Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘våfflor’

Ett inlägg om min långfredag.


 

Videung och svart påskfjäder

En långfredag lika svart som fjädern i mitt påskris.

Tänk, jag börjar låta som gamla Hillman-deckare i rubrikerna till mina blogginlägg! Men faktum är att långfredagen 2016 var ganska svart – såsom en långfredag ska vara. Den var också en kontrasternas dag. Dels korsfästes Jesus, dels var det vårfrudagen, eller Marie bebådelsedag. Alltså Kristus både dog  och blev för första gången mer påtaglig i och med att hans mamma fick veta att hon var gravid med honom. Inte så konstigt att dan var full av känslor och hjärtan på gränsen till att brista!

Rött glashjärta i påskriset

Tungt hjärta.

En tung dag som jag kämpade under med alla mina verktyg. (Ett alldeles nytt verktyg är klassisk musik på hög volym.) Att jag uppnådde dagens alla mål är i sig en gåta, men gjorde mig nöjd. Fasen så stark jag ändå är! Hemmet är städat och sex jobb är sökta. Mamma fick ett telefonsamtal. Jag åt och drack och duschade. Strök en gigantisk hög. Tittade ut genom fönstret på gråvädret. Gick inte ut, satte inte ens på mig linser utan larvade omkring skumögd i mina gamla brillor. Jag har ont i ena ögat, så det var bra att hornhinnan fick lite luft. Det är så hornhinnor läker med luft. Däremot var det väl inte så väldigt bra att jag överansträngde ögonen med att läsa mycket. Men jag överlever inte utan att få läsa! Just nu läser jag en extremt otäck bok om hur grym verkligheten kan vara. Den känns väldigt realistisk trots att det är fiktion…

Det här med mat är ett kapitel för sig. Inte har en nån lust till det när en är ensam, så frukost blev det inte förrän klockan 15 och då en skål med fil och müsli. Men jag skärpte till mig till kvällen och lagade långfredagslax som den goda katolik jag inte är. Ett alternativ hade förstås varit våfflor, eftersom vårfrudagen även är våffeldagen… Laxmiddagen blev bättre mat än det köket serverade på skärtorsdagen. Då blev det kycklingchorizo med bröd och räksallad. När det gäller mat handlar det för min del om begränsningar i såväl kunskaper som fantasi… Och ointresse. Alltså, jag äter gärna god mat, men slipper helst laga mat. En matlagningsöl och ett glas riesling från Alsace gjorde inga större underverk, men jag blev otörstig och mätt.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Det är emellertid inte bara jag som är stollig.
Jag har en alldeles fantastisk amaryllis som blommar just nu, den token. Röd och grann står den i mitt vardagsfönster. Kanske får den mig att känna mig lite mer gulkul idag på påskafton? I vart fall ska jag gå ut och köpa nåt godis att lägga i mitt påskägg. Nä, jag har inte fått nåt påskägg i år och jag har heller inte gett bort nåt.

Amaryllis blommande påsken 2016

En av mina amaryllisar tokblommar!


Långfredagens behållning
var boken jag läser, men också TV-serien om Kerstin Thorvall, Det mest förbjudna. SvT sände första delen på långfredagen och de två återstående delarna sänds idag och på påskdagen.

Det här inlägget är tidsinställt, så om jag inte vaknar på påskaftonen (en månad kvar till min femtiofjärde födelsedag) – det vet ju bara Gud om jag gör – lever i vart fall mina ord kvar. Forever and ever, eller i vart fall så länge WordPress existerar. Alltid retar jag nån…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett firande inlägg.


 

Vilken tur att mamma och jag GÖR en massa saker. Jag menar, varför skulle annars somliga läsa allt jag bloggar om min mammas och mitt firande, även flera gånger? Jag tycker så synd om den som är så fixerad vid mig och mitt, för jag har börjat förstå att det är en människa som är ensammare än ensammast.

Idag fortsätter vi vårt firande med namnsdagsfirande. Nu är Svea mammas förstanamn, men precis som jag använder hon inte sitt förstanamn som tilltalsnamn. För mig är Svea för övrigt min mormor. Fast namnsdagar kan en ju alltid fira. Jag hade ett par paket med nåt gott i redo till mamma när hon klev upp framåt elvatiden.

Namnsdagspaket

Paket med nåt gott i till namnsdagsbarnet.


Det har varit riktigt gråväder hela dan idag också, 
men eftersom mamma åker hem i morgon behövde vi ta oss ut för att handla en kasse mat till henne. Ett par varma tumvantar blev det också, för nu ska kvicksilvret krypa neråt rejält igen, även i Metropolen Byhålan. Det är onekligen bra att ha en hjulburen moder, för en kan hänga tunga matkassar på rollatorn. Jag köpte nämligen också lite mat.

Mamma

Mamma fick ta båda matkassarna.


Naturligtvis började det snöa när vi var ute. 
Jag behöver ta en tur till macken för att tanka och får väl då passa på att ta in lilla snöskyffeln som ligger i bagageutrymmet på Clark Kent*. Det brukar lägga sig bra med snö utanför garageporten nämligen och somliga ska jag snart iväg och jobba igen.

Förutom att slåss mot snön för jag krig mot granbarren. Gröngölingen barrar som tusan och inte en droppe vatten tycks den ha sugit upp. Så snart en andas i dess närhet trillar tusen barr av och landar på vardagsrumsgolv och matta. Jag dammsuger, både med lilla och stora dammsugaren, och jag sopar, men det är förstås ett sisyfosarbete. Därför har jag kollat på nätet om nån säljer gransäcken Barry fortfarande. Tyvärr verkar den varan ha utgått. Jag får nog försöka linda in granen i nån plastsäck när den ska kastas nästa helg.

Barr på sopskyffel

Ett sisyfosarbete att sopa barr.


Namnsdagskaffe har vi just intagit.
Det lär bli tufft sen för mig att låta bli sötsaker efter helgen. Samtidigt vet jag att jag klarade det i höstas utan problem, så det ska väl gå nu också med lite viljestyrka.

Bulle

Gofika med kanelskapelse.


En bonus med goda vänner 
är att en får tillgång till lokalblaskan i pappersform. Fast den läste jag ut på fem minuter, för nåt särskilt nytt och intressant stod det inte i den. Jag läser hellre min bok på gång. Och jag skulle aldrig i livet betala tjugo spänn för ett lösnummer!

UNTuppslag

Inte mycket att läsa i lokalblaskan.


Kvällens middag blir våfflor med sylt och grädde, 
en reprismiddag som mamma har önskat. Sen bänkar vi oss framför TV:n och kollar Morgan Allings dag på Slottet samt filmen Monica Z. Filmen har jag visserligen sett på bio, men den är värd att ses igen.

Vad händer hos DIG idag och i kväll??? Skriv gärna några rader i en kommentar om du inte är en trollpacka eller använder falsk identitet, för sånt skit publiceras inte!


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett varmt inlägg.


 

Termometer 20 dec 2015

Värmerekord – inomhus: 20,8 grader visar termometern.

När jag var tonåring brukade vi skämta och säga:

Vi har vår i luften, var har ni er?

Fast det var ju förstås på våren. Nu är jag 53 och det är vinter, men den 20 december 2015 kan jag säga likadant, eller åtminstone utbrista nåt om våren. För varmt är det! Jag har till och med värmerekord – inomhus. Det har inte varit över 20 grader inomhus här hemma sen i somras de få dagar solen låg på. Jag begriper mig inte på bostadsrättsföreningens värmesystem. Uppenbarligen funkar det inte som det ska, för på sommaren är det nästan 30 grader varmt och på vintern brukar det vara 18 – 19 grader inomhus hos mig igloon. I natt var här jättekallt också. Mamma hade fått lägga en filt ovanpå underlakanet som var iskallt. Men denna söndagen den fjärde advent är ett stort undantag – 20,8 grader visade termometern i köket att temperaturen inomhus var!

Fjärde advent

Det fjärde ljuset tände vi till frukost i mormors och morfars kopparstake i köket.

 

Gran i nät

Gröngölingen står på balkongen tills vidare.

Det var lite soligt idag när vi traskade ut, mamma och jag. Inte var vi ensamma heller ute på ärenden. Men allt gick bra och vi fick även tag i en lagom stor och perfekt gran till ett rimligt pris (300 kronor). Granen ska inte vara för hög och inte för vid nedtill eftersom den ska förpassas in i ett av vardagsrummets hörn. Mamma tog våra varor i korgen på rollatorn medan jag bar den nätade granen hem till balkongen. Där står den nu i ett par dar, fram till onsdag. För i vår familj klär vi alltid granen dan före dopparedan. Mina blåa hyancinter, som jag köpte häromdan, har börjat slå ut och dessas doftutsöndringar tillsammans med äkta gran är riktig jul för mig! Sen kan andra ha plastgran eller ingen gran alls – var och en gör som den tycker och vill.

Kärleksmums

Kärleksmums – eller chokladrutor med kokos på.

Efter utförda ärenden och hemförd gran behövde vi fylla på energin. Det blev fika och jag tog en kaka. Kärleksmums, kallas de visst nu för tiden. När jag var barn sa vi… chokladrutor med kokos. Goa var de, i alla fall.

Eftermiddagskaffet intog vi i vardagsrummet. Då kunde vi tända det fjärde ljuset även i hästastaken. Den fina trästaken fick jag av vännen M en gång när hon kom för att hälsa på en helg med sin son när han var liten. Det är många år sen nu, men inför varje första advent tar jag fram den och precis som kopparstaken har den sin egen plats i mitt hem. Mamma kollade lite TV – nåt sportarrangemang med snö, skidor och bössor. Jag läste ut Åsa Jinders bok – smärtsam var ordet…

Adventsljusstake trä fjärde advent

Hästastaken i trä. Notera den fina tändsticksasken med renen på – den fick jag förra året av en bloggvän.


Mammas enda önskemat, 
förutom julmat, när hon kom hit var våfflor. Därför åkte dubbeljärnet ut och jag gräddade så det stod härliga till. Sprejgrädde och två sorters sylt – drottning och hjortron – bjöd jag till. Jag tror att vi åt fyra våfflor var. Och ja ja, våfflor ska en väl äta på våren. Men det var ju nästan som en vårdag idag, så då passade det ju alldeles utmärkt, tyckte vi. Vad åt du själv till söndagsmiddag??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Våfflor med hjortronsylt och grädde

Våfflor med sylt och grädde passade utmärkt idag.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om godsaker.


 

Kaker och lussekatter

Gofika när mamma kom. Men jag åt bara en lussekatt.

Jodå, tack alla som undrat, mamma anlände igår. Riksfärdtjänst kör med samåkning och en dam skulle av söder om Stockholm. Vidare skulle det letas anläggning för att miljötanka taxin. Inte lätt för chauffören att krångla i Uppsala. Resan tog därför över fyra timmar. Mamma var emellertid nöjd och glad att det just var denne chaufför som körde. Han var verkligen gullig, hjälpte mamma upp med väskorna och kramade om henne och tog mig i hand innan han åkte igen. Jag tackade för att han anlänt med min mamma intakt och bad honom köra försiktigt på vägen hem till Metropolen Byhålan igen.

Jag bjöd mamma på nyperkolerat kaffe med kakor och bullar till. Eller lussekatter, egentligen. Mamma gillar gofika och kan jag glädja henne på detta enkla sätt gör jag det gärna. Jag hade också inhandlat favoritgodiset Mariannekarameller och hällt upp en en fin skål till kvällen. Min mamma är en riktig godisråtta! För egen del åt jag en lussekatt, inget mer. Ingen kärleksmums, ingen pepparkaka, ingen Marianne och ingen choklad som finns i skåpet heller. Tror bestämt att jag har stävjat mitt sockerberoende och det känns jättebra. Till jul ska jag unna mig en och annan godbit, men så länge jag kan låta bli är det ju jättebra – för såväl tänder som hälsa och vikt.

Som vanligt tar det tid innan jag vänjer mig vid att ha en annan människa boende i mitt hem – även om det är min mamma. Jag är van vid tystnaden – och mamma pratar. Hela tiden… Ibland piper jag in i arbetsrummet och sitter en stund vid datorn. Men då kommer hon gärna efter – och pratar. Jag fick mejl med julhälsningar från vänner igår och ville svara på dem. Jag vet inte riktigt vad jag skrev…

När jag gick och la mig igår tog jag med mig datorn in i sovrummet. Nu sitter jag i en arbetsställning som min kropp, framför allt ryggen och högerbenet, starkt protesterar emot. Jag har läst lite nyheter på nätet. Det blev annars en rätt stor dos av TV-nyheter igår kväll. Mamma och jag har inte riktigt samma smak vad gäller TV-program, men jag låter henne bestämma nu.

Till middag införskaffade jag kotletter till mamma och kycklingfilé till mig, grillat hos ICA Heidan. Ordnade också en julblomma till en person. Och så träffade jag på Fästmöns mammas L bland gångarna, letandes efter ostkaka. Jag tror att eftersökningarna gav utdelning. Till maten unnade jag mig två glas rött italienskt, förstås. Som en motvikt till kakorna och bullarna överst kommer här ett kollage med åtta sju röda och en vit italienare som jag verkligen rekommenderar:

Åtta viner

Åtta italienare jag rekommenderar! Vinet längst till vänster i översta raden var det jag drack igår.


Idag blir det varken kött eller vin 
till middag, för mamma har önskat sig våfflor. Till det serverar jag grädde, hjortronsylt och drottningsylt. Jag lär väl få en sötchock och hoppas att jag inte återfår mitt sockerberoende. Men det går ju faktiskt att inte äta så många våfflor, med så mycket sylt och grädde på. En träning i karaktärsfasthet, vill säga.

Vi har två uppgifter i övrigt att utföra under dagen: göra ett besök på apoteket samt inhandla gran. Vidare ska jag instruera mamma om hur hon hanterar min micro – hon får ju värma mat när jag är och jobbar. I morgon har mamma lovat att steka kycklingköttbullar och dito pannbiffar åt oss, på tisdag ska hon lägga in sill och på onsdag griljera vår kalkon. Mamma har alltså fullt upp att göra här medan jag arbetar. På tisdag kväll ska jag till Himlen med julklappar till familjen. På onsdag kväll jobbar nämligen Anna. Då ska jag i stället klä vår gran om vi nu får tag i nån idag. Och så blir det julknäcke med kalkonskiva på.

Hur är det hos DIG??? Riktig julgran eller plastig??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett väldoftande inlägg.


 

Mugg med kaffe

En senapsmugg med kaffe är en fin belöning.

Det finns väl inget som doftar så härligt som nyperkolerat kaffe? Det skulle möjligen vara nykokt kaffe eller nybryggt, dårå. Igår när jag kom hem från min söndagspromenad slog doften emot mig när jag klev in genom ytterdörren. Underbart! En senapsmugg* (!) med kaffe blir inte enbart belöningen efter en promenad utan också efter morgonens administration och hushållssysslor. En Toffla behöver nämligen ha lite morötter på sin krokiga stig, inte enbart piska sig. Nu äter jag inte morötter, så de får anta formen av kaffe.

Dagen jag vaknade till idag är en kylig en. Termometern visade nära sex minusgrader. Nu har kvicksilvret stigit till minus tre. Dessvärre behöver jag ge mig ut i kylan, men inte förrän till kvällen och dessutom i ett roligt ärende: jag ska hämta äldste bonussonen och åka och byta en födelsedagspresent som han fick. Det är alltid roligt att träffa Johan på egen hand. Extra roligt blir det också när det inte är jag själv som behöver prova kläder utan andra! Sån är jag – det vill säga totalt ointresserad av kläder och mode. Johan är emellertid likadan, så det kan bli en intressant stund i kväll. Det är skönt att han inte är fyra år utan ett par decennier äldre.

Kakfat glas

Jag trodde att jag hade rensat Annas kakfat, men…

Innan jag träffar Johan borde jag försöka äta middag och tanka bilen – i den ordningen. Men jag hade tänkt våfflor idag och det funkar inte. Det tar nämligen för lång tid att fixa våfflor och framför allt att äta dem. Efteråt är jag så däst och fyrkantig att jag knappt orkar gå från bordet till diskbänken. Än mindre åka till Stormarknaden och byta ett klädesplagg. Nåja, det finns väl alltid nån snabbmat att tillgå om så skulle vara. Sen har jag hört att kakfaten hos Fästmön inte är helt rensade än, trots att jag gjorde mitt bästa i lördags. Kanske kan bli nån liten godbit där om det hinns med – jag måste vara hemma igen till klockan 21. Vill inte missa premiäravsnittet av Jordskott, nämligen, på SvT 1.

Jag hade en skön vilohelg, vilket behövdes. Den passerade förvånansvärt snabbt också, vilket mina ensamma helger inte brukar göra. Kanske var det för att jag fyllde den med en och annan mugg kaffe och lite så. Viss nytta gjorde jag, för jag lät min tvättmaskin jobba ett par gånger. Med hjälp av herr Muskel lekte jag sen rörmokare i handfatet i badrummet. Jag får anse mig vara nöjd med resultatet.

Nu visar mina klockor snart halv tio. Solen tittar fram och jag har hela dan på mig att..? Men vad ska DU göra idag??? Skriv gärna några rader och berätta, för nyfiken är jag alltid!


* Jag dricker alltid kaffe i en brun mugg från Höganäs, en mugg som det var Apotekssenap i till jul ett år. På bakluckeloppis hittade jag sen ett antal likadana muggar för en tia. Kommer du till mig på fika är risken stor att du också blir bjuden på kaffe ur en före detta senapsmugg!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett matigt inlägg.


 

Tulpaner från Rippe

Underbar tulpanbukett från Rippe.

Vid 16-tiden plingade det på dörren. Det var Lucille. Hon levererade blommor som blombudet inte hade orkat leverera utan lämnat mitt i trappan upp till min lägenhet. Det är andra gången det händer att ett blombud inte orkar gå upp för en trappa till min dörr. Nu ringde jag blomsterhandlaren för att klaga. Folk kan ju trampa sönder dyra blommor! Redan i morse när de ringde för att säga att jag skulle få blommor nån gång under dan sa jag att de skulle säga till budet att inte lägga blomman i trappan. Då skrattade tjejen och tyckte väl att jag var knäpp. Men när jag ringde på eftermiddagen tyckte hon inte det längre utan skulle ta budet i örat. Hur som helst, Lucille hade inte trampat på den fina tulpanbukett som jag och Tofflemamman fick av den snälla Rippe! Och det var ju det viktigaste. Tack snälla Rippe, min vän, vad du är gullig!

Eftermiddagen och kvällen har gått i ett. Jag, som är van att vara ensam och inte orkar göra många knop, har nu fått försöka vara alert. Förhoppningsvis sover jag gott i natt av utmattning.

På förmiddagen gjorde jag en laxröra. Riksfärdtjänsttaxin anlände bortåt halv två, två-tiden med mamma. Vi har fikat, jag har lyssnat så örona snart trillar av, kraxat lite till svar. Mamma skulle lägga in sill idag och det blev nån sorts samarbete där jag gjorde det mesta. Därefter skulle kalkonen griljeras. I år kom mamma ihåg att ta bort nätet. Även där samarbetade vi, det vill säga jag rörde ihop ägg och senap och mamma penslade på. Till middag har jag serverat våfflor, för det visste jag att mamma hade längtat efter.

Det känns skönt att mamma har kommit fram säkert, men så var det ju en bosnisk chaufför som jag kunde tacka på hans modersmål. Vi har all mat klar nu utom kycklingköttbullarna som mamma ska trilla och steka i morgon medan jag tar en tripp till Förorten för lite klappar och kyssar.

Här kommer några matbilder från vår dag. Hur har det gått med DIN mat? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett positivt inlägg.


 

Det har varit en bra dag idag, även om timmarna har sniglat sig fram. Nån besiktningsman har ännu inte synts till. Jag väntar med spänning, han har två dar på sig.

Förundrad blev jag av ett fint mejl från min handläggare på Arbetsförmedlingen, Alexandra Norlén. Jag skrev ju ett blogginlägg igår efter vårt telefonsamtal. Innan vi avslutade samtalet berättade jag att jag tänkte skriva om att hon hade ringt, men jag lovade också att mejla över länken till inlägget till henne. Man måste kunna stå för sina åsikter, men man måste också kunna vara ödmjuk, inse att man har agerat fel och säga förlåt. Och om man får återkoppling som den jag fick via e-post känns det… förundransvärt!

Våffla med hjortronsylt o grädde

En av dagens våfflor, serverad med hjortronsylt och grädde, förstås.

Det började dra sig mot middagstid och jag hade dukat fram för våffelgräddning idag. Ekströms stod för smeten. Det var tredje – och dyraste sorten! – jag provade. Helt OK, men Eldorados mix, som är betydligt billigare, är inte sämre. Den köper jag nog i fortsättning eftersom det skiljer några spänn i pris.

Men… vänta nu… innan jag hann få järnet varmt och smida ringde mobilen. Jag fann mig plötsligt svara på frågor om mina yrkesmässiga kompetenser och erfarenheter. Mitt i alltihop ringde förstås mamma på den andra telefonen, jag bad om ursäkt och svarade hastigt och bad att få ringa upp. Mamma kan bli rätt… avig då, men det hade jag inte tid att tänka på i stunden. Telefon-intervjun ledde till att vi bokade in en träff för en personlig intervju. Så på måndag ska jag ta en tur till Kungliga Hufvudstaden och Östermalm, minsann, och prata om ett uppdrag som kanske, kanske kan bli mitt.

Sen ringde jag tillbaka till mamma. Och lyssnade och lyssnade och lyssnade – med ett halvt öra. För jag väntade på en bekräftelse på måndagsintervjun och naturligtvis dök datorn. Jag höll andan och startade om och allt funkade igen. Därpå rafsade jag rätt på originalhandlingar av intyg, betyg, anställningsbevis etc. Tur att jag har ordning i mina pärmar! Men när jag satte mig till bords var jag så förundrad över alltihop att jag inte tänkte på hur våfflorna och hjortronsylten och grädden smakade ijenklien

Jag har också pratat med Fästmön, som på sitt håll har en del att tänka på vad gäller jobbet och en pågående upphandling där. Det är en märklig värld vi lever i och ingen och ingenting är säker(t), känns det som. Det jag menar är inte att Anna riskerar att hamna i min sits, men att saker och ting kan förändras från en dag till en annan – på gott och ont. Förändringar behöver inte vara av ondo, de kan faktiskt innebära… förundran.

I kväll lugnar jag ner mig med lite blodig TV, How to get away with murder på Kanal 5 klockan 21.55. Det är andra delen i kväll av denna… märkliga nya serie…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »