Möten, möten, möten – nya ansikten och gamla bekanta

Ett inlägg om dag två på mitt nya jobb.

---

 

Vilken vacker penna jag har skaffat mig!

Jag har skaffat mig en alldeles fantastisk vacker penna. Den är naturligtvis orange. Och med den tänker jag försöka skapa storverk, om än inte riktigt i Nobelprisklass, men… Jag deltar i otroligt många möten, precis som alla andra på jobbet. Det får mig att undra lite hur de hinner få nåt praktiskt jobb gjort. Sen både ser och hör jag hur min snart avvikande kollega hamrar på sin dator, tar emot besök etc. Jag sitter en hel del vid min dator och surfar runt på framför allt intranätet. Dels för att lära mig hitta, dels för att söka information som jag behöver. Än så länge är jag inte betrodd att få komma ut på det trådlösa nätverket med min dator. (Min privata mobil kan jag däremot surfa på, fast det blir inte mycket tid till det.) Därför känner jag mig synnerligen analog när jag dyker upp på möten med… block och penna. ”Alla andra” har padda eller dator med sig. Förhoppningsvis kommer jag ut i cyberspace även trådlöst under morgondagen. Då kommer en gammal bekant från en tidigare arbetsplats och h*n är fortfarande en fena på IT-service.

 

 

 

 

Så glad jag blev när jag såg den här hylla i lunchrummet!

Idag hade jag matlåda från Findus med mig till lunch. Körde ett motionspass i morse när jag kom till jobbet och skuttade (nåja…) uppför fem trappor för att lägga maten i frysen. Svår andnöd blev följden och då var det tur att jag upptäckte… en bokhylla i lunchrummet! Den gav mig möjlighet till en spontan andhämtningspaus. Jag blir alltid lika glad när jag hittar bokhyllor på jobben jag har varit på. Fast här kunde de ju ta bort den däringa störande armaturen som inte gör nån nytta…

 

Ännu har jag nog inte hunnit förolämpa nån på nya jobbet. (Typisk kontorshumorskylt!)

Allting är fortfarande så nytt och jag tycker inte att jag jobbar. Jag springer på möten och hälsar på folk som berättar vad de heter och vad de gör. Några ansikten och namn minns jag, särskilt hon som heter likadant som jag själv och ett par till. Det gäller att hitta minnessaker att koppla ihop namnen med – som till exempel en snigg orange tröja vars bärare Bosse blev mycket glad när jag gav honom en komplimang om just tröjan. En del människor jag möter är helt klart mer färggranna än andra.

Min egen kaffemugg är med på fjärde arbetsplatsen.

För att jag ska känna igen mig tog jag med mig min vattenflaska och min jobbkaffemugg idag. Den muggen fick jag en gång av min äldsta bonusdotter. Det är fjärde arbetsplatsen muggen är med på. Vi får hoppas att vi får stanna här ett tag. Vädret har varit lite skumt idag, mindre sol, men väldigt kvavt. En fika på förmiddagen blev det i alla fall utomhus för min del.

Förutom att fika, hälsa och surfa springer jag som sagt på möten. På förmiddagen deltog jag i Ledningsgruppen och fick veta vad deltagarna i den och deras medarbetare jobbar med. Efter lunch var det dags för Stabsmöte. Då blev det mer husnära information och där har information, det vill säga jag framöver, en stående punkt. Får tänka ut nåt smart att säga som jag ska jobba med… 😮  Jag hoppas att jag kommer igång med att jobba mer praktiskt snart. På måndag ska jag få en kurs i intranätverktyget. Det sägs vara ett enkelt verktyg och det tror jag. Klarar jag av EpiServer, WordPress och Joomla (hjälpligt) klarar jag förhoppningsvis detta. Det som nog lär vara mer knepigt är strukturen.

I eftermiddags befann jag mig mitt emot Dômen.

Efter Stabsmötet kastade jag mig i bilen och for in till Gustavianum i stan. Jag blev rånad på 70 spänn i parkeringsavgift på S:t Eriks torg – en typisk avgift som ett visst spygrönt parti vill höja. På Gustavianum skulle jag delta i en nätverksträff bestående av universitetets kommunikatörer. Förutom två såna var ”min” fakultetskommunikatör från SLU med i panelen och showade. Eller snarare berättade om och förde dialog med oss åhörare om kommunikatörens roll. Det är ett ämne en kan prata om alltid och i alla lägen! Min gamla bekanting skötte sig exemplariskt. Själv försökte jag göra det genom att lägga band på mig och inte kommentera en del av det h*n sa – jag har ju som sagt också jobbat som fakultetskommunikatör på SLU (väldigt kort tid, dock!) men även som institutionskommunikatör. Under fikat goffade jag en GIGANTISK bulle trots att det inte är helg och så grupparbetade jag. Även under denna nätverksträff skakade jag tass med folk, framför allt såna jag tror eller vet att jag ska ha nåt att göra med.

Efter nätverksträffen hittade jag ett roligt och spännande sms från Fästmön, så jag ringde henne från bilen. Tisdagshandlingen gjorde jag på ICA Heidan idag, på grund av bilköerna på hemvägen. Och nu blir det snart en macka innan jag ringer lilla mamma och rapporterar om mina två första arbetsdagar.

Jag lever och mår bra, men hur mår DU??? Skriv gärna några rader i en kommentar till det här inlägget!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kontorshumor: Från jul till kul hos Excelmannen

Ett sista kontorshumorinlägg. På ett tag, i alla fall.

---

 

Det är inte så att jag precis går runt på nån tack- och avskedsturné här i huset. Men en har ju sina favoriter. Därför får en passa på att göra snabbvisiter på kontoren. Idag blev det en titt in till Excelmannen. Och jag måste säga att hans inredning imponerade stort på mig. Den går i stilen

från jul till kul, 

kan en säga. Det började med att jag såg denna lilla julinstallation…

En julinstallation inklusive skohorn.

Jag flyttade sedan blicken till höger och noterade såväl vin som… kniv!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Men Excelmannen har också en mjukare sida. Jag noterade en skål med diverse… inklusive sidenblommor (de enda blommor min pappa var allergisk mot).

Lite diverse inklusive sidenblommor.

Typiskt för ett kontor är tomma kaffemuggar. Hos Excelmannen finns en snygg… kvintett pappersmuggar.

En snygg liten kvintett.

Fast det som gav kontoret det där lilla extra inredningsmässigt måste nog ändå sägas vara råttorna – i bröd. Råttfångaren och flöjten är kvar i Hammeln…

En råtta av bröd – och den ÄR från Hammeln!

Nog är Excelmannens kontorsinredning oslagbar??? Eller..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En dag på jobbet

Ett inlägg om min dag på jobbet, mat och lite annat.

---

 

Det är fortfarande nytt och roligt på jobbet. Och det är fortfarande saker som inte är riktigt fixade. I morse tog jag min kollega till hjälp för att installera en webbkamera och försöka mig på ett videosamtal. Det gick… sisådär. Först såg och hörde jag min kollega, men kollegan såg inte mig. Sen såg jag ett frimärksstort jag och hörde inget. Ja, så där höll vi på ett tag tills det faktiskt funkade. Lite senare kunde jag ha mitt första riktiga videosamtal med huvudredaktören uppe i norr.

Det gick sisådär att videosamtala först… Och ja. Min skärm är dammig.

Jag levererade ju mitt första ”jobb” i fredags  och var lite spänd på hur huvudredaktören skulle ta emot det. Eller snarare om jag hade lagt mig på rätt nivå. Hade jag varit för petig, för okunnig eller för slarvig? Jag hade nog varit aningen för petig, sa huvudredaktören under videosamtalet, men jag fick godkänt per e-post:

Skärmklipp av huvudredaktörens omdöme per e-post.

När jag kom till jobbet i morse kände jag mig som en packåsna. Förutom jobbväskan hade jag två papperskassar med växter i krukor och så lax- och spenatlasagnen jag skulle äta till lunch i händerna. I väskan låg vattenflaska och kaffemugg – jag var så nöjd att jag kom ihåg det utan att skriva lappar. Märkligt, men det verkar som om minnet fungerar bättre ju mer jag har att göra och tänka på…

Nu blev det lite färg på kontoret! Den fina kaffemuggen fick jag för några år sen av äldsta bonusdottern i födelsedagspresent.

 

Jag trivs på mitt nya jobb! Fast den här selfien tog jag igår kväll i bästefåtöljen.

Största delen av min arbetsdag ägnade jag emellertid varken åt att videokonferensa, pyssla med växter eller dricka kaffe utan åt att påbörja en granskning av en megarapport. Rapporten lär sluta på nånstans mellan 800 och 900 sidor och jag fick de 200 första att läsa idag. När jag kommit till sidan 130 var klockan halv fem och det var dags för mig att åka hem.

Min tredje arbetsdag är avslutad och jag trivs fortfarande lika bra. Jag gillar att jobba med sånt jag vill tro att jag är bra på. Och med detta sagt gissar jag att en och annan som vanligt tycker att jag skryter. Fast jag gör inte det. Det är så mycket jag inte är bra på att det där lilla jag är bra på är en piss i havet.

Jag lekte med tomaten i lördags. Annars är det här med mat mest ett problem för mig.

Det är mest en sak som det är lite problem med just nu och det är maten. Jag försöker hitta billig färdigmat som jag kan micra på jobbet. Nån gång i veckan tänkte jag äta lunch i restaurangen och nån gång då och då besöka salladsbuffén på ICA. Men jag har inte särskilt gott om stålar. Jag får nämligen ingen full lön förrän i slutet av november. Som konsult släpar min lön en månad efter. Jag tidsrapporterar ju mina arbetade timmar och dessa får jag betalt för i efterskott. I slutet av oktober får jag alltså lön för fem dar och förhoppningsvis tretton dars a-kasseersättning.

 

 

A-kassan hade förresten hört av sig idag med ytterligare ett obegripligt meddelande om att min handläggare på Arbetsförmedlingen har anmält att jag har fått jobb från och med den 24 september. A-kassans meddelande skulle jag svara på senast ett visst datum in i oktober. Men jag fattade aldrig vad jag skulle svara på… Vad kan vara oklart? Kanske vill de att jag verifierar datumet. När jag tänker efter gjorde ju Arbetsförmedlingen fel en gång för mig i november 2013, vilket ledde till att jag förlorade ersättning för två dar. Men ärligt talat fattar jag varken hur Akassan Dimsyn Vision kan formulera sig så krångligt att en inte begriper vad de vill eller hur Arbetsförmedlingen kan anmäla fel datum. Hur svårt kan det vara, liksom???

Nu ska jag inta ett par rostade mackor och sen strosa över till Tokerian i förhoppning om att få lite inspiration till billig mat. Visst kostar det lunch och så småningom parkering att jobba, men jag lär spara in på kaffe och toapapper (de hänger liksom ihop) och elen, framför allt, eftersom datorn är avstängd om dagarna.

Glid inte bara förbi om du har läst ända hit – lämna gärna en hälsning i en kommentar och berätta hur DIN dag har varit!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagsgöra

Ett vilodagsinlägg.

---

 

Plötsligt inser jag att jag är vrålhungrig. Det är söndag och jag har tagit sovmorgon. Jag låg kvar i sängen och läste med en senapsmugg nyperkolerat kaffe intill på nattduksbordet. Nu har jag cirka 50 sidor kvar i den andra delen av Kristina Sandbergs Maj-trilogi. Efter den behöver jag en paus, så det blir en deckare av en för mig helt ny bekantskap, Tom Rob Smith. Jag köpte hans bok Barn 44 på Myrorna i förra månaden för en guldpeng. Sen inser jag att många brittiska deckare står på ett eget hyllplan och väntar på mig tack vare vännen Agneta. Men helt klart hinner en inte läsa lika mycket nu när en jobbar som när en var arbetssökande.

Maj behöver pauseras med lite spänning.

Skälet till att jag är vrålhungrig beror kanske på att jag har skrivit fem jobbansökningar nu på vilodagens förmiddag. Nej, det är inte så att jag inte trivs med mitt nya jobb, men det är ett konsultuppdrag och sträcker sig bara fram till årsskiftet. Då måste en ligga steget före och försöka hitta nåt mer permanent innan uppdraget tar slut. Alla säger att det är lättare att få jobb när en redan har nåt. Det är säkert sant. Men visst är lite märkligt att det dyker upp fem intressanta lediga tjänster just när jag har skrivit kontrakt för ett uppdrag?!

Idag är himlen blå och solen skiner. Jo, jag borde gå ut… Jag borde dammsuga också. Vådan av att ha starkare linser är att en ser skräp mycket bättre…. Men varken promenad eller städning lockar. Jag ska ta en dusch, inta frukost och läsa ut min bok. Igår kväll orkade jag inte skjutsa hem Fästmön från jobbet, men jag erbjöd per sms att göra det idag i stället. Hon kunde inte svara på mitt erbjudande igår eftersom hon kanske behöver jobba över, men jag utgår från att hon hör av sig om hon är intresserad. I såna fall blir det en bilutflykt i eftermiddag.

Jag har gjort iordning växterna jag köpte igår och fixat krukor från förrådet till dem. Kaffemugg är också framplockad, vattenflaska på gång. Egentligen är jag redo för en arbetsdag i skrivande stund! Jag ska emellertid lägga band på mig och försöka koppla av. Kanske blir det trots allt en söndagspromenad efter frukost. Det känns som jag inte pallar med ytterligare en dag av grannens skrikgullande med sin unge. Igår var jag till och med tvungen att dra på Spotify för att slippa höra gapandet.

Redo att gå till jobbet.

Lite datorfix borde jag ta itu med, men lusten saknas. Jag säkerhetskopierade i alla fall igår. Tyvärr beter sig datorn konstigt ibland. När jag ska dra över bilder från min iPhone påstår den sen igår att jag inte har installerat drivrutiner till min scanner. Eh? Den scanner jag hade var för gammal för att funka ihop med den här datorn, så den och datorn har aldrig varit ihop, så att säga. Vidare krånglar musen. Plötsligt slutar den fungera när jag sitter och skriver ett inlägg, till exempel. Men tar jag upp Anteckningar och börjar skriva fungerar musen igen. Märkligheter som det säkert inte finns nån förklaring till.

Igår kväll hade jag ett gott och långt mobilsamtal med vännen FEM. I kväll väntar inget babblande utan säsongsstarten av Bron på SvT1. Tio söndagskvällar, inklusive denna, framöver är räddade!

Vad håller DU på med då??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lite tomt och sånt som ska fyllas på

Ett innehållsrikt inlägg om tomhet och påfyllning.

---

 

Två dar… Det är så mycket jag har jobbat den här veckan (och på över ett år…) och tidsrapporterat för hittills. Ändå känns det verkligen i skallen som det gjorde förr en sån här dag: fredags-tomt. Igår blev det mest introduktion och rätt mycket korvstoppning, men idag har jag jobbat. Släppt ifrån mig min första granskade rapport. Huvudet är lika tomt som min anslagstavla på kontoret…

Väldigt tomt…

Allt praktiskt är ännu inte löst/fixat, men jag måste säga att det har gått väldigt fort att komma in i jobbet. Jag gillar inte att sitta sysslolös och bara

läsa in mig på fakta, 

jag vill jobba också. Det är skönt att kunna säga att jag har gjort det. Samtidigt tycker jag lite synd om rapportförfattaren. Jag var inte nådig med min digitala rödpenna… Vi får se vad huvudredaktören säger om min granskning – jag kanske har varit alldeles för hård och nitisk. Men å, vad jag gillar det jag gör just nu!!!

Eftersom jag inte kan visa de forskningsrapporter jag granskar får du i stället kika på min rätt tomma filofax och mina läsglasögon.

 

Audiellt är det klart för datormöte, men inte visuellt än.

Jag har fått gott stöd av min närmaste kollega och jag hoppas att jag har kunnat ge nåt tillbaka också. Vidare har jag chattat med huvudredaktören uppe i norr. På måndag ska vi ta ett visuellt och audiellt möte via datorerna, men jag har än så länge bara ett headset. Kameran tänkte jag ”sno” från långtidsfrånvarande kollega. Min chef på plats är mycket upptagen. Trots detta tar h*n sig tid att titta in och kolla att allt är OK. Eftersom parkeringsfrågan ännu inte är löst kom h*n in med endagsparkeringsbiljetter för hela nästa vecka, en tillfällig lösning, men så snällt! Självklart vill jag betala för mig, men problemet är att det inte går av vissa skäl.

Dagen har gått fort. Jag har haft lagom mycket att göra och det har varit bra med raster. Kaffet är gott och eftersom det är fredag var det dessutom gofika med mjuk kaka nere i restaurangen på eftermiddagen. Dagens lunch intog jag inte där utan uppe i lunchrummet. Närmaste kollegan lotsade mig till en liten och trång ICA-affär där jag inhandlade sallad från en fräsch buffé.

Del av utsikten från mitt kontor.

Mitt kontor ligger mot en innergård och det är härligt att se lite grönt och även få en gnutta sol genom de skitiga fönstren. Samtidigt blev jag tyvärr tvungen att dra för en stund eftersom solen slog i min datorskärm. Men jag vet att det finns ljus och växtligheter där utanför! För övrigt tänkte jag inte bara fylla på min anslagstavla med nåt, jag tänkte även ta med mig nån växt. Presentkortet från Elliot och hans morföräldrar är ännu inte använt och det passar ju bra! En egen kaffemugg och en flaska där jag kan fylla på bubbelvatten ska också med på måndag.

Jag fann ett litet skönlitterärt bibliotek i källaren idag.

Under en av mina irrfärder i källarvåningen gjorde jag en glädjande upptäckt – jag fann ett litet bibliotek bestående av två bokhyllor med skönlitteratur. Det var mest pocketar, men det var förvånansvärt många ganska nya titlar. Och det känns ju tryggt att det finns tillgång till böcker på jobbet. Jag är säker på att jag kommer att trivas hur bra som helst där.

I morgon ska jag kanske fixa blomman från Elliot, men jag ska också prova mina nya linser som kom idag. I samband med detta ska jag införskaffa nya läsglasögon, för såna kan jag ju inte prova ut förrän jag har de nya styrkorna i ögonen. Det är stor skillnad på styrkan jämfört med vad jag har nu. Idag har jag -3,00 på vänster och -3,75 på höger. De nya linserna är på -3,75 för vänster och -4,50 för höger. Om jag hade skaffat glasögon för min närsynthet hade de varit ännu starkare. Nu blir det linser för bilkörning och för att känna igen vänner och bekanta utomhus samt läsglasögon ”ovanpå” linserna för att kunna läsa. Det blir spännande att se om jag ser – och hur… Jag vill än en gång framföra mitt varma TACK till Karl-Bertil, vars generositet gjorde att jag både kunde få en synundersökning gjord OCH köpa linser för tre månader!

Linser med mycket nya styrkor ska provas i morgon…

Att göra under morgondagen är också att säkerhetskopiera bilder samt telefonera med lilla mamma. Eftersom jag tänkte titta in på Ulf Brobergs boksignering på Akademibokhandeln på Stormarknaden kanske jag därefter, när jag ändå är ute, fortsätter till SLU där det är Öppet Campus.

Men nu är det tommare än tomt i skallen och jag ska inleda min fredagskväll med prästostbågar och en starköl till middag. Jag lämnar dig med dagens lapp, upphittad nånstans på jobbet. Vilket är egentligen främsta skälet till att en ska släcka efter sig..?

Varför är det viktigt att släcka lyset?

Trevlig helg önskar jag dig!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Välj rätt lampor – spara pengar!

Ett upplysande inlägg.

---

 

Utbytbar???

Från årsskiftet ska jag få en sänkning av månadsavgiften på min bostadsrätt. Men samtidigt kommer varmvattenräkningen och elräkningen separat, baserade på vad de installerade mätarna visar. Varmvatten gör jag inte av med så mycket. Jag diskar min filskål, min tallrik, mitt glas och min kaffemugg nån gång per dag och så duschar jag. Eller vi. Fästmön är ju här ibland, men hon slösar inte heller direkt med vattnet.

Fast om det inte går att göra så mycket för att hålla varmvattenräkningen nere kanske det går att göra nåt åt elräkningen. Häromdan läste jag en intressant artikel om att det val av lampor vi gör faktiskt påverkar vår ekonomi. Energimyndigheten har räknat ut att man kan spara mycket pengar bara genom att byta ut alla lampor till LED-lampor.

Kanske är det emellertid fler än jag som har lite svårt med att ställa om och räkna lumen i stället för watt. En god tumregel är att en 60 watts glödlampa motsvarar ungefär en LED-lampa om 700 – 805 lumen. Den som behöver mer hjälp kan testa Energimyndighetens lamp-app, Lampguiden!

Typisk LED-lampa med E27-sockel.

Att tänka på när man köper lampor är att kolla energimärkningen på förpackningarna. Mest energisnåla är de lampor som är märkta A+ eller A++. Men LED-lampor kostar förstås mer än de gamla glödlamporna. Samtidigt håller de längre. Energimyndigheten har räknat ut att kostnaden (inköp och energi-förbrukning) för en LED-lampa under tio år är 200 kronor. Samma kostnad för en vanlig glödlampa är 950 kronor.

Gamla glödlampor kan nu vara svåra att få tag i, men många av oss har ju kvar dem i våra armaturer. Därför kan det vara värt att se över vad man har för lampor hemma. Spottar i tak och armaturer kan vara riktiga energitjuvar, till exempel, om de är av halogen.

En fördel med LED-lampor är att man kan välja varmt eller kallt sken (ljus). Många av oss föredrar ett varmare ljus. Men det finns kanske rum där man vill ha ett vitare ljus, till exempel i köket eller badrummet.

Ja, det är dags för gamla surtanter som jag att tänka till lite nästa gång det ska handlas lampor. LED-lampor må vara dyrare, men håller de längre tid och förbrukar man mindre energi när man använder dem än vanliga glödlampor torde det visa sig på elräkningen!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagen närmar sig…

Ett litet separationsångestinlägg.

---

 

Mitt bokmärke som jag fick i julklapp av Fästmän 2009.

I natt hade jag jättesvårt att somna. Och nej, jag låg inte och grubblade, det är liksom ingen idé. I stället var jag helt förtrollad av min bok på gång. Men när det återstod cirka 30 sidor blev ögonlocken för tunga och jag tvingades stoppa i bokmärket, lägga boken ifrån mig och släcka lampan. Idag ska den läsas ut – ska bara… först.

Precis som varje torsdag i veckan får jag en morgontidning. Det är gratis-tidningen UppsalaTidningen som förgyller min dag. Trots att jag läser många tidningar på nätet, även lokala, är det nåt visst med en papperstidning. Men nu har jag ändå klarat mig utan en prenumeration på en sådan sen mars 2013. Det går bra, även om morgnarna blev annorlunda. Jag sitter framför datorn med kaffemuggen och läser på nätet i stället, som sagt, inte vid köksbordet. Helt lätt var det inte att bryta vanan med papperstidning, en vana som jag hade haft i över 30 år – plus de år jag bodde hemma som barn, förstås. Mina föräldrar jobbade ju på Corren och ett tag var tidningsägaren så gentil att varje medarbetare fick en prenumeration. Vi hade därför två ex av Corren ett tag.

Den vana som jag emellertid är mest stolt över att kunna bryta var rökningen. Efter nästan 30 år som blossare fimpade jag. Den 7 september nu i höst hade jag varit rökfri i tio år. Ett decennium…

Snart dags att sätta stopp för bloggerierna.

Och nu är dagen snart här att sätta punkt för ytterligare en vana. Den är visserligen inte ens fem år gammal, den vanan, men ändå. Jag talar förstås om att skriva den här bloggen. Av och till har jag funderat genom åren. För det är tufft att sticka ut hakan ibland och kräva en plats trots att man är en arbetslös idiot som tycker synd om sig själv och en megamupp, för att inte tala om bitter feministfitta och allt vad jag har blivit kallad. De flesta såna kommentarer har jag inte publicerat utan jag har låtit administrationsskorpionen ta hand om dem, för jag orkar inte ens läsa dem. Jag får veckovisa sammanfattningar i stora drag och det räcker.

Att vara förföljd för sina åsikter av människor som hävdar sin rätt till yttrandefrihet är en märklig upplevelse. En person har till exempel förföljt och hånat mig sen början av 2010. Det måste bli ett stopp på det nu. Och det blir det. Det fattas färre än 8 000 besök på den här bloggen så uppnår jag miljonen. Då tar den slut. Slut tar det däremot inte för somliga som har efterräkningar att vänta.

Tro nu inte att jag stänger butiken med lätt hjärta. Det gör jag inte. Bloggen har varit mitt andningshål, sista tiden har den liksom varit mitt jobb. Den har tagit emot mina ord och mina tankar, mina skratt och mina tårar. Men jag orkar inte ge mer – trots att majoriteten som läser är fina, goda och vänliga läsare. Mina ord får ta vägen nån annanstans sen.

Mina ord får ta vägen nån annanstans.

Idag ska det komma snö här i Uppsala. Det ser jag inte fram emot. Clark Kent* ska till bildoktorn och bland annat få på vintertofflorna först om en vecka. Det går mot vinter, alltså, precis som det gör varje år. En fin tradition här i novembermörkret, på gränsen mellan höst och vinter, är det ljus som faller på stan från och med i morgon. Totalt 15 platser/byggnader i centrum får ljus på sig. Det är otroligt vackert!

Förutom snö idag firar en del Gustav Adolfdagen. Det finns till och med särskilda bakelser för detta. Jag och Anna ska fira oss själva i morgon i stället och får nöja oss med att titta på lite bilder av godsaker idag. Det kan du också göra här:

Detta bildspel kräver JavaScript.

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Energipåfyllning

Ett påfyllt inlägg.

---

 

Små söta herrstrumpor på köksbordet.

Energi kan man få av mycket. Det kan också slukas. För min del blev det en rejäl påfyllning idag. Jag fick besök av en liten herre, framkörd i übersniggt orange fordon av en mamma sen fyra månader tillbaka. Oj, så roligt det var att göra denna nya bekantskap, men också förstås att åter träffa sagda mamma. Tiden springer iväg ibland och det hinner hända många saker. Sen mamman och jag sist sågs har ju till exempel denne lille herre kommit till världen.

 

 

Höstpromenad.

En go och glad och snäll liten herre hade jag både i mitt knä och på armen. Mest gillar han när man traskar runt med honom, så jag passade på att visa upp mitt hem. Det blev också en riktigt skön och stärkande promenad utomhus för oss alla tre – man behöver ljus och luft! Och prata… Det smakar ju mycket bättre att fika inomhus sen! Inte gör det nånting alls, heller, att den lille herrns ursöta små strumpor hamnade på bordet (det var ju inte skor!) eller att hans blöta dregel landade på träunderlägget till min kaffemugg. När det gäller söta barn smälter även det hårdaste hjärtat – det vill säga Elaka Tantens (<== mitt).

Efter denna energipåfyllning av liten herre och hans mamma orkade jag ringa min egen mamma. Frågan för dagen som behandlades under 30 minuter var dusch eller badkar. Jag pratade i tre minuter. Högst.

Därefter for jag till Äldreboendet och hämtade min älskling. Vi hade hoppats åka till ett ställe och hämta ut ett paket, men i stället for vi till ICA Solen. Jag fyndade lax och köpte en påse M-kulor till middag lördagsgodis.

Den här vinner jag säkert 18 miljoner på – minst!

På mitt kvällsprogram står att fetta in min skinnjacka (skulle ha gjorts för länge sen!) och att fixa våfflor. Tvätten får vänta till i morgon och i stället ska jag ägna mig åt en bok som jag gillade så snart jag hade läst en sida i den. Och så naturligtvis Downton Abbey – det är ju säsongsstart klockan 21.30 på SvT 1 i kväll. Men nånstans däremellan ska jag också skrapa fram typ… 18 miljoner eller så på Trisslotten jag fick av Anna idag. Då kommer det en ny lista här, var så säker!

 

 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

I sällskap med Marie och skräck

Ett inlägg om gårdagskvällen och lite om idag.

Efter julmöblandet igår var jag helt slut. Fredagen var en enda, jääättelååång arbetsdag. Först gick jag upp en kvart tidigare än vanligt, det vill säga klockan sex, och när jag sen äntligen var klar för dan med såväl jobb som hemarbete var klockan över 21. Det blev 15 timmars arbetsdag – med avbrott för en halvtimmes lunch och en liten Lucia-fika på förmiddagen, förstås.

Min middag.

I morse skrattade jag lite när jag kollade in mitt diskställ – och nä, det blir ingen bild. Där stod en kaffemugg och en grön skål. Tro nu inte att jag hade haft sallad i skålen. Ingen risk – den hade härbärgerat en halv påse prästbågar. Nej, mina matvanor när jag är ensam har en del att önska…

Efter julmöblandet igår satt jag en stund vid datorn. Noterade då via Twitter att det pågick ett TV-program som lät intressant. Jag hällde ner mig i bäste fåtöljen och tittade och lyssnade. Och äntligen var det nåt sevärt en fredagskväll! Niklas Strömstedt var värd och tackade för musiken programmet Tack för musiken. Totalt ska det bli sex program, detta var det andra. Varje gång har Niklas Strömstedt besök av en artist. Igår var det Marie Fredriksson. Det tog en halv sekund, sen var jag fast i programmet! Såväl värd som artist var otroligt bra.

På den här, Ballader av Marie Fredriksson, finns mycket fint!

Ofta när sångare blir äldre tappar de sina röster. Så är inte fallet – varken med Marie Fredriksson eller Agnetha Fältskog (tänk om Niklas Strömstedt fick henne som gäst…) eller Jessica Folcker heller, för den delen. Men Marie Fredriksson har ju dessutom gått igenom en del svårigheter i form av sjukdom (hjärntumör), så att ens se henne på en scen var som ett litet mirakel i sig.

Marie framförde, ibland tillsammans med bandet, ibland bara akustiskt med Niklas Strömstedt på gitarr, bland annat låtar som It must have been love, Sparvöga och Ännu doftar kärlek. Jag sjöng naturligtvis duett här i min ensamhet och tänkte att

Fasen, det var bättre förr – i alla fall med tanke på de låtar som skrevs då!

Timmarna gick och jag tvingade mig att stanna uppe så länge som möjligt, för jag ville inte vakna klockan sex idag. Det slutade med att jag glodde på American horror story på kanal 9. Det är en bisarr och läskig TV-serie och faktum är att jag inte har pallat att se många avsnitt av den. För läskiga, alltså… Men igår höll jag mig vaken – för att sen direkt efter programmet slockna som ett ljus.

I morse vaknade jag av att grannarna skrikande tycktes jaga varandra i en lägenhet nära min. Kände mig helt död och tänkte skrika nåt fult svärord åt dem. Men en blick på klockan sa mig att det ändå var dags att gå upp. Den var runt halv nio. Nu blir det lördagsfrukost och därefter dusch innan jag ger mig ut för att införskaffa föda julmat.

Om du vill se nåt riktigt sött föreslår jag att du tittar på Hagasessan när hon bakar pepparkakor. Det vill säga mest äter deg. Allra bäst är sortin, när hon tydligt visar att det är nog.

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna några rader och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Hemmaadministration

Ett inlägg som skulle ha kunnat haft rubriken – ”Alla dessa jävla papper… Maj gadd!”.

Det blev faktiskt inte bara snurrigt i skallen rent teoretiskt idag. När jag hade varit hemma en stund i kväll började det snurra på riktigt. Det var nästan så att jag trillade i badkaret när jag hängde tvätten på torkställningen över karet… Väldigt obehagligt… Telefonerade med Fästmön och beklagade mig över yrseln, men hon trodde att nog bara är lite nerver. Och det stämmer förhoppningsvis. Sen tryckte jag i och för sig i mig en kexchoklad lite senare och då snurrade det lite mindre. Så kanske är det ett mått oro och ett mått av för lite att äta, helt enkelt, idag. Ska bli bättre i morgon! Dessutom har jag packat ner en vattenflaska och min egen kaffemugg.

Jobbfikamuggen är nerpackad!

Bron har jag sett på och den slutade precis lika bra som säsong ett. Väntade sen på att fotografen skulle höra av sig. Samtalet kom vid 20.30. Vi har nu bokat in fredag. Då kommer han till mig på jobbet. Vi får hoppas på en solig dag så det blir en fin utomhusbild!

En god stund i kväll har jag ägnat åt lite hemmaadministration. Viktiga papper skulle sorteras in i redan fulla pärmar. Vidare gick jag igenom en Excel-fil som är underlag för min aktivitetsrapport. Tänkte försöka skicka in rapporten till Arbetsförmedlingen på söndag. Har också påbörjat ett kassakort till a-kassan, men det gjorde jag redan igår kväll i samband med ett skrivuppdrag (som jag är NOGA med att ange på kortet som en timmas arbete – trots att det tog en kvart… Ska bli väldigt skönt att slippa redogöra för alla enstaka timmar hit och dit ett tag framöver!)

Har gjort en ny att-göra-lista på hemmafronten. Nu får jag ju försöka fördela uppgifterna så att det blir färre saker, men flera kvällar. Och lite av helgerna måste jag ju ta. Nu till helgen blir det aktivitetsrapporten på söndag. Dessutom måste jag skriva en statistikrapport över bloggen. Dessa inlägg har faktiskt gett resultat i form av högre antal skrivuppdrag! Det tackar vi för, varje krona är välkommen!

Under veckan måste jag plocka in adventsstjärnor och -stakar från förrådet samt testa dem. Ifall vi tar en tripp söderut på lördag är det nog bra om jag får upp skiten adventssakerna på fredag. Eller i alla fall ser till att det är monterklart.

Den svarta gigantiska stjärnan ska upp i köket. Bilden är tagen den 1 december förra året och då hade vi ganska mycket snö, som synes…

Före helgen måste jag bädda rent också. Det är hög tid! Och så tvätta, tvätta, tvätta… Jag fattar inte varifrån all smutstvätt kommer. Jo lite – bland annat från storstädningen (trasor, gardiner, dukar etc).

Min klipptid hos M har jag bokat om till lite senare ursprungligen tänkt den 9 december. Mitt armbandsur ska vara lagat och klart för avhämtning i helgen. Det får kanske bli på söndag, då. Och julklappar… När ska jag köpa julklappar? Ja, nån gång blir det väl. Jag har i alla fall börjat tänka och har idéer för klappar till Elias, Anna och mamma. Alltid något. MEN… vi har en födelsedag nästa vecka och till den måste en present införskaffas också…

Och sen var det ju det här med pärmarna med viktiga papper. Alltså… jag har inte rensat ur dem på snart två år! Jag minns att jag höll på och slet med dessa papper dan innan jag skulle börja jobba vid Institution 1… Det tog en hel dag. Nu har det, som sagt, gått två år. Pärmarna går nästan inte att stänga. Vad har jag i dem egentligen? Måste jag spara alla dessa papper? Fast tänk om jag slänger nåt som jag sen behöver..?

Skit, så mycket papper jag har…

Nä, nu börjar det bli slut i rutan här och dags att släcka och krypa ner i bingen. Jag har ju fyra arbetsdagar kvar den här veckan. Det känns… fantastiskt härligt!

Livet är kort.

Read Full Post »