Smalisdagen

Ett firande inlägg.

---

 

Sur men ganska god – som jag.

Nä nån jäkla fettisdag firar jag INTE – jag firar Smalisdagen! Och skälet är inte att jag bantar, för det gör jag inte, utan för att jag helt enkelt inte gillar semlor. Så när alla satt efter lunchen och planerade sina semmelinköp till kvällen på jobbet slukade jag en kiwi vid skrivbordet. Tänk, en frukt som är både god och nyttig! Full av C-vitamin, till exempel. Lite sur, OK, men ganska god. Ungefär som jag. Alltså sur, men ganska god.

Den här tisdagen har gått i ett ganska rasande tempo. Jag har lay outat en rapport och påbörjat lay outen av en annan. Vidare blev jag konsulterad i en översättningsfråga – roligt! Och så har NK* och jag skrutit lite för varandra och visat arbetsprover från tidigare arbetsliv. När det var dags för eftermiddagsfika kom jag så sent att jag nästan fick fika på egen hand. Då hann jag förvånas över att nån uppenbarligen hade piffat i Café Java…

Nån hade uppenbarligen piffat.

 

Senast numret av Antik & Auktion avporträtterat på min fina kelimmatta.

Efter jobbet svängde jag in vid Tokerian. Jag hade ingen större lust att handla, men jag behövde mjölk och fil och lite annat smått och gott.

Till kvällen ska jag njuta av dagens post. Antiktidningen hade landat i min postbox. Varje gång det inte ligger nån räkning i boxen är det lite fest, men när Antik & Auktion ligger där, då är det megaparty. Jag brukar sluka sidorna med fina bildreportage från folks vackra hem. Och så låtsas jag att det är jag som bor i nåt av hemmen. Det kostar inte så mycket, bara cirka 500 spänn om året.

Mitt eget hem är skrämmande eftersatt – men jag har i alla fall bra kranar numera! Av nån anledning bubblade det i toaletten när jag nyss hade kommit hem. Det gjorde mig lite orolig. Samtidigt vet jag att det pågår VVS-arbete i huset.

Nåt som jag inte ger avkall på och som dessutom är mycket nyttigare än semlor är böcker och inköp av sådana. Ät era semlor idag, ni som firar fettisdagen. Jag firar ju Smalisdagen och det har jag gjort genom att förboka sex böcker (inte bara deckare, utan två biografier och en skräckroman också) på bokrean hos Bokus. Några av dem står till och med på min inköpslista, medan ett par var rena fynd ändå. Eller vad sägs om följande..?

Har DU tänkt köpa nåt på bokrean eller rent av gjort som jag, förbokat böcker? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

*NK = Närmaste kollegan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lätt och kul!

Ett glatt inlägg.

---

 

Ibland är livet rätt OK. Eller mer än OK, det är riktigt bra och det är lätt och kul att leva. Det är i dessa fina stunder som jag kan förstå att de mörkare tillfällena har sina syften. Hur skulle jag annars kunna uppskatta de ljusa dagarna till fullo? Idag känner jag mig så glad och tacksam för nåt jag fick veta som rör mig själv och en annan person som har kommit att stå mig nära. Och ja. Jag ska berätta mer – när jag kan. Det blir inte idag.

Lätt och kul är orden för dagen!

Jag tror att den här braiga dan började så snart jag steg in på jobbet i morse. Det var inte bara att jag träffade på den glada Annan, jag träffade också Sara som ska börja jobba hos oss i vår och som jag känner från Den Bästa Arbetsplatsen (som dessvärre är lite kontaminerad eftersom jag betvivlar att det nånsin blir folk av somliga – I will say no more). Vilken toppenmedarbetare min nuvarande arbetsplats får!

Lika bra start fick tyvärr inte NK*, som blev hemma och vabbade på förmiddagen idag. Men sen kom h*n och då kände jag mig hel på jobbet igen. Jaa, vi är lite som… Helan & Halvan, kan en säga…

Jag jobbade med den sista texten i en serie om totalt sex stycken och skickade iväg det korrekturet på eftermiddagen. I morgon ska vi ha ett litet informellt avstämningsmöte och sen får vi jobba på av bara 17, för h*n som läser korrektur har inte många arbetsdar kvar. Hum…

En blomma jag fick en gång från den bästa Ingern.

Min glädje har jag delat med kära Fästmön som idag flyger norrut till sin äldsta dotter tillika min äldsta bonusdotter. Det är nämligen en födelsedag i morgon och Annas resväska var full av paket.

På tal om födelsedag fick jag veta att den bästa Ingern fyller år idag också. Hade jag vetat det i tid, så… Nu hoppas jag att det blir nåt tillfälle framöver när jag får bjuda på födelsedagsfika eller lunch nånstans på stan.

Mamma fick ett samtal när jag kom hem. Jag tycker om att dela med mig av min glädje, nämligen. Jag hoppas att du som har läst det här inlägget har haft en lika bra dag som jag och att du får en toppenkväll! Nu ska jag ta ett par mackor, läsa lite och se sista delen av Morden i Sandhamn klockan 21 på TV4. Nånstans däremellan ska jag planera några inköp till jul som jag ska göra i helgen.

*NK = Närmaste Kollegan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Consumer Scan – ett Minisverige

Ett scannat inlägg.

---

 

Idag har jag blivit en modern husmoder!

Idag kom ett kuvert med informationsmaterial och en liten manual (som inte är gjord av nån kommunikatör). Det tog ett tag, men sen lyckades jag ladda ner appen jag behövde, scanna mitt inköp och registrera det via datorn. Jag har gått med i Consumer Scan, en konsumentpanel hos GfK, för att vara med och ge svar på frågor om vem som handlar, vad en handlar och när en handlar. Syftet är från företagets sida att analysera konsumentbeteenden och trender på den svenska marknaden. Totalt är vi 3 000 hushåll som rapporterar våra inköp av dagligvaror (även alkohol och tobak). Jag vill vara en modern husmoder, minsann!

Inte har jag nåt att dölja vad gäller mitt hushålls inköp. Däremot är det intressant för mig själv att se vad det är jag handlar och om det finns nåt jag kan dra ner på/borde sluta handla. Sen får mina inköp gärna användas för att kolla hur en handlar och vad det finns för trender, jag bryr mig inte. Det här ger mig nåt att göra och det tar inte särskilt lång tid när en väl kommit igång. Känner jag att det blir betungande på nåt sätt är det bara att jag avregistrerar mig.

Jag är del av ett Minisverige och berättar vad jag handlar.

Idag scannade jag och registrerade en vara för första gången. Det var inte svårare att scanna än det är i en affär, bara det att jag scannade med min mobil via en app. Jag skulle till apoteket för att kolla om mitt e-recept hade kommit in, det jag ringde om i onsdags. Det hade det inte. (Värst vilken lång tid det ska behöva ta i denna digitala tidsålder. Tyvärr behöver jag ha just den medicinen om jag inte vill kräkas hela tiden, så jag får väl göra ett nytt försök i morgon. Finns det inget recept då heller går jag i taket. Lindrigt uttryckt…) Men… eftersom jag ändå var på apoteket köpte jag fluor. Och det är en typisk vara som ska scannas och registreras i den här panelen! Det var kanon att prova på en enda vara. Hade det varit för krångligt skulle jag ha avregistrerat mig direkt.

Vad får jag för det här då? Tja, det är tur att jag inte handlar så ofta och så många saker, för jag får inte särskilt mycket. Jag får poäng som jag kan handla saker för i en premiebutik som är öppen fyra gånger om året, ett par veckor åt gången. Där kan jag byta poängen mot husgeråd, kökshanddukar, presentkort, tidningsprenumerationer, elektroniska varor, biobiljetter etc eller skänka poängen till forskning inom vissa sjukdomsgrupper eller miljö. Så nej. Jag gör det inte för några pengar och jag lär inte få ihop poäng som skulle kunna ge nåt av större värde – jag gör det för min egen skull samtidigt som jag bidrar till konsument- och trendspaning.

(Hade jag haft nån att värva, genom att till exempel uppmana läsare att lämna en kommentar här, skulle jag ha kunnat få extra poäng. Men nu ägnar jag mig ju inte åt detta ganska själsutmattande sätt att kommunicera längre. Det är bara vid bokinlägg som läsare kan kommentera numera.)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Jan och Katja jagar jultomten

Ett inlägg om en bok.

---

 

Äntligen är min Maria Lang-samling komplett! Eller ja… den skönlitterära delen, det vill säga. Jag saknar fortfarande hennes avhandling och Blå kalender XII (1986) där hon var medförfattare. När Fästmön och jag var i Stockholm för nån helg sen fyndade jag Jan och Katja jagar jultomten, den av ungdomsböckerna jag saknade. Nu äger jag alla Maria Langs deckare, inklusive novellsamlingen Ögonen, och de fyra ungdomsdeckarna.

Den här ungdomsdeckaren kom ut 1975 och handlar, enligt ett blad i bokens början, om Jan när han var sju år. Det börjar dra ihop sig mot jul. Jan är ute och införskaffar julklappar och är synnerligen nöjd med sina inköp. Fast på natten kommer självaste jultomten och stjäl säcken med klapparna! Inte tror mamma och pappa på Jan, men när jultomten senare rånar Systembolaget startar en farlig jakt över isar som inte bär…

Det var verkligen extra roligt att läsa den här boken nu när jag har varit i Sko… Nora! Jag ser framför mig småstaden med de många butikerna, kyrkan, trähusen och sjön – även om det var lite svårt att föreställa sig stan i vinterskrud. Själva historien är spännande och hade jag varit runt tolv skulle jag ha slukat boken lika snabbt som jag gjorde nu i vuxen ålder.

Toffelomdömet blir det högsta.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bookworm… It takes one to know one…

Ett inlägg om själarnas gemenskap vad gäller litteratur.

---

 

Bokmal!

säger en del och fnyser föraktfullt åt såna som mig och mina likar. Själv gläds jag åt själarnas gemenskap. Vad är väl bättre än att finna den gemenskapen i böcker?!

En lördag tidigare i år stapplade vännen Agneta in i mitt hem med två tunga bokkassar. Jag läser så ofta jag kan och tackade och tog emot med varma händer. Nyfiken var jag på innehållet. Undrade vad det var för böcker i papperskassen från OBS! Interiör, kassen som aviserade

Fri parkering!

Det var nämligen ett tag sen OBS! Interiör las ner. Dessutom har själva OBS!, det som en gång var Stormarknaden, lagt ner. Nä, det är ingen ordning på affärerna nu för tiden…

Undras vad denna papperskasse från OBS! Interiör döljer…

Ursprungligen fick jag två bokkassar, men OBS! Interiör-kassen var så rymlig att alla böcker fick plats i den. Idag är en sån där dag med strålande väder och mastodontpassjobbande Fästmö. Då vill jag helst vara hemma och sysselsätta mig med diverse. En perfekt dag för att sortera sina att läsa-högar, med andra ord! Jag började med att hälla ut alla böcker på gästsängen.

Massor av deckare, främst brittiska, att sortera.

Jag hittade främst brittiska deckare i kassen. Typ Elizabeth George, PD James, Ruth Rendell (nyligen avliden) och Agatha Christie. Härligt! Sen fann jag en och annan Henning Mankell och ett par Håkan Nesser, också. Böckerna sorterade jag i författarhögar. Jag la den äldsta boken överst, för det är så jag plockar böcker i en att läsa-hög.

Deckare att läsa sorterade i författarhögar.

Det var när jag skulle kolla utgivningsår (för att kunna lägga böckerna i kronologisk ordning) som jag såg det. Precis som jag själv brukar göra hade den förra ägaren skrivit datum i boken för dess inköp. Ibland fanns där en kompletterande rad – exakt så som jag gör! Det var så… rörande, på nåt sätt, att läsa.

Den här Agatha Christie-boken köpte Siv en regnig lördag 1987.

Tack snälla Agneta för förtroendet att ta hand om dessa böcker som tillhörde din bokmals-mamma! Jag ska vårda dem ömt!

(Självklart har jag Agnetas tillstånd att lägga ut bilderna!)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Regnbågar, drömmar och ältande

Ett trött inlägg om drömmar, ältande och ensamhet, faktiskt, när man läser mellan raderna.

---

 

Det var en helt fantastisk regnbåge här i Uppsala igår kväll. Bilden är tagen vid 21-tiden och den gör naturligtvis inte bågen rättvisa!

Sist det var fullmåne var jag inte alls påverkad. Igår kväll bjöds på Uppsala den vackraste och största och mest fantastiska regnbåge jag nånsin har sett. Kan den ha gjort det svårt att sova för mig? Jag trodde bara det var fullmånen som åstadkom sånt..? Ibland bedåras vi av det vackra, det storslagna, kanske så till den milda grad att vi bländas. Och jag är ju en ljusskygg figur. En sån som vill ha kolsvart i sovrummet (jag har persienner OCH mörkläggningsgardiner) och gärna på gränsen till kyligt också. Regn brukar ha en sövande effekt på mig också, men igår var det som om allting inuti tjorvade ihop sig till ett trassligt nystan.

Det händer lite för många obra saker nu och mina krafter går åt till att både försöka reda ut och stå ut. Vissa stunder är det så illa att jag nästan skrattar åt eländet. Och tänk… det enda jag vill är att jobba… Detta ältar jag inuti och delvis här på bloggen. Jag struntar i att somliga läser och gottar sig, jag måste få ur mig det som är tungt, för det gör mig faktiskt lättare efteråt. Det vore skönt att ha nån att älta alltihop inför. Du som läser mina rader får veta en del. Men den kloke förstår att mina ord här bara är ett urval. Den utomstående som jag senaste ältade med tog betalt för sina tjänster och finns sen en tid tillbaka inte längre till för mig. Nej, sjuk är jag inte, fast vi kom gemensamt fram till att jag behöver ett jobb. Att aldrig få lugn och ro på den fronten tär. Det gör stora sår på insidan. Visst, jag är tacksam för livet och ser det som en gåva, framför allt efter det jag var med om 2012, men… Ärligt talat… nu börjar mina reservkrafter sina. Jag drömmer fortfarande om att få slippa vakna en morgon för att mitt hjärta har stannat och såna drömmar vill jag inte ha.

Sovmorgon med kaffe på sängen och läsning.

Idag är det inte bara Kristi Himmelsfärdsdag och röd dag utan också Folknykterhetens dag. Jag firar ingetdera utan har ganska enkla planer för dan: duscha, gå till Tokerian och handla samt styrka. Men jag unnade mig en rejäl sovmorgon idag, ända till klockan 8.30. Jag tyckte att jag var värd det när jag inte somnade förrän vid tvåtiden och sen vaknade av och till fram till klockan fyra. Fast när jag vaknade kände jag mig inte ett dugg utvilad, snarare tvärtom. Jag gav mig själv kaffe på sängen och låg och läste en stund i min bok på gång, med den fantastiska titeln Livet går vidare. Boken fick jag på min födelsedag i år av vännen Jerry och han sa att han hade valt boken just på grund av titeln. Vackert!

Jag tog ett glas Valpolicella ripasso superiore Ville de Antane igår kväll och slukade de sista bitarna av FEM:s ostar.

Igår kväll avnjöt jag de sista bitarna ost som FEM hade med sig från Skafferiet tillsammans med ett glas Valpolicella Ripasso, den andra flaskan födelsedagsvin från min mamma. Innan dess hade jag telefonerat med mamma. Hon ringde för att höra hur det hade gått med bilen. Och den blev ju underkänd, fast jag slipper ombesiktning om jag snarast byter den trasiga bromslampan (det blir en tur till grabbarna på Bil 3:an i morgon, igår stängde de före min besiktningstid). Sen ältade hon kaffeperkolatorn jag hade köpt åt henne och jag känner bara att det var ett stort jävla misstag att försöka hjälpa min mamma genom detta inköp för halva min matkassa i maj. Men jag vet hur det är, hon har ingen annan än mig att älta sånt med…

Nu ska jag fixa lite frukost och idag tänker jag unna mig ett kokt ägg. Löskokt, förstås, det är så äggen ska vara.

Så… hur ska DU ta vara på denna Kristi Himmelsfärdsdag/Folknykterhetens dag??? Skriver du några rader i en kommentar blir jag glad!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Loppisspanarna

Ett spanande inlägg.

---

 

Värsta loppisspanaren.

Månadens enda gemensamma lediga helg är denna. Vad göra? Vi for på loppistur och spanade. Det är alltid roligt – och ofta en utmaning att hålla plånboken nerstoppad. Men det roligaste av allt är att titta på grejor och folk, att kanske se nåt fint att sukta efter, nåt fult att spy galla över och nåt kul att garva åt.

Själv funderade jag mest på vem galningen på den här tavlan till höger föreställer. Jag såg puckot på Röda Korsets Kupan…

På Röda Korsets Kupan var det som vanligt väldigt mycket folk. Temat var frimärken och det fanns ett stort bord med frimärkssamlingar och förstadagsbrev så jag tror att självaste FEM hade blivit sugen att riva bland märkena… Jag blev mest irriterad för en tant glodde jättesurt på mig. Och på annat håll i affären knuffade en gubbe till mig så jag i min tur råkade puffa till en tant med rollator. Det går hett till i loppisvärlden.

Här är några bilder från Röda Korset idag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Nästa stopp på vår loppistur var Erikshjälpen som ligger blott ett stenkast från Röda Korsets Kupan. Och ärligt talat, Erikshjälpen är så fräscht jämfört med sunkiga Kupan… Roligt att notera var att kapellinredningen var såld sen vi var där sist. En gofika blev det i det fina kaféet – Fästmön bjöd på kaffe och cheesecake.

Här är några bilder från Erikshjälpen:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Dags för stopp nummer tre, Helping Hand. Anna hittade bland annat en bästefåtölj likadan som min fast vit för endast 450 kronor. Men, men… 450 kronor är pengar det också och fåtöljen var väl i sisådärnt skick.

Här är några bilder från Helping Hand:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Sista loppisstoppet för dagen blev Myrorna i Boländerna. Där såg Anna en Orreforsskål för 75 kronor som hade passat i min samling, men nej, jag har ju köpstopp. Dessutom såg hon ytterligare en bästefåtölj, fast en svart och inte en recliner. Den kostade bara 100 kronor… Två klena tanter och en liten bil samt lite annat gjorde att fåtöljen fick stå kvar, tyvärr. Nu går Anna och muttrar om fåtöljen och jag om skålen. Men ibland är det bara att inse att man inte kan få allt.

Här är några bilder från Myrorna i Boländerna:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Roligast idag var emellertid Nalle Puh. Tänk den som får honom…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och vet du… Medan du läser det här suuurplar (uppsaliensisk accent) vi kräftor… HA! Men oj! Nu skröt jag visst lite igen.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Toffeltur i aprilsol

Ett inlägg om bästefåtöljer och ett inlägg som andas frisk luft men inte särskilt mycket skryt.

---

 

Idag är onda vänsterfoten bättre. Det tackar jag för. Fast onda hälsporren på högerfoten är sämre. Ryggen är som den är, det vill säga mittemellan. Jag är glad och tacksam för att jag för cirka åtta år sen använde mina hårt ihoptjänade och sparade tusenlappar till att köpa bästefåtöljen, en så kallad reclinerfåtölj, på IKEA. Notera, jag fick inte fåtöljen, jag som är så bortskämd (!), jag sparade ihop till den av mina lönepengar. Det tog några år och det var dyrt – fåtöljen kostade 6 000 kronor då. Men mina onda fötter, ben och rygg tackar mig för inköpet! Det gjorde även min nyopererade kropp 2012 när jag sov i fåtöljen mången natt eftersom den gav bästa kroppsläget för minst smärta. Idag skäms jag inte för bästefåtöljen, men du ska veta att jag till och med rådfrågade min mamma huruvida jag skulle unna mig inköpet, då för åtta år sen…

Med andra ord är bästefåtöljen ett av mina bästa köp till hemmet. Nu sitter jag i bästefåtöljen mest om kvällarna för att se på TV eller läsa – eller när jag har ont. Jag sover i den då och då när jag har väldigt ont. Idag har jag inte väldigt ont. Dessutom lyste aprilsolen så lockande mitt på dan – och avslöjade alla ränder på mina nyputsade fönster. Eftersom jag hade glömt att inhandla en och annan hygienartikel samt lite annat igår på Tokerian tog jag Vägen Genom Skogen dit.

Skogen, det är Lerdammsparken här i New Village. Och tyvärr är den parken fortfarande en sorglig historia. En gång i tiden fanns här näckrosor i dammen, ett spännande fågelliv och levande träd. Nu börjar träden se allt mer döda ut. I dammen såg jag inte ett spår av nån näckros. Den enda fågel jag observerade var en ensam andhane som simmade maniskt fram och tillbaka.

I skogspartiet åt andra hållet, närmare Tokerian, hade nån försökt anlägga en bäck. Där fanns inte mycket till vatten… Här är träden om möjligt ännu mera döda. Men om jag ska säga nåt positivt upptäckte jag här New Villages egen vikingagravhög! Och en husse med en söt hund.

På Tokerian köpte jag bland annat bröd till min älskling, som kommer hit på fredag, kycklingfärs på extrapris och ett kilo kräftor (billiga) som ska ätas på min födelsedag eller där omkring. Idag kom jag ihåg att visa upp rabattkupongen!

I kväll sitter jag i bästfåtöljen och lyxar och känner mig faktiskt lite bortskämd eftersom jag läser om andras fina och antika hem. Sen ser jag på När livet vänder klockan 20 i SvT 2, förstås, och kommer ner på jorden. Missa inte programmet! I kväll handlar det om kvinnomisshandel.

 

Här är några bilder från dagens Toffeltur i aprilsolen:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Välj rätt lampor – spara pengar!

Ett upplysande inlägg.

---

 

Utbytbar???

Från årsskiftet ska jag få en sänkning av månadsavgiften på min bostadsrätt. Men samtidigt kommer varmvattenräkningen och elräkningen separat, baserade på vad de installerade mätarna visar. Varmvatten gör jag inte av med så mycket. Jag diskar min filskål, min tallrik, mitt glas och min kaffemugg nån gång per dag och så duschar jag. Eller vi. Fästmön är ju här ibland, men hon slösar inte heller direkt med vattnet.

Fast om det inte går att göra så mycket för att hålla varmvattenräkningen nere kanske det går att göra nåt åt elräkningen. Häromdan läste jag en intressant artikel om att det val av lampor vi gör faktiskt påverkar vår ekonomi. Energimyndigheten har räknat ut att man kan spara mycket pengar bara genom att byta ut alla lampor till LED-lampor.

Kanske är det emellertid fler än jag som har lite svårt med att ställa om och räkna lumen i stället för watt. En god tumregel är att en 60 watts glödlampa motsvarar ungefär en LED-lampa om 700 – 805 lumen. Den som behöver mer hjälp kan testa Energimyndighetens lamp-app, Lampguiden!

Typisk LED-lampa med E27-sockel.

Att tänka på när man köper lampor är att kolla energimärkningen på förpackningarna. Mest energisnåla är de lampor som är märkta A+ eller A++. Men LED-lampor kostar förstås mer än de gamla glödlamporna. Samtidigt håller de längre. Energimyndigheten har räknat ut att kostnaden (inköp och energi-förbrukning) för en LED-lampa under tio år är 200 kronor. Samma kostnad för en vanlig glödlampa är 950 kronor.

Gamla glödlampor kan nu vara svåra att få tag i, men många av oss har ju kvar dem i våra armaturer. Därför kan det vara värt att se över vad man har för lampor hemma. Spottar i tak och armaturer kan vara riktiga energitjuvar, till exempel, om de är av halogen.

En fördel med LED-lampor är att man kan välja varmt eller kallt sken (ljus). Många av oss föredrar ett varmare ljus. Men det finns kanske rum där man vill ha ett vitare ljus, till exempel i köket eller badrummet.

Ja, det är dags för gamla surtanter som jag att tänka till lite nästa gång det ska handlas lampor. LED-lampor må vara dyrare, men håller de längre tid och förbrukar man mindre energi när man använder dem än vanliga glödlampor torde det visa sig på elräkningen!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Den varmaste dan…

Ett trött och varmt inlägg.

---

 

En liten ny kompis.

Tänk att jag valde den varmaste dan för att göra en investering så som den i en ny dator! Stackars Jerry fick jobba från klockan elva fram till 16. Det är kostsam konsulttid, det…

Jerry hjälpte mig med såväl inköp som installation. Han ville gärna snabbt släcka Storebror, men det satt långt inne hos mig. Till sist tryckte jag på knappen. Och det blev så tyst. Sååå tyst… Den nya datorn hörs inte!

Befintlig skärm och oanvänt tangentbord från mina gömmor kopplades in i det nya underverket. Ljud och högtalare fungerade snällt, liksom lilla trådlösa mussen. Programvaror installerades, jag testade och till och med e-legitimationen fungerade! Jag är förundrad! Jag var så stensäker på att nåt skulle krångla. Men inte ens skrivaren… Mot slutet testade jag att skriva ut ett dokument. Pappret var alldeles fuktigt av den höga luftfuktigheten…

Det minsta jag kunde göra för min livstids IT-konsult var att hämta och skjutsa hem honom. Eftersom Fästmön slutade sitt jobb i samma veva som vi Jerry blev klara med datorn plockade vi upp henne på vägen också. Det hade varit gruvligt varmt att jobba och jag var glad att hon slapp sitta på en het buss hem.

Kvällen har jag ägnat åt att kopiera över filer och bilder. Det var lite pyssel, men en ny dator är ju rätt tom, så det gick ganska snabbt. Kvar att göra är att lägga upp lite bokmärken/favoriter, nånting jag tror att jag sparar till i morgon.

Jag har intagit min middag (varmrökt lax och potatissallad samt en kall öl) på ballen* – och fick nästan genast ont i magen. Tror att det är värmen. Min mage brukar inte komma så bra överens med den.

I morgon ska jag skriva min allra första jobbansökan på nya datorn. Dagens enda trista var ett nej på ett jobb jag hade sökt vid en väldigt fin arbetsplats. Det tog hårt, men jag får bita ihop och komma igen. Än är jag inte slagen!

Ett recensionsexemplar att ta tag i under veckan!

Dagens mest intressanta var en liten bok som kom till postboxen för recension. Lyrik. Jag har knappt läst lyrik sen jag pluggade litteraturvetenskap… Så det ska bli spännande. Jag är alltid ärlig i mina recensioner. Den här boken är skriven av en Uppsalaförfattare och då blir det hela ju ännu mer intressant. Det betyder inte att Tofflan blir ännu mer snäll. Men det har jag förvarnat författaren om!

Nu ska jag ta min allra första surfrunda med den nya märkvärdigheten i mitt hem. Sen ska jag faktiskt softa en stund på ballen, när solen har sjunkit. Där är som en bastu just nu.

Avslutningsvis… ett stort TACK till Jerry för all hjälp idag och till mina mamma, vars födelsedags- och julklappspengar jag har sparat under några år! Ni två har gjort det här möjligt.

Och, som sagt, kan nån rekommendera ett bra och gratis bildbehandlingsprogram nu när jag inte har Photoshop längre (hittar inte skivan…) vore det kanonfint!!!

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »