Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Tack för musiken’

Ett inlägg om den klaraste stjärnan.


 

Om det finns nån som jag skulle kalla min idol så här dags i livet, då är denna nån Sarah Dawn Finer. Jag har just sett och lyssnat på henne i Tack för musiken med Niklas Strömstedt som värd. Sarah Dawn Finer är den klaraste stjärnan på musikhimlen i Sverige just nu, ingen tvekan.

Sarah Dawn Finer

Sarah Dawn Finer hos Niklas Strömstedt i Tack för musiken på SvT. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Jag har tidigare sett 
flera andra svenska artister gästa Niklas Strömstedt. Det är ett bra program, med bra artister som bjussar på sig själva. Jag tänker på till exempel Eva Dahlgren och Louise Hoffsten. Men se kvällens gäst, Sarah Dawn Finer, slår dem alla med hästlängder.

Det var en väldigt hes sångerska som trots stämbanden inte backade för allt från den första låt hon skrev själv, via en duett med systern Zoie, till Kärleksvisan. Och när Sarah Dawn Finer sjunger Håkan Hellström bättre än Håkan Hellström är fulländningen total. Jag kan bara fortsätta önska att hon sjunger när jag gifter mig (om nu Fästmön inte hinner tröttna innan vi kommer till skott…) – vi hade ju inte råd att bjuda på auktionen i Musikhjälpen.

Tills vidare lyssnar jag i bilen och på Spotify. Och självklart ska jag kolla in extramaterialet på SvT Play!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett inlägg om den gångna Tofflianska veckans toppar och dalar.


En vecka har gått igen.
Torsdag är det och dags att presentera veckans höjdpunkter (Lucia) respektive lågvattenmärken (Lusiga). Och det är inte svårare än så här, med resultatet 6 – 4 till Lucia.

Lucia


Lusiga


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om gårdagskvällen och lite om idag.


Efter julmöblandet igår
var jag helt slut. Fredagen var en enda, jääättelååång arbetsdag. Först gick jag upp en kvart tidigare än vanligt, det vill säga klockan sex, och när jag sen äntligen var klar för dan med såväl jobb som hemarbete var klockan över 21. Det blev 15 timmars arbetsdag – med avbrott för en halvtimmes lunch och en liten Lucia-fika på förmiddagen, förstås.

ostbågar

Min middag.


I morse skrattade jag lite
när jag kollade in mitt diskställ – och nä, det blir ingen bild. Där stod en kaffemugg och en grön skål. Tro nu inte att jag hade haft sallad i skålen. Ingen risk – den hade härbärgerat en halv påse prästbågar. Nej, mina matvanor när jag är ensam har en del att önska…

Efter julmöblandet igår satt jag en stund vid datorn. Noterade då via Twitter att det pågick ett TV-program som lät intressant. Jag hällde ner mig i bäste fåtöljen och tittade och lyssnade. Och äntligen var det nåt sevärt en fredagskväll! Niklas Strömstedt var värd och tackade för musiken programmet Tack för musiken. Totalt ska det bli sex program, detta var det andra. Varje gång har Niklas Strömstedt besök av en artist. Igår var det Marie Fredriksson. Det tog en halv sekund, sen var jag fast i programmet! Såväl värd som artist var otroligt bra.

Ballader Marie Fredriksson

På den här, Ballader av Marie Fredriksson, finns mycket fint!


Ofta när sångare blir äldre
tappar de sina röster. Så är inte fallet – varken med Marie Fredriksson eller Agnetha Fältskog (tänk om Niklas Strömstedt fick henne som gäst…) eller Jessica Folcker heller, för den delen. Men Marie Fredriksson har ju dessutom gått igenom en del svårigheter i form av sjukdom (hjärntumör), så att ens se henne på en scen var som ett litet mirakel i sig.

Marie framförde, ibland tillsammans med bandet, ibland bara akustiskt med Niklas Strömstedt på gitarr, bland annat låtar som It must have been love, Sparvöga och Ännu doftar kärlek. Jag sjöng naturligtvis duett här i min ensamhet och tänkte att

Fasen, det var bättre förr – i alla fall med tanke på de låtar som skrevs då!

Timmarna gick och jag tvingade mig att stanna uppe så länge som möjligt, för jag ville inte vakna klockan sex idag. Det slutade med att jag glodde på American horror story på kanal 9. Det är en bisarr och läskig TV-serie och faktum är att jag inte har pallat att se många avsnitt av den. För läskiga, alltså… Men igår höll jag mig vaken – för att sen direkt efter programmet slockna som ett ljus.

I morse vaknade jag av att grannarna skrikande tycktes jaga varandra i en lägenhet nära min. Kände mig helt död och tänkte skrika nåt fult svärord åt dem. Men en blick på klockan sa mig att det ändå var dags att gå upp. Den var runt halv nio. Nu blir det lördagsfrukost och därefter dusch innan jag ger mig ut för att införskaffa föda julmat.

Om du vill se nåt riktigt sött föreslår jag att du tittar på Hagasessan när hon bakar pepparkakor. Det vill säga mest äter deg. Allra bäst är sortin, när hon tydligt visar att det är nog.

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna några rader och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag hade ju bestämt mig för att starta ett nytt liv den 1 september. Äta nyttigare och bättre, försöka röra mer på mig och gå ner i vikt. HA! Det sket sig ju direkt med tanke på stället jag vistas på under vardagarna, med alla torsdagsfikor och fredagsfikor. (I morgon, måndag, ska jag till huvudavdelningen och hälsa på klockan nio – för att fika…)

Igår var det som bekant lördag och då vill man, när det kommer till kritan, ändå ha nåt lördagsgott att snaska på. Fästmön och jag hade bestämt oss för att äta kräftor. När jag hade hämtat henne från jobbet stannade vi till vid ICA Heidan för att kompletteringshandla och försöka få tag i en bit Västerbottenpaj. Deras paj brukar vara riktigt god! Men tyvärr fanns det bara köttfärspaj och det var ju inte lika passande till kräftor – dessutom äter jag ju inte köttfärs. Och så skulle vi ju ha lördagsgodis, som vanligt blev det med råge…


Lördagsgott med råge…

                                                                                                                                                             Skämt åsido, några öl köpte vi inte, men väl var sin påse med lösgodis. Och jag inser nu att lösgodis i påse är lömskt – för man plockar på sig mycket mer än i bunke! Ordningen var för övrigt återställd och jag var den som plockade åt mig mest godis. När vi köpte var sin bunke var det Anna som tog mest.


Om man plockar lösgodis i såna här bunkar får man plats med mindre än i en vanlig pappersgodispåse! Såna här bunkar finns på Tokerian.

                                                                                                                                                          Hemma igen klädde vi om till middagen – mysbralla samt t-shirt med hål i respektive urtvättat tjockis-svart linne och sen dukade vi fram. Jag hade tidigare i veckan inhandlat ett kilo ICA:s jumbo-kräftor (som i alla fall blev bäst i test hos Dagens Nyheter – förra året…).


ICA:s jumobkräftor 2011. Notera det lilla tennsnapsglaset längst upp i högra hörnet, en bröllopsgåva från vänner till mina föräldrar som jag faktiskt har sparat. De flesta andra gemensamma prylar försvann – på ett eller annat sätt.

                                                                                                                                                               Vad tyckte jag om kräftorna då?

  • Fin färg.
  • Stora, för en gångs skull stämde jumbo-beteckningen.
  • God smak och bra sälta.
  • Jättehårda och svårt att ta sig in i de köttiga klorna. En del fick därför lämnas till sitt öde, tyvärr.

Efter utsugning av de små röda djuren, utbärning av skal till soprum och disk slog vi ner rövarna framför TV:n och drog på en film som Anna ville att vi skulle spela in förra lördagen. Mer om den kan du läsa här!

Så slöglodde vi lite på ett TV-program på SvT, där Niklas Strömstedt intervjuade sin gamle GES-kollega Orup. De drog också av en del låtar. Ett småmysigt program. Vid läggdags fastnade vi lite på CSI-maraton som gick hela kvällen på Kanal 5, men till sist somnade även jag ifrån TV:n i sovrummet…

I morse var det upp med tuppen igen som gällde. Anna började jobba klockan sju och jag masade mig upp för att skjutsa. Det var nästan folktomt ute. Himlen är gråmulen och huset är tyst, men jag gav mig inte ens på att försöka att somna om. Jag har en del att fixa idag och så ska jag iväg och träffa B mitt på dan för en fika på Odinsborg i Gamlis.

Städningen klarade jag av igår och det var skönt. Jag är inte avundsjuk på gänget som har den här uteplatsen. Man undrar om det ser ut likadant inomhus…


Jag är inte avundsjuk på gänget som har den här uteplatsen och som måste städa idag…

Read Full Post »