Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘chatta’

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Min näst sista arbetsdag på en arbetsplats där jag har trivts som aldrig förr är över. Vad jag tänker och känner ställer jag åt sidan en stund för att titta på kvällens avsnitt av När livet vänder. Det är viktigt att se att det finns andra som har det svårare än jag – för än så länge finns samhällets skyddsnät för mig. SvT gör mer än bara visar Anja Kontors fina serie – SvT hjälper mig att orka gå vidare.

Anja Kontor skärmdump från Svts webb

Anja Kontor är tillbaka och möter människor för vilka livet har vänt. (Bilden är en skärmdump från SvTs webbplats.)

Paulina och Anja Kontor

Paulina våldtogs av sin pojkvän och såldes till andra män som sexslav.


I kväll fick vi tittare höra Paulinas historia. 
Redan på första dejten blir Paulina våldtagen. Sen börjar pojkvännen sälja henne till främlingar. Slagen, nypt och med kroppsvätskor över hela sig ser Paulina till sist nån i spegeln som inte är hon. Men när hon planerar självmord kommer vändningen: ett litet nytt liv växer i magen.

Det är inte lätt att förstå hur nån kan hamna i ett helvete som det Paulina hamnade i. Hur kan man stanna kvar hos nån som misshandlar en, som gör en så illa? Varför inte bara resa sig och gå? Att tryckas ner, att känna sig värdelös, svag… Till sist kunde Paulina resa sig och komma vidare. Gråten är en helande kraft, men mest av allt barnet. Dottern.

Paulina är en mycket modig ung kvinna. Det är min sammanfattning.

Direkt efter programmet kunde tittarna chatta med Paulina. Kanske pågår chatten fortfarande när du läser detta!

Missade du kvällens avsnitt? Då kan du titta här på SvT Play (avsnittet kan ses till den 22 april 2016).


Läs mera om När livet vänder:

När livet vänder: Johann

När livet vänder: Sara

När livet vänder: Niklas

Här kan du läsa om Fredrik och alla de andra människorna som var med i den förra säsongen.

Här kan du läsa min intervju med Anja Kontor i UppsalaNyheter (Den ursprungliga texten uppdaterades i augusti 2014.)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Det är onsdag och för tillfället betyder det När livet vänderJag förväntar mig ett starkt program i kväll, som vanligt producerat, styrt och varsamt lotsat av duktiga Anja Kontor.

Anja Kontor skärmdump från Svts webb

Anja Kontor möter människor för vilka livet har vänt. (Bilden är en skärmdump från SvTs webbplats.)

 

Sara

Sara Nyd är fortfarande ung, men har flera självmordsförsök bakom sig.

Kvällens program hade tema självmord.  Vi tittare fick höra när unga Sara berättade om sina självmordsförsök. Som så många andra som tänker på självmord och försöker ta eller tar livet av sig såg Sara ingen utväg. Den enda vägen var att dö. Inte ens tanken på dottern kunde hindra Sara från att lägga snaran om halsen vid sitt andra självmordsförsök.

Det är så många tankar som springer runt i huvudet under och efter programmet. Kommunikation är det som återkommer. Att prata, prata, prata, prata… Att våga fråga, men också att våga stanna och höra svaret. För det kan rädda liv. Av alla de fyra (4) självmord som sker varje dag i Sverige är det säkert flera som är impulsiva och som hade kunnat förhindras.

Efter programmet kunde tittare chatta med Anja Kontor och med Caroline från Mind självmordslinjen fram till klockan 21.30. Jättebra initiativ!!!

Missade du kvällens avsnitt? Då kan du titta här på SvT Play (avsnittet kan ses till den 15 april 2016).


Läs mera om När livet vänder:

När livet vänder: Johann

Här kan du läsa om Fredrik och alla de andra människorna som var med i den förra säsongen.

Här kan du läsa min intervju med Anja Kontor i UppsalaNyheter (Den ursprungliga texten uppdaterades i augusti 2014.)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Lite tomt och sånt som ska fyllas på

Ett innehållsrikt inlägg om tomhet och påfyllning.


 

Två dar… Det är så mycket jag har jobbat den här veckan (och på över ett år…) och tidsrapporterat för hittills. Ändå känns det verkligen i skallen som det gjorde förr en sån här dag: fredags-tomt. Igår blev det mest introduktion och rätt mycket korvstoppning, men idag har jag jobbat. Släppt ifrån mig min första granskade rapport. Huvudet är lika tomt som min anslagstavla på kontoret…

Tom anslagstavla

Väldigt tomt…


Allt praktiskt är ännu inte löst/fixat, 
men jag måste säga att det har gått väldigt fort att komma in i jobbet. Jag gillar inte att sitta sysslolös och bara

läsa in mig på fakta, 

jag vill jobba också. Det är skönt att kunna säga att jag har gjort det. Samtidigt tycker jag lite synd om rapportförfattaren. Jag var inte nådig med min digitala rödpenna… Vi får se vad huvudredaktören säger om min granskning – jag kanske har varit alldeles för hård och nitisk. Men å, vad jag gillar det jag gör just nu!!!

 Kalender och läsglasögon

Eftersom jag inte kan visa de forskningsrapporter jag granskar får du i stället kika på min rätt tomma filofax och mina läsglasögon.

 

Headset

Audiellt är det klart för datormöte, men inte visuellt än.

Jag har fått gott stöd av min närmaste kollega och jag hoppas att jag har kunnat ge nåt tillbaka också. Vidare har jag chattat med huvudredaktören uppe i norr. På måndag ska vi ta ett visuellt och audiellt möte via datorerna, men jag har än så länge bara ett headset. Kameran tänkte jag ”sno” från långtidsfrånvarande kollega. Min chef på plats är mycket upptagen. Trots detta tar h*n sig tid att titta in och kolla att allt är OK. Eftersom parkeringsfrågan ännu inte är löst kom h*n in med endagsparkeringsbiljetter för hela nästa vecka, en tillfällig lösning, men så snällt! Självklart vill jag betala för mig, men problemet är att det inte går av vissa skäl.

Dagen har gått fort. Jag har haft lagom mycket att göra och det har varit bra med raster. Kaffet är gott och eftersom det är fredag var det dessutom gofika med mjuk kaka nere i restaurangen på eftermiddagen. Dagens lunch intog jag inte där utan uppe i lunchrummet. Närmaste kollegan lotsade mig till en liten och trång ICA-affär där jag inhandlade sallad från en fräsch buffé.

Utsikt från mitt kontorsfönster

Del av utsikten från mitt kontor.

Mitt kontor ligger mot en innergård och det är härligt att se lite grönt och även få en gnutta sol genom de skitiga fönstren. Samtidigt blev jag tyvärr tvungen att dra för en stund eftersom solen slog i min datorskärm. Men jag vet att det finns ljus och växtligheter där utanför! För övrigt tänkte jag inte bara fylla på min anslagstavla med nåt, jag tänkte även ta med mig nån växt. Presentkortet från Elliot och hans morföräldrar är ännu inte använt och det passar ju bra! En egen kaffemugg och en flaska där jag kan fylla på bubbelvatten ska också med på måndag.

Bibliotek

Jag fann ett litet skönlitterärt bibliotek i källaren idag.

Under en av mina irrfärder i källarvåningen gjorde jag en glädjande upptäckt – jag fann ett litet bibliotek bestående av två bokhyllor med skönlitteratur. Det var mest pocketar, men det var förvånansvärt många ganska nya titlar. Och det känns ju tryggt att det finns tillgång till böcker på jobbet. Jag är säker på att jag kommer att trivas hur bra som helst där.

I morgon ska jag kanske fixa blomman från Elliot, men jag ska också prova mina nya linser som kom idag. I samband med detta ska jag införskaffa nya läsglasögon, för såna kan jag ju inte prova ut förrän jag har de nya styrkorna i ögonen. Det är stor skillnad på styrkan jämfört med vad jag har nu. Idag har jag -3,00 på vänster och -3,75 på höger. De nya linserna är på -3,75 för vänster och -4,50 för höger. Om jag hade skaffat glasögon för min närsynthet hade de varit ännu starkare. Nu blir det linser för bilkörning och för att känna igen vänner och bekanta utomhus samt läsglasögon ”ovanpå” linserna för att kunna läsa. Det blir spännande att se om jag ser – och hur… Jag vill än en gång framföra mitt varma TACK till Karl-Bertil, vars generositet gjorde att jag både kunde få en synundersökning gjord OCH köpa linser för tre månader!

Linser med nya styrkor

Linser med mycket nya styrkor ska provas i morgon…


Att göra under morgondagen 
är också att säkerhetskopiera bilder samt telefonera med lilla mamma. Eftersom jag tänkte titta in på Ulf Brobergs boksignering på Akademibokhandeln på Stormarknaden kanske jag därefter, när jag ändå är ute, fortsätter till SLU där det är Öppet Campus.

Men nu är det tommare än tomt i skallen och jag ska inleda min fredagskväll med prästostbågar och en starköl till middag. Jag lämnar dig med dagens lapp, upphittad nånstans på jobbet. Vilket är egentligen främsta skälet till att en ska släcka efter sig..?

Vänligen släck lyset

Varför är det viktigt att släcka lyset?


Trevlig helg önskar jag dig!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett mobilt inlägg.


 

Ritad smiley

En handgjord emoji…

När jag skaffade min första iPhone för ett par år sen skaffade jag också ganska snart emojis. Alltså de där smileysarna som utgör ett helt alternativt tangentbord. En del människor tycker att de är larviga, andra överanvänder dem. Själv vill jag tro att jag använder dem med måtta, men där de, enligt min mening, behövs för att förstärka mitt budskap.

Företaget Swiftkey har kollat vilka emojis vi använder mest. Det finns klara skillnader mellan användare i olika länder. Svenskar, till exempel, använder mest symbolerna för bröd, tomten, två små hjärtan och smileyn som blinkar med ena ögat 😉 . De populäraste kategorierna bland oss svenskar är gester, alkohol och hjärtan, enligt IDG, som har skrivit om Swiftkeys undersökning. De två ölbägarna är väldigt populära. Men… störst av allt är faktiskt kärleken. Den mest använda emojin här i Sverige är det röda hjärtat ❤

Är jag typisk svensk, dårå? Tja, jag använder nog mest av allt smileyn som blinkar med ena ögat. I kontakterna med Fästmön använder jag smileyn som pussar ut ett hjärta och den som tittar med hjärtögon. Och rätt ofta när jag chattar med Agneta och andra MOTspelerskor i Wordfeud använder jag den arga smileyn som är orange

Men durå? Använder DU emojis och smileysar när du chattar och messar???

smiley m tunga smiley m tunga smiley m tunga smiley m tunga smiley m tunga smiley m tunga smiley m tunga smiley m tunga smiley m tunga smiley m tunga


En annan skojig nyhet,
som jag hittade hos Metro, är den att vi snart kan ladda våra mobiler via wi-fi. Amerikanska forskare håller nämligen på att kolla om vi kan använda den energi som redan finns i våra routrar. Genom en sensor ska det gå att ta in de radiofrekvenser som routern sänder ut och göra om den till elström. Detta vore inte helt fel eftersom Apple uppenbarligen inte gör nåt för att förbättra de korta batteritiderna på iPhone!!!  👿

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett försök till ett klokt inlägg.


 

självmordsupplysningenHäromdan hade jag kontakt med ytterligare en av mina kloka vänner. Ja, jag har många kloka vänner, vilket är märkligt eftersom jag själv är så oklok, eller hur? (självinsikt =^). Vi pratade problem av olika sort – allt från personliga tragedier, uthängningar på nätet (vuxenmobbning på sandlådenivå i de fall vi diskuterade) till rena katastrofer som krig och såna hemskheter. Jag fick varma ord med mig och jag fick kloka råd. Kanske för att jag för en gångs skull bad om hjälp och råd. (Att jag inte gillar oombedda råd har nog en och annan som läser här fått erfara…)

Ett annat ämne vi pratade om var självmord. Det är svårt att prata om och det gör ont. En del kan inte ens fråga hur nån annan mår, medan andra inte klarar av att lyssna på svaret. Ibland kan det därför vara lättare att prata med nån utomstående. Då finns volontärerna på Självmordsrådgivningen. Där kan man chatta med nån på vardagskvällar mellan klockan 19 och 22. Och behöver man stöd när chatten inte är öppen kan man kontakta Nationella Hjälplinjen, klockan 13 – 22, 020-22 00 60. Både du som har självmordstankar och du som är anhörig till nån som mår dåligt kan ringa. Självmordstankar är inte ovanligt att ha, men de är svåra att hantera. Man kan behöva få hjälp för egen del eller för att hjälpa nån annan.

Tjuvgods loggaIgår kväll satt Fästmön och jag och tittade på Veckans brott på SvT 1. I programmet fanns ett inslag om second handbutiken Tjuvgods. Det är ett ställe ungefär som Myrorna, men på Tjuvgods arbetar personer med kriminell bakgrund. Naturligtvis säljer de inte tjuvgods, utan varorna är skänkta från privatpersoner, precis som hos Myrorna. Här får människor inte bara en andra chans att arbeta – det kan bli tre, fyra eller fem chanser, enligt en person i inslaget. Men de får stöd att klara av att arbeta, de får ett socialt sammanhang, nåt vettigt att göra och arbetskamrater som bryr sig om ifall nån uteblir från jobbet ett par dar. Den här verksamheten räddar säkerligen många liv den också, precis som Självmordsupplysningen…

Logotyp BrottsofferjourenEtt liv som inte räddades var Johanna Gurgus. Det såg vi också igår på TV3 i serien Mordet. Johanna hade en dröm om att bli modell. Hon hann inte ens bli 18 år innan nån släckte hennes liv. Det var otroligt rörande att höra hennes berättelse och se hennes mammas tårar.

Vi måste bli räddare mot varandra. För livet är kort.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om det här med att göra nånting meningsfullt under en vardag.


Jag måste få återkomma
till det här med tiden och att fylla sin vardag! När man är arbetssökande är det så lätt att tappa rutiner, att låta sig falla ner i kravlöshet och samtidigt svårmod. Vem behöver en? Vem behöver jag?

När tiden har gått i krasch

skulle kunna vara titeln på min kommande bok, för jag är expert på detta. Men så blir inte titeln!

Klocka med krossat glas

När tiden har gått i krasch…

 


Därför tänkte jag blogga
om det igen, i stället. För bloggen är min ventil! Egentligen bloggar jag bara för att få skriva och få ventilera. Jag vill inte belasta min familj med alla mina tankar och ord, så där har bloggen ett viktigt syfte. Egentligen är jag inte heller intresserad av att chatta med kända och okända människor via kommentarsfälten. Men jag tycker ofta att kommentarer från läsare inspirerar mig eller får mig att fundera – därför tillåter jag dem. För att kommentera på nåns blogg är ingen jäkla rättighet som alla har – det är en möjlighet som tilldelas läsarna av den som skriver. Därför kräver jag i gengäld ett visst mått av hyfs och respekt från den som kommenterar. Om man inte klarar det blir man till sist blockerad.

Det handlar inte om att jag omger mig med ja-sägare. Det tycker jag är rentav fräckt att påstå mot dem som kommenterar här! Men jag tar inte nån skit. Tonen ska vara hyfsad och respektfull. Har man egna åsikter som man mycket starkt vill framhäva kan man ju kanske med fördel presentera på sin egen blogg. Om man nu inte är ett ökänt webbtroll som flaxar mellan bloggarna i brist på att göra annat här i livet…

webtroll

Det här tecknade webbtrollet är faktiskt ganska likt mitt eget personliga webbtroll, som jag har sett arkivbilder av.


I min vardag
försöker jag hålla strikt på vissa rutiner – nu när ingen annan talar om för mig mellan vilka tider jag ska befinna mig på arbetet och vad jag ska göra där. Jag har hittills gått upp klockan sju varje vardag för att skjutsa Fästmön till jobbet. Nästa vecka börjar hon på sitt vanliga schema igen och då kan det bli lite avvikelser. Men just nu gör detta att jag kommer upp i tid och att jag gör nåt nyttigt och vettigt. Anna uppskattar nämligen att jag skjutsar henne till jobbet, men det är inget krav hon ställer.

Morgonen inleds med att skriva ett eller två blogginlägg. Därefter sätter jag igång med att leta jobb att söka och att skriva ansökningar. Det kan ta mellan ett par timmar och resten av dan, kanske till och med in på kvällen. För jag har bestämt mig för att söka minst tre jobb om dan på vardagar – om jag inte gör nån annan arbetsrelaterad aktivitet. För varje sån aktivitet minskar antalet sökningar. Det här gör att jag har stenkoll på vilka tjänster som är utlysta och jag upprätthåller en hyfsad klass – och fart! – på att skriva jobbansökningar…

Frukost brukar jag inta nånstans mellan elva och tolv, vanligen. Ibland gör jag en utflykt till Tokerian, ibland gör jag lite längre utflykter. Det beror på hur jag mår och vad jag har planerat för.

På eftermiddagen fortsätter jag jobbsökeriet. Om jag blir färdig i hyfsad tid brukar jag ringa mamma och kanske läsa en stund. Strax före klockan 16 är det dags att åka och hämta Anna från jobbet. Jag brukar sno ihop nåt ätbart åt oss och sen spelar vi Wordfeud eller Quiz Battle eller glor på TV eller pratar eller läser eller… tja, gör nåt som vanliga människor gör.

För det mesta hoppar jag i säng när Anna gör det, ibland har hon gymnastikprogram innan sänggående och då flamsar vi så det är nästan omöjligt att komma till ro.

På natten sover jag. Vissa nätter sover jag bra, andra mindre bra, med sönderhackad sömn. Men tack vare operationen i vintras sover jag betydligt mer och bättre än innan dess.

Hur ser en typisk vardag ut hos dig??? Skriv gärna några rader och berätta! För jag är genuint intresserad!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg där Tofflan spånar om blottare, bloggare och andra socialt medieaktiva.


Googles styrelseordförande Eric Schmidt tycker att våra unga (alltså är jag undantagen!) blottar sig för mycket på nätet
. På en festival och bokmässa i Wales i lördags deklarerade han att det finns situationer i livet när det är bäst att vi inte finns på nätet. Risken finns ju att man ångrar allt man blottat om sig själv i ungdomen när man blir äldre.

Visserligen var Eric Schmidt på mässan för att marknadsföra sin nya bok, The New Digital Age. Boken granskar den tekniska utvecklingens innebörd för framtiden. Men han hann också kritisera oss för att lägga ut våra ungdomssynder i text och bild. Denna dokumentation av det förflutna går ju inte att glömma. Att lägga ut ultraljudsbilder på foster är ett exempel på att vi har gått för långt.

Det är intressant att fundera över detta, tycker jag. Jag vet en del som menar att man inte behöver blotta allt i sitt liv bara för att man har en blogg. Jag vet andra som tror sig känna bloggare som mig själv bara för att de följer min blogg, för att jag skriver personliga inlägg och för att jag skriver många personliga inlägg. Jag vet till och med en och annan som blev stött när jag backade från personens uppmärksamhet – vilket jag gjorde när personen avslöjade att h*n ville fortsätta (!) tillhöra min familj. H*n har aldrig tillhört min familj och om h*n skrev in sig i min familj börjar man ju undra om personens verklighetsuppfattning…

Nej, jag skriver inte allt i min blogg, men de skäl till att jag en gång startade bloggen finns kvar:

  • jag var/är rädd att tappa min ord och vill/e upprätthålla – och helst utveckla – mitt skrivande
  • jag vill/e skriva av mig om jobbiga saker i livet
  • jag vill/e att presumtiva arbetsgivare/uppdragsgivare skulle/ska fastna för mitt sätt att skriva och engagera mig (ja, jag behöver en inkomst)
  • jag vill/e lämna nånting ”efter mig”, ett dokument om och över mitt liv

Det blir fortfarande många personliga inlägg, men de skildrar långt ifrån mitt dygns alla 24 timmar. Igår var det nån, som jag uppskattar väldigt mycket, som sa att jag har förmågan att skriva personligt, men ändå ha en enormt hög integritet.

maskerad
Hög integritet..?


Förutom har på bloggen finns jag på Twitter.
Twitter använder jag främst för att puffa för nypublicerade blogginlägg och för att få nyheter till livs snabbt. Vidare har jag knutit flera värdefulla jobbkontakter där. Bara lite, lite grann chattar jag. Jag gillar egentligen inte att umgås med människor på det sättet, jag föredrar att ses! Bloggen ser jag egentligen inte som främst en kommunikationskanal utan en kanal för mitt skrivande. Skrivandet är verkligen det viktiga för mig! Samtidigt har jag tack vare bloggen fått både vänner och fiender för livet!..

Facebook finns jag INTE på, just av det skälet att jag inte gillar att umgås genom att chatta. De mina når jag per sms när detta av naturliga skäl är smidigaste kommunikationssättet. Via sms får jag fram mitt budskap, min fråga. Och så får jag svar (förhoppningsvis…) när den jag kontaktar har tid att svara. Mejl är ju lite grann också på det viset. Men mejl i tjänsten är nånting helt annorlunda och ska besvaras så snart det går, anser jag. Det anser många andra inte, så detta är ett av kommunikationsproblemenvi ofta diskuterar på mitt arbete.

I förra veckan började jag testa Foursquare. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om detta än, jag har inte sett så stor nytta av att tala om – och att få veta – var i världen jag – och mina Foursquare-vänner befinner sig. Jag återkommer i frågan.

Hur mycket och var syns du på nätet??? Vilka sociala medier använder du och hur använder du dem??? Jag frågar för att jag vill veta och du får gärna lämna ditt svar i en kommentar här!


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag tillhör de där människorna som inte har nåt emot ordet

mys

men som reagerar på att

mys

alltid ska ha med ätande att göra. Man kan väl mysa utan att äta??? Det viktigaste är väl att man myser, har det gott? Bäst att tillägga – innan nån hugger igen – att det självklart är upp till var och en att bestämma vad ordet står för för just dem. Men för mig behöver ordet inte nödvändigtvis, som sagt, inkludera nåt ätbart.

Därför fick jag lite halvspel när jag skulle använda mitt presentkort från vännen Rippe hos Feskarn i Saluhallen för att beställa en påse mat att hämta hem. Påsjäveln heter

Fredagsmys!

GAH! Men okejrå, tanken är att Fästmön och jag ska mysa OCH äta. Så låt gå – men bara för den här gången! – att vårt mysande inbegriper att äta. Kolla bara så mycket gott den innehåller:

Feskarns fredagsmys v 4 2013

Feskarns fredagsmys vecka fyra i år.


Igår kväll hade jag tisdagsmys
i min ensamhet. Det omfattade inget ätande. Mest för att jag hade så många järn i elden:

  • jag spelade flera spel med flera personer på Ajfånen – samtidigt
  • jag telefonerade med mamma
  • jag såg på TV
  • jag läste
  • jag chattade/messade via mobilen med Anna och kompisar

Alla aktiviteter tillsammans skapade mitt tisdagsmys! Roligast av allt var scenen i ett annars inte så roligt TV-program, Veckans brott, när Leif GW Persson letar efter 69 kossor, iförd en UNDERBART snigg orange mössa! Favoritfarbror i favoritfärg!

Leif GW letar kossor

Leffe letar efter 69 försvunna kossor.


Brottet i sig är inte heller roligt.
Jag menar, tänk att bli av med 69 kossor! Och vad är det för BONDTJYYYVAR som lyckas med det? Det handlar om att forsla flera ton, ju… Polisen tycktes inte ha brytt sig nämnvärt heller.

I kväll blir det lugnare puckar än igår. Jag måste tvätta håret, det är prio ett. Jag har en kvast som står rakt ut på vänster sida bak på huvet, det ser inte klokt ut och det har inte räckt att vattenkamma eländet! Dessutom behöver jag smälta förmiddagens nätverksträff där Henry Sténson fullkomligt sprutade ur sig rubriker och citat! Tänk att får göra ett reportage om den mannen… En del av vad han sa twittrade jag under förmiddagen, ifall du vill kolla eller ifall du undrade vad det var för ord jag spottade ur mig. De var inte mina.

I morgon är det torsdag. Nerförsbacke till helgen. Nerförsbacke tills min älskade kommer till mig.


Livet är kort.

Read Full Post »

Är det OK att vara inloggad på Fejan på arbetstid? Det tycker faktiskt så många som en av tre enligt en undersökning jag har läst om på Dagens Möjligheter, utgiven av Proffice. Det där kan man ha olika åsikter om, själv bloggar jag på mina raster ibland. Är det OK eller inte?

Hur som helst, Dagens Möjligheter varnar ändå för fem typiska tabbar:

Misstag 1: Du låter Facebook distrahera dig från jobbet
Det kan vara en skön paus att Fejsbooka, men Dagens Möjligheter vill ändå varna för att det är lätt att fastna i statusuppdateringar, fotoalbum, chatter och ex-stalking. Dessutom anser över en tredjedel av deltagarna i en studie som Kelly Services har gjort att sociala medier har en negativ påverkan på produktiviteten.

Misstag 2: Du är oprofessionell online
Hur är det nu – har du både privata vänner och jobbkontakter som vänner på Fejan? De flesta på Fejan har både och. Och då gäller det att se upp med vad du skriver och hur du presenterar dig själv.

Misstag 3: Du sprider konfidentiell företagsinformation
Passa dig så du inte sprider sånt som är sekretessbelagt… Det kan ju vara lätt att kommentera en kund eller ett projekt på Fejan, men är det OK?

Misstag 4: Du använder Facebook i stället för mejl
Det är nog aningen mer seriöst att skicka mejl från jobbmejlen till en jobbkontakt än ett meddelande på Fejan…

Misstag 5: Du baktalar chefen
Ibland skriver vi av oss på Fejan eller i bloggen, när vi till exempel är irriterade på chefer, kollegor eller kanske nån annan jobbkontakt. Då kan det vara bättre att prata av sig med en kompis i stället… Eller varför inte lösa konflikten med den det berör?..


Livet är kort.

Read Full Post »

Jepp! Det är dags igen! För en spaning i den omvärld som är min – och kanske din. Men ingen, inte ens Tuttan Kamon i Träsket, är tvungen att läsa om man bara retar upp sig på mitt urval och inte har konstruktiv kritik.

  • Så gick det för de ensamkommande flyktingbarnen. Ja, man blir ju inte särskilt förvånad när man läser att det inte gick så bra. Av 316 ensamkommande flyktingbarn som fick asyl i vårt land 2006 har bara 30 av dessa gått nån eftergymnasial utbildning, 112 av dem deklarerade en inkomst 2010 och av de 275 som blivit 18 år eller äldre har 100 körkort. Av de 294 personer som uppnått straffålder är 37 dömda för brott. Inte så bra, alltså, men inte heller så brottsligt som somliga vill göra gällande. För övrigt är det Dagens Nyheter som har gjort granskningen.
  • BH-storlek på namnskylt blir fall för AD. Minns du för ganska länge sen att det blev rabalder om en viss underklädeskedja som tyckte att de anställda kvinnliga medarbetarna skulle ha sin BH-storlek på namnskylten? Jag delade ut en svart bak (i januari 2011)  och facket skulle driva ärendet till domstol (november 2011). Facket och arbetsgivaren misslyckats med en förlikning. Arbetsdomstolen, AD, ska ha en huvudförhandling i ärendet – i februari nästa år. Ja, inte går det undan, precis…
  • Miljarder mot långtidsarbetslöshet. Regeringen vill satsa 2,1 miljarder på insatser för att motverka långtidsarbetslöshet. Ungefär hälften av pengarna ska gå till fler praktikplatser. Och så ska Arbetsförmedlingen bli bättre på att hitta arbetsgivare med praktikplatser. Månntro Arbetsförmedlingen klarar det eller ska man engagera ett bemanningsföretag..? Man har ju uppenbarligen inte lyckats särskilt bra med att berätta för arbetsgivarna om det särskilda anställningsstödet för långtidsarbetslösa som man kan få. Just detta stöd handlar om att staten subventionerar 80 – 85 procent av lönen för en person som har varit arbetslös i minst ett och ett halvt år. Till exempel…
  • Ögonkontakt minskar näthat. Forskare i Israel har kommit fram till att ögonkontakt minskar näthat. På nätet vågar vi vara mer elaka eftersom vi är anonyma, menar forskarna. Fast det är väl snarare så att vi tror att vi är anonyma, eller? Hur som helst, forskarna har studerat personer som chattar, en del kunde se den de pratade med IRL eller via kamera. Resultaten visade att de som var elakast var de som inte såg sin samtalspartner. Om jag går till mig själv är jag fullt medveten om att jag är kaxigare när jag har intagit rollen som Tofflan än när jag är mitt vanliga jag. Men samtidigt är ju inte Tofflan särskilt anonym. Dessutom har den här bloggen en kommentarsfunktion som gör att den som klarar av att bete sig hyfsat kan kommentera mina inlägg. Den som inte klarar av av hyfs, till exempel den som skriver att jag är en idiot bara för att jag inte tycker likadant som h*n eller som uttrycker sig homofobiskt, blir blockerad och kommentaren tas bort. Sånt kan man ägna sig åt på sin egen lilla blogg (om man nu vågar ha nån), men inte här. Det är inte svårare än så.
  • Facebooktvillingar satsar på ny social sajt. Tvillingarna Winklevoss blev kända när de bråkade med grundare om hur det egentligen gick till när Fejan skapades. Nu satsar de på en ny social sajt. Den är speciellt inriktad mot alla som gör investeringar på finansmarknaden. Sumzero är en sajt där investerare kan berätta om sina investeringar samt mingla med andra investerare. Inget för oss vanliga dödliga, alltså.
  • SvT:s storsatsning blev en flopp. Det handlar om The Spiral. Jag såg första avsnittet och tyckte det var mest blaj. För en gångs skull tycks jag vara överens med andra tittare!
  • Melodifestivalen 2013. Jajamens! Redan nu… Expressen har koll på vilka artister som är aktuella. Vad sägs om Ola Lindholm i kombination med Sean Banan? Sen är det mest gamla Idol-föredettingar, nåt dansband och såna som redan har varit med nån gång i Mello. Inte mycket nytt under solen, alltså.


Livet är kort.

 

Read Full Post »

Older Posts »