Blått och flott, jobb och lek

Ett inlägg om en blå och flottig dag och lite annat.

---

 

Huset jag jobbar i.

HA! Det skulle ju bli dåligt väder. Inte här! Det har visserligen varit kallare vindar idag, men himlen har varit klarblå ända till nu framåt kvällen. Jag älskar den rosaröda färgen på byggnaden jag jobbar i, allra helst när den står mot just den klarblå himlen, så jag kunde inte låta bli att fota den i morse igen när jag anlände. Bilköerna var kortare den här morgonen och det tog mig ungefär 20 minuter att åka till jobbet. Det klagar jag inte på!

 

 

För att matcha himlen bar jag en lika klarblå pikétröja i morse. Min älsklingsfärg – efter orange, förstås! Och nu när jag har gått ner lite i vikt är det roligare att ha kläder i andra färger än tjockis-svart. Men Kladdmaja Spillkråka kunde naturligtvis inte låt bli att sätta en fläck på den fina tröjan. En fettfläck, dessutom. Jag behandlade den med kallvatten, vilket resulterade i att jag gick omkring med en blöt blaffa på… bröstkorgen en stund efter lunch. JAG HATAR FLÄCKAR! Nu är pikén behandlad med fläcktvål och hänger på tork. Hoppas tvålen dödade fläcken, annars blir jag ledsen.

Flottigt på bröstkorgen! 😦

 

Mycket smakligt!

Lunchen var emellertid god och det väger ju upp en del. Jag smockade i mig kycklingspett idag med grönsaker och potatis till. Mycket smakligt! Dessutom passade jag på att köpa tio lunchkuponger. Då blir varje lunch fem kronor billigare och kostar endast 79 spänn. Det är billigt, det, för maten är mycket bra. Det finns en kötträtt, en fiskrätt, en vegetarisk och en vegansk rätt att välja bland varje dag. Till detta får man dryck och bröd eller frukt. Det finns en salladsbuffé en får gräva i och så får en ta kaffe på maten.

I morgon får jag en gäst till lunch. Det är NK* som kommer på besök. Jag hoppas att det finns nåt på menyn som tilltalar. För min del blir det nog vegetarisk ärtsoppa och pannkakor – det var ett tag sen.

Men hallå! Det låter ju som om jag inte gör annat än äter och kladdar ner mig och leker om dagarna! Idag har jag faktiskt JOBBAT lite också. Jag har tittat på avdelningens kommunikationsplan och har kladdat ner en del tankar och synpunkter på den. På eftermiddagen tittade chefen in och jag dryftade detta lite kort med henne. Det förde med sig att jag ska se över kommunikationspolicyn också. Och varför ha två dokument när de skulle kunna slås ihop till ett..? Visst känner jag mig aningen rostig i kommunikatörsrollen, men jag känner att jag fortfarande fungerar i den och brinner för den! Ge mig lite tid, bara, så jag kommer in i verksamheten.

Kommunikationsplanen har jag klottrat ner lite synpunkter på.

 

iPhone SE i färgen space grey blir min tjäntemobil.

Det är emellertid fortfarande mycket arbetstid som går åt till att installera saker. Idag fick jag fin hjälp av ytterligare en gammal bekant från SLU. Nu kan jag till exempel skriva ut och jag vet varifrån jag kan ladda ner program och installera, jag kommer åt det trådlösa nätverket med mera. Dessutom fick jag en ny dator också. Precis före hemgång levererades min tjänstemobil, en iPhone SE. Nån fast telefon ska jag inte ha, bara ett fast nummer som går direkt till mobilen. Mobilnummer har jag också. Det är en smart lösning. Chefen har lovat hjälpa mig att peta in SIM-kortet i morgon bitti och installera så jag får igång mejl och kalender och synkning på dem. Det är perfekt om jag får se på och lära mig, för jag har funderingar på att införskaffa en liknande modell av mobil för privat bruk. Jag älskar min iPhone 5, men med snart tre år på nacken börjar batteriet bli pensionsmässigt.

Tack för grattiset, Arbetsförmedlingen!

Dagens höjdpunkt var emellertid varken den blå himlen, lunchmaten eller tjänstemobilen utan ett brev med snigelposten från Arbetsförmedlingen. Visserligen ett standardbrev som alltid när de sänder nåt sånt, men ändå. Jag fotade det, förstås, och sen satte jag upp det hemma i köket på väl synlig plats. Jag funderar på att rama in det. Men jag väntar nog tills jag har klarat av provanställningen om sex månader… Ett fast jobb är för övrigt aldrig så fast att det är permanent, orubbligt, oföränderligt. Det har vissa av oss fått erfara den hårda vägen. Jag hoppas att DU som har läst ända hit slipper vara med om nåt sånt!!!

*NK = Närmaste Kollegan på min förra arbetsplats

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Höst i Gamla Uppsala

Ett inlägg om min söndag.

---

 

Höstträd i Gamla Uppsala.

Igår var det en fantastisk höstdag, med sol, blå himmel och hög luft. Idag var det… lite mindre fantastiskt och en aning grått. Men… jag ville ändå på en av veckans två lediga dar passa på att skutta ut och kika på hösten och ta några bilder. Som tur var fick jag samtidigt en dejt med Fästmön. Målet var Gamla Uppsala, detta magiska ställe där en kan

1. strosa i timmar och prata
   eller
2. nicka pick när det är varmt
   eller
3. fika.

Vi gjorde nr 1 och nr 3. Ja, massor av timmar strosade vi inte, men en, kanske. Lite planerade vi framåt, lite funderade vi över den kommande veckans övningar och prövningar. En familjemedlem är utsatt för en prövning, jag själv för en annan. Och så pratade vi om sånt som ska firas framöver och tänkbara scenarier kring framtiden. Ja, ursäkta om jag är kryptisk, men jag har goda skäl att vara det och nej, jag tänker inte skriva om det i nåt låst inlägg, för bland de nyfikna finns en och annan som inte är vänligt nyfiken. Därför får du titta på några av de bilder jag tog idag i stället:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Promenaden rundades av med en fika på Odinsborg. Vi var inte alls ensamma där, utan det var riktigt svårt att få bord. Jag behövde fylla på med snabb energi, för jag hade inte ätit sen äggröran och det rostade brödet i morse.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Dags att trappa upp inför den kommande arbetsveckan! (Bilden är från Gamla Uppsala där det grävs väldigt mycket…)

Mamma har fått sitt helgsamtal och jag skrapade fram 30 kronors vinst på vår Trisslott. Det börjar bli dags att koka potatis och värma lax. Och trappa upp inför en ny, härlig arbetsvecka! Jag är så glad och tacksam att jag har ett jobb att gå till – åtminstone ett tag till. Men jag blir väldigt irriterad på alla som klagar över sina fasta jobb. Gå på a-kassa och var arbetslös en stund så får du se hur kul – NOT! – det är! Gör nåt åt saken i stället – vare sig det handlar om att prata med chefen eller facket om den dåliga arbetsmiljön eller sök nytt jobb!

Nån söndagsångest var det länge sen jag hade. Jag njuter av Bron och sen går jag och lägger mig och kan knappt vänta tills det blir måndagsmorgon och jag får åka till jobbet igen.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

TGIF?

Ett fredagligt inlägg.

---

 

Det är härligt att vara del av ett jobbgäng igen!

Det är fredag kväll. Jag har jobbat min andra vecka på mitt nya jobb. I det här inlägget tänkte jag inte skriva så mycket mer om mitt jobb än att jag fortfarande trivs och tycker att det är roligt. En del saker är svåra, men jag har som mål att lära mig. Och jag är väldigt glad över alla nya, snälla kollegor, framför allt min närmaste kollega. Vi kommer så bra överens och är alldeles lagom personliga och sociala med varandra. Utbytet i yrket är också bra. Det är härligt att vara del av ett jobbgäng igen. Jaa, det kan inte vara bättre. Så… jag blir lite trött på alla som jobbar och som klagar på sina jobb, som gnäller att de har ett jobb att gå till när måndagen kommer och som sen klagar hela veckan ”på skiten”.

Om en inte trivs på jobbet finns det några alternativ. Att gnälla och klaga, som en person jag följer på Twitter gör varenda dag, hjälper inte. Vill en förändra sin situation måste en vara aktiv. Det är alltid lättare att få nytt jobb om en söker jobb när en redan har ett jobb. Det är mycket, mycket svårare att få jobb när en är arbetslös – tro mig, jag vet. Men självklart lyckas inte alla som redan har jobb heller. Då får en försöka göra det bästa av situationen. Prata med chefen eller facket kan vara ett alternativ om trivseln har med arbetsmiljön eller liknande att göra. En utbildning eller några kursdagar kan göra att en piggas upp också. Tar möjligheterna slut att göra nåt åt jobbet på jobbet, så att säga, gäller det att se till att en har fritid som är stimulerande nog i stället.

På mitt förra jobb var det hemskt. Jag sov inte på nätterna och hade ont i magen när jag skulle åka och jobba. Jag pyste på bloggen, men bet för det mesta ihop. Sen blev jag väldigt glad när jag stängde dörren efter mig min sista arbetsdag. Löftena jag gav mig då – att aldrig återvända och att aldrig utsätta mig för nåt liknande igen – har jag hållit. Nu när det har gått ett tag ser jag det som en prövning och en lärdom. Jag lärde mig att det finns människor som inte är ett dugg snälla. Men jag lärde mig också att det finns människor som är snälla. De senare håller jag kontakten med.

Boendet kunde vara bättre.

För egen del är boendet just nu så att jag önskar att jag kunde säga

TGIF!*

och gå hem. Men jag är ju redan hemma – och jag trivs inte. Det handlar om allt från grannar som inte hälsar, grannar som snokar, grannar som skvallrar, men mest om grannar som inte visar hänsyn. Inget tycks förändra sig och då är det jag som måste förändra min situation. Eftersom jag inte har nåt fast jobb är det då inte bara att flytta. Ändå drömmer jag om det där huset i skogen eller på landet. Huset, som jag också vet att Fästmön drömmer lite om. Tänk om våra drömmar nån gång kunde slå in och bli verklighet… DET jobbar i alla fall jag på!

Vad har DU för mål just nu??? Skriv några rader i en kommentar, det är fortfarande åtta procents utrymme kvar här!

*TGIF! = Thank God it’s Friday!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Husdjur, skrivande och verbal belöning

Ett blandat inlägg.

---

 

Felix, kom hem!

Dagarna springer iväg – på ett sätt. I morgon är det juli. Tänk… Här händer inte mycket mer än att jag väntar på en bok för recension. Författaren är från krokarna och jag hoppas kunna läsa och skriva om boken innan jag reser neråt landet. Men det är ju ännu tid kvar. Jag är husdjurs- och blomvakt för tillfället och det ger tillvaron lite stadga och mig själv en känsla av att vara behövd.

På husdjursfronten inom familjen är det annars lite oroligt. En av bröderna Kex har hållit sig hemifrån sen i lördags, tror jag. Även om katter är friare liv än andra husdjur är det lite oroande. Vi får hoppas att han snart står utanför pappas dörr och jamar efter mat.

Det har blivit lite sämre väder igen. Idag känns det som om regnet hänger i luften. Inte mig emot, jag föredrar ju regn framför sol, men jag tänker på dem som har semester just nu och som kanske vill ha det torrt och varmt. Idag var den ursprungliga tanken att jag skulle träffa en kompis när hon har slutat jobba i eftermiddag för en liten hundpromenad i Gamlis. Tyvärr protesterar inte bara högerfoten utan benet, så vi får se hur det blir med det. Men jag kan ju alltid ta bilen bort och att äta en glass kan man göra sittande… Jag har sms:at en förfrågan och väntar nu på svar.

Sent igår kväll blev jag tipsad av en kompis om en ledig tjänst. Denna tjänst – med flera – sökte jag i morse. Man tycker att det borde vara min tur snart, men man vet inte. Det verkar inte vara tur det handlar om utan rätt kontakter, rätt ålder och rätt ”bagage”. Men självklart reagerar jag när jag läser textraderna i nedanstående skärmklipp från en dagstidning och undrar varför ”Nisse”, som har skrivit raderna, har fast jobb och inte jag. När det skrivna ordet ska vara det främsta verktyget känns det märkligt att ”Nisse” får betalt för att skriva så här illa:

Det här fick ”Nisse”betalt för att skriva…

Jag får en del förfrågningar om jag vill skriva saker, men sen tycks frågorna rinna ut i sanden alternativt har frågeställarna annat för sig. Det är lite dåligt, för jag själv svarar snabbt. En tappar sugen, lusten. Så jag harvar på här på bloggen och skriver gratis. Det är i vart fall stor belöning att få läsa dessa rader i en kommentar från en läsare (Tack, asamon!):

Hej Tofflan! Jag brukar inte läsa bloggar så ofta, men jag har fastnat för din. Du skriver jättebra och med humor, skrattar för mig själv medans jag läser en del saker. Jag kände att jag ville skriva några rader för att gratulera dig till en så bra blogg! Tummen upp för bokrecencioner också, det var så jag hittade hit via Bokus. Jag följer dig både på instagram och twitter, men jag är ingen stalker, jag bara fastnat för vad du skriver.  […]

Jag har fått en inbjudan att delta i en dag med skrivinspiration i höst. Inte för att jag vet om jag lever då, men när jag har publicerat det här inlägget tror jag bestämt att jag anmäler mitt intresse att delta. En måste göra saker en tycker om, också, och när det inte kostar nånting heller, så…

Nu är förmiddagspausen slut och jag ska fortsätta mitt sedvanliga arbete. En dag ska det ge frukt, en dag. Så måste jag tänka, annars går jag under.

Vad har DU för dig idag??? Skriv några rader och berätta i en kommentar så blir jag glad!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lugn Sista april

Ett lugnt inlägg.

---

 

Vi tog det väldigt lugnt igår. Det mest upphetsande vi gjorde var att ta en promenad över till apoteket och Tokerian. Det var Fästmöns första nypa frisk luft på en vecka. Hon har verkligen varit dålig, mycket sämre än jag, som bara trodde att jag skulle dö i fyra dar. Men skillnaden oss emellan är ju att Anna har en kronisk sjukdom och precis som min mamma blir hon mycket sjukare när hon får en infektion. Idag är det hennes första arbetsdag efter sjukledigheten. Hon har fortfarande jobbig hosta. Min hosta är också kvar, men inte lika ettrig som Annas.

Vid 14-tiden intog vi en sen sillunch med tillhörande snaps. Jag tog också en starköl till maten. Det smakade så bra och vi nöjde oss med en enda sillsort – matjes. Jag hade som vanligt klarat av sedvanlig administration i arla morgontimmen, så resten av dan kunde jag mest slappa, förutom att då och då kolla mejlen. Vi läste och gofikade och tog det bara lugnt så att Anna fick ladda för jobbet. Några räkor och vitt vin senare på kvällen mäktade vi inte med. Jag läste ut en bok och började på en ny. Kvällen avslutades med lite TV, bland annat Humorgalan på TV4. Fast det var ju inte nåt megahumoristiskt program utan väldigt sorgligt att se hur barn världen över lider. Jag är verkligen glad att jag inte själv har satt några ungar till världen. Men jag har lovat att ta ett fadderbarn så snart jag får ett fast jobb, jag vågar inte förbinda mig när läget är som det är.

Idag vänder vi almanacksblad så att vi får fram maj. Det är en grå och regnig arbetarnas dag. Jag har skjutsat Anna till jobbet. Här hemma vid datorn har jag förfärdigat en rapport och skickat in. Funderar nu på att dra mig tillbaka en stund i sovrummet för att göra en FEM, det vill säga ligga och läsa. Mina kvarvarande uppgifter under dan är att packa för ett par dars vistelse i Himlen samt ringa mamma. I kväll plockar vi upp yngste bonussonen när Anna har slutat jobba – och sen är det helg igen. På lördag får vi middagsgäster, yngsta bonusdottern med kille. Det ska bli gott att träffas igen!

Jag hoppas att du har haft en vin Sista april/valborg och att du får en fin helg! Lämna gärna några rader i en kommentar så blir jag glad!

 

 

Här är några bilder från vår Sista april:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En bra start på dan..?

Ett uppstartande inlägg med bra jobbannonser och dåliga.

---

 

Även pennor kan ge fläckar, men idag var det skrivaren.

Min måndag har börjat rätt bra. Förutom att jag har slagits lite med min skrivare, som inte är direkt samarbetsvillig. Detta fick till följd att min vänsterhand är svart av bläckfläckar. Hur skrivaren ser ut ska vi inte gå in på. Jag erkänner ingenting.

Det har regnat sen igår eftermiddag. Jag gillar det, jag vet att andra inte gör det. Men hösten går så fort fram i år! Det har inte riktigt varit några fina höstdagar med klarblå himmel som förra året. Eller också var det såna dagar under perioden när jag satt och skrev så intensivt att jag knappt tittade upp och ut.

Jag har hittat sex riktigt intressanta lediga tjänster idag. Tre har jag sparat till i morgon så slipper jag ägna timmar åt att leta. Dessutom kan jag fundera på smarta formuleringar. Skriver man för många ansökningar åt gången är risken att de blir väldigt lika. Så vill jag inte ha det!

Sen hittade jag en annons på lediga jobb som gjorde mig förbannad. Särskilt som annonsen kommer från Proffice, ett av de vettigare bemanningsföretagen. Men tydligen har Proffice börjat gå i a-kassornas koppel för den här annonsen uttryckte i mina ögon att den som inte har nåt fast jobb eller annan sysselsättning ska inte heller jobba lite grann. Vad sägs om dessa rader, som jag verkligen, verkligen undrar om de är genomtänkta:

[…] OBS! Kravet för att kunna få en extraanställning hos oss är att du har en annan huvudsaklig sysselsättning, det vill säga att du antingen studerar, har ett annat deltidsarbete, professionellt idrottskontrakt eller är pensionerad. Har du ingen annan huvudsaklig sysselsättning är du ej aktuell för just denna tjänst då den inte är på heltid. […]

Jag är mycket besviken på Proffice och överväger att ta bort min profil från företagets kandidatbank. För såna där textrader som ovan är direkt kränkande att läsa när man är arbetssökande på heltid. Inte nog med att många företag åldersdiskriminerar, nu har ett bemanningsföretag också börjat sysselsättningsdiskriminera. En person som inte har nån sysselsättning är inte meriterad att söka ett tidsbegränsat jobb. Då ska du veta att detta var en ganska okvalificerad tjänst – som julkortssorterare. Fy skäms, Proffice!!! Detta ger er en svart bak!

En svart bak till Proffice som diskriminerar dem som är arbetssökande på heltid.

 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Sjukläger

Ett inlägg om diverse åkommor och annat.

Igår kväll hämtade jag en Fästmö som kände sig allt annat än piggelin. Och under natten har förkylningen brutit ut. Det har nog varit si och så med sömnen för hennes del, men ofta brukar det kännas bättre när skiten väl har brutit ut. För mig är det i alla fall så att jag känner mig sämre innan det bryter ut. Tidigt i morse fick hon masa sig upp och ringa och sjukanmäla sig. Nåt mingel i kväll blir det inte för vår del, jag ska strax höra av mig och avboka.

Ryggeländet är faktiskt lite bättre idag. Den gör inte lika ont som tidigare, men jag är fruktansvärt stel. Och lite smärta finns kvar, tro inte annat. Sömnen har det blivit si och så med den här semesterveckan. Varje gång jag har vänt mig i sängen i sömnen har jag vaknat – det har väl helt enkelt gjort ont.

I morgon bär det av till kexfabriken/besticklådan för min del. Jag har inte bestämt mig än om jag ska ändra min semester till sjukskrivning. Kanske åker jag på Annas förkylning och då måste jag i alla fall sjukskriva mig. Eller kanske inte. Det beror på vilken sorts papper som ligger på mitt skrivbord i morgon. Det är mycket därför jag biter ihop och kämpar mig dit. Annars hade jag nog varit hemma ett par dar till. Det är lätt för den som har ett fast jobb att säga att man ska sjukskriva sig när man är sjuk. För den som har en visstidsanställning är det inte lika självklart.

Sommartid är det nu och det ser verkligen somrigt ut utanför mitt arbetsrumsfönster. Folk grillade runt omkring här igår och många flyttade ut sina utemöbler. Men på natten sjunker temperaturen. Det var bara runt nollan i veckan.

Jag önskar dig en skön söndag! Själv ska jag försöka se till att det blir utfodring i sjuklägret. Det är sånt som den som är friskast ska sköta om. Och idag är det definitivt jag.

Livet är kort.

Read Full Post »

Tummen upp!

Ett inlägg där tummen pekar uppåt!

En dag med tummen upp är en dag att hålla i minnet!

En del tycker säkert att jag är tråkig när jag skriver om mina tankar kring jobbet eller när jag skriver om jobbet överhuvudtaget. Men den som känner mig vet hur viktigt det är för mig att jobba och vilken stor plats jobbet har i mitt liv. Jag har ju inte haft något fast jobb sen början av 2009, så av praktiska skäl är förstås ett jobb viktigt också: jag behöver en inkomst för att kunna betala skatt och mina räkningar, för att kunna köpa mat och kläder och böcker etc. Utöver det behöver jag ett jobb för att må bra. Ett jobb för mig är inte bara att åka iväg och utföra nån form av uppgifter mellan åtta och 17 på vardagar. Det ska helst vara nånting jag brinner för som jag håller på med dessa dagar. Ett meningsfullt jobb. Ett jobb där jag gör nånting som underlättar för andra människor.

I mitt förrförra arbetsliv var jag väldigt mycket mitt jobb. Så är det, av naturliga skäl, inte idag. Och visst påverkar det faktum att jobbmattan drogs undan under mina fötter mitt sätt att lite grann idealisera det faktum att inneha en tjänst. Men jag fick lära mig den hårda vägen att inte ta nåt – inte ens ett fast jobb, en tillsvidareanställning – för givet. Det har varit – och är – en lång väg tillbaka. Jag har inte nått mitt mål än. Målet är förstås ett nytt jobb, men också att få en ny och bättre självkänsla.

Det är så många av oss som älskar att trycka ner varandra i arbetslivet. Som gillar att påtala fel som till exempel en kollega har gjort eller att chefen inte är nån bra ledare bara för att. Visst är det viktigt att få veta om man gör tokiga saker, men det är också viktigt med positiv återkoppling. Just idag på förmiddagen fick jag positiv återkoppling på två saker. Båda var ganska enkla, men betydde så otroligt mycket för mig som person. Jag ÄR alltså inte bara skit och jag GÖR alltså inte
bara ett dåligt jobb.

Den ena positiva saken var ett bra möte som jag och chefen hade i morse om sociala medier. Inte bara kände jag mig lyssnad på, jag fick ett tack för mina värdefulla synpunkter. Och ändå gjorde jag bara mitt jobb…

Den andra positiva återkopplingen var från en person som uppskattade att jag hade lyft fram en demokratiaspekt, kan man säga, på en av webbplatserna jag jobbar med. Alltså, jag gjorde bara mitt jobb… Igen.

MEN… jag har sagt det förut och jag säger det igen:

Tack är ett underskattat ord!

Så…

TACK snälla för den positiva återkopplingen! 

(Inte för att de tu läser min enkla blogg, men…). Dessa två gjorde att dagen idag fick tummen upp av mig redan på förmiddagen. Det är inte illa pinkat!

Livet är kort.

Read Full Post »

Flutit på fläsket..?

Ett inlägg om en rätt bra dag.

Idag har det varit en riktigt bra arbetsdag – förutom slutet. Men det irritationsmoment som kom mot slutet tänker jag inte låta ta över och lägga sordin på mitt goda humör. Samtidigt nämner jag det, trots att det var en sån bagatell. Det visar att jag fortfarande är rädd att misslyckas, att inte räcka till, att tro att jag ”bara” gör fel…

Det känns som om jag har flutit på fläsket i princip hela dan. Jag hade fullt upp att göra, jag fixade allt utan några större problem och jag åstadkom många bra förberedelser inför kommande dagar. Sen kan väl även jag i mitt stilla sinne tycka att vissa människor borde ha bättre koll på sina egna saker än jag. Men det sa jag inte, det tänkte jag bara. Och så hjälpte jag till.

Har liksom flutit idag.

Det har varit väldigt divergerande ämnen, kan man lugnt säga. En del kultur, en del barn och unga, nån del äldre och så lite finskt och samiskt. Ja, man kan ju inte säga annat än att det är varierat, mitt nuvarande jobb, samtidigt som jag så gott som enbart jobbar med en enda kommunikationskanal idag.

Belöning på lunchen.

När halva dan hade gått gav jag mig en belöning i form av två kakor till kaffet på lunchen. Kurre har ju, tack och lov, ersatt clementinerna med småkakor igen. Mycket godare och bättre, tycker jag, som avskyr att skala citrusfrukter.

Eftermiddagen gick i flygande fläng den också. Lite smått motigare, men jag fick rätsida på det mesta. Det mesta, sa jag. Tills det blev lite kollision mot slutet av dan på grund av att jag får samma uppdrag från två håll – i rummet. Det blir liksom ett håll för mycket och det tar tid för mig att repetera saker och ting och att argumentera två gånger. Tid, som jag skulle ha kunnat ägna åt jobb i stället. Så! Nu är den lilla missnöjesprylen för dagen tillfälligt ställt åt sidan. Och nej. Jag tänker inte prioritera om och utföra nån ändring i morgon. Jag hinner helt enkelt inte.

När jag landade hemma i New Village hade Fästmön gjort en underbart god skaldjurspasta. Jag brukar ju inte äta två mål mat om dan, men idag blev det ett undantag. Det var så gott! Man lär sig att uppskatta hemlagad mat så mycket mer när sån mat så sällan serveras.

Underbar skaldjurspasta.

Två jobb ligger i pipeline för att bli sökta, men jag är för trött för att skriva ansökningar i kväll. I helgen sökte jag ytterligare två. Inte vet jag hur många gånger jag orkar skriva ansökningar, men skam den som ger sig. Nån gång borde det vara min tur att få ett fast jobb. Jag fick för övrigt åter igen nej på ett jobb som jag åtminstone borde ha fått komma på intervju för. Det svider, men det är ingenting jag kan göra nåt åt. Det är bara att spotta i nävarna och ta nya tag. För om jag slutar försöka kan jag ju aldrig få nån möjlighet.

Det blir nog en stunds läsning i min bok på gång, en julklapp från Anna. En bok av Sara Lövestam, en bok jag höll på att missa! Sara Lövestam ska du lägga på minnet, det är en begåvad tjej som skriver skitbra böcker.

Nu en surfrunda, sen lite läsning och så kanske nåt att slöglo på från bästefåtöljen. Jag har anmält intresse för ett skrivjobb med ett väldigt passande ämne, så jag hoppas att jag får det! Men nu flyter jag nog inte mer idag, nu fläskar jag bara.

Livet är kort.

Read Full Post »

Önskelista

Ett inlägg om min önskelista.

Så här i juletider får man önska. Önska är gratis, kostar ingenting. Drömma är också kostnadsfritt.

Överst på min önskelista står en ny dator. Jag äger en stationär och två bärbara och alla tre är pensionsmässiga.

En ny skrivbordsstol så att jag kan sitta bra vid datorn vore fint. Den jag har nu är väldigt silvertejpad och jag fastnar i tejpen.

Inte behöver jag nån ny bil heller, men det klart att om nån kom och kastade en ny bil efter mig, så…

Till en ny bil skulle jag vilja ha Agnetha Fältskogs senaste album. Det skulle jag köra så fint, så fint till.

A… Agnetha Fältskogs nya album…

En ny morgonrock skulle jag vilja ha! En i riktig frotté, inte nån trams-fleece. Den jag använder mest just nu är mörkblå och trådsliten med hål lite här och var. Jag har en nyare, men den brukar mamma använda när hon är här. Jag vill ha en egen, en som bara är min!..

För ganska länge sen pajade dragkedjan i min necessär. En ny sån finns helt klart på önskelistan. En där saker och ting inte ramlar omkring i.

På tal om dragkedjor… Den i min fodrade fleecejacka är trasig. Skulle behöva en ny. Dragkedja, alltså.

En bokhylla till vore inte dumt! Jag kör på Billys rödbruna, tror jag färgen hette. Vinröd, skulle jag säga. Men tyvärr görs den inte längre.

Alla böcker på min inköpslista vore inte dumma att få lägga i min att-läsa-hög!

Saker, saker, saker… Ärligt talat har jag det bästa som finns just nu: hälsan. Jag är frisk, mår bra, jobbar och får en inkomst. Men så klart, ett fast jobb vore det allra bästa, om jag nu får önska lite till. Och att Arbetsförmedlingen svarar på nåt av de tre mejl jag har skickat, det första för över en vecka sen. Läser de inte sina mejl där, eller?

Kärlek finns i mitt liv. Om jag finge önska nåt mer kring det vore det mer tid. Kanske en jul i en stuga i skogen. Nån gång. Bara vi två… (Ja, jag är självisk.)

Hjärtat mitt. Fast Annas, dårå.

Lång lista… Men att önska kostar ingenting. Inte nåt. Och faktum är att jag just nu har det rätt gott och egentligen inte behöver nånting – mer än ett fast jobb, dårå.

Vad står på din önskelista??? Skriv och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »