Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘samband’

Ett saligt blandat inlägg.


 

Frostigt löv

Frostigt i morse.

Jorå, det blev en bättre dag idag. Det är ju oftast så att efter en dålig dag, när nivån sjunker så lågt, kan det ju bara komma en bättre dag. En del tekniskt trassel är det fortfarande, men det kan bero på yours truly. Jag söker hjälp, men får dessvärre ingen i vissa ärenden. Då blir Tofflan lite… trött. Sen försöker hon på egen Toffelhand – med varierande resultat. Jag gör mitt bästa. Ibland räcker det, ibland räcker det inte. Men jag kan inte sitta och grubbla på nåt jag verkligen inte kan lösa.

Det var frostigt i morse och i förbifarten till garaget böjde jag mig ner och fotade ett löv på gräset. Jag hinner knappt vara ute numera, känns det som, så jag tycker att jag missar hösten. Tro nu inte att jag klagar, jag älskar fortfarande att jobba – även om jag inte älskar alla inslag i mitt konsultuppdrag. Då gäller det att hämta kraft och energi ur uppgifter som är roliga – som språkgranskning. Ja, jag är en nörd! 

Bröd

Bröd med snorkråkor? Nej då, bröd med nyttigheter!

En av de braiga sidorna med jobbet är att jag har fått två vänner, vill jag tro, i alla fall! Närmaste kollegan är en favorit och på våra torsdagsluncher avhandlar vi både högt och lågt. Idag är det ju torsdag, alltså lunchade vi i restaurangen. Trots att jag åt både vegetarisk ärtsoppa och pannkakor knyckte jag ett par brödbitar. Det är så himla gott, det där bruna, grova, filmjölksbrödet som ser ut att innehålla snorkråkor. Fast det är ju nyttigheter i brödet och inte skräp från näsan, förstås.

 

 

På väg tillbaka till våra kontor tog vi omvägen genom källaren för att leta upp boxbollen (!) jag inte hittade härom fredagen. Nu hittade vi både den och Televerkets skåp med rikstelefon. Jag trodde att vi hade ramlat rakt ner i 1800-talet. Vi har alltså inte bara en ADB-sektion på jobbet, vi har rikstelefon via Televerket också. Nu blev du avundsjuk, va?!

Detta bildspel kräver JavaScript.


Den andra vännen jag har fått
har jag annat utbyte av. Det var en person som jag ganska omgående kände att det var lätt och kul att prata med. Jag vet att vi kommer att fortsätta ha kontakt även om vi inte jobbar på samma ställe i framtiden. Tänk så roligt det är att få nya vänner även när en är så gammal som jag! Inte trodde jag att det var så lätt.

Jag jobbade över igen i eftermiddag och nu är jag inte skyldig nån tid för gårdagens möte. Det är bra, för i morgon på fredagskvällen tänkte jag både tvätta och städa lite. I skrivande stund kör jag en maskin grön tvätt, i morgon blir det tjockissvart och i helgen lakan.

Men innan jag tvättade fick jag leka elektriker.

Jag skulle bara, du vet…

Ja, i det här fallet skulle jag bara tända en lampa i ena köksfönstret. Den fullkomligt exploderade – så det gick en propp. Eller propp och propp… Det heter det väl inte nu för tiden? (Snälla Agneta, om du läser detta, fråga maken!) Halva köket, hallen och toan blev svart. Proppskåpet ser inte ut som det gjorde förr, men jag klättrade på en stol. Inte såg jag mycket i ficklampans sken med mina skumma ögon. Men en plupp (?) hade åkt ner. Jag petade upp den och…

Hepp – varde ljus igen!

Nu är det dags för middag (mackor) och tvätthängning. Jag måste bara applådera landet i öst där min pappa är född. Finland är nämligen först ut med egna emojier. Hela 30 stycken emojier för specifikt finska känslor är planerade, ett par av dem har förstås med sauna (bastu) att göra!

Och här skulle jag förstås ha haft en finsk emoji som illustration, men det får bli ytterligare en källarskylt som jag hittade idag. Frågan är bara om nån fattar sambandet mellan orterna. Jag gör det inte!

Motala med flera städer

Vad har Metropolen Byhålan gemensamt med Bäckaskog, Alunda och Vidtsköfle???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om kommande pocketar.


 

Idag hittade Månpockets månadsbrev ner i min inkorg. Jag kollade igenom listan av augustis pocketnyheter och fastnade lite för dessa, av olika skäl:

Döden tänkte jag mig så och Vänd om och var stillaVänd om och var stilla samt Döden tänkte jag mig så av Johanna Mo
Ha! Här blir det två deckare i en bok! Suveränt! Boken innehåller Johanna Mos två första romaner om kriminalkommissarie Helena Mobacke, vars bekantskap jag ännu inte gjort.
I Döden tänkte jag mig så kastas Helena Mobacke in i en utredning där en tonårspojke knuffas framför ett tunnelbanetåg och dör. Någon dag senare blir en kvinna nerknuffad på ett annat tunnelbanespår. Skräcken sprider sig i Stockholm och perrongerna står tomma. Samtidigt som Helena leder den svåra utredningen känner hon hur de gamla såren är på väg att rivas upp – till slut tvivlar både hennes omgivning och hon själv på att hon faktiskt ska orka.
Vänd om och var stilla inleds med att en ung kvinna hittas död vid en cykelväg i Högdalen. En bit därifrån finner polisen en blodig sten. Helena Mobacke blir ansvarig för utredningen. Dagen därpå hittas ytterligare en ung kvinna mördad i ett industriområde i Älvsjö. Det finns inget som tyder på att offren skulle ha dödats av samma person. Till en början behandlas därför morden som två olika fall. Efterhand börjar emellertid ett samband mellan kvinnorna komma i dagen. Helena inser att de måste arbeta snabbt om inte fler ska drabbas.

 

GårdenGården av Simon Beckett
Simon Beckett har jag inte heller läst nånting av, men denna blev jag nyfiken på eftersom den verkar vara ruskig och bra.
Det är kväljande varmt på den franska landsvägen när Sean kliver ur bilen. Bensinmätaren visar på rött. Det finns bara en sak att göra. Hastigt undanröjer han alla spår och fortsätter sin flykt till fots. Han tar sig över ett taggtrådsstängsel och in i skogen — men kommer inte långt. Fällan slår igen runt foten och järntänderna tränger igenom kängans läder.
Nästan medvetslös av smärta och blodförlust befrias han av två systrar från en bondgård i närheten. Den nedslitna gården drivs av flickornas far som gör allt för att hålla sig isolerad från omvärlden. Det är en perfekt chans för Sean att hålla sig undan ett tag. Men snart visar sig gården vara ett ställe med stränga regler, svårtolkade relationer och en egendomlig stämning. Gradvis förstår Sean att gården döljer fler obehagliga hemligheter än dem han själv bär på — och att han måste ta sig därifrån.

 

Född fenomenalFödd fenomenal av Josephine Bornebusch
Det här är en ungdomsbok. Skälet till att jag valde att presentera den här är att den verkar innehålla en annorlunda blandning av allvar och roligheter.
Det enda som Rut inte gillar hos sig själv är sitt namn. Och det är ju trots allt hennes föräldrars fel. Rut är nämligen självsäker, klarsynt och lite smartare än alla andra. Det här är inget hon kan rå för – hon är helt enkelt född fenomenal! Vid Ruts sida finns bästa kompisen Magda – en mytomanisk, översexuell hypokondriker helt utan spärrar – och den störige sportfånen Abbe. Fast om sanningen ska fram är Abbe en solklar tiopoängare. Men för Rut finns det viktigare saker att tänka på, hon är nämligen nördigt intresserad av statistik och andra världskriget och på gränsen till besatt av Anne Franks dagbok.
Ruts eget liv visar sig vara allt annat än odramatiskt. Det hela börjar med att den populära, ytliga Kattis paraderar runt i skolan i ett par nya jeans. När Rut försöker motarbeta Kattis hybris blir allt fel. Rut blir ansvarig för att få iväg hela sin dysfunktionella klass, med allt från lajvare till låtsasgangsters, på en skolresa.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Mannen utan hjärtaJag trodde att jag hade läst Camilla GrebeÅsa Träff tidigare, men Mannen utan hjärta var uppenbarligen min första bekantskap med systrarna. Överst i högen med böcker från vännen FEM:s gröna paket har den legat ett tag. Trots att jag har haft mycket på gång de senaste dagarna har jag hunnit med att läsa då och då. Det här är för övrigt en deckare man inte gärna lägger ifrån sig. Tack, FEM!

Det börjar med ett blodigt mord på en antikvitetshandlare i Stockholm. Mannen är skjuten till döds och hans hjärta har skurits ut ur kroppen och lagts i en skål. Polisens gärningsmannaprofilgrupp får hand om utredningen och ansluter psykologen Siri Bergman till gruppen. Sen sker ytterligare ett mord och gruppen försöker hitta ett samband mellan de mördade. Men fler offer ska skördas innan sanningen kommer fram.

Det här är den fjärde delen i Grebe – Träffs serie om psykologen Siri Bergman. Jag hade emellertid inga som helst problem att läsa boken, tvärtom. HBTQ-temat i den gör att den engagerar mig, men framför allt är boken så spännande och lättläst att jag klassar den som en äkta bladvändare. Ibland kan det märkas att två olika författare skriver på en och samma bok. Av detta märkte jag inget. Visserligen kunde jag gissa inom vilken grupp mördaren fanns, men jag lyckades inte klura ut mördarens identitet i förväg. Och det är bra!

Toffelomdömet blir det högsta för den här deckaren!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Direkt på Stjärnorna på Slottet visar SvT1 Unge kommissarie Morse. Så äntligen är det två (2) bra program att glo på under lördagskvällarna. I kväll jagade Morse en seriemördare i det långfilmslånga avsnittet Unge kommissarie Morse: Sway.

Den unge Morse

Den unge Morse.


I kvällens avsnitt 
hände saker som berörde Morse och hans chef Thursday både i tjänsten och privat. Som poliser blev de inkopplade på fall där gifta kvinnor hittas strypta med nylonstrumpor. Först ser man inte riktigt sambanden mellan kvinnorna, men detta att de saknar sina vigselringar förenar fallen. Och när utredningen kör igång träffar Thursday en gammal kärlek och Morse upplever en.

Jag tycker att det var bra balans både vad gäller spänning och berättelserna kring karaktärerna. Morden och polisutredningen är i centrum, men privatlivet både påverkas och påverkar.

Toffelomdömet blir högt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett socialt testande inlägg.


 

Open sharer

Jag söker äkthet, öppenhet och samband/kontakt… Det trodde jag inte!

Min polare Per… Eller nej. Per, som jag lärde känna via Twitter först, IRL sen, hittar ofta spännande läsning och länkar till sånt som har med nääätet och sociala medier att göra. Idag hade Per via Twitter länkat till en artikel om vilken typ av delare man är på sociala medier. Jag tycker själv att jag är ganska restriktiv med att dela saker som länkar till texter, artiklar, bilder etc.

Men det klart att jag delar saker ibland. Länkar till intressanta artiklar, främst. Sen delar jag gärna med mig av saker från mitt eget liv…

Enligt artikeln finns det fyra typer av delare:

  1. Open Sharer – willing to connect with anyone and willing to post and share anything
  2. Audience Sharer – carefully choose the audience they connect with and are therefore still willing to share openly and authentically
  3. Content Strategist- willing to connect with anyone and picky about the content that they share
  4. Custom Strategist – separating their audiences to create custom buckets of sharing

Artikeln handlar om några olika studier som görs på hur människor delar saker i sociala medier. En del intressanta frågor lyfts fram, nånting man kan fundera över en stund när man inte orkar sitta i solen, kanske:

[… ] Are you an informer or a meformer?

  • Meformers — Users who post social media updates mostly relating to themselves
  • Informers — Users who post updates that are mostly information-sharing […] 

Vidare hittar jag i artikeln en lista på tolv olika personlighetstyper bland delarna, till exempel ultras, lurkers, peacocks, approval-seekers med flera. Riktigt intressant läsning – och så på pricken! Jag behöver bara snegla på mig själv och mina följare för att lätt kunna kategorisera typerna.

Men nu tycker jag att du ska ta en stund och läsa igenom artikeln själv! Och om din hjärna orkar jobba, gör testet i artikeln och kolla vilken typ av delare du är! Det finns en viss risk att du blir förvånad över resultatet. Det blev jag… (Note to self: träna på självinsikt!)


Tack Per!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om andra delen av en TV-film.


I kväll var det dags
för andra delen av Maria Wern: Svart fjäril i TV4. En film i två delar som visar hur händelser i barndomen kan påverka en som vuxen… Den första delen visades igår.

Maria Wern Svart fjäril

Ett av barnen som ”omplaceras” i Maria Wern: Svart fjäril. (Bilden är lånad från TV4:s webbplats.)


Polisen jobbar febrilt
för att hitta en gemensam nämnare mellan mordoffren. En av poliserna, Arvidsson, pratar om fallet över middagsbordet med sin syster. Nästa dag har systern skrivit en artikel i lokalblaskan – hon är journalist. Detta gör att Arvidsson får en rejäl utskällning på jobbet och blir ivägskickad medan chefen funderar över hur han ska avskeda honom.

Men Arvidsson ger sig inte. Han hittar sin mystiska doktor och ser ett samband med morden. När han hittar en kamera med en massa bilder inser han vem mördaren är. Det blir en jakt mot tiden, för att hindra att ytterligare en person kvävs med en plastpåse och eldas upp…

Riktigt ruggigt spännande är det i kväll! Och då blir det inget annat än högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

För tio kronor köpte jag, i inbundet skick med skyddsomslaget kvar, Kjell Erikssons bok Nattens grymma stjärnor hos Bok-Anna i somras. Jag hade läst en del av hans böcker tidigare, men av nån anledning först nu riktigt fastnat för dem! I framtiden ska det bli fler av Kjell Erikssons böcker.

Den här fastnade jag för!


Som för det mesta
 i Kjell Erikssons böcker utspelar sig handlingen i Uppsala. Huvudperson är polisen Ann Lindell. Den här gången handlar det om nån som tycks seriemörda bönder. Samtidigt har en litteraturprofessor försvunnit. Hans dotter börjar uppträda konstigt och hon gör en arbetskamrat till sin älskare. Plötsligt ser en av Ann Lindells kollegor ett samband, men han hinner inte förmedla detta.

Den här boken är spännande i princip hela tiden! Och även om den handlar om Ann Lindells lite halvtrassliga privatliv, ensam med en liten son och lite för förtjust i vin, blir det inte för mycket trams.

Inte högsta, men högt toffelbetyg!


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »