Posted in Böcker, Ironi, Personligt, Trams, TV, Vänner, tagged Adam Dalgliesh, after work, alkohol, Arcade, avlida, bil, bilist, bjuda in, blandning, buss, cykelbana, cyklist, deckare, dricka öl, efter arbetet, född, före detta kollega, finnas kvar i livet, fotgängare, fruktansvärt, gata, gå ut, göra vågen, hemsk, hot, humor, ingen som helst insikt i trafikregler, intressant, jacka, jobbsökeri, KBT, klaga, kommentar, konstellation, krogen, läsa, livsfarlig, parkering, PD James, penishotad, pikétröja, plan, planer på självmord, pryd, ruinerad, seg, sisådär, Slut hennes ögon, snirkla runt, snusk, somna om, sova dåligt, spännande, svårt att få parkering, tandläkare, trafik, trevlig helg, tryggt, TV-serie, tvätt, tvspelsdesigner, Uppsala, UppsalaTidningen, utgående, vakna, vattenkanna, vattna krukväxter, väder, visstidsanställning on 15 april 2016|
14 Comments »
Ett utgående inlägg om såväl trafik och hot. Och lite snusk, tror jag bestämt. Så läs försiktigt…
I kväll ska jag göra nåt som jag inte har gjort på år och dag: jag ska gå ut. Jag ska gå ut på krogen. Faktum är att det till och med skulle kunna vara ett After work jag deltar i. Och på sätt och vis är det ju det. Det är efter arbetet för min del, för min visstidsanställning tog ju slut den 31 mars. Det ska blir roligt och spännande att träffa ett gäng före detta kollegor i en viss konstellation. Det är inte jag som har bjudit in utan nån annan. Då är det alltid intressant att se vilken blandning av människor det blir. Ett par, tre stycken vet jag som ska dit, bland annat bästaste NK*.
Det blir bussen in till stan framåt kvällen, för jag ska dricka öl. Dessutom behöver jag KBT:a mig vad gäller bussresor – det blev ju ingen sån till tandläkaren i förra veckan. För övrigt är Uppsala en hemsk stad att köra bil i. Ibland måste en ta bilen till stan och det är bara fruktansvärt. Det är svårt att få parkering och har en tur att hitta nån blir en ruinerad. Att det kostar 25 spänn i timmen är det vanliga priset. Ibland kostar det 30… Medan en snirklar runt för att hitta nån ledig plats att ställa bilen på får en försöka samsas med cyklister på stans gator. Nej, majoriteten cyklister tycks inte välja cykelbana framför gata. Dessutom verkar det som om flertalet av dem har planer på självmord. Vissa har ingen som helst insikt i trafikregler. Exempelvis gör en bilist nästan vågen om en cyklist visar tecken på att h*n ska svänga. Men detta tecken kan vara farligare än att det inte visas – många visar tecken och bara svänger – utan att se sig om! Nu ska jag emellertid inte klaga på cyklister enbart. Det finns livsfarliga bilförare och fotgängare också. Och NK tillhör kategorin cyklister som försöker följa trafikreglerna. För mig känns det tryggt eftersom jag gärna vill att NK ska finnas kvar i livet.
Min dag har börjat med jobbsökeri och tvätt. Jag sover dåligt om nätterna – det vill säga jag kan somna, men vaknar flera gånger. Klockan sex var jag så seg när jag vaknade. Ändå gick det inte att somna om, så jag låg kvar i sängen tills klockan var nästan åtta och läste min bok på gång. PD James har jag läst lite grann av tidigare. Nu läser jag visst den första boken i serien om polisen Adam Dalgliesh. Författaren skrev totalt 20 böcker. Eftersom hon avled 2014 blir det inga fler. Många av böckerna har jag sett som TV-serier, dock inte den jag läser nu. Boken kom ut samma år jag föddes – och det gjorde jag för snart 54 år sen.
Vädret är sisådär idag. Då blir det till att klura på klädsel för kvällen. Inte räcker det med en pikétröja under jackan. Jag ska gå ett varv med vattenkannan strax. Det tar sin lilla tid. Men jag är faktiskt inte uppe i 50 krukväxter än, bara 48.
Innan jag önskar dig trevlig helg har jag en fråga. Vad händer, liksom, när en blir penishotad??? Vågar du dig på en förklaring är du välkommen att skriva den i en kommentar. Men tänk på att jag är pryd…
Vad innebär det att bli penishotad???
Trevlig helg och se upp för penisar! Det låter inte roligt att bli hotad av dem.
*NK = Närmaste Kollegan
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Ironi, Personligt, Trams, tagged bagagetagen, bagge, bakom flötet, betala, blogg, dagens fel, djur, försök, glad, gratis, humor, läsa, livet är inte rättvist, media, ord, personella, prenumerationsavgift, skärtorsdag, stava rätt, svensk, UppsalaTidningen, utseende, väska, viktigare on 24 mars 2016|
2 Comments »
Ett felande inlägg.
Dagens fel-utmärkelsen går på skärtorsdagen till Uppsalatidningen. Skälet är mycket enkelt: tidningen har gjort väskor till djur (?) i dagens utgåva. Men… skam den som ger sig… På försök nummer fem stavar man plötsligt rätt. Eller i vart fall stavar man första delen av ordet rätt. Stavningen av den andra delen av ordet kan variera… Kanske ett svenskt ord hade varit bättre? ”Bagagetagen” låter lite som att vara en aning bakom flötet, tycker jag.
Vad är BAGGAGE, Uppsalatidningen?
Det känns rätt ironiskt att känna till vissa personella saker i detta sammanhang. Men livet är inte rättvist. Uppenbarligen är utseende viktigare än att stava rätt så att folk begriper. För mig är en bagge nämligen ett jur… ett ljur… ett hjur… ett DJUR! (Jag är väldigt glad att jag inte betalar nån prenumerationsavgift. Att läsa den här bloggen är också gratis.)
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Personligt, Trams, TV, tagged akutjobb, Antikrundan, arg, åka hem, ögon, batteri, bekant, bil, Bil 3:an, BRF-ordförande, bud, byta lampa, citerad, dörr, distributör, distribution, djupt koncentrerad, entré, Ett Litet Under af Effektivitet, ett litet under av effektivitet, extra tid, författare, förslag till ändringar, gångar, ges ut en gång i veckan, grannar, gratistidning, hänsyn, hjälpa dig på traven, hjärncell, humor, ICA Supermarken Solen, ingen respons, jobb, knä, komma senare, korrekturläsa, kupébelysning, läsa, lördag, ljusare, material, mörkt, media, mobiltelefoni, morgonrock, morgontidning, mycket nöjd, nacke, oombedda goda råd, postbox, rapport, rationaliseras, söndag, skita i, skrapa framruta, sms, stor skillnad, ta det lugnt, temperatur, tidningsbud, tidningshållare, tittut, Toyota, trappa, trött, tvätteriverksamhet, UNT, Uppsala, UppsalaTidningen, Upsala Nya Tidning, Västerås, ytterdörr on 28 januari 2016|
Ett tröttkört inlägg.
Ett Litet Under af Effektivitet i sin fina Leffemössa!
Vilken dag!!! Jag har suttit djupt koncentrerad – nä, ingen överdrift, hjärncellen har fått jobba – med en och samma rapport hela dan. Det var ett akutjobb som hamnade i mitt knä och jag la alla andra jobb åt sidan. Jag är mycket nöjd att jag hann korrekturläsa och lägga över korrekturet till författaren i eftermiddag. Då har h*n i sin tur lite extra tid på sig att läsa igenom mina förslag till ändringar. Senast på söndag ska materialet vara inlämnat och ingen av oss jobbar ju lördagar och söndagar. Innan jag gick hem fixade jag lite lay out på en beskrivning. Jag känner mig kort sagt som ett litet under av effektivitet. Men nu är jag såå trött, framför allt i nacke och ögon.
I morse var det mörkt i bilen när jag öppnade dörren. Ett tag var jag rädd att batteriet hade dött, men det var bara kupébelysningen som avlidit. Jag får väl åka till Bil 3:an vid tillfälle och få den lampan bytt. Annars var det ljusare idag, i vart fall när jag åkte hem. Det var första dan jag märkte stor skillnad, faktiskt. Sen snöade det förstås mitt på dan och temperaturen hade krupit neråt på eftermiddagen så jag fick skrapa framrutan. Men ändå. Ljusare…
I kväll ska jag mest ta det lugnt och läsa. Jag börjar med UppsalaTidningen, som kom i morse. Den levereras inte som nåt under av effektivitet, dock. Visst är det märkligt att trots att det är lokalblaskan som äger denna gratistidning, har UppsalaTidningen, som ges ut en gång i veckan, egna tidningsbud? Dessa tidningsbud kommer senare än de bud som levererar morgontidningar trots att det är samma distributör. Förutom detta lägger UppsalaTidningens bud tidningarna i postboxarna nere i entrén och inte i tidningshållarna utanför ytterdörrarna. Därför blir det inte av att en läser tidningen förrän på kvällen. Eller inte alls. En går liksom inte nerför trappan i morgonrock… Nog borde distributionen kunna rationaliseras..?
Jodå. Jag blev citerad en gång i UppsalaTidningen och jag var arg då också, men det hjälper inte. Rationalisera distributionen!
När jag ändå är igång finns det annat som borde rationaliseras. Jag undrar om BRF-ordföranden tänker skita i mig. Vid 22.30-tiden igår kväll startade tvätteriverksamheten i huset för andra kvällen i rad. Det var liiite sent att ringa ordföranden och klaga då, så jag skrev ett sms. Ingen respons överhuvudtaget varken igår kväll eller idag. Nä, en ska uppenbarligen bara finna sig att det finns grannar som inte fixar det här med hänsyn. Nå, alla som kommer med goda och oombedda råd om att jag måste klaga… Vad ska jag göra nu när jag har klagat förgäves tre gånger totalt???
Antikrundan ska jag inte klaga på utan helt klart se klockan 20, det behöver jag inga goda råd om. Denna vecka är programmet från Västerås. Där känner jag ingen, längre, så jag lär nog inte se nån bekant. Men hur var det med DIG..? Lyckades DU sen nån bekant i Antikrundan från Uppsala? Vänta lite… jag ska hjälpa dig på traven…
Detta bildspel kräver JavaScript.
Tittut!
som jag brukar säga till folk i gångarna på ICA Solen ibland.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Personligt, Trams, tagged citera, ett gott skratt, extra te, fel, Folkes livs, Folkets livs, humor, Instagram, jobba, media, skillnad, UppsalaTidningen, Upsala Nya Tidning on 22 januari 2016|
Ett felaktigt inlägg.
För dig som inte har vare sig Uppsalatidningen eller Instagram… Igår hittade jag ett sanslöst roligt fel i ett litet, litet citat i lokalblaskans bebis Uppsalatidningen:
Andersson jobbar inte på Folkets livs utan på Folkes dito…
Den däringa Andersson som citeras jobbar alltså inte på Folkets livs, utan på Folkes livs… Det där extra t:et gör en viss skillnad. Visst låter Folkets livs… finare, men… Ett gott skratt fick jag i alla fall.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, Trams, TV, tagged 100 code, 1980-talet, alkohol, Amarone, Anne Holt, arbete, ärtsoppa, babbla, betala räkningar, bil, bröd, Castelforte Amarone della Valpolicella, Copertino, deckare, dekal, diskvatten, dokument, favorit, favoritdag, fönsterbord, författare, flytta, foto, fräscht, Frukta inte, glädjas, go-kaffe, grädde, Gränby centrum, helg, humor, husdjur, italienare, jobb, kaffe, kaka, kämpa, kånka in, köksbord, kommentar, kriminalpsykolog, krukväxt, litteratur, luftigt, media, minsting, missa, mjölk, Modus, Morden i Sandhamn, ny säsong, nyttighet, oslagbar, paltkoma, pannkakor, pipa ner, poliskompis, Power Macintosh, prata, rödvin, rejäl lunch, restaurang, sarkasm, servera, skådespelare, skrika med torr hals, skriva, slå ner röven, soppa, spännande, sylt, Systembolaget, tjolahopp, tonåring, torsdag, träffa, tuggummi, TV4, uppdatera, UppsalaTidningen, Upsala Nya Tidning, vattenkanna, väg, värja mig, vätska, vegetarisk, Viveca Sten, webbplats, Wordfeud, yoghurt, Zensa primitivo on 12 november 2015|
Ett inlägg om diverse soppor och andra vätskor.
Jag vågar inte närma mig denna…
Jag vet inte om jag vågar skutta upp på vågen i kväll. Torsdagar är nämligen min favoritdag på jobbet. Då serverar restaurangen stans godaste vegetariska ärtsoppa. Soppan görs på plats. Till den brukar jag sno åt mig ett par skivor av det där brödet med snorkråkor nyttigheter i och två pannkakor med sylt. Torsdagar är alltså den enda dan jag äter rejäl lunch. Närmaste kollegan, från och med nu kallad NK för det blir så långt och jobbigt annars, och jag piper ner i restaurangen. Jag tar alltid soppa och pannkakor, NK alltid nån annan rätt som serveras. Därefter intar vi ett fönsterbord. Och så babblar vi. Tänk att jag kan inte fatta att människor som för sju veckor sen aldrig hade träffats tidigare kan ha så mycket att prata om! Lunchen avslutas med en kopp go-kaffe och en hård liten kaka. Därefter inträder paltkoma. Nästan.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Dagen har flutit på bra. Jag har mest jobbat med ett och samma dokument. Det var lite mer arbete med det än jag trodde. Utöver det har jag värjt mig mot sarkasmer, druckit kaffe som såg ut som diskvatten och kämpat mot kollegan E i Wordfeud. Människan är baske mig oslagbar!
Efter jobbet styrde Clark Kent* och jag mot Stormarknaden. Jag ska visserligen dit igen i helgen, men jag kan bara inte ta med mig minstingen, nu visserligen tonåring, till Systemet. Därför for jag dit idag och med mig hem kom tre goa italienare – ett amarone, en ny favorit och en gammal favorit. Systembolaget har för övrigt flyttat till nytt ställe på Stormarknaden. Luftigt och fräscht var det. Sen köpte jag mjölk, yoghurt och tuggummi också innan jag for hem och kånkade in allt samt betalade två räkningar, tjolahopp!
Tre italienska favoriter fick följa med hem från Systemet.
Mina stackars krukväxter skriker med torra halsar åt mig, så jag ska ta en tur med vattenkannan innan jag slår ner röven vid köksbordet för att läsa UppsalaTidningen, lokalblaskans husdjur. Framåt 22-tiden byter jag säte till bästefåtöljen för att glo på 100 Code. Och detta föranlåter mig ju att kommentera gårdagkvällens TV-höjdpunkt – Bonde söker mamma… eh… Paradise Farmen… nä… Ensam pappa söker bonde… MODUS, för bövelen!!! Modus är bland de bästa deckarserier jag har sett på senaste tiden. Modus är lite frifräsande, men bygger på norska deckarförfattaren Anne Holts roman Frukta inte. I centrum står kriminalpsykologen Inger Johanne Vik, lysande spelad av Melinda Kinnaman. Henrik Norlén spelar hennes poliskompis, men det är ännu fler bra skådisar med. Har du missat Modus har du missat mycket! För övrigt gläds jag åt att en ny säsong av serien ska spelas in. Nästa onsdag får jag njuta av nya mord i Sandhamn (nä, TV4 har inte uppdaterat infon på sin webbplats) och det är inte alltid fy skam det heller. Den serien är baserad på Viveca Stens böcker.
Jag lämnar dig med en dekal som jag fotade på jobbet idag och en fråga: har DU sett på Modus eller följer du nån annan spännande serie på TV??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!
Fri fart… tillbaka till 1980-talet och Power Macintosh…
*Clark Kent = min lille bilman
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Film, Personligt, TV, tagged 1100-talet, alkohol, amerikansk politik, anknytning, arbetsvecka, äta, babbla, barn, bästefåtöljen, bensinpump, bil, bildörr, bilder, bilfönster, bo, boktok, Bron, busungar, Busunge, butik, cancer, choklad, citrus, Cosmos, cykelbana, dö, deckare, deppig, det goda i livet, Downton Abbey, dräkt, dricka, drinkvagn, enkel, ensamhet, Eva Franchell, förändra, författare, felparkera, fina grejor, fira, flamsa, flygande tomtar, frys, frysen, Fullerö handel, Gamla kyrkogprden, gångväg, glas, glaskupa, Gränby centrum, gubbe, gudstjänst, Hallå vin!, helg, hissa ner, Hjalmar Brantingsgatan 4a, Hjördis Oldfors, inte roligt, Jackie Kennedy, julklapp, kaffe och bulle, kall, katt, kväll, kycklingfärs, lägenhet, läkemedelstillbehör, lördag, ledsen, leka polis, leksak, likörglas, litteratur, ljuslyktor, mamma, marschall, mastig filmkväll, mat, matlåda, mördad, mörker, medicin, minneslund, mota bort, namn, njuta, orka, pris, räkbomb, Röda band, retro- och vintageaffär, rofyllt, rumsavdelare, samtal, sälja, sända tankar, sång, Söder om helvetet, söndagsmiddag, se fram emot, shopping, show, skål, sorgligt, spaghetti, stänga, svensk politik, telefoni, tina, tom, tomtehund, tråkig, tråkigt, trösta, trottoar, unge, Uppsalamotiv, UppsalaTidningen, Upsala-Ekeby, vacker, Vaksala kyrka, växa, vilsam, vimsmaja, vin, viss självinsikt, vitt vin on 01 november 2015|
Ett summerande inlägg.
Ensamheten kan vara väldigt ledsam. (Bilden är från Vaksala kyrka.)
Det går faktiskt nästan inte att förklara hur det känns när jag har lämnat av Fästmön i Himlen och hon har stängt bildörren. Det är inte roligt (= understatement) att bo på var sitt håll när två bara vill vara en. Men så är det av olika skäl. Jag gör mitt bästa för att förändra min del av det hela. Jag for hem ensam till en tom och kall lägenhet. En matlåda från frysen stod på tining till söndagsmiddag, men först blev det ett samtal till lilla mamma. Jag ringde mamma igår också och hon var ledsen och deppig. Det är svårt att trösta nån som är ensam, jag vet själv hur ledsam ensamheten är ibland.
Jag har annars haft en bra och vilsam helg. Vi har tagit det lugnt och ätit och druckit enkelt, men dyrt och gott. Vi firade typ
Hallå vin!
och njöt av det goda i livet, samtidigt som vi också sände tankar till dem som inte längre är bland oss här på jorden.
Fredagen tillbringade vi i Himlen med busungarna Katt och deras mamma. En behöver aldrig ha tråkigt när det finns kattungar som showar i närheten. Jag la ut ganska många bilder på dem här på bloggen igår, men två bilder sparade jag till idag:
Detta bildspel kräver JavaScript.
Vi åkte in till New Village nånstans mitt på dan igår. När vi kom hem till mig kunde vi konstatera att det saknades vissa medikamenter. Det blev därför bara en snabb titt in i Ilonas och Lottas retro- och vintageaffär på Hjalmar Brantingsgatan 4A (när får butiken ett namn, tro?). Till min stora sorg (?) upptäckte jag att den fina leksaksbensinpumpen fick en ny ägare medan vi var där. Jag tröstade mig med att glo på en drinkvagn, fina glas och en dräkt som skulle ha kunnat tillhöra Jackie Kennedy, inte Tofflan Tofflansdotter. Jag har viss självinsikt, alltså.
En tur till Stormarknaden blev det därefter, för vi behövde både medicin och mat. Sen fick vimsmajorna flamsa tillbaka till Himlen för att hämta läkemedelstillbehör. Lördagen hade nästan gått över i kväll när vi återvände till New Village. Mamma fick sitt telefonsamtal och vi fick kaffe och bulle.
När mörkret hade sänkt sig for vi ner till Gamla kyrkogården i stan. Där var hur mycket folk och bilar som helst och en gubbe krävde att jag hissade ner mitt bilfönster så att han kunde tala om för mig att jag körde där jag inte fick köra. Orka! Han hade gjort större nytta om han hade stått i andra änden av gatan och lekt polis och motat bort alla felparkerare som stod på både cykelbana och trottoar. Gubbar!
Vaksala kyrka for vi sen till. Där tycker vi båda att det är så fint och Anna har viss anknytning dit. Det pågick en gudstjänst så vi tittade bara in lite snabbt i den gamla 1100-talskyrkan. Sen famlade vi oss genom mörkret, med marschaller på båda sidorna av gångvägen, upp till minneslunden. Tyvärr var det en unge som nån hade släpat dit som babblade hela tiden, annars var där väldigt vackert och rofyllt. (Nej, låt helst inga barn komma till mig.)
Hemma tog vi var sitt glas vitt till en räkbomb och därefter vidtog en ganska mastig filmkväll – endast avbruten med 50 minuter Downton Abbey. Vi såg för övrigt ganska många filmer den här helgen och om dem skrev jag här idag.
Vi satt uppe länge igår och därför stannade vi i sängen länge i morse. Kaffe och böcker på sängen en söndagsmorgon är inte alls fel. Jag läste ut en deckare om amerikansk politik och grep därefter en bok om svensk politik, på sätt och vis, att läsa härnäst. Den senare börjar bara som väldigt hemskt. Författaren Eva Franchell berättar om att hon har haft två bästa vänner. Den ena blev mördad och den andra dog i cancer. Så sorgligt…
Från amerikansk politik till svensk.
Innan vi anlände till Himlen i eftermiddags tittade vi in på Fullerö handel. Den affären bara växer och växer – precis som dess priser. Men fina grejor säljer de! Vi köpte inget utan tittade bara.
Nu har jag ätit spaghetti och kycklingfärs från frysen och jag ska hälla ner mig i bästefåtöljen och läsa en stund innan Bron börjar. I morgon är det måndag och en ny, härlig arbetsvecka väntar på mig. Jag hoppas att du också har nån sån att se fram emot!
Här är några bilder från min helg:
Detta bildspel kräver JavaScript.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Personligt, tagged akt, övervakningskamera, blodmåne, centrum, dammsugare, dator, duscha, Facebook, fotofestival, fredag, frukost, fundera, gosa, guldkant, gulliga, hand, häftigt och vackert, händelselöst, hårt hållen, helg, ICA Supermarket Solen, jaget, jobbrelaterade, jorden, kamera, kattungar, kärlekspar, kväll, lax- och spenatlasagne, läsa, läsa tidningar, ledband, lediga dar, ljus, lukta gott, lunch, Mattssons guld, måne, media, mejla, missa, mommis, mormor, mulna på, nyfiken, röd, reflekterat jordsken, söndag, söndagspromenad, selfies, skjutsa hem, snabeldrake, sociala kontakter, sociala medier, solförmörkelse, sova, städskåp, superblodmåne, svar, SvT Uppsala, syskonkärlek, tidning, torsdag, torsdagar, trist reportage, tulta på, Uppsala, UppsalaTidningen, Upsala Nya Tidning, vila on 27 september 2015|
2 Comments »
Ytterligare ett söndagligt inlägg.
Min andra lediga dag tultar på mot kväll. Inte har det blivit många knop gjorda här. Jag har suttit en del vid datorn och läst tidningar, jag har läst min bok, duschat och ätit frukost. Det mulnade på och med det släppte jag kravet på söndagspromenad. Snabeldraken har fått vila i städskåpet.
Håller Facebook på att dö?
Funderar i stället på vad en kan hitta på att göra under helgerna framöver. När en nu endast får två lediga dar i veckan vill en ju att det ska hända nåt. Framför allt vill en ju inte tillbringa all sin lediga tid framför datorn, eftersom det är där en tillbringar sin arbetstid. Inte grät jag i torsdags när Fejan låg nere – jag finns ju inte på Fejan – men kanske är det dags att skaffa sig ett konto där. Det är ju uppenbarligen ett sätt att ha sociala kontakter som inte är jobbrelaterade.
Jag saknade UppsalaTidningen som brukar levereras på torsdagar. Där kan en få många tips på saker att göra. På fredagen mejlade jag och talade om att det inte hade kommit nån tidning. Jag har varken fått svar på mitt mejl eller nån tidning, vilket visar att den numera är hårt hållen i lokalblaskans ledband.
Här i Uppsala har det visst varit fotofestival i några dar. Lokalblaskan skrev nåt trist reportage om detta i fredags, vilket gjorde att jag alldeles missade det. Annars hade det varit trevligt att gå och titta på bilder idag. Märkligt, men nu har jag hört så många säga att lokalblaskan aldrig/sällan skriver nåt om det som händer lokalt. Och när de gör det är det bara… tråkigt att läsa. Just den här fotofestivalen har jaget i centrum, läser jag hos SvT Uppsala. Rätt många selfiesar, med andra ord…
Den som har möjlighet och orkar vara uppe nånstans mellan klockan fyra och fem i morgon bitti kan ha tur att se superblodmånen. När jorden skymmer allt ljus som faller in på månen blir det solförmörkelse. När bara reflekterat jordsken lyser på månen blir den extra röd. Först blir det supermåne och sen blodmåne. Visst låter det både häftigt och vackert? Fast klockan fyra, fem i morgon bitti… Då sover jag – förhoppningsvis.
Tänk att få se detta… (Bilden är lånad från Metros webb.)
Några som var uppe härom natten var ett kärlekspar som ägnade sig åt varandra utanför Mattssons guld här i Uppsala. Akten fångades på affärens övervakningskamera. Händelselöst i Uppsala? Inte, då!
För att sätta guldkant på min söndag åkte jag och hämtade Fästmön från jobbet och skjutsade hem henne. Passade på att inhandla lunch på ICA Solen till i morgon…
Lax- och spenatlasagne är morgondagens lunch och kostade endast 21 kronor på ICA.
… och gosade med kattungarna, förstås:
Detta bildspel kräver JavaScript.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Personligt, tagged andra världskriget, artikel, ägare, önska god jul, bli störd, boende, bostadsbrist, bostadsområdet Tuna backar, bygga, cyberspace, dagens citat, dator, dörr, efter skolan, eftermiddag, fakta, förebild, förr i tiden, Fyrisån, gå runt, gård, gungor, Gunnar Leche, hänsyn, historia, hyresgäst, kalla, köpa, kväll, läsa, litteratur, modernt byggprojekt, olika samhällsklasser, olika storlekar, pekpinne, piska mattor, rätt sätt, samla, sol och ljus, springa, stava till, Susanne Limström, Sverige, sydväst, titel, trist, umgås, ungar, Uppsala, Uppsalahem, UppsalaTidningen, Upsala Nya Tidning, vaktmästare, webbplats on 03 september 2015|
Ett citerande inlägg.
Det är inga ungar ute om eftermiddagarna och kvällarna och gungar.
Dagens citat hittar jag i UppsalaTidningen (<== lika trist webbplats som dess ägare lokalblaskan). Det är Susanne Limström, kvartersvärd på Uppsalahem, som säger följande apropå att Uppsalahem, tillsammans med hyresgäster, har samlat bostadsområdet Tuna backars historia i en bok:
[…] Vi fick höra att vaktmästaren gick runt till alla och önskade god jul, men samtidigt kom med pekpinnar om exempelvis hur man skulle piska mattorna på rätt sätt. Och att gungorna låstes fast klockan åtta på kvällen för att ingen skulle bli störd. Alla dörrar var olåsta och ungarna sprang ut och in hur som helst, […]
Det där med hänsyn kunde de uppenbarligen stava till förr i tiden. Fast klockan åtta på kvällen… Samtidigt, idag sitter alla ungar en och en vid sina datorer och umgås i cyberspace efter skolan. Det är ingen unge ute om eftermiddagarna och kvällarna.
Tyvärr är det bara de boende i Tuna backar som har fått boken av Uppsalahem. Andra får köpa boken, vars titel inte nämns i artikeln.
Fakta:
- Efter andra världskriget var det bostadsbrist.
- Tuna backar blev ett modernt byggprojekt och en förebild för resten av Sverige.
- Gunnar Leche var stadsarkitekt här i Uppsala.
- Gårdarna byggdes mot sydväst så att det gick att njuta av eftermiddagens sol och ljus och Fyrisån.
- Det byggdes totalt 628 lägenheter för 2 000 personer i olika storlekar. Tanken var att människor från olika samhällsklasser skulle kunna bo i samma bostadsområde.
Källa: UppsalaTidningen
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Personligt, tagged bekant, besticklåda, bild, bjuda, blåsa, boka, boll, busskort, daturm, Dödlig åtrå, energikaramell, envis, erotisk deckare, extrachans, farmor, filt, framtiden, garage, göra narr av, grann, grannfilt, gratis, gräs, grön, gympaskor, hem, hopp, Hoppets färg, instängt, inte rolig, kall vind, kanal, klockslag, komisk, koncentration, kudde, kvalmig, kvartett, kyligt, läsa, läsglasögon, lösryckt ord, litteratur, lunch, mörka moln, min förrförra arbetsplats, namn, nåt gott att smaska på, nedtyngd, orange, packa ihop, penna, picknickfilt, plötsligt händer det, pojke, prata hår, promenad, röka, receionsexemplar, runt hörnet, ruta, sakna, samtala, se komiskt ut, show, sittning, skrapa, skugga under ett träd, sociala medier, sol, son, ställning, stånka, sulta på, svettig, tio kronor, Trisslott, tur, tur-skrapare, UppsalaTidningen, varm, vatten, välkommen, våga prova, vind, Willys on 06 augusti 2015|
8 Comments »
Ett plötsligt inlägg.
En Trisslott i Hoppets färg köpte jag idag.
På väg hem från Tokerian stånkade jag, varm och svettig. Men nu är busskortet laddat. Jag köpte en Trisslott också. En grön Trisslott. Grön är ju Hoppets färg – och min farmors namn, Nadja. Jag tänkte att har en inte tur på ett område, har en det kanske på ett annat. Och om en inte vågar prova får en aldrig veta.
Så mötte jag en bekant och blev ståendes för att prata hår en lång stund. Sen kom h*n på att h*n ju skulle äta lunch med sin son och han väntade. Jag har varken nån son att prata om eller luncha med så jag gick hem. Passerade garaget på vägen och tog in picknickfilten från bilen.
Tidning, bok, kallt vatten, penna och läsglasögon – vad mer behöver en?
Det blev en liten promenad för att hitta skugga under ett träd. Det blåste ganska bra, vilket medförde att jag hade en liten show. Att ensam försöka breda ut en filt på marken när det blåser kan se ganska komiskt ut. Jag är inte rolig, men jag är komisk i vissas ögon. En man gör narr av. Varsågod, jag bjuder på det!
Med filten på plats så småningom, nedtyngd till gräset med avtagna gympaskor, plockade jag fram tidning, recce-bok, penna, vatten och brillor. Vad mer behöver en? Bäst av allt – alltihop var gratis – utom läsglasögonen, som jag har köpt för tio kronor.
Det blåste kallt och molnen hopade sig, trots en envis sol.
Fast det klart… en kudde hade inte varit helt fel och nåt gott att smaska på. Jag försökte hitta en bra ställning för att läsa. Det gick sisådär.
På grannfilten en bra bit bort samtalade en kvartett människor. Vinden förde understundom med sig ett och annat lösryckt ord, men det var inte störande för min koncentration. Kvartettet gav upp filtsittandet efter ett tag. De ersattes av en liten pojke och en stor pojke man och deras boll. Inte fullt så ostörande när en läser.
Det började blåsa mera. Mörka moln närmade sig. Jorå, solen försökte nog vara envisast, men fy så kyligt det blev! Efter en knapp timmes sittning gav jag upp och packade ihop. Hade väl bara kommit runt hörnet så var den kvalmiga värmen där och av den kalla vinden – inte ett spår.
Instängt hemma. Tyst. Nån som rökte utanför. Jag förklarade mig via en sociala medier-kanal intresserad av ett besök hos min förrförra arbetsplats – jag saknar stället så! – och jag var välkommen. Datum och klockslag bokas först nästa vecka. Allt för att ha små energikarameller att sulta på i framtiden!
Så tog jag fram Trisslotten. Hoppets gröna lott. Den som det står
Plötsligt händer det
på allra överst. Ur besticklådan (!) i köket grävde jag fram min tur-skrapare, orange och grann till färgen. Jag skrapade och skrapade och skrapade, nio rutor och en extrachans. Om det hände nåt plötsligt? Tja, se själv på bilden nedan:
Det hände hela 90 kronor!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Personligt, TV, tagged Anja Kontor, avbryta, berätta, bra TV, Elsie Johansson, en vanlig människa, färdiginspelade skratt, flopp, gårdagen, gratistidning, grattis, heta, HURRA, kontrakt, låta illa, lik sin ägare, media, När livet vänder, notis, pratprogram, program, publik, samtal, smitta, styvmoster, suck, Sveriges Television, tack, tittare, topp, UppsalaTidningen, Upsala Nya Tidning, utseende, vår, webb on 03 juli 2015|
Ett inlägg om toppar och floppar i media.
Toppen:
Igår kväll, ganska sent, fick jag veta att Anja Kontor har fått kontrakt av SvT för en fjärde säsong av den fina TV-serien När livet vänder. Tänk, ett pratprogram, där Anja Kontor pratar med ”en vanlig människa” vars liv har vänt. Ingen publik som avbryter eller låter illa, inga färdiginspelade skratt eller suckar. Ett samtal mellan två människor varav den ena berättar hur livet har vänt… Det är riktigt bra TV och jag kan bara säga HURRA och GRATTIS till Anja Kontor – OCH till alla oss tittare som nästa vår, förhoppningsvis, får se åtta (?) nya och lärorika program!
Anja Kontor ska göra en ny säsong av När livet vänder! TACK, SvT! (Foto: Carl-Johan Söder SVT)
Floppen:
Igår förmiddag såg jag en liten notis i gratistidningen UppsalaTidningen, den som alltmer blir lik sin ägare, lokalblaskan, tyvärr. Kolla in UppsalaTidningens webbplats så förstår du vad jag menar, bland annat. Man tror att man är på UNT:s webb…
Men utseende är inte det enda som tycks smitta. Korrekturläsning är uppenbarligen inget nån av tidningarna ägnar sig åt längre. Tänk om UppsalaTidningen hade skrivit om Ajna Kontor, till exmepel… Nu skriver de i stället om Elise Johansson…
Elsie blev Elise i UppsalaTidningen igår.
Vi som vet… inte bäst men bättre vet att Fästmöns styvmoster heter Elsie Johansson och inte Elise Johansson…
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 