Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vintertofflor’

Ett spårigt inlägg.


 

Vinterdäck

Mina gamla vinterdäck får illustrera hur utslitna gamla spår kan vara…

Otaliga är de gånger jag har konstaterat att somliga går i samma gamla spår år ut och år in. I stället för att söka hjälp odlar vissa sin ondska. Nån klarhet i syftet får jag aldrig. Men jag tror att det enda syftet är att såra och göra illa. Personer med den inställningen kan inte må särskilt bra – det behöver jag inte vara psykolog för att slå fast. Det räcker med att jag går till mig själv och ser hur jag själv har varit under de perioder jag inte har mått så bra. Jag funderar starkt på att skicka boken jag ska försöka läsa ut strax till ett antal personer som jag tror skulle behöva läsa den och komma till insikt om ett och annat. För om jag är utvecklingsbar på området borde även vissa andra vara det, sin fixering till trots.

Zensa nero davolo

Zensa nero d’avolo, ett gott rödvin som jag kan rekommendera.

Min andra lediga dag har rasslat på i ett rasande tempo. Ändå finner jag mig sitta här och fundera över vad jag har åstadkommit. En lång läsmorgon i sängen med tack till den återfådda normaltidstimmen (det är sommartid som är fel tid, inte normaltid – det hörs ju!), huvudvärk till trots, grundade jag med. Det kan väl aldrig bero på att jag öppnade en flaska vin igår kväll och drack ett (1) glas? Ja, förutom den öl jag drack efter min dammsugning. Ett glas vin och en starköl borde en inte bli bakis av, eller hur? Jag kan verkligen rekommendera Zensavinerna, som är fylliga och smakrika och endast kostar 89 kronor per flaska.

Äggröra

Proteinrik äggröra till frukost.

Jag har gått ut med en übersnuskig, läckande kompostpåse som lämnade vidriga spår efter mig. Men först intog jag en proteinrik frukost. Därefter åkte jag en sväng, typ ett helt kvarter, till mitt förråd. Mina gamla vinterdäck – se översta bilden! – är slut (de har torrsprickor). Dem ska min bilverkstad få ta hand om i morgon när Clark Kent* ska dit på sin årliga service. På seneftermiddagen ska jag hämta honom, skodd med sprajtans nya vintertofflor. Men idag släpade jag alltså ut de gamla däcken och tryckte in dem i bilen – utan att få ryggskott. Däckkånkande brukar nämligen sätta sina spår i min rygg så här års.

Nu tvättar jag en maskin tjockis-svart och känner mig varm och fluffig (?!) efter en skön dusch. Det är dags att läsa ut boken jag nämnde inledningsvis innan jag bussar in till stan (ja, du läste rätt, jag ska åka buss!) och träffar en mycket äldre (sex månader och tio dar) kompis för en asiatisk middag.

Vad händer hos DIG??? Vilka spår har du gått i/satt idag? Du kan fortfarande berätta genom att skriva några rader i en kommentar.


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett litet separationsångestinlägg.


 

Bokmärke

Mitt bokmärke som jag fick i julklapp av Fästmän 2009.

I natt hade jag jättesvårt att somna. Och nej, jag låg inte och grubblade, det är liksom ingen idé. I stället var jag helt förtrollad av min bok på gång. Men när det återstod cirka 30 sidor blev ögonlocken för tunga och jag tvingades stoppa i bokmärket, lägga boken ifrån mig och släcka lampan. Idag ska den läsas ut – ska bara… först.

Precis som varje torsdag i veckan får jag en morgontidning. Det är gratis-tidningen UppsalaTidningen som förgyller min dag. Trots att jag läser många tidningar på nätet, även lokala, är det nåt visst med en papperstidning. Men nu har jag ändå klarat mig utan en prenumeration på en sådan sen mars 2013. Det går bra, även om morgnarna blev annorlunda. Jag sitter framför datorn med kaffemuggen och läser på nätet i stället, som sagt, inte vid köksbordet. Helt lätt var det inte att bryta vanan med papperstidning, en vana som jag hade haft i över 30 år – plus de år jag bodde hemma som barn, förstås. Mina föräldrar jobbade ju på Corren och ett tag var tidningsägaren så gentil att varje medarbetare fick en prenumeration. Vi hade därför två ex av Corren ett tag.

Den vana som jag emellertid är mest stolt över att kunna bryta var rökningen. Efter nästan 30 år som blossare fimpade jag. Den 7 september nu i höst hade jag varit rökfri i tio år. Ett decennium…

vässa pennan

Snart dags att sätta stopp för bloggerierna.

Och nu är dagen snart här att sätta punkt för ytterligare en vana. Den är visserligen inte ens fem år gammal, den vanan, men ändå. Jag talar förstås om att skriva den här bloggen. Av och till har jag funderat genom åren. För det är tufft att sticka ut hakan ibland och kräva en plats trots att man är en arbetslös idiot som tycker synd om sig själv och en megamupp, för att inte tala om bitter feministfitta och allt vad jag har blivit kallad. De flesta såna kommentarer har jag inte publicerat utan jag har låtit administrationsskorpionen ta hand om dem, för jag orkar inte ens läsa dem. Jag får veckovisa sammanfattningar i stora drag och det räcker.

Att vara förföljd för sina åsikter av människor som hävdar sin rätt till yttrandefrihet är en märklig upplevelse. En person har till exempel förföljt och hånat mig sen början av 2010. Det måste bli ett stopp på det nu. Och det blir det. Det fattas färre än 8 000 besök på den här bloggen så uppnår jag miljonen. Då tar den slut. Slut tar det däremot inte för somliga som har efterräkningar att vänta.

Tro nu inte att jag stänger butiken med lätt hjärta. Det gör jag inte. Bloggen har varit mitt andningshål, sista tiden har den liksom varit mitt jobb. Den har tagit emot mina ord och mina tankar, mina skratt och mina tårar. Men jag orkar inte ge mer – trots att majoriteten som läser är fina, goda och vänliga läsare. Mina ord får ta vägen nån annanstans sen.

 Fåglar mot kvällshimmel

Mina ord får ta vägen nån annanstans.


Idag ska det komma snö här i Uppsala.
Det ser jag inte fram emot. Clark Kent* ska till bildoktorn och bland annat få på vintertofflorna först om en vecka. Det går mot vinter, alltså, precis som det gör varje år. En fin tradition här i novembermörkret, på gränsen mellan höst och vinter, är det ljus som faller på stan från och med i morgon. Totalt 15 platser/byggnader i centrum får ljus på sig. Det är otroligt vackert!

Förutom snö idag firar en del Gustav Adolfdagen. Det finns till och med särskilda bakelser för detta. Jag och Anna ska fira oss själva i morgon i stället och får nöja oss med att titta på lite bilder av godsaker idag. Det kan du också göra här:

Detta bildspel kräver JavaScript.


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är det riktigt topsy-turvygt. Igår morse, när jag klev upp klockan 5.15, var det nästan fem grader kallt. På kvällen regnade det. I morse, när jag klev upp vid niotiden (nåja…) visade termometern vid köksfönstret nästan 13 grader varmt och solen sken. Ja ja, det är i alla fall skönt att ha vintertofflorna på Clark Kent*! För övrigt får vintern gärna hålla sig borta! Länge…


Vintern får gärna hålla sig borta.

                                                                                                                                                           Jag känner mig ap-trött och hängig, lite yr. Helt enkelt übertrött, tror jag. Skulle helst vilja gå och skrota i mina chokladfläckiga Nikebrallor hela dan – kompletterat med skitigt hår. I morse när jag vaknade hade jag för övrigt två sidbenor, en på var sida. Det går inte att åtgärda om jag inte tvättar håret. Så långt har jag inte kommit än. Men jag har frukosterat, tvättat ansiktet, satt i linser, krafsat öronen med topz och borstat tänderna. Det är gott nog, så här på första av två lediga dar den här veckan!

Efter välbehövlig dusch är tanken att fara ut till Himlen. Har telefonerat med Den Mest Älskade om eventuella varor som ska medföras från New Village. Det blir en flaska hemtrampat rödvin och några dessertostar. Ostarna köpte jag till förra helgen, men det blev inget tillfälle till oståkexåvin-kväll. I Himlen är det lika tröttigt som här och Elias är dessutom snorig. Inte så kul, för ingen av oss har tid eller råd att bli sjuk nu. Gissningsvis blir det en lugn lördag, med lite sedvanlig handling på ICA Solen och Downton Abbey på TV i kväll.

Allt annat än lugnt är det här i huset med somliga som renoverar och andra som springer omkring och uppenbarligen leker Alla elefanter kan skrika högst… Tröttsamt…

                                                                                                                                                              *Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Alla tumhållare: TACK! Nu är det helg och ni kan alla vila ett par dar. Jag har nyss fått veta att det inte blir nåt besked om Tjänsten före helgen. Fru Chef2 har rekommenderat mig att vila i helgen. Månntro hon hittar på nåt maratonlopp bland kossor till mig nästa vecka??? Hur som helst, dagens möten har avlöpt bra. Ett blev inställt på grund av sjukdom, men det viktigaste mötet gick galant. Det har varit en hektisk och tung arbetsvecka och jag är trött. Kanske jag verkligen kan just vila i helgen..? Men också njuta av ordet

Bra!

som jag fick i mail av fru Chef1 i morse. Det gladde mig, för jag hade jobbat hårt.


Jag behöver nog vila i helgen efter att ha dragit ett tungt lass i veckan.

                                                                                                                                                Fästmön åkte hem till Himlen efter jobbet eftersom barnen kommer idag. Eller två barn. Det tredje är på utflykt i helgen och det fjärde bor ju alltid i Himlen. Kalas-Killen* ska på fest i kväll. Det ska vara klassfest på andra sidan Förorten från Anna sett, men en snäll klasskompis mamma har utlovat skjuts. Toppen! För jag är ju här i New Village och åker inte ut förrän i morgon. Jag fick för resten se Elias skolfoto per sms igår kväll, en jättefin bild! Men jag tänker att kanske Elias mamma eller pappa vill lägga ut bilden först – eller inte alls..?


Det får bli en två år gammal bild på Elias, i stället. Kolla vilka ögon, va?!

                                                                                                                                                               Clark Kent**, ja… Hur gick det med honom..? Jorå, jag fick lånebil i morse och Clarkan fick vintertofflorna på, torkarbladen bytta, bromsarna kollade och en fullservice gjord. Allt till det facila priset av cirka 4 500 kronor. Bromsarna var OK, men däremot hittade killarna ett oljeläckage. Visserligen intorkat, men ändå… Så jag ska titta in med bilen om en vecka för en snabbkoll om det har läckt mer. Hoppas verkligen inte det……………

Bild blev det också – i alla fall hemma! På jobbet kunde vi inte jobba vid datorerna efter klockan 14 på grund av tekniska arbeten, så det var inte stor mening att sitta kvar. Jag passerade vännen Jerrys jobb på vägen hem och fick med mig en bättre begagnad skärm.

Sommardäcken är instuvade i kallförrådet (min tjockis-svarta jacka blev tjockis-skitig, förstås), nya skärmen inkopplad och låneskärm inklusive nätkabel är återlämnad till grannens dotter. Folk, såsom Jerry och Min Enda Snälla Granne, är verkligen hjälpsamma!!!

Nu kan jag snart ta helg, nästan, men ska väl ringa mamma för att kolla läget också först. Sen måste jag nog leta upp nån tänkbar middag, för idag skippade jag lunchen eftersom jag åkte och hämtade Clark.

Funderar på att jobba med min andra fotobok i afton, nu när jag har bild igen… Frågan är om jag har ork… Möjligen slänger jag ur linserna ur mina torrtrötta ögon och sätter mina Svindyra Märkesglasögon på näsan. Då kanske jag orkar en stund till framför datorn.

Ute luktar det kattpiss, inne i lägenheten luktar det bajsblöja eftersom Tofflan varit lat med att gå ut till soprummet med en Stinky Bag bland annat innehållandes en tom plastpåse som det har varit lax i. Kanske en öl kan råda bot på en utsatt näsa… Jag menar, öl smakar godare än både kattpiss och bajsblöja och borde få bort andra oönskade dofter ur min kran. Tror jag…


Mina favoritstrumpor så här på fredagen…

                                                                                                                                                          *Kalas-Killen = Elias, nio år
** Clark Kent = plåtmannen i mitt liv, min bil

Read Full Post »

En dag med möten blir det idag. Såna är vissa dar. Morgonmöte, som vanligt, eftermiddagsmöte då och då. Folk frågar mig om framtiden. Jag svarar att vi har diskuterat den, att det finns önskemål. Men än har jag inte sett några papper eller kontrakt.

För övrigt väntar jag på några forskartexter som ännu ej är klara. Det fattas tre. Fru Chef har 33 fortfarande hos sig för granskning sen onsdag i förra veckan. Jag har inte fått nån som helst signal om läget där, så jag väntar med spänning.

Förslag till utformning av åtta utbildningssidor blev klart i fredags. Tror uppdragsgivaren var förvånad över att det gick så fort. Vi ska stråla samman endera dan och göra dem klara samt köpa bilder. Kanske nån gång under denna dag, till och med.

Det är fortfarande roligt och stimulerande att vara här, men nu kände jag för första gången på nästan två månader att helgen var lite för kort. En dag till hade jag gärna haft. En dag till att göra allt och inget. I lördags gick jag ett snabbvarv med lilla dammsugaren, till exempel. Men det var ett hafsjobb. Det knastrar under Tofflans tofflor och det är ett ljud som ger mig rysningar liknande dem när bestick skrapar mot porslin eller kritor gnisslar mot en griffeltavla. Finns det för resten fortfarande nån svarta tavla i skolan?


Finns fortfarande svarta tavlan i våra skolor?

                                                                                                                                                                              Grå och kall dag, runt noll i temperatur. Jag längtar tills Clark Kent* får vintertofflorna på så jag kan känna mig lite säkrare på vägarna. Funderar på att ge honom en dusch och en invändig storstädning i helgen som kommer när Fästmön jobbar tråkpass klockan 12 till 21 båda dagarna. Anna jobbar för övrigt tråkpass nästa hela veckan hon är hos mig, det vill säga kvällar. Hon jobbar när jag är ledig och tvärt om. Vi får försöka hitta på nåt måndag eller tisdag kväll. Vi ses för lite!

                                                                                                                                                                                   *Clark Kent = min smutsige lille bilman

Read Full Post »

Fästmön fick skjuts till jobbet som började klockan 16. Vad gör en Toffla i fyra timmar ensam en fredagskväll? Bensinmätaren började blinka, så det blev bara att åka till Preem och tanka på plastkortet. Hade hoppats att soppan skulle räcka till söndag när jag ska åka, men icke. Kallt att stå och hålla i bensinslangen – jag har liksom fortfarande inte kommit på hur man sätter på spärren. Nån som är mer teknisk än jag som vet?

Därpå blev det en tur till ICA Heidan för att inhandla morgondagens middag. I morgon på dan ska jag i stället åka och storhandla på ICA Kvantum åt min älskling. Eller storhandla och storhandla… För MIG är det det, men för henne blir det mat och förnödenheter för henne och barnen i två dar… Då kanske nån förstår liiite hur det är när vi är sex personer och vilka problem det blir den dan jag måste göra mig av med min Clark Kent*?..


Finaste Clark Kent!

                                                                                                                                                        Pratade med mamma tidigare idag för att kolla snödjupet. Moderskeppet meddelade att jorå, det var snö på marken, men de kommande dagarna väntas regn och sex till åtta plusgrader. Jag åker på söndag – utan vintertofflor… Gratulerade även lilla mamma på namnsdagen. Hon hade öppnat mitt kort i morse och Triss-lotten skulle hon skrapa i kväll. På söndag har jag med mig ett litet paket.

Hemkommen igen från min lilla utflykt bänkade jag mig framför datorn och kikade på torsdagens BabelSvT Play. Så otroligt skönt att kunna spola förbi sånt man inte är intresserad av! Tekniken är verkligen förunderligt bra ibland…

Däremot fick jag aldrig Voddler att funka och de senaste dagarna har Voddler börjat bombardera mig med erbjudanden via mejl. Orka… Det var alldeles för krångligt att sköta dess virtuella fjärrkontroll och jag har inte kollat igen om det funkar. För jag fick nåt meddelande om att drivrutinerna till mitt bildskärmskort behövde uppdateras och sånt vågar jag inte ge mig på… Varför lansera en tjänst som bara medför krångel?… Vidare förstår jag inte heller varför man har engelska som ”arbetsspråk” när det är en svensk tjänst som jag tror än så länge bara finns att tillgå… i Sverige.. Tröttsamt när det ska vara så pretto, på nåt sätt… (Testade just att gå in på Voddlers hemsida – och sidan hängde sig. Nää, Voddler får vara för min del!)

Har lagat lite käk – inget avancerat bara stekt kycklingkorv, ägg och potatisklyftor. Nu blir det en stund i favoritfåtöljen där jag täckte häcka med en bok till kvart i åtta när det är dags att packa sig iväg för att hämta Anna. Hon messade förut att hon längtade hem och jag svarade, men hennes gamla mobil är lika opålitlig som hennes nya – den som jag lämnade in till inköpsstället OnOff för en vecka sen. Den gamla kan slå av bara nån ringer, utan att hon ens hinner svara. Rätt frustrerande… Den nya kan bara slå av sig själv så DÄR – och går inte att starta igen. ÄNNU MER frustrerande…

Så jag håller mig nog till min gamla dubbeltejpade mobil ett tag till… Det blir i vart fall hyfsade bilder med den – när fotografen är på humör…


En sån här fast tejpad har jag. Vissa tangenter är rätt utslitna också…


En sån här BORDE Anna ha haft fungerande…


Den här gamla TVINGAS Anna använda just nu…

                                                                                                                                                       *Clark Kent = min lilla bilplutt

Read Full Post »

Utan vatten försmäktade jag inte, men insåg att jag borde ta itu med ett antal prylar UTANFÖR hemmet i stället. Åkte ner till Bil 3:an och bokade en servicetid för Clark Kent* till slutet av november. Tack och lov klarar jag mig med en mellanservice! Detta samt byte till ”vintertofflor”, byte av torkarblad och byte av blinkerskåpa höger fram (kåpan lossnar då och då och lampan sitter fast i kåpan) slutar på totalt 2 100 pix max. Det är överkomligt! Reservdelen var inte heller dyr, så man måste säga att jag hade tur! Stor service kommer jag emellertid INTE undan nästa gång… Om jag nu har bilen kvar.


Clark ska till doktorn i slutet av november för årlig hälsoundersökning, ”vintertoffelmontering” med mera. Min egen provtagning, som skulle ha varit samma dag, skippar jag. Men säg inget till nån!..

                                                                                                                                                            Åkte sen vidare på jakt efter en present samt en kassabok till min filofax. Den jakten var totalt misslyckad, måste jag erkänna. Vidare skulle det jagas kycklingfärs, men även den jakten höll på att sluta i elände. Tur då att Tokerian lyssnade på mig – med flera kunder – när jag bad dem köpa in kycklingfärs regelbundet! DÄR hade jag nämligen tur och hittade!

Hade en sms-diskussion om presenter och saknade glasögon med Fästmön, men medan jakten på present inte löste sig, var jakten på brillorna lyckosam.

Mötte en före detta vän när jag kom tillbaka från min jakt och vi hade faktiskt en pratstund. Det känns gott att trots allt kunna önska varandra lycka till och inse att våra liv inte är slut trots att det sker förändringar som inte alltid vid första anblicken är positiva. Dagens lärdom!

Jakten på jobb var inte heller lyckosam idag, men det är ju ingen nyhet. Det kan jag ju skriva här varje dag, liksom, och det orkar jag inte för det blir bara så negativt.

Till all lycka har vattnet kommit tillbaka, så jag kanske ska hoppa in i duschen trots allt. Eller också lämnar jag det till i morgon…

                                                                                                                                                                   *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »