Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, Trams, Vänner, tagged Akademibokhandeln, alkohol, anslagstavla, Öppet campus, ögon, betala för mig, bibliotek, bilkörning, blomma, bokhyllor, boksignering, bubbelvatten, chatta, chef, dator, datorskärm, digital rödpenna, dra för, Elliot, en gnutta sol, endagsparkeringsbiljetter, fakta, fixat, flaska, forskningsrapport, främsta skälet, fräsch buffé, fredag, fredags-tomt, fredagskväll, generositet, gilla, glasögon, gofika, gott, gott stöd, granska, Gränby centrum, grönt, hård, headset, humor, huvud, huvudredaktör, ICA, innergård, inte löst, introduktion, irrfärder, kaffe, kaffemugg, kamera, källarvåning, känna igen vänner och bekanta, komma in i jobbet, kontaktlinser, kontor, korvstoppning, lagom mycket att göra, läpp, läsa, läsa in, läsglasögon, långtidsfrånvarande, litteratur, ljus, lunch, lyse, mamma, måndag, middag, mjuk kaka, morföräldrar, närmaste kollega, närsynthet, nitisk, norr, nytt jobb, parkeringsfrågan, påfyllning, pocketböcker, prästostbågar, presentkort, problem, prova, rapport, rapportförfattare, rast, restaurang, sallad, säkerhetskopiera, skalle, skitiga fönster, släcka, SLU, snäll, snö, starkare, starköl, styrka, synundersökning, sysslolös, ta sig tid, tack, telefoni, tidsrapportera, tillfällig lösning, tom filofax, tomhet, tomt, trevlig helg, trivas, tryggt, Ulf Broberg, upptagen, utomhus, växtlighet, visuellt och audiellt möte on 25 september 2015|
4 Comments »
Ett innehållsrikt inlägg om tomhet och påfyllning.
Två dar… Det är så mycket jag har jobbat den här veckan (och på över ett år…) och tidsrapporterat för hittills. Ändå känns det verkligen i skallen som det gjorde förr en sån här dag: fredags-tomt. Igår blev det mest introduktion och rätt mycket korvstoppning, men idag har jag jobbat. Släppt ifrån mig min första granskade rapport. Huvudet är lika tomt som min anslagstavla på kontoret…
Väldigt tomt…
Allt praktiskt är ännu inte löst/fixat, men jag måste säga att det har gått väldigt fort att komma in i jobbet. Jag gillar inte att sitta sysslolös och bara
läsa in mig på fakta,
jag vill jobba också. Det är skönt att kunna säga att jag har gjort det. Samtidigt tycker jag lite synd om rapportförfattaren. Jag var inte nådig med min digitala rödpenna… Vi får se vad huvudredaktören säger om min granskning – jag kanske har varit alldeles för hård och nitisk. Men å, vad jag gillar det jag gör just nu!!!
Eftersom jag inte kan visa de forskningsrapporter jag granskar får du i stället kika på min rätt tomma filofax och mina läsglasögon.
Audiellt är det klart för datormöte, men inte visuellt än.
Jag har fått gott stöd av min närmaste kollega och jag hoppas att jag har kunnat ge nåt tillbaka också. Vidare har jag chattat med huvudredaktören uppe i norr. På måndag ska vi ta ett visuellt och audiellt möte via datorerna, men jag har än så länge bara ett headset. Kameran tänkte jag ”sno” från långtidsfrånvarande kollega. Min chef på plats är mycket upptagen. Trots detta tar h*n sig tid att titta in och kolla att allt är OK. Eftersom parkeringsfrågan ännu inte är löst kom h*n in med endagsparkeringsbiljetter för hela nästa vecka, en tillfällig lösning, men så snällt! Självklart vill jag betala för mig, men problemet är att det inte går av vissa skäl.
Dagen har gått fort. Jag har haft lagom mycket att göra och det har varit bra med raster. Kaffet är gott och eftersom det är fredag var det dessutom gofika med mjuk kaka nere i restaurangen på eftermiddagen. Dagens lunch intog jag inte där utan uppe i lunchrummet. Närmaste kollegan lotsade mig till en liten och trång ICA-affär där jag inhandlade sallad från en fräsch buffé.
Del av utsikten från mitt kontor.
Mitt kontor ligger mot en innergård och det är härligt att se lite grönt och även få en gnutta sol genom de skitiga fönstren. Samtidigt blev jag tyvärr tvungen att dra för en stund eftersom solen slog i min datorskärm. Men jag vet att det finns ljus och växtligheter där utanför! För övrigt tänkte jag inte bara fylla på min anslagstavla med nåt, jag tänkte även ta med mig nån växt. Presentkortet från Elliot och hans morföräldrar är ännu inte använt och det passar ju bra! En egen kaffemugg och en flaska där jag kan fylla på bubbelvatten ska också med på måndag.
Jag fann ett litet skönlitterärt bibliotek i källaren idag.
Under en av mina irrfärder i källarvåningen gjorde jag en glädjande upptäckt – jag fann ett litet bibliotek bestående av två bokhyllor med skönlitteratur. Det var mest pocketar, men det var förvånansvärt många ganska nya titlar. Och det känns ju tryggt att det finns tillgång till böcker på jobbet. Jag är säker på att jag kommer att trivas hur bra som helst där.
I morgon ska jag kanske fixa blomman från Elliot, men jag ska också prova mina nya linser som kom idag. I samband med detta ska jag införskaffa nya läsglasögon, för såna kan jag ju inte prova ut förrän jag har de nya styrkorna i ögonen. Det är stor skillnad på styrkan jämfört med vad jag har nu. Idag har jag -3,00 på vänster och -3,75 på höger. De nya linserna är på -3,75 för vänster och -4,50 för höger. Om jag hade skaffat glasögon för min närsynthet hade de varit ännu starkare. Nu blir det linser för bilkörning och för att känna igen vänner och bekanta utomhus samt läsglasögon ”ovanpå” linserna för att kunna läsa. Det blir spännande att se om jag ser – och hur… Jag vill än en gång framföra mitt varma TACK till Karl-Bertil, vars generositet gjorde att jag både kunde få en synundersökning gjord OCH köpa linser för tre månader!
Linser med mycket nya styrkor ska provas i morgon…
Att göra under morgondagen är också att säkerhetskopiera bilder samt telefonera med lilla mamma. Eftersom jag tänkte titta in på Ulf Brobergs boksignering på Akademibokhandeln på Stormarknaden kanske jag därefter, när jag ändå är ute, fortsätter till SLU där det är Öppet Campus.
Men nu är det tommare än tomt i skallen och jag ska inleda min fredagskväll med prästostbågar och en starköl till middag. Jag lämnar dig med dagens lapp, upphittad nånstans på jobbet. Vilket är egentligen främsta skälet till att en ska släcka efter sig..?
Varför är det viktigt att släcka lyset?
Trevlig helg önskar jag dig!
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 