Möten, möten, möten – nya ansikten och gamla bekanta

Ett inlägg om dag två på mitt nya jobb.

---

 

Vilken vacker penna jag har skaffat mig!

Jag har skaffat mig en alldeles fantastisk vacker penna. Den är naturligtvis orange. Och med den tänker jag försöka skapa storverk, om än inte riktigt i Nobelprisklass, men… Jag deltar i otroligt många möten, precis som alla andra på jobbet. Det får mig att undra lite hur de hinner få nåt praktiskt jobb gjort. Sen både ser och hör jag hur min snart avvikande kollega hamrar på sin dator, tar emot besök etc. Jag sitter en hel del vid min dator och surfar runt på framför allt intranätet. Dels för att lära mig hitta, dels för att söka information som jag behöver. Än så länge är jag inte betrodd att få komma ut på det trådlösa nätverket med min dator. (Min privata mobil kan jag däremot surfa på, fast det blir inte mycket tid till det.) Därför känner jag mig synnerligen analog när jag dyker upp på möten med… block och penna. ”Alla andra” har padda eller dator med sig. Förhoppningsvis kommer jag ut i cyberspace även trådlöst under morgondagen. Då kommer en gammal bekant från en tidigare arbetsplats och h*n är fortfarande en fena på IT-service.

 

 

 

 

Så glad jag blev när jag såg den här hylla i lunchrummet!

Idag hade jag matlåda från Findus med mig till lunch. Körde ett motionspass i morse när jag kom till jobbet och skuttade (nåja…) uppför fem trappor för att lägga maten i frysen. Svår andnöd blev följden och då var det tur att jag upptäckte… en bokhylla i lunchrummet! Den gav mig möjlighet till en spontan andhämtningspaus. Jag blir alltid lika glad när jag hittar bokhyllor på jobben jag har varit på. Fast här kunde de ju ta bort den däringa störande armaturen som inte gör nån nytta…

 

Ännu har jag nog inte hunnit förolämpa nån på nya jobbet. (Typisk kontorshumorskylt!)

Allting är fortfarande så nytt och jag tycker inte att jag jobbar. Jag springer på möten och hälsar på folk som berättar vad de heter och vad de gör. Några ansikten och namn minns jag, särskilt hon som heter likadant som jag själv och ett par till. Det gäller att hitta minnessaker att koppla ihop namnen med – som till exempel en snigg orange tröja vars bärare Bosse blev mycket glad när jag gav honom en komplimang om just tröjan. En del människor jag möter är helt klart mer färggranna än andra.

Min egen kaffemugg är med på fjärde arbetsplatsen.

För att jag ska känna igen mig tog jag med mig min vattenflaska och min jobbkaffemugg idag. Den muggen fick jag en gång av min äldsta bonusdotter. Det är fjärde arbetsplatsen muggen är med på. Vi får hoppas att vi får stanna här ett tag. Vädret har varit lite skumt idag, mindre sol, men väldigt kvavt. En fika på förmiddagen blev det i alla fall utomhus för min del.

Förutom att fika, hälsa och surfa springer jag som sagt på möten. På förmiddagen deltog jag i Ledningsgruppen och fick veta vad deltagarna i den och deras medarbetare jobbar med. Efter lunch var det dags för Stabsmöte. Då blev det mer husnära information och där har information, det vill säga jag framöver, en stående punkt. Får tänka ut nåt smart att säga som jag ska jobba med… 😮  Jag hoppas att jag kommer igång med att jobba mer praktiskt snart. På måndag ska jag få en kurs i intranätverktyget. Det sägs vara ett enkelt verktyg och det tror jag. Klarar jag av EpiServer, WordPress och Joomla (hjälpligt) klarar jag förhoppningsvis detta. Det som nog lär vara mer knepigt är strukturen.

I eftermiddags befann jag mig mitt emot Dômen.

Efter Stabsmötet kastade jag mig i bilen och for in till Gustavianum i stan. Jag blev rånad på 70 spänn i parkeringsavgift på S:t Eriks torg – en typisk avgift som ett visst spygrönt parti vill höja. På Gustavianum skulle jag delta i en nätverksträff bestående av universitetets kommunikatörer. Förutom två såna var ”min” fakultetskommunikatör från SLU med i panelen och showade. Eller snarare berättade om och förde dialog med oss åhörare om kommunikatörens roll. Det är ett ämne en kan prata om alltid och i alla lägen! Min gamla bekanting skötte sig exemplariskt. Själv försökte jag göra det genom att lägga band på mig och inte kommentera en del av det h*n sa – jag har ju som sagt också jobbat som fakultetskommunikatör på SLU (väldigt kort tid, dock!) men även som institutionskommunikatör. Under fikat goffade jag en GIGANTISK bulle trots att det inte är helg och så grupparbetade jag. Även under denna nätverksträff skakade jag tass med folk, framför allt såna jag tror eller vet att jag ska ha nåt att göra med.

Efter nätverksträffen hittade jag ett roligt och spännande sms från Fästmön, så jag ringde henne från bilen. Tisdagshandlingen gjorde jag på ICA Heidan idag, på grund av bilköerna på hemvägen. Och nu blir det snart en macka innan jag ringer lilla mamma och rapporterar om mina två första arbetsdagar.

Jag lever och mår bra, men hur mår DU??? Skriv gärna några rader i en kommentar till det här inlägget!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kollat och kommenterat den 14 november 2013

Ett inlägg om lite sånt som är på tapeten just nu. 

Det var ett tag sen jag tog en tur i omvärlden för att kolla vad som händer. Det blir lätt så när fokus ligger på att skaffa sig ett arbete. Men nu så! Efter att ha författat tre ansökningar på svenska och en på engelska samt översatt mitt uppdaterade CV till engelska är jag redo. Häng med – om du vill, förstås!

 

Ett skäl till att jag inte har skaffat barn: skrik!

Frivillig barnlöshet. Detta handlar ny forskning av Kristina Engwall och Helena Peterson om. De har gjort en kvalitativ studie och djupintervjuat ett fyrtiotal personer. Syftet var väl främst att hitta det vanligaste skälet till frivillig barnlöshet. Pinglan skriver så bra om detta att jag nästan inte behöver tillägga nånting. Mer än att jag inte är nån barnmänniska, men för den skull hatar jag inte barn. Jag har bara inte velat ha några själv. Men sen är det alltid intressant – och ofta kontroversiellt – att diskutera vad begreppet familj betyder. För mig personligen räknas jag ibland som ensamstående, ibland som skild, ibland som särbo, ibland som fästmö och ibland som bonusmorsa. Sen har jag alltid varit dotter, också…

76-årig kvinna rånad i Byhålan. Men hur faaan kan man bara? Och just vid den aktuella affären brukar Toffelmamman stryka omkring. Rånet skedde igår och kvinnan blev inte skadad, men självklart mycket uppriven, enligt polisrapporten. Vem skulle inte bli det när man kommit ut med sin rollator och nån ryckt handväskan med ID-handlingar och 4 600 kronor?! SKÄMMES!!!

 

En del flyger högt. På skattebetalarnas pengar.

Chef gjorde 13 utlandsresor i tjänsten – utan tillåtelse. Chefen arbetar vid Region Skåne och har trots de olovliga resorna fått behålla jobbet. Mannen har dock fått en varning. Detta påminner mig starkt om en annan chef, närmare mig rent geografiskt, som reste utomlands för att gå kurser som inte hade med jobbet att göra. Fast i just detta fall var resorna både OK:ade och betalda – av organisationens högste tjänsteman. Denna chef jobbar fortfarande kvar inom organisationen. Nån varning har h*n inte heller fått. Så därför ropar jag: Varning!!!

Så gick det efter ”The Shining”. Stephen King har skrivit en uppföljare, ”Doktor Sömn”. Såväl spöken som alkoholen finns kvar. Jag är nyfiken. Och lite besatt…

 

Vadå ostkaka? Ostbågar heter det ju.

Strid om ostkakan! Idag är det faktiskt Ostkakans dag. Jorå, jag läste det nånstans redan i morse, men brydde mig inte så särskilt – av det skälet att jag inte är speciellt förtjust i ostkaka. Men… det rasar uppenbarligen en strid om denna småländska efterrätt! Livsmedelsverket vill nämligen förbjuda opastöriserad mjölk. Och ostkaka görs på just opastöriserad mjölk. Detta gillas inte av ostkakans vänner. Själv tycker jag att det är viktigare att försöka hjälpa tyfonens offer i Filippinerna… Vad är en ostkaka i detta sammanhang??? Med 2 357 döda hittills behövs en hel del hjälp…

Apotea ny näthandelssuccé. Och jaa! Det håller jag helt med om! Suverän service, snabba puckar, pålitligt och smidigt sätt att nätshoppa apoteksvaror! Fast det har jag ju redan bloggat om. För länge sen.

Livet är kort.

Read Full Post »

Hipp som happ, som happenings… in the outside world

Att sitta och fundera över en framtid som känns som en stängd dörr (nej, jag är inte innanför, jag är utanför) är ingen idé. Jag sticker ut och kollar eventuella happenings i världen utanför.

Sparade inte samtycken. Det är till att ha oordning på sina papper. Alltså Sjukstugan i Backen har det. Jag har det inte. Jag har två pärmar med viktiga papper hemma och två pärmar med viktiga papper på jobbet. Men på Sjukstugan i Backen har man inte sparat ett endaste av de samtycken som patienter som medverkade i TV-serien Sjukhuset skrev under. Handlingarna finns hos produktionsbolaget – och är därmed inte offentliga handlingar. Smart gjort… En riktig såpa, skulle jag vilja säga. JO-anmälan är nu ett faktum.

Länsförsäkringar tog bort reklam efter kritikstorm. Länsförsäkringar har en reklamkampanj som har gjort folk inte bara kritiska utan rasande. Kampanjen visar upp stereotypa könsroller, enligt kritikerna. Enligt kommunikationschefen har syftet inte varit att bekräfta stereotypa könsroller utan att spegla bredden hos bolagets kunder. Fast att ställa upp affischerna så som gjordes var väl ingenting annat än rena bekräftelser av stereotypa könsroller??? Var det bara Länsförsäkringars kommunikationschef som inte såg det – för jag har inte hört nån annan som tycker att kampanjen visar en bredd av kunder..?

Kvinna blev rånad under epilepsianfall. Men fy faaan, på ren svenska! Hur är människor skapta?

Förbjudet läkemedel i hästkött. Men det var ju det jag sa var farligt! Det var ju det som var farligt i den så kallade hästköttskandalen – tillsammans med falska uppgifter om innehållet, förstås! – inte att det var häst i stället för ko eller gris!

SvT öppnar sitt arkiv. Och spännande ska det bli! Totalt finns nu 200 programtitlar i över 800 avsnitt. Och det fylls på – ända upp till 10 000 timmar.

Stort salmonellautbrott i Sverige. En uppländsk producent har sålt foder med salmonella till ungefär 900 svenska gårdar.

Agnetha Fältskog aktuell för Allsången. I alla fall om man får tro Expressen. Den som lever i sommar får se. Och kanske höra den underbara rösten!

Livet är kort.

Read Full Post »

Stäääda, stäääda varje… torsdag…

Ja, jag tycker att torsdagar är en alldeles utmärkt dag att städa på! Men det klart att det var ju roligare att städa förut när jag inte jobbade, för då slapp jag ju städa torsdag kväll. Nu har jag semester och då är torsdag min städdag igen. Suveränt – det blir rent och fint till helgen och man kan ägna sig åt annat då.

Mamma svingade vippan som ett trollspö. Eller… nåja…

 

Jag hade hjälp från mamma som erbjöd sig att damma. Själv skurade jag badrummet och duschrummet med toan. Sen hjälpte jag mamma lite, för vi har lite olika syn på det där med dammning. Hon satt mest och dammade bland sina pillerburkar och då kommer man ju inte så långt när det handlar om fyra rum… Men mamma svingade vippan som ett trollspö – och jag dammade lite diskret efteråt där hon hade missat innan jag dammsög.

Golvtorkningen sparar jag till i kväll, för jag ska ställa mig och krydda och steka mat och då kan det vara klokt att vänta. Och sen doftar det ju blommor i stället för härsket smör och curry när jag har torkat köksgolvet! Golvmedlet Fête des fleurs betyder ju blomsterfest på franska, så det kan vi ju ha sen.

Mamma och ja g skulle strutta över till Tokerian för att inhandla lite prylar, men jag fick mamma att stanna hemma i ovädret. Det vräker ner regn och blåser så till och med fettot Tofflan fick slagsida. Jag mötte för övrigt en människa som jag tyckte blivit extremt ful.

Det blir man när man är elak!

tänkte jag och hånlog mot min spegelbild.

På Tokerian rådde det brist på personal eller så var personalen inte riktigt färdig med julledigheten i sina kroppar, så att säga. Det blev lååång kö till scannerkassan och den stackars tjejen i kiosken anropade hjälp flera gånger. Människan före mig fick dessutom avstämning. Jääättekuuul. Alla i kön blängde surt, men det är ju sånt som händer, bara, och inget nån kan rå för. Jag fick betala mina varor hos en trevlig kille som lurade mig att det fanns blompåsar utanför. När jag påtalade detta senare var han gullig nog att skänka mig en papperspåse. Bra kundvård! Tokerian blir bättre och bättre, måste jag säga, trots att ryktet säger att små barn blir rånade på sina pantburkar där. (Tror jag inte ett smack på! De otroooligt smarta barnen – absolut mensa-material – vädjade nog till personalen, som tänkte att ”ja, det är ju snart jul…”)

Idag avslutas mitt husdjursväkteri – om nu familjen i fråga kommer hem från sin resa till varmare breddgrader i detta oväder. Själv ska jag åka och hämta Fästmön från jobbet och skjutsa hem henne samt passera en livsmedelsaffär på vägen. Det är, som sagt, ett riktigt skitväder som jag vill bespara henne från. Dessutom är jag självisk och vill ha en puss eller två, kanske tre.

Dagens middag blir tunna kycklingskivor. Till det potatisklyftor med sour cream & onion-smak och het béa-sås. Det snor jag ihop till kvällen när jag har återvänt från Himlen.

Medan jag väntar på att det ska bli dags att fara till Äldreboendet häcklar jag en av barnens kusiner på Twitter. Den syskontrion fick nämligen teletubbiesdräkter One-piece-overaller i julklapp och vad jag förstår utövar föräldrarna nån sorts utpressning mot barnen, typ

One-piece på eller bli utan stavar till skidorna i fjällen!!!

Den stackars tösen beskriver sig och syskonen som en gris, ett bacon och en svart en. Jag uppmanade henne just att se upp för vargen, han brukar ju gilla små grisar.

Ja, som du märker har jag svårt att vara snäll, så det är ju inte så konstigt att jag är ful, dårå. Men va f*n, det är nästan ett år tills Tomten kommer igen, inte behöver jag bli mesig riktigt än, heller?!

Teletubby eller bara en liten gris? Nää, one piece är inte snyggt på nån, tycker jag.

 

Och nej. Varken Tokerian eller Ajax har betalat för att jag ska skriva snällt om dem i det här inlägget!

Read Full Post »