Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘chokladig’

Ett tvivelsamt och grekiskt inlägg.


 

Det blev grekisk inramning Fästmöns och min lördagskväll. Efter att ha tillbringat eftermiddagen med att jaga sand behövde vi ju äta. Jag tyckte vi skulle fira att jag har fått jobb. Tyvärr har jag inte fått lön än, men jag grävde fram två femhundringar ur min nödkassa och en åkte vi ner på stan.

Åkanten över Fyrisån

Oktoberkväll. Här glor vi på Åkanten från en bro över Fyrisfloden.


Vi var liksom inte ensamma hungriga 
igår kväll. Dumt nog hade vi inte bokat bord och vårt första alternativ på matställe var knökfullt. Vi strosade därför vidare och hamnade på Tzatziki. Där var det också fullt, så fullt att folk även satt på uteserveringen. Det kändes… lite kallt, för precis som Åkanten på bilden ovan ligger Tzatziki vid Fyrisfloden. Men vi lyckades få ett ett bord för två inomhus. Och där är det hur mysigt som helst. Det är en gammal byggnad och en ser valv och tegelstenar. Dessutom hänger det många roliga saker på väggarna, ifall en inte vill titta på varandra. Självklart tittade vi på varandra, men det var liiite svårt att konversera – ljudnivån var på såna höjder att alla samtal måste föras halvskrikande.

Hjul på väggen inne på Tzatziki

God hjul? Nä, de var faktiskt ganska dammiga och det hängde spindeltråd från dem. Men vackra att se på, trots allt.

 

Anna på Tzatziki

Min fästmö.

Det slog mig att det var väldigt många unga människor ute och åt. Det är trevligt, men en kan ju inte låta bli att undra hur de har råd. En får känslan att det inte är så farligt med den där ungdomsarbetslösheten… Nåja, vi lite äldre fick som sagt gräva i våra nödkassor, men jag tyckte att vi skulle äta gott och mycket och verkligen unna oss. Det gjorde vi.

Det blev en trerättersmiddag med en flaska grekiskt rött Tsantalivin. Jag smockade i mig piperia gemisti till förrätt. Det var starkt och gott, men jag saknade bröd till. Det kom aldrig. Nu må det vara förlåtet, för det var verkligen smockfullt på stället och personalen fick slita hårt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi valde samma huvudrätt, kycklingsouvlaki. Den grekiska salladen till var fräsch, men jag fick mycket större och många fler bitar fetaost än Anna. Vidare förstår vi fortfarande inte vitsen med att lägga ett bröd med röd sås i botten på tallriken. Det brödet går aldrig att äta och jag är inte överdrivet förtjust i den röda såsen. Jag ångrar att jag inte bad om att få mer tsatsiki i stället, för den klicken var mikroskopisk.

Till dessert beställde vi båda kaffe, men bara Anna fick först. Miss nummer tre, alltså. Jag åt chokladtårta och den var helt ljuvlig och alldeles lagom chokladig. Blåbär, hallon, hallonsås och en gigantisk physalis gav syrlighet och en klick grädde gav sötma. Allt smakade underbart gott.

Fyrisån natt

Fyrisån by night.

Vi rullade mot bussen och klarade av att resa hem utan att kräkas eller så. Det var ganska sent när vi kom hem, så vi satt inte uppe så länge.

I morse lyckades jag sova lite längre, Anna lite kortare. Snart är det dags att skilja på oss igen. Vår enda gemensamma vuxenhelg utan jobb i månaden passerar alldeles för fort. I eftermiddag pockar våra respektive familjer på uppmärksamhet. Jag har varit duktig och tagit fram ett paket kycklingfärs ur frysen. På så vis vet jag att måste laga till nån middag i kväll, annars hade jag struntat i det. Att äta ensam är aldrig roligt. Att äta grekiskt är alltid gott.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

När man har låtsasfödelsedag ska man väl också få tårta? Visst! Mamma perkolerade kaffe som bara blev till vatten så vi fick göra det en gång till. Men det var bra, för under tiden hade Tobleronetårtan tinat ordentligt och blivit härligt chokladig…

Kaffe i min gamla kaffemugg från högstadiet, minst, samt tårta på mormors assietter. 


Mamma hade aldrig provat Tobleronetårta
tidigare och väntade med spänning på att få hugga in. Jag skulle ju som vanligt fota först. Nu börjar mamma låta som barna O när jag tar fram mobilen. Då skriker de…

NEEEJ!

Men jag fick i alla fall ta en bild till av mamma!

Mums!


Vi tog faktiskt två små bitar var,
men halva tårtan är kvar. I kväll orkar vi nog inte äta mer tårta, så den sparas till i morgon. För del tre i detta fantastiska födelsedagsfirande innebär ju middag i kväll på Restaurang Ming – och därifrån går man aldrig hungrig…

Bara en sak känns lite ledsam och det är att Fästmön inte kan vara med och fira. Men, men, vi ska ju faktiskt fira en födelsedag på riktigt i nästa vecka – och det är inte min…

Read Full Post »

Igår när jag kom hem bara bubblade jag av glädje! Åter hade jag goda nyheter som jag fick dela med Fästmön och senare också per telefon med mamma. Men tusen tack även till alla er som har lämnat grattis- och lycka till-kommentarer vid mitt inlägg Önskan! Och till mammakusinen B som mejlade. Ni betyder så mycket för mig, det är ni påhejare som gör att jag orkar fortsätta blogga och fortsätta kämpa ett tag till. För även om det inte är helt optimalt att det blir en delad tjänst maj-juni-juli och även om det inte heller denna gång är nånting mer permanent, ser jag det hela som ett stort kliv framåt. Och tre månadslöner till gör ju att jag kan försöka spara lite pengar. Man har ju under en ganska lång tid lärt sig att leva på Typ Ingenting*.

Det klart att vi skulle fira igår, men Anna mår ju inte alls bra. Värst är lilla nosen. Så jag informerade en vän på Twitter att jag skulle

[…] hänga tvätt, sen sopor […]

Eh ja, det blev väldigt illa formulerat.  😳 Här kommer en korrekt version: (korrigerad efter att vissa språkpoliser uttalat sig!..)

Jag tvättade en maskin som jag hängde. Jag körde en maskin tvätt och hängde sen tvätten. Därefter gick jag ut med soporna till soprummet. 

Sen slet jag fram en Tobleronekaka som jag råkade (!) ha i frysen och den festade vi på tillsammans med kaffe och Irene Huss. Tobleronekakan hann smälta och bli ljuvligt kletig och chokladig… Mums! Dessutom lyckades jag köpa den till rabatterat pris häromdan – jag kom ihåg att lämna fram rabattkupongen innan den gick ut den 31 mars. (Jag har fortfarande de där 50 spännen från ICA som frös inne i färskt och surt minne…)

Den var ljuvligt kletig och chokladig…


Igår kväll
råkade jag också på en och annan galen Brynäsare på Twitter. Det är väldigt sällan jag chattar på Twitter, men igår blev jag tvungen att fråga dessa båda SPORTFÅNAR vad Brynäs är för nåt. Jag hörde genom datorn hur de smackade med sina tungor, himlade med sina ögon och skakade sina huvuden. Sen fick jag veta att en av dem blivit så uppspelt att h*n råkat väckt sin sovande son med ett illvrål. Ja, jag säger då det! Sport och idrott kan aldrig vara nyttigt! 😉

Lite mer seriöst nu. Dagen idag har jag inte lika fullt inbokad som igår, endast en intervju. Men jag ska jaga några personer som tror att de kommer undan Tofflans förhör intervju. Vidare måste jag börja korrläsa det jag skrivit i min plan hittills. Jag har bett min förra avdelning om hjälp med genomläsning, men ingen av de cirka åtta personer jag har frågat har tid. Då får jag  försöka få till det på egen hand. Men det är jäkligt svårt att korra sina egna texter!

För övrigt har doktorn inte ringt, men han borde ha få svaret från undersökningen senast idag. Jag hoppas han hör av sig så vi kan prata om medicinering och eventuell fortsatt utredning av blodet.

På väg till jobbet i morse hamnade jag bakom den här bilen och jag kunde inte låta bli att fota. Jag ser det som ett tecken…

Ett tecken?


*Typ Ingenting = a-kasseersättning

Read Full Post »