Det har ont i huvet

Ett rätt gnälligt inlägg.

---

 

Det har läst om toffelklädda fötter.

Det har ont i huvet. Det har haft ont i huvet sen torsdag eftermiddag. Nu är det lördag morgon. Det trodde det handlade om nervositet, stress och värme. Det har ätit salt, druckit vatten och till och med tagit piller. Det molar svagt i Dets huvud ändå. Och så har Det läst en bok om toffelklädda fötter, blivit förtjust över en trolig ängel och försökt att vila. Samt, som grädde på moset, nej, crème de la crème – pussats lite med Fästmön igår. Inget funkar, inget hjälper.

Det lovar, fredagen blev lugn, Det vilade mycket. Det tog bara en tur ut till Förorten med arbeterskan. In en sväng på ICA Solen – Det ville ha nåt gott, det var ju ändå fredag. Det slutade med att Det köpte räksallad till sin kycklingchorizomiddag och små, färska citronmuffins till kvällskaffet. En (1) öl till maten. Das Klumpwerk (kopfweh) ist aber immer da.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Det har ett huvud, men inga barn.

En stund på ballen* medan solen gick ner. Lugn förkväll, men fest i lokalen. Ljudnivån ökade gradvis med klockslagen. En får vara glad att det inte finns nåt vatten här i närheten, för di deltagande vuxne ägnade inte mycket uppmärksamhet åt sina ganska små barn. Men det får en sån som Det inte tycka nåt om, Det har ju inga barn själv, är bara bonusmorsa till fyra (4).

Det läste också om en undersökning om chips utförd av Metro med syfte att kartlägga de minst och de mest nyttiga (!) chipsen. Är det nåt nyttigt i chips??? I undersökningen har Metro dragit in experter från Livsmedelsverket. Men asså, seriöst… Det avnjuter sina citronmuffins som håller sig lika färska hur länge som helst på grund av nåt de har i sig… Det tycker inte att kvällskaffe är kvällskaffe utan nåt till, ungefär som Vera, som höll Det sällskap en stund på fredagskvällen.

Idag försöker Det ta sig ner till Vaksala torg för att antikvitera. Egentligen borde Det ta sig till nån optiker, men det vore ganska meningslöst eftersom Det inte har råd att köpa glasögon. Det får i stället vara glad och tacksam att veta att Det har ett huvud, den enda fördelen med huvudvärk.

Och var har DU ont nånstans??? (Det här är ett tidsinställt inlägg, så svar kan dröja från mig!)

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Trivas i värmen och inkorrekt(a) svar

Ett saligt blandat inlägg.

---

 

Nån som trivs i värmen!

Nu börjar jag höra allt fler som inte mår så bra i värmen. Själv mår jag mest bra, men har haft ont i huvet i två dar. Det är väl hjärncellen som har fått lite energi därinne av hettan, vad vet jag. Jag dricker mycket vatten (går på toa lika mycket) och håller mig till skuggan på ballen*, under markisen. Men jag upptäckte i alla fall några som trivs i värmen – mina porslinsblommor blommar! Det brukar de göra när det är varmt. Jag kände doften av dem igår kväll, men orkade inte titta efter förrän idag.

Det blev en snabb tur med Clark Kent** in till stan för att plocka upp Fästmön, Elias och min resväska på hjul. Jag undrar om de har köpt tegelstenar på semestern..? De verkade inte jättepåverkade av värmen nån av dem, men en tripp på bussen hade nog ställt till det, tror jag. Jag skjutsade ut dem till Himlen och åkte sen hem till mitt. Jag vill inte vara utomhus just nu, känner jag. I bilen, däremot, var det underbart behagligt med AC:n. Termometern i bilen visade en utomhustemp på 32 grader…

Anna berättade lite om deras middag på Koh Phangan på Söder igår. De hade inte fått sitta på bästa stället, kanske, men maten var god och portionerna rikliga. Jag blev riktigt sugen, så i kväll tänker jag beställa wokad mat från Thai Wok i Gamlis (bildar en food court med några andra på Restaurang Maestro). Hur jag har råd? Ja, inte köper jag maten för några a-kassepengar, inte. Men jag fick en rejäl slant i semesterersättning idag från mitt förra jobb – jag kunde ju inte ta ut några semesterdagar.

Vad gäller?

På tal om jobb hamnade jag i ytterligare en intressant diskussion idag på Twitter. Den handlade om hur länge man får vara borta från sin ordinarie bostad när man är arbetssökande. Att man inte får ta utlandssemester begriper vem som helst. Går man på a-kassa är det för övrigt inget alternativ – man har inte ens råd med bussen till Arlanda då. Däremot kom vi fram till att Arbetsförmedlingen har lämnat olika uppgifter om hur långt bort man får vara. Jag ställde en direkt fråga om detta vid inskrivningen den 1 juli. Fick då till svar att jag måste kunna inställa mig för jobb inom 24 timmar. Men många på Twitter hade hört 48 timmar. Tänk, inte ens detta kan Arbetsförmedlingens handläggare göra rätt! För nu är vi ett helt gäng som är förvirrade kring vilka regler som gäller – 24 eller 48 timmar??? 

Nu kan jag ju inte heller låta bli att undra om svaren på de andra frågorna jag ställde vid inskrivningen som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen i Uppsala är att anse som korrekta. (Klicka på länken ovan så kan du se de tre frågorna!) Nä, det finns inget förmildrande i att Arbetsförmedlingens handläggare svarar fel på frågor om regler. För nån handläggare har ju svarat fel här uppenbarligen. Eller gäller inte samma regler oavsett var i Sverige man bor??? Som om vi arbetssökande inte har annat att oroa oss över…

*ballen = balkongen
**Clark Kent = min lille bilman.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Scream

Fredagskväll och skit på TV. Vi fastnade vid Scream (1996), som jag faktiskt inte har lyckats orka se hela förrän nu.

Många skrik var det.

Det här är en typisk amerikansk skräckfilm. Det börjar med ett telefonsamtal till en tjej som är ensam hemma. Naturligtvis blir tjejen mördad precis innan föräldrarna kommer hem och till hennes räddning. Pojkvännen stryker också med. De två är skolkompisar till Sidney, vars mamma blev mördad. Ettårsdagen för mordet närmar sig. Mördaren är en svartklädd person med spökmask – och morden bara fortsätter… En efter en blir misstänkta, för mördaren kan ju bara vara en person i Sidneys närhet.

Den här filmen gjorde säkert skräcksuccé när den kom. Och den ÄR bitvis fortfarande läskig. Men läskigheterna känns lite överdrivna och alla skrik filmen igenom gör att jag får ont i huvet. Jag är snäll när jag ger den lågt, men inte lägsta, betyg.

Livet är kort.

Read Full Post »

Eurovision Song Contest 2012: Andra halvan av bidragen i den första semin

I kväll var det dags för den andra hälften av första semins låtar i Eurovision Song Contest 2012 att presenteras, avlyssnas och kommenteras. Som vanligt skiter jag i Lena, Måns & co, även om jag höll med dem starkt i vissa lägen.

Så här tycker jag:

1. Israels låt var nån sorts konstigt cirkusnummer med en massa hoppjerkor bland musikerna. Nej tack.
2. San Marino – men vad är det här? Jo det ska jag berätta! Tysk töntpop på dålig engelska.
3. Cypern och äntligen en låt jag gillar och vill dansa till. Fast jag gillar inte riktigt det där lallandet…
4. Danmarks låt = tråkig. Låten framfördes av en Anna Bergendahlstrist tjej med gitarr.
5. Ryssland – sex babusjkor (mer eller mindre) trallar fram en ganska enformig låt. Man blir lätt mållös. Låten lär man tröttna på ganska snart, men tanterna RULE!
6. Ungern. Aha. En låt med ett budskap. Tråkig och entonig.
7. Österrikes låt och jag utbrister NÄÄÄÄ så hemskt! Rap på österrikisk tyska. Jag får ont i huvet och blir trött.
8. Moldaviens bidrag – hemsk scenklädsel, jobbiga hoppetossor, vidrig engelska, knäpp låt.
9. Irland och åter igen Duracellkaninerna med tioliter spray i håren. Men låten är rätt OK och jag blir liiite danssugen ändå.

Njae, dagens halva av första semin var sämre än den första halvan – förutom Cypern som jag gillar starkt! Vad tyckte du???

Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision song contest 2012,Eurovision Song Contest 2012, ESC 2012

Read Full Post »

I Kina på lunchen

Idag tyckte jag att vännen Jerry behövde få i sig lite vettig lunch, så jag messade helt enkelt och frågade om han hade tid att ses. Det hade han och vi träffades nere på stan. Jag fick cirkulera en god stund, för uppenbarligen ska det vara nåt sportevenemang i stan. Detta går ju före allt annat, så folks framfart, särskilt i bilar, hindras.

Jerry såg lite trött ut, men antagligen berodde det på den råa firren han åt. Själv åt jag sötsur och friterad buffé på Dragon Palace. Det höjde mitt blodsocker rejält.

Trött och telefonerande Jerka.

Men sen blev det även lite andlig spis i form av ett som vanligt spännande samtal och då blev Jerry superpigg. Kolla bara!

Andlig spis piggade upp den här mannen!

Tyvärr – eller ja, både och – fick vårt lunchmöte ett lite abrupt slut. På väg tillbaka till bilen hörde jag nån som ropade på mig och det var M, min handläggare från Arbetsförmedlingen. Jag fick jordens kram och så kunde jag berätta de goda nyheterna på jobbfronten. M gladdes mycket för min skull och så kom vi överens om att mitt ärende nu liksom stängs ner. Fast mina uppgifter finns ju kvar och skulle det vilja sig illa är det bara att öppna upp det hela igen.

Nu har jag slutat för dan, men står ändå kvar en stund och skriver detta. Vårsolen är underbar idag och jag ska strax åka hem och ta en lång och välbehövlig tvagning. Fotmassagen är nåt jag ser fram emot i afton! Jag har tyvärr ont i huvet idag igen, men dessvärre inga Ipren till hands. Jag har försökt dricka mycket vatten, men det räcker inte riktigt. Ja, ja, jag får väl helt enkelt ta en bira när jag kommer hem…

En skön vårhelg önskar jag dig, vad du än hittar på! Fästmön och jag och förhoppningsvis nåt barn och kanske nån tonåring åker ut på landet och firar Annas pappa som har fyllt år i veckan. Men du… vad du än gör i helgen, glöm inte att äta våfflor på söndag och att ställa fram klockan en timma – det blir ju sommartid!!!

Read Full Post »

Tofflan undrar: Vilket vin föredrar du?

Jag var ju borta och drack vin härom kvällen och fick lite huvudvärk dan därpå. Jag får alltså ont i huvet av vitt och blir sömnig av rött och gillar inte rosé. Men nu undrar Tofflan vilket vin DU föredrar.

Frågan med svarsalternativ hittar du som vanligt i högerspalten. Som vanligt kan du inte heller kommentera just det här inlägget. Ett tips, om du har tankar kring vin, är ju att du skriver om det på din egen blogg.

Stort TACK i förväg för ditt klick!

Read Full Post »

Mac Jack: David blev kvar när Goliat las ner! Och megafoner också, tyvärr…

Jag har ett favoritställe när det gäller så kallad slask-mat. En lite gammeldags korvkiosk som kaxigt bytte namn från Råbygrillen till Mac Jack när en hamburgerkedja (gissa vilken, dårå!) öppnade mitt emot på andra sidan gatan. Och idag står Mac Jack kvar som David, medan hamburgerrestaurangen är nedlagd – som Goliat.

Fästmön och jag äter där ibland. Man får rikligare portioner och godare mat, helt enkelt, än på vanliga hamburgerställen. Menyn är delvis traditionell korvkioskmat med dagens lunch, men också en del spännande nyheter med béarnaisesås, kaviar och annat. Falafeltallrik är nåt som finns bland det vegetariska. För mig som äter kyckling blir kycklingburgare ofta målet. För det mesta får man dessutom tjocka pommes frites – tyvärr var de slut idag.

Kycklingburgare och pommes samt apelsinfanta!

                                                                                                                                                                Men det är ju inte så roligt att äta allena och ”korvgrillaren” undrade om inte Anna var med. Tänk så snabbt man blir stammis! Vi har kanske ätit där nån gång i månaden det sista halvåret.

Det var tomt och öde när jag kom. Det enda som är lite dåligt med stället är att det inte är så rent på bänkarna där man ska äta. Och sen är jag inte jätteförtjust i barstolar. Funkar inte med mina höfter. Men det är smällar man får ta, för när maten är serverad skiter man i allt annat. Nästan.

Idag höll jag på att bli galen! Om man äter vid nåt av borden utomhus kan man bli galen på alla skator. Nu kom det in två killar varav en hade en megafonröst. Som de flesta megafonröster pratade han inte bara högt utan HELA TIDEN. Först var det bara irriterande att höra honom SKRIKA snacka skit om nån på jobbet eller kommentera en bil som stod parkerad utanför. Ingen matro, liksom. Men när han sen gick över till att megafonera förolämpande saker om tjockisar

[…] fy faaaan när det kommer in en sån tjockis och köper en påse chips […]

och bögar

[…] ja jävlar vem vill jobba med honom, han är ju bög?! […]

hade jag svårt att sitta tyst och stilla. Men jag satt tyst och stilla. Tänkte onda tankar.

OK att folk tycker vad de vill om andra, men när det sitter en skittjock flata (=Tofflan) där och äter känns det inte så roligt att höra negativa saker om feta och bögar. Tänk om jag hade haft en kompis med mig och börjat raljera om att folk som skriker när de pratar borde lära sig att hålla käften så smällfeta homosar får äta i lugn och ro! Men det hade jag ju förstås aldrig gjort. Jag är ju svensk. Jag höll tyst. Åkte hem och bloggade om puckot i stället.

Men se maten på Mac Jack, den är värd miljoner puckon i världen! Kom ihåg det! Råbyvägen 1 i Uppsala. Fast för säkerhets skull medtag öronproppar eller kompis/älskling!..

                                                                                                                                                                PS Jag fick INTE ont i huvet av apelsinfantan, men väl av megafonen!

Read Full Post »

Som en hel karl!

Ja som en hel karl låter jag. På rösten, alltså. Värsta basrösten. Och ont gör det att prata, väsa, morra och andas. De tre första kan jag skippa, men andas måste jag ju. Om jag ska/vill leva vidare, vill säga. Om jag slutar så skulle ju å andra sidan somliga på ett visst ställe bli så glada SÅ att slippa Den Besvärliga. Jag undrar bara, att om man är byråkrat och får veta att nån planerar att ta livet av sig – har man inte vissa skyldigheter då? Men det står säkert inte i deras manual, som annars tycks följas till punkt och pricka.

Jag är lite arg idag, men det beror väl på att det låter som om jag surrar när jag i själva verket morrar.

                                                                                                                                                         Vi måste ut idag. Tyvärr. Mamma har bespetsat sig på att titta på skor och jag måste posta mitt fördömda tvåveckorskort, lämna in Lotto, gå till apoteket och köpa hem mat för ett par dar. Det har snöat idag på förmiddagen och DET tyckte mamma var skäl till att inte ta bilen bort till Stormarknaden. Men jag sa att jag inte orkar promenera ens till Tokerian, så det får bli garaget, bilen och Stormarknaden. Det bara måste gå. MEN JAG ÄR BARA LITE FÖRKYLD, JUH! Detta överlever jag.

Värre är det för Fästmön som har ont i huvet och feber. Med tanke på den höga feber två av ungarna fick, så är det inte bra. Tur att snälla mormor åker ut en sväng idag och hittar på nåt med Elias som är hos sinmamma för att vara jullovsledig, stackarn. (Först jättesjuk själv, sen jättsjuk mamma.)Annars är det ju egentligen pappa-vecka, så de två systrarna är på Morgonen.

På tal om pappa, så är det varning för att jag skrämmer små barn med min röst idag. Som jag gjorde den där gången i juni förra året. 😈 Notera att just detta att skrämma små barn är en talang jag har ärvt från min far, det är ett som är säkert.

Nu ska jag försöka tvinga i mig lite fil och müsli och sen blir det tandborstning innan vi far till Stormarknaden i sporrsträck. Om jag inte bloggar mer idag så beror det på att jag inte överlevde shoppingturen.

Kanske chilibågar i näsan stoppar upp snor bra??? Anna fotade en gång för länge sen.

Read Full Post »

Nej jag är ingen rolig typ

Verkligen inte. Skittrist är jag. Konservativ och tråkig i mina vanor. Skiter i mitt utseende – förutom håååret dårå, som jag skulle kunna lägga ut miljoner pengar på om jag hade.

Gillar att sitta i fåtöljen och läsa, helst nån snaskig deckare. Och irritera mig på korrekturfelen i bokhelv***t och tycka att den och den författaren är en diva som inte svarar på kommentarer på sin blogg. Sån är jag. För jag är ju så inte rolig och mest plikttrogen och svarar på ALLA kommentarer som publiceras. (Ja, administrationsskorpionen dissar somliga kommentarer.)

Administrationsskorpionen i egen hög – eller snarare låghalt – person.

                                                                                                                                              Förutom att jag inte är rolig utan trist är jag elak också. Jag är så elak att man måste skriva elaka saker om mig och häckla mig och trampa på mig. Bara slå, jag är allmän slagpåse. Det räcker inte med att mitt liv är förstört, det ska liksom tatueras in i min panna också.

Men gör så om du blir lyckligare av det. Själv tänker jag varken hämnas eller gotta mig åt olyckor och elände. Jag vet bara att den som har gjort ont till sist får smaka på det onda själv, så det är väl detta Onda jag går igenom just nu. På väg mot Ingenmansland där jag är papperslös – vad är väl ett papper? En massa ord som jag kanske har skrivit själv åt nån annan. Vad ger ni mig för det?!

En stunds skratt åt Pensionärsjävlarna fick mig att glömma verkligheten. Jag är så trött på att vara trött och ha ont i huvet och vara yr och inte orka – och att bli stampad på, trampad på, uthängd, förnedrad. Jag tror att jag ska göra som en person jag trodde att jag kände: utnyttja mina kontakter med administrationsskorpionen och ta bort möjligheten att kommentera. På så vis kan jag ju sitta i min glasbubbla och låtsasleva och slipper bli utsatt för verkligheten och sanningar och sånt som bara, bara gör mig illa. Bara låta livet rulla på. Men jag är inte sån.

Jag önskar att livet rullade på, bara.

                                                                                                                                                        Jag FRUKTAR verkligen människor, för jag vet hur ont de kan göra. Jag har själv gjort ont, så jag vet vad vår sort är kapabel till. Men till och med jag har gränser. När nån ligger då sparkar jag inte mer. Det finns det så många andra som gör. Sparkar och hånskrattar och njuter. Bland det mest pinsamma var skrattet när jag förklarade hur min verklighet är på väg att forma sig. Det är som att man inte tror att pengar faktiskt tar slut en dag. De har nämligen en tendens att göra det när man inte har nån inkomst. Och då återstår bara..?

OCH DESSUTOM HAR JAG EN J***A SJÄLVSPRICKA I HÖGER TUMME SOM BLÖDER OCH GÖR SKITONT! GAH!

Read Full Post »

Husmor SLÅR till eller Snurrigt värre…

Jodå, alla mammor och pappor, Tofflan HAR ringt doktor Anders. Eller hans syster, rättare sagt. Fick ett antal provsvar varav ett var anmärkningsvärt lågt. När jag dessutom berättade om den förb. yrseln som återkom i fredags och har hängt kvar sen dess tyckte hon att det var bäst med en Anders-dejt. Så nu ska jag dit på onsdag förmiddag. Gissningsvis blir det stick i fingret då också. Jag ska nämligen inte må så här, tyckte doktor Anders syster. Hon menade att jag skulle må rätt bra efter att ha ätit medicin sen slutet av augusti och det var över en månad sen jag tog proverna, så värdena BORDE ha varit bättre nu. Men… To be continued, kan man säga. För övrigt mår jag rätt bra, jag är yr och har ont i huvet, det är allt. Och så är jag arg… (Ovanligt, va´..?)

Arg är jag så jag hoppar för att jag är så snurrig. Bland annat…

                                                                                                                                                             Jahapp! Den här duktiga husmodern startade sin städdag med att fara fram som ett jehu. Och krossa porslin. Först åkte tvålpumpen i porslin i golvet i badrummet, sen tandborsthållaren, också den i porslin, förstås. Det var inte roligt, kan meddelas… Tvål på ett badrumsgolv blir väldigt halt = fara för lårbenshalsar. När tvålen på golvet dessutom är uppblandad med porslinsskärvor, blir det, som du förstår, ännu värre.  Avslutningsvis råkade jag nästan ha sönder grejor på toa också: dasslocket i hårdplast var nära att bli en föredetting. Men bara nära. Ja det var många fula ord som kom ur Tofflans mun på förmiddagen…

Stack iväg en repa till Tokerian för att lämna in Lotto (du tror väl inte att jag vann nåt?!) och införskaffa ett antal förnödenheter och för att muntra upp mig lite allmänt. Det brukar ju vara ganska lätt att få sig ett och annat skratt där. Men i stället blev jag ÄNNU mera snurrig. Eller vad sägs om… julägg???

Men hallå! Ägg ska det väl vara till en ANNAN högtid, inte till jul? Eller???

                                                                                                                                                       Jag dissade förstås juläggen – nu får det baske mig bli ORDNING på traditionerna – först ungdjävlar igår när det INTE var Halloween, sen ägg till jul! Vart ska detta sluta? Jag inhandlade lite förnödenheter. Böckerna var förstås nödvändigast, men kostade bara 25 kronor tillsammans! Blocken var ett fynd för endast tio kronor.

Diverse förnödenheter såsom toapapper, äpplen, två pocketböcker och tre block. De senare hittade jag i en gigantisk fyndhörna till höger efter entrén.

                                                                                                                                                      Tittade också in till Järnia och eftersom jag kände hur jädra synd det var om mig idag – porslinskrossning, yrsel, huvudvärk, mens, traditionsförvirring med mera – så inhandlade jag en svindyr tvålpump och en lika svindyr tandborstmugg – I METALL, för säkerhets skull. Fast lite tur hade jag, för det var 20 procents rabatt på dem…

Visserligen 20 procents rabatt på dessa, men de var svindyra ändå.

                                                                                                                                                     Hann innanför dörren och kallsvettades som en gnu. (Kallsvettas gnuer? Det LÄT bra, men..?) Började må illa, så trevligt så och skallen snurrade ännu värre än tidigare. Då messade Fästmön att hon var så trött att hon mådde illa och jag erbjöd mig då att hämta henne från jobbet när hon slutade (tio minuter senare) och skjutsa hem henne. Det finns ju inget värre än att sitta på en buss och må illa… Då är det bättre att må illa tillsammans i en bil. Så jag skjutsade hem min kära och fick då ett par pussar! 😛

Hemma igen hade mamma ringt. Tanken var att jag skulle lägga mig och vila en stund innan jag dammade och dammsög, men jag ville förstås ringa tillbaka och kolla om det var nåt viktigt. Då svarar hon:

Ja hej Tofflan, det är mamma!

Men… Eh… det var ju JAG som ringde..? Nå, i vart fall var hon på språng med färdtjänsten till apoteket så hon bad att få ringa senare. Eftersom jag ville damma och dammsuga i dagsljus satte jag fart med det. Dammsugarpåsen behövde bytas och det var första gången i den nya sugaren. Det gick bra. Efter typ en kvart och hundra liter svett samt ytterligare fula ord.

Och nu sitter jag här i ett nystädat hem, med en skalle som snurrar och väntar på att mamma ska ringa så att jag får lägga mig ner och vila en stund sen. Ja just det… Mat kanske jag skulle tänka på också… Tja, det finns ett par kalkonwienerkorvar eller thaisoppa att välja på. Nåt kulinariskt ska jag väl lyckas trolla fram…

Read Full Post »