Det har ont i huvet

Ett rätt gnälligt inlägg.

---

 

Det har läst om toffelklädda fötter.

Det har ont i huvet. Det har haft ont i huvet sen torsdag eftermiddag. Nu är det lördag morgon. Det trodde det handlade om nervositet, stress och värme. Det har ätit salt, druckit vatten och till och med tagit piller. Det molar svagt i Dets huvud ändå. Och så har Det läst en bok om toffelklädda fötter, blivit förtjust över en trolig ängel och försökt att vila. Samt, som grädde på moset, nej, crème de la crème – pussats lite med Fästmön igår. Inget funkar, inget hjälper.

Det lovar, fredagen blev lugn, Det vilade mycket. Det tog bara en tur ut till Förorten med arbeterskan. In en sväng på ICA Solen – Det ville ha nåt gott, det var ju ändå fredag. Det slutade med att Det köpte räksallad till sin kycklingchorizomiddag och små, färska citronmuffins till kvällskaffet. En (1) öl till maten. Das Klumpwerk (kopfweh) ist aber immer da.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Det har ett huvud, men inga barn.

En stund på ballen* medan solen gick ner. Lugn förkväll, men fest i lokalen. Ljudnivån ökade gradvis med klockslagen. En får vara glad att det inte finns nåt vatten här i närheten, för di deltagande vuxne ägnade inte mycket uppmärksamhet åt sina ganska små barn. Men det får en sån som Det inte tycka nåt om, Det har ju inga barn själv, är bara bonusmorsa till fyra (4).

Det läste också om en undersökning om chips utförd av Metro med syfte att kartlägga de minst och de mest nyttiga (!) chipsen. Är det nåt nyttigt i chips??? I undersökningen har Metro dragit in experter från Livsmedelsverket. Men asså, seriöst… Det avnjuter sina citronmuffins som håller sig lika färska hur länge som helst på grund av nåt de har i sig… Det tycker inte att kvällskaffe är kvällskaffe utan nåt till, ungefär som Vera, som höll Det sällskap en stund på fredagskvällen.

Idag försöker Det ta sig ner till Vaksala torg för att antikvitera. Egentligen borde Det ta sig till nån optiker, men det vore ganska meningslöst eftersom Det inte har råd att köpa glasögon. Det får i stället vara glad och tacksam att veta att Det har ett huvud, den enda fördelen med huvudvärk.

Och var har DU ont nånstans??? (Det här är ett tidsinställt inlägg, så svar kan dröja från mig!)

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

De flesta olyckor sker i hemmet, jajamens…

Ett olycksaligt inlägg.

---

 

Jag är ett riktigt prakt-/klantarsle.

Egentligen började dagens förtretligheter vid dammsugningen. Det kunde ha blivit en riktig katastrof som kunde ha omfattat orden

fraktur och lårbenshals

Nu blev det mera

praktarsle alt. klantarsle

utan att gå in på närmare detaljer. Men det ligger onekligen en stor mängd sanning i att de flesta olyckor sker i hemmet.

Man ska definitivt inte vända baksidan åt snabeldraken* och gå baklänges. Då hugger den. Vilken tur att jag, förutom att jag är ett riktigt arsle enligt somliga, också är en apa! En vig apa. Jag lärde mig väl ett och annat när jag trampade i ett hål härom kulturnatten. Rullade ihop mig till en boll på asfalten och blev liggande som en padda. Mitt sällskap såg ut som en fågelholk, medan en vänlig dam sträckte mig handen för att hjälpa mig upp. Hon tyckte nog inte att jag borde ligga på gatan och skräpa.

Idag fanns varken fågelholkssällskap eller vänliga damer att tillgå. Jag fick kravla mig upp själv – och kunde konstatera att jag hade överlevt även denna gång (säkert till mångas förtret). Efter att ha skakat mig och kontrollerat alla lemmar fortsatte jag mitt arbete. Då sker nästa nästan-katastrof…

Jag dammsög lite under kökssoffan när det rasslade till på ett felaktigt sätt i snabeldraken. En kort stund trodde jag att den fnissade åt mig. Sen insåg jag att den var på väg att suga i sig gångjärnen till kistlocket kökssoffans lock. Därefter gick botten ur kistan soffan, varpå saker och ting (typ servetter, papperstallrikar, ljusstakar, ljus med mera) började rulla ut. Men värst av allt var att jag upptäckte att soffans sidor började glida ur sina träpluggar. Soffan höll på att braka – det hade räckt att jag hade andats på den…

Som tur är har jag hammarvana. Vidare är jag utrustad med det svenskar kallar

jävlar anamma

och finländare kallar

sisu.

Dagens enda blessyr.

Det behövs –  när man inte har tillgång till åtta armar, fyra fungerande axlar och tre friska ryggar. Jag kan meddela att det var skönt med en avsvalkande dusch efteråt. Strax efter klockan 13 satte jag mig försiktigt på sofflocket och mumsade i mig dagens frukost – tre små knäckemackor med ost. Här måste bantas! Annars lär väl soffjäääv%&¤ braka snart igen…

Summa summarum i blessyrväg blev ett skrapsår på höger underarm, ifall nån undrar. <== Se bild!

*snabeldraken = dammsugaren

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Är alla jugoslaver och stockholmare kriminella?

Mitt svar på frågan i rubriken är ett rungande

NEJ!

Jag blir så urförbannad, bara, på en radioreklam som jag har hört. Och jag kan inte låta bli att undra om ingen stämt företaget för hets mot folkgrupp eller så…

Det handlar om en reklam för en firma där man kan byta däck. Först får lyssnaren höra från ställen där man uppenbarligen inte bör byta sina däck. Det första stället är ett kombinerat slakteri (!) och däckfirma och ägarens namn är ett ganska vanligt namn i det forna Jugoslavien. Det andra stället är på gatan där en person som pratar stockholmska uppenbarligen har snott däck och monterat dem på en annan bil. Sist i reklamsnutten blir man tipsad om vart man ska vända sig för att få ett bra däckbytarjobb… Underförstått ett ärligt och icke-kriminellt utfört jobb…

Jag låter en firma med utländska ägare gärna byta till sommartofflor på min bil. När det gäller bytet till vintertofflor låter jag märkesfirman göra det i samband med den årliga servicen av bilen.

Den här reklamen retar gallfeber på mig, för den spär på fördomar som jag trodde inte fanns – eller åtminstone inte skulle få gå ostraffade förbi…

Read Full Post »

Trottoarvett

Stora och viktiga frågor engagerar människor. Som till exempel denna: vilken sida ska man gå på när man går på trottoaren? Den har till och med engagerat folk så mycket att många har kontaktat både Transportstyrelsen och Trafikverket  för att få veta vad som gäller. Och på Fejan förnekar man sig inte heller utan har bildat en grupp där man hatar folk som går på fel sida. (Jisses…)

Sanningen är att det inte finns några regler – när det gäller att gå på en trottoar. Viktigare är väl då att fotgängare går på vänster sida när de går på vägrenen eller vägen – för då MÖTER man trafiken på hjul och båda får en chans att upptäcka varandra och vara försiktiga. Det finns liksom ett syfte med den här regeln. Vad gäller trottoarer får man gå hur som helst – om det inte är en kombinerad gång- och cykelbana där det finns skyltar som visar vad som gäller.

Här ska man gå till vänster och cykla till höger.

                                                                                                                                                        Hur svårt kan det vara, liksom??? Sunda förnuftet på vägen, på trottoaren strunt samma. Reflexer är för övrigt både billiga och bra. Ett gratis tips från mig som ofta kör bil och som gärna vill se fotgängare även när det är mörkt.

Här ska man gå.

                                                                                                                                                   Häromdan såg jag en tjej som gick PÅ GATAN, i en svängfil. Det fanns trottoar på ena sidan gatan och gång- och cykelbana på den andra. Samtidigt som hon gick där mitt på vägen grejade hon med sin mobil. Var fanns respekten för oss bilister då? Och framför allt, var fanns förnuftet? Det handlade om lite lathet, insåg jag. Det blev några färre steg om hon gick på gatan några meter. Men hade hon haft riktig otur kanske det kom en bil som inte upptäckte henne i tid. Då hade hon fått vila forever.

Read Full Post »