Posts Tagged ‘skrivuppdrag’
Lösenordsskyddad: Bara för dig med personligt lösen: Fräck
Posted in Personligt, tagged bakgrund, beslut, bil, Drop in, erbjuda, erfarenhet, förhala, förtäckta hot, framfusig, fräck, ful får man vara men inte dum, fylla i, glapp, gratis, gröt i systemet, jobb, kärlek, kommunikatör, kompletterande frågor, lön, legitimation, logga in, luft, meddelande, mobiltelefoni, på min sida, preliminärt besked, protestera, rekrytera, skrivuppdrag, soprum, till gagn on 18 maj 2015|
Att locka sig ut
Posted in Böcker, Familj, Krämpor, Personligt, Trams, Vänner, tagged a-kassan, aktivitetsrapport, apparat, arbete, Arbetsförmedlingen, arbetslös, arbetslöshetsregler, astung ryggsäck, ärlig, babbla, bank, bättre, bekant, berätta, bil, bitter, bjuda, bläckfisk, deltidsjobb, deppa ihop, duscha, ensamt liv, erkänna, ersättningsdag, Facebook, fantisera, föreläsning, fel, figur, fikadejt, fippla, fly, foto, fräck, gå hemma, gå ner sig, god, grönsaker, grovt bröd, ha arbete, halta, hamn, hårdnade regler, humor, idé, indisk peng, inget stöd, inkomst, inte bra, inte granne, intresseklubben antecknar, Jag heter inte Miriam, jobb, jobba ideellt, kalkon, klä på mig, klä på sig, knåpa ihop, Konditori Fågelsången, konto, kritik, kund, kvitto, läsa, läshögar, läsperiod, ledig hand, lift, litteratur, locka sig, loser, LundeQ, macka, mes, mobiltelefoni, motivation, mynt, nytt, nyttig, orange, original, paraply, parkering, personal, Philadelphiaost, prata, räkna, regel, regn, retur, rolig, shopping, skönhet, skriva ut, skrivuppdrag, skymta, släkt, smitta, snigg bil, spännande resor, spoiler, städa, stänga in sig, stryka, sysselsätta kropp och hjärna, tacka nej, tant, text, tid, tips, träd, tråkig, tröttna, trist, tulla på, tvätta sig, upplysa, Uppsala slott, Uppsalanyheter, Ussuss, ut, verkligheten, vill arbeta, vräka ner, wienerbröd, Willys, yoghurt on 26 augusti 2014| 2 Comments »
Ett utlämnande inlägg.
En del tror säkert att det är jätteskönt att gå hemma och vara arbetslös. Man behöver ju inte klä på sig, knappt tvätta sig, och man kan sova heeela dan. HA! FEL! Reglerna har hårdnat rejält sen ett år tillbaka i och med att man måste söka massor av jobb och sen redovisa dem. Fast det tycker jag är bra – man ska söka massor av jobb och redovisa sina sökningar. Men frågan är om nån på Arbetsförmedlingen läser mina och alla andras aktivitetsrapporter. Jag hör aldrig nånting från dem och jag får inget som helst stöd därifrån. Det är ett ganska ensamt liv.

Det är ett ganska ensamt liv, det att vara arbetslös.
Jag tror i alla fall att de allra flesta som är arbetslösa vill jobba. Den uppfattningen verkar inte delas av regeringen och dess förlängda armar a-kassan och Arbetsförmedlingen. Idag tvingades jag tacka nej till ett skrivuppdrag bara för att arbetslöshetsreglerna är så hårda. När reglerna säger att en timmes jobb, lite drygt, i månaden (utslaget genomsnitt) är ett deltidsjobb och man förlorar ersättningsdagar på detta, då är nåt fel. Jag tillhör gruppen som vill jobba – om än bara en timme, drygt i månaden – men det får jag alltså inte. Inte om den här arbetslöshetsperioden blir lång. Då behöver jag alla mina ersättningsdagar. Det vill säga de dagar jag har kvar. Förra hösten fick jag tulla på innevarande periods dagar eftersom jag var arbetslös i tre, nästan fyra månader, då…

Det är lätt att stänga in sig…
Det är lätt att stänga in sig, deppa ihop, gå ner sig. Vänner och bekanta och familjen och säkert släkten också tröttnar på en sån loser som jag. En del tycks tro att det smittar. Att vara loser, vill säga. Tror jag. Det behöver inte vara så. Det är lätta att fantisera ihop att man är en trist och tråkig figur som aldrig har nåt roligt eller nytt att berätta om spännande resor hon gör eller så. (HJÄLP SÅ BITTER JAG LÅTER!!!)
När jag inte letar eller söker lediga jobb försöker jag sysselsätta såväl kropp som hjärna. Städning och strykning är bra saker att ägna sig åt. Och så läser jag. Just nu är jag inne i en riktigt rejäl läsperiod. Tur att jag har många böcker i mina läshögar! För övrigt hoppas jag att Intresseklubben antecknar att jag duschar och klär på mig varje dag.

Idag tittade jag bara på romaner.
Det är inte bra för mig att fly. Jag måste locka ut mig i verkligheten – även om det så innebär att ta bilen till Tokerian. För det gjorde jag idag, jag erkänner… Skälet var att jag skulle handla så mycket och regnet bara vräker ner. Eftersom jag inte är nån bläckfisk fanns ingen ledig hand som kunde hålla nåt paraply. Besides, paraplyer är ju för mesar, remember? På Tokerian fanns det inga mesar idag, men som vanligt en del original. Bland annat hade en personal en föreläsning om yoghurt för en kund. Och så upptäckte jag till min fasa att familjen Ussuss har hittat hit! Mamma Ussuss och två av barnen Ussuss mötte mig redan i entrén. USS! (Familjen Ussuss heter förstås nånting annat och bor definitivt inte granne med mig.)

En indisk peng, värde två nånting, kom i retur.
Sen fortsatte jag ner till stan. Lyckades hitta parkering vid hamnen och haltade upp till banken med en astung ryggsäck. På banken stod jag en god stund och hällde mina mynt i en apparat. Apparaten räknade ut att det blev hela 762 kronor och en indisk peng. Den indiska pengen kom dock i retur. Jag fick ett kvitto av en tant som jobbade där, för apparaten klarade bara att räkna, inte att skriva. Pengarna kommer in på mitt konto i morgon.
Det blev lite tid över före min fikadejt, så jag åkte upp till LundeQ i Forumgallerian och tittade på böcker. Jag köpte inga. Faktiskt! Men jag var fräck/ärlig och sa till personalen att deras tips angående boken Jag heter inte Miriam var en spoiler… De tog till sig min kritik, men sen vet jag ju förstås inte om de skrev om texten på tips-lappen eller inte.

Pe fipplar med sin mobil och wienerbrödet kallnar.
Tio i två anlände jag till Fågelsången. Fem minuter senare dök Pe upp i sin snigga bil som är orange. Naturligtvis pratade han i sin mobil. Pe pratar jämt i sin mobil. Nästan. När han inte fipplar med den och ska visa nån fin bild eller nånting från Fejan – jag finns ju inte på Fejan och Pe tycker att han bör upplysa mig ibland.
Idag var Pe den av oss som har jobb. Alltså var det han som bjöd på fikat. Pe själv tog wienerbröd, medan jag valde en nyttig macka med kalkon och Philadelphiaost och grönsaker på grovt bröd. Den var god också, mackan.

Nyttig och god macka.
Vi babblade i två timmar, nästan. Det kändes bra. Jag ska försöka åstadkomma ett par artiklar till UppsalaNyheter. Där jobbar vi alla ideellt och då kan det vara svårt att få motivation när det man mest behöver är en inkomst. Men det är bättre att jobba ideellt än inte alls. Jag har några idéer och jag tror att Pe köpte dem.
Pe gav mig lift till hamnen i sin orange skönhet. Jag ska ta några kontakter framöver och försöka knåpa ihop nånting. And, by the way… Slottet står kvar.

Uppsala slott står kvar och skymtar bakom trädet.
Livet är kort.
Blanketter och otrevligt på a-kassan
Posted in Diskutabelt, Ironi, Personligt, Puckon, tagged a-kassa, ange, arbete, arbetsgivare, arbetslösa, Arbetslöshetskassan Vision, arbetstid, arg, avsnäst, återkomma, övergångsperiod, be, betala a-kasseavgift, blankett, blanketter på webben, byråkrati, chef, Chrome, dagar, enstaka timme, ersättning, Explorer, företagare, förlora ditt arbete, försäkra, försäkring, förstå, förutsätta, Firefox, fråga, fylla i, glömma bort, god service, goddag yxskaft, granska, hemma, informera, inkomst, komma ihåg, kompatibilitetsläge, korrekt, kräva, kund, kvinnonamn, lur, lura, mansnamn, medlem, min idiot, Mina sidor, misstro, mobiltelefoni, natt, otrevlig, pengar, postgång, rapportera, redovisa, samma problem, skriva, skriva under, skrivuppdrag, slippa, sova för lite, sura fnysningar, telefonsamtal, tid, tidsrapportering, till protokollet, tillmötesgående, timmar, tjänst, trevlig, trygga, tufft, undermedvetet, vänlig, värde, växel, webbläsare, webbplats, yrkesverksamt liv on 11 juni 2014| 6 Comments »
Ett icke förvånat inlägg.
Så småningom fattade jag varför jag var så arg idag. Det handlar inte bara om att jag har sovit för lite de senaste nätterna. Undermedvetet hade jag bestämt mig för att ta tag i lite… byråkrati idag. Om man inte redan är arg, så blir man. Därför tog jag det säkra före det osäkra och var arg en stund på förmiddagen.
Och ja, jag ägnade mig åt byråkrati på arbetstid. Skälet är mycket enkelt: min a-kassa använder blanketter på webben som man bara kan fylla i om man använder webbläsaren Explorer. Den webbläsaren använder jag inte hemma.
Det var två blanketter jag tänkte förbereda. Dels var det anmälan till a-kassan, dels en blankett som en av mina arbetsgivare ska fylla i egentligen och skriva under. Eftersom det handlar om en arbetsgivare som jag jobbar åt högst åtta timmar om året (!) ringde jag, min idiot, till a-kassan för att höra om jag möjligen kunde slippa att fixa den här blanketten. Det går nämligen åt ganska mycket tid att fylla i den här blanketten på två sidor. Jag brukar fylla i så mycket jag kan av denna blankett åt just den här arbetsgivaren. Arbetsgivaren granskar sen de timmar jag har angett och skriver under – om allt är korrekt ifyllt, förstås. Annars skriver h*n om blanketten. Mycket tid, en del postgång, ett och annat telefonsamtal, alltså. För att redovisa åtta timmar om året, ungefär.
Men nej. Personen på a-kassan förstod inte ens vad jag menade när jag sa att deras blanketter inte fungerar att fylla i med alla vanliga webbläsare. H*n svarade:
Fast din arbetsgivare har ju fyllt i den här förut.
Jaa, visserligen. Och det var samma problem då. Därför fyllde jag då också i den på arbetstid, när jag jobbade hos min förra arbetsgivare.
Sen bad jag förstås att slippa fylla i och skicka in blanketten och undrade om jag i stället kunde ange detta arbete på den andra blanketten, den där jag ansöker om a-kassa. Förutom att jag som vanligt anger arbete i tid på kassakorten sen. Ha ha ha! Fick då ytterligare ett goddag yxskaft-svar:
Om din arbetsgivare inte fyller i blanketten måste du fylla i en blankett att du är företagare.
Men jag är liksom ingen företagare, jag har aldrig varit och kommer troligen aldrig att bli, vilket jag också sa. Fick då bara sura fnysningar i luren till svar.
Annat var det med min arbetsgivare som ger mig de cirka åtta timmarnas arbete om året! H*n var väldigt vänlig och tillmötesgående och kom till och med ihåg mig… Inte för de skrivppdrag h*n ger mig utan för att jag då och då återkommer med såna här byråkratiska och idiotiska blanketter som a-kassan kräver att jag fyller i, misstänker jag. Detta till trots var h*n artig i luren – till skillnad från personen på a-kassan. För övrigt vill jag ha till protokollet att jag själv var trevlig mot båda. Men när jag sen blev avsnäst av a-kassan glömde jag bort den andra frågan jag skulle ställa…
Som vanligt när jag pratar med a-kassan bemöts jag med misstro. Det är som om man förutsätter att jag ska lura a-kassan på ersättning. Jag kan ärligt säga att den lilla sketna ersättningen a-kassan ger inte är något att försöka lura till sig – det är alldeles för lite pengar det handlar om. För övrigt har jag, som jag har skrivit här många gånger tidigare, under hela mitt yrkesverksamma liv, betalat min a-kasseavgift. Varje månad. Varför ska jag, som KUND, då behöva känna mig skuldbelagd när jag vill ta del av den försäkring som det faktiskt är?
Det hela blir mycket ironiskt när det på min a-kassas webbplats står följande:
[…] Värdet av att vara med
Vi vet att det är tufft att helt plötsligt stå utan jobb och inkomst. I det läget är det viktigt att du tryggar din inkomst tills du får en ny anställning. Genom att vara medlem hos oss försäkrar du din inkomst om du skulle förlora ditt arbete. Då kan du få pengar under en övergångsperiod tills du hittar ett nytt.
Du får god service […]

Jag har tre kvinnonamn, men inget mansnamn.
För övrigt, om vi ska fortsätta prata ironi, är det ännu mer ironiskt att växeln på jobbet tror att jag är min chef i första hand och i andra hand innehar tjänsten jag sökte, men inte fick. Jag har informerat hundra tre gånger om att jag varken innehar nån av tjänsterna eller heter Mansnamn eller Mansnamn.
PS Och ännu mer ironiskt (jaa, faktiskt!) blir det när det på a-kassans webbplats också står följande (Mina sidor är ett ställe där man kan rapportera in sina arbetslösa/arbetade timmar/dagar via internet):
[…] Mina sidor fungerar inte i IE10 eller 11. Versionerna går att köra i kompatibilitetsläget. Vi rekommenderar dock att du byter webbläsare till Firefox eller Chrome. Du kan ladda ner dem gratis. […]
Eh… man undrar ju om man måste ha flera webbläsare för att kunna jobba mot A-kassan Visions webbplats och de blanketter som tillhandahålls där… För Firefox och Chrome kan man inte använda när man ska fylla i kassans blanketter…
Livet är kort.
Vem är värst? Eller Pest eller Kolera?
Posted in Diskutabelt, Familj, Personligt, Vänner, tagged a-kassa, agera, anställningsavtal, arbeta, arbetsdag, Arbetsförmedlingen, arbetsgivarintyg, arbetslös, avanmäla, äta, återbetalningsskyldig, överleva, Blogvertiser, brev, december, deklarera, ekonomiskt, förhöja sinnesstämningen, förstå talad svenska, fel, fippla, fixa, handläggare, hålla sig väl med, höst, hot, ilsken, insikt, intranät, kassakort, köpa frimärken, klara av, kombo, kopia, läskunnig, låtsas skita, lön, mejla, mobiltelefoni, nöjd, ny arbetsgivare, otrevliga, papper, påanmäla, pest eller kolera, posta, prata med, pronto, scanna, sjukt, skit, skitförbannad, skriva, skrivuppdrag, spridda saker, straffad, strunta i, tjutfärdig, toa, trevliga människor, uppdrag, väga tyngre, vänlig, värst, viska on 05 december 2013| 8 Comments »
Åter ett ilsket inlägg.
Min arbetsdag idag var ganska OK. Jag fipplar med otroligt spridda saker just nu. Intranätet fungerade som det skulle, så jag la ut sånt som låg på vänt att skrivas in och skapas nyheter av. Alltid något! Och fyra människor förhöjde min sinnesstämning betydligt under dagen genom att bara vara vänliga och trevliga. Dessutom känns det som jag har fått en kompis, en person jag kan ”prata med”. Det är skönt. De fyra trevligas bemötande av mig vägde betydligt tyngre än de tre otrevligas.
Fyra trevliga på jobbet!
Sammantaget var jag ganska nöjd när jag åkte hem. Sen blev jag tjutfärdig. Hemma på köksbänken låg två brev från a-kassan. Alltså, jag vet inte vem som är värst – a-kassan eller Arbetsförmedlingen. De är som pest eller kolera. Man behöver dock inte välja mellan dem. Om man ska överleva ekonomiskt när man är arbetslös måste man hålla sig väl med båda två, oavsett alla FEL de begår eller alla HOT de uttalar, tyvärr. Tänk om jag agerade på samma sätt som de! Då skulle jag ha blivit straffad pronto.

Hot!
Pesten: A-kassan tycks älska papper. De två breven, som kunde ha lagts i samma kuvert, efterfrågade en kopia på mitt anställningsavtal respektive arbetsgivarintyg för perioden 1 augusti – 27 november. För fyra (4) timmars arbete under den perioden vill de ha ett arbetsgivarintyg från Blogvertiser, trots att jag noga uppgett på kassakorten de fyra (4) timmars skrivuppdrag jag har haft för dem. Ovanpå detta ville de ha arbetsgivarintyg för två (2) dagar som jag har arbetat för min nya arbetsgivare. Jag fattade inget. Först. Sen fick jag en insikt…

A-kassan älskar papper.
Koleran: Arbetsförmedlingen har gjort fel IGEN. Jag vet inte vad det är för handläggarna som arbetar där. Om de är läskunniga eller inte förstår talad svenska eller en kombo av båda. I höstas påanmälde de mig inte till a-kassan och nu har de avanmält mig från fel dag. Enligt Arbetsförmedlingen började jag jobba den 28. Enligt mig, och det jag skrev i ett mejl till min handläggare på Arbetsförmedlingen, började jag jobba den 25 november. Det håller min arbetsgivare med om.
Att fixa med alla jädra papper hit och dit i kväll, ringa Anders på Blogvertiser, gå iväg och köpa frimärken och posta brev, mejla, skriva, scanna – tog en timme och en kvart, ungefär. Under tiden fick stackars Fästmön äta ensam.
Jag struntar i om jag inte får en spänn från a-kassan för de 15 dagar jag går och väntar på. Jag får nämligen lön i slutet av december. Men jag skiter inte i hot om att vara återbetalningsskyldig och jag vet inte vad.
Eftersom det är fel och skit har jag inget annat val än att försöka ringa a-kassan i morgon. Jag får väl gå in på toa och viska och låtsas skita – för det lär väl ta en stund att komma fram. Klockan tio ska jag ut på uppdrag, så det måste ske före dess. För säkerhets skull.
Så… vem tycker du är värst? Pesten eller Koleran? Den som vill ha sjukt massa papper trots att jag redan har deklarerat saker och ting eller den som uppenbarligen inte klarar av att varken påanmäla eller avanmäla personer man är handläggare för???
Livet är kort. Jag är skitförbannad. Idag igen.
Det blir inte alltid som man har tänkt…
Posted in Böcker, Familj, Krämpor, Personligt, Trams, tagged arbete, Arbetsförmedlingen, Återbruket, övre högra hörnet, bekanta sig, bensinräkning, betala, bil, bita ihop, blogg, bryta ihop, deprimerande håla, efterlyst telefonsamtal, förbereda, försöka hitta på nåt, femminutersuppföljning, fixa kaffe, framsida, fredag, frisyren för dagen, fynd, fyrbent sötnos, gå igång på, gå vidare, gjort bättre, gjort om, grangren, gullig bild, hud, humor, hungrig, inbunden, inte mina bästa kompisar, irriterad, julgrejor, kaka, kompis av trä, konst, kula, Kvinnor om natten, lax, låta bli, litteratur, Mac Jack, månad, mer överskådligt, middag, mynt, oknytt, ont i magen, p-automat, parkering, perfa, planera, potatis, promenad, promenera, prydligare, shopping, skriv, skrivuppdrag, slarva, släpa med, slinka in, slutstation, spänningsroman, spis, spontan, tillagas, tillvarons svängningar, tina, tokig, tokig tid, Troll, ugn, värma maten, verklig, vissa plastkort on 13 november 2013| 4 Comments »
Ett inlägg om tillvarons svängningar.
Jag har nog sagt det ett antal gånger, men det tål att sägas igen:
Det blir inte alltid som man har tänkt…
Frågan är om man ska bryta ihop varje gång eller om man ska försöka hitta på nåt annat och gå vidare… Eller, för att tala om annat, bli lite mer spontan. Idag blev både Fästmön och jag lite mer spontana.
Jag hade ont i magen hela dan, i princip. Anna tyckte inte att jag behövde komma och hämta henne från jobbet, men saken var den att vi ju hade planerat ett besök på Återbruket. Återbruket ligger på vägen hem från Annas jobb, nämligen. Och nu var det ett tag sen vi var där… Äh, jag bet ihop och kände att jag behövde komma ut ur min deprimerande håla!
Tyvärr blev jag irriterad direkt på parkeringen utanför Återbruket. Där finns en p-automat som jag gick igång på. Du som har följt min blogg vet ju att p-automater inte är mina bästa kompisar just nu… Automaten vid Återbruket var inget undantag: man kunde bara betala med vissa plastkort! Vaffaaaaan… Här hade jag släpat med mig två kilo mynt till ingen nytta!..
Nä, dagens besök på Återbruket började INTE bra. Men det blev bättre… De hade gjort om och gjort bättre där inne. Det kändes både prydligare och mer överskådligt. Och så hade de plockat fram julgrejor till salu…

Vacker kula till grangrenen.
Fast sen fanns det ju ett och annat oknytt där inne. Här ett som EXAKT visar frisyren för dagen på mig:

Frisyren för dagen, min alltså, exakt återgiven på detta troll.
Anna gjorde några riktiga fynd som hon förhoppningsvis själv visar upp på en annan blogg nära dig i afton! Jag tittade mest på böcker, men också på julsakerna och… konsten…

En tavla av naturmaterial.
Utanför Återbruket träffade jag en fyrbent sötnos som också bekantade sig med konsten. Eller kanske trodde hunden att kompisen av trä var verklig..? Gullig bild blev det i alla fall, tycker jag.

En hund och hans/hennes nya kompis?
Tanken var att vi skulle käka lax tillagad i ugn i kväll. Men nu blev det inte bättre än att Jack ropade på oss och vi slank in där för middag. Somliga fick sen för sig att promenera hem. Under tiden tog jag bilen till samma slutstation, bar in shoppingen, fixade kaffe samt slängde in laxen i ugnen och potatisen på spisen. Laxen hade ju tinat och måste tillagas idag – men blir förträfflig middagsmat till i morgon! Anna jobbar lite tokig tid då och hinner inte äta mat före jobbet. Och jag får inte slarva med middagarna. Nu blir det perfa – bara att värma maten när man blir hungrig i morgon. Fast först tänker jag promenera med Anna en bit till hennes jobb och sen gå tillbaka hem. Idag blev det ju ingen promme för min del.
Kvällen innebar i övrigt ett skrivuppdrag och ett efterlyst telefonsamtal. Jag har dessutom betalat månadens bensinräkning och planerat hur jag under morgondagen ska förbereda mig inför mötet femminutersuppföljningen på Arbetsförmedlingen på fredag.
Och ja. Jag lät inte bli att köpa nån bok idag! Vad sägs om detta inbundna fynd för endast tio spänn???

Kvinnor om natten – kan det va nåt? Enligt texten i övre högra hörnet på framsidan är detta en spänningsroman!
Har du fyndat idag??? Har du ätit middag och sen lagat middag igen??? Eller har du gjort nåt annat tokigt??? Skriv gärna och berätta!
Livet är kort.