnade aktivitetsrapport. [...]

Dessutom, som du noterar, är brevet illa skrivet. Samma sak, nästan, tjatas om i två på varandra följande meningar. Man undrar om det jobbar några skrivkunniga kommunikatörer på Arbetsförmedlingen..? Och så avslutas brevet med sedvanligt hot:

[...] Om du inte besöker oss för uppföljning enligt ovan, riskerar du att det påverkar din ersättning från Arbetslöshetskassan.

Nej, det här var ingen bra start på min tisdag. Förhoppningsvis kan dan därför bara bli bättre! Anna är ledig och det står nåt litet ärende på dagordningen idag. Jag tänkte hänga på och samtidigt tanka.

Hur har din dag börjat??? Bättre än min??? Skriv gärna några rader och muntra upp mig, för ingens dag kan väl ha börjat sämre än min. Eller???

Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om denna novembertisdag.


Det slutade regna
framåt dan. Jag lämnade New Village vid lunchtid och hetsade ut i trafiken.

Yiiiiiihaaaaaaaaaaaaa!

Vägarbeten sinkade mig. Men till slut mötte jag Klara. Det var alltför länge sen!!!

Klara

Klara fipplar med sin mobil.


Jisses så nervös jag var!
Ja inte för att träffa Klara, utan för intervjun! Att hänga med Klara var bara så kanon – jag glömde nästan bort nervositeten. Nästan, vill säga.

 Jag o Klara

Klara är den normala till höger i bild. Jag är den med dubbelhakorna till vänster på bilden. Den som har en bebisscarf runt halsen.


Syftet med träffen
var att fika. Det är inte precis så att vi har jätteråd med det, men när det har gått typ nästan två år sen vi sågs tyckte vi nog att vi kunde unna oss köpefika.

Mindre kul var det sen att komma ut till bilen och finna en P-Nisse som just hade skrivit ut en p-bot. Smarta jag hade visserligen betalat p-avgift – men i fel parkeringsautomat… Och eftersom automaten inte ens tillhörde det aktuella p-bolaget åkte jag på 300 spänn i böter. Precis vad man vill ha när man är arbetslös och lever på a-kassa – NOT!!! :evil:

P-böter

P-böter på 300 spänn var inte vad jag önskade mig av dagen.


Just böterna
var inte vad jag önskade mig av den här dagen, men vi får ändå se om ”hela grejen” var värd pengarna! Mer om detta kommer förstås i ett lösenskyddat inlägg strax! Men jag kan avslöja att vi bland annat tittade på denna…

 Raket

Månen tur och retur? Snart kommer Tintin!


Klara följde mig
ända till porten och det var nog tur. För då slog den riktiga nervositeten till! Men jag kom i alla fall ihåg att byta skor – tack vare Klara…

Jag fick skriva in mig i en besöksdator och fick ett besökskort som ledde mig in i byggnaden. Interiören påminde mycket om min förra arbetsplats, med glasväggar och dörrar och korridorer…

Stol o matta

Typisk stol och matta.


Trots att jag var tidig
behövde jag inte vänta mer än högst fem minuter innan jag träffade en trevlig och pratglad man – som kunde lite teckenspråk! – i Hav (rummet hette så).

Vägen hem var inte längre än vägen dit, men det var betydligt mer trafik och längre köer. Riktigt läskigt på vissa ställen. Men helskinnad kom jag hem och gladde mig åt nånting som inte var en räkning i postboxen:

Kort från New Zealand

Vykort ända från New Zealand!


Tack snälla Hvita Frun för kortet! Jag blev jätteglad!!!

Medan Fästmön förberedde middagen skenade jag över till Tokerian för att köpa bröd och annat. Det snurrar mycket i huvudet nu… En del av er kan, som sagt, strax läsa mer om det snurrande i det lösenskyddade inlägget. (Ska bara skriva det först!) Men jag kan säga till alla att det har varit en finfin tisdag – förutom p-boten, dårå…


Livet är kort. Det är mitt hår också.

Read Full Post »

Older Posts »

snowflakes in rain

"Den mest spretiga och nördiga på bokbloggshimlen" /Vixxtoria

Rapport från Gummirepubliken

Dessa dagar som går: Livet

jerryolsson.com

En sak i taget

Charlas Värld

Livet här och nu i min värld

Per Vikström @ Internet

Internet, webb, digitalt, sociala medier, projektledning...

kaosredan

"Barn är inte bara en tröst i ålderdomen. De påskyndar den också" Ulf Stenstrup

Pingolina

vardagsdravlar

2000aldrig

Humor och satir - Ingen går säker

augustifarmor

Här kan du handla fantastiska änglar, handstickat och andra små saker och ting.

Tankar ifrån skroten part 2

Ytterligare en egotripp

Frustrationer och annat otyg

....och livet är underbart!

Under skalet på en sköldpadda

In order to move forward, even a turtle must stick its neck out

On The Trigger

Annas fotoblogg

LaXn - Shit Happens Everyday

Shit Happens, Watch me!

Arga Klara

Roligt, relevant, personligt. Jag har en åsikt - har du?

Nillan på nätet ....

En blogg i mängden . . .

FruHattUnderJorden

Asfaltblomma med landetlängtan. Och ibland tvärtom !

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 253 andra följare