Posted in Böcker, Epikuréiskt, Film, Krämpor, Musik, Personligt, TV, tagged alkohol, alsace, Amaryllis, äta, öga, begränsning, behållning, blomma, bröd, brista, dö, deckare, Det mest förbjudna, dricka, duscha, en tung dag, fantasi, födelsedag, fönster, fiktion, fil, fjäder, frukost, gata, gigantisk hög, glasögon, gravid, gråväder, grym, Gud, gulkul, hög volym, hem, Hillman-deckare, hjärta, hornhinna, Jesus, Jungfru Marie Bebådelsedag, känslor, Kerstin Thorvall, klassisk musik, kontaktlinser, kontrasternas dag, korsfästas, Kristus, kunskap, kycklingchorizo, larva omkring, läka, läsa, långfredag, långfredagslax, Leon, leva, leva vidare, litteratur, luft, mamma, matlagningsöl, mätt, månad, müsli, nå målen, ont, ord, otäck, otörstig, påskafton, påskägg, påskdagen, påskgodis, påskrisk, påtaglig, räksallad, röd och grann, realistisk, reta, riesling, rubrik, söka jobb, skärtorsdag, skumögd, slippa, stark, städa, stollig, stryka, svart, Sveriges Television, telefoni, tidsinställt inlägg, tok, underverk, vakna, vardagsrum, våffeldagen, våfflor, Vårfrudagen, verklighet, vitt vin, WordPress on 26 mars 2016|
4 Comments »
Ett inlägg om min långfredag.
En långfredag lika svart som fjädern i mitt påskris.
Tänk, jag börjar låta som gamla Hillman-deckare i rubrikerna till mina blogginlägg! Men faktum är att långfredagen 2016 var ganska svart – såsom en långfredag ska vara. Den var också en kontrasternas dag. Dels korsfästes Jesus, dels var det vårfrudagen, eller Marie bebådelsedag. Alltså Kristus både dog och blev för första gången mer påtaglig i och med att hans mamma fick veta att hon var gravid med honom. Inte så konstigt att dan var full av känslor och hjärtan på gränsen till att brista!
Tungt hjärta.
En tung dag som jag kämpade under med alla mina verktyg. (Ett alldeles nytt verktyg är klassisk musik på hög volym.) Att jag uppnådde dagens alla mål är i sig en gåta, men gjorde mig nöjd. Fasen så stark jag ändå är! Hemmet är städat och sex jobb är sökta. Mamma fick ett telefonsamtal. Jag åt och drack och duschade. Strök en gigantisk hög. Tittade ut genom fönstret på gråvädret. Gick inte ut, satte inte ens på mig linser utan larvade omkring skumögd i mina gamla brillor. Jag har ont i ena ögat, så det var bra att hornhinnan fick lite luft. Det är så hornhinnor läker med luft. Däremot var det väl inte så väldigt bra att jag överansträngde ögonen med att läsa mycket. Men jag överlever inte utan att få läsa! Just nu läser jag en extremt otäck bok om hur grym verkligheten kan vara. Den känns väldigt realistisk trots att det är fiktion…
Det här med mat är ett kapitel för sig. Inte har en nån lust till det när en är ensam, så frukost blev det inte förrän klockan 15 och då en skål med fil och müsli. Men jag skärpte till mig till kvällen och lagade långfredagslax som den goda katolik jag inte är. Ett alternativ hade förstås varit våfflor, eftersom vårfrudagen även är våffeldagen… Laxmiddagen blev bättre mat än det köket serverade på skärtorsdagen. Då blev det kycklingchorizo med bröd och räksallad. När det gäller mat handlar det för min del om begränsningar i såväl kunskaper som fantasi… Och ointresse. Alltså, jag äter gärna god mat, men slipper helst laga mat. En matlagningsöl och ett glas riesling från Alsace gjorde inga större underverk, men jag blev otörstig och mätt.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Det är emellertid inte bara jag som är stollig. Jag har en alldeles fantastisk amaryllis som blommar just nu, den token. Röd och grann står den i mitt vardagsfönster. Kanske får den mig att känna mig lite mer gulkul idag på påskafton? I vart fall ska jag gå ut och köpa nåt godis att lägga i mitt påskägg. Nä, jag har inte fått nåt påskägg i år och jag har heller inte gett bort nåt.
En av mina amaryllisar tokblommar!
Långfredagens behållning var boken jag läser, men också TV-serien om Kerstin Thorvall, Det mest förbjudna. SvT sände första delen på långfredagen och de två återstående delarna sänds idag och på påskdagen.
Det här inlägget är tidsinställt, så om jag inte vaknar på påskaftonen (en månad kvar till min femtiofjärde födelsedag) – det vet ju bara Gud om jag gör – lever i vart fall mina ord kvar. Forever and ever, eller i vart fall så länge WordPress existerar. Alltid retar jag nån…
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Ironi, Personligt, tagged After Eight, alsace, Amarone, arla morgonstund, äta, blogg, boktips, chef, dator, distans, efter åtta, favvo-tischa, fredag, fynda, gaffel, gofika, gott, gott humör, hasta iväg, hundväkteri, jobb, jobba stenhårt, kaka, kämpa, kollega, konstiga människor, kultur, kulturknutte, lagom kaxig, läsa, löpning, lördagsförmiddag, leka stamrenovering, lera, leva, lever, livet, mage, naturvetare, nya äventyr, onsdag eftermiddag, prioritera, räkstubbe, rinna ut som sanden i timglaset, rusa vidare, sakna, samtal, sömn, sociala medier, sova, sovmorgon, stötta, tillvaro, torsdag, Twitter, utbyte, vin, vinfynd, zinfandel on 20 februari 2016|
Ett lördagsförmiddagsinlägg.
Klockan är efter åtta. Bilden visar dessutom hur många After eight jag åt igår. Många…
Ja, som rubriken säger, lever äter jag inte men gör. Jag gissar att många har saknat mig eftersom jag inte har bloggat sen igår morse (<== ironi). Jag har haft fullt upp med att leva, det vill säga kämpa för tillvaron och även njuta av den. Nu är klockan… efter åtta och jag tar mig en liten stund vid datorn innan jag ska rusa vidare i livet.
Det blev en liten sovmorgon i morse, även om somliga i huset tycktes leka stamrenovering. Jag mindes nattens dröm och rekapitulerade den. Den involverade hundväkteri åt okänd kollega, lera samt löpning. Det enda jag kan tänka mig i detta är hundväkteri, resten begrep jag inte.
Men det var fredag igår och mitt goda humör tycks rinna ut med sanden i timglaset. Jag jobbade stenhårt med det jag fått veta ska prioriteras. Ända fram nådde jag inte igår, men det finns ännu tid kvar. Runt omkring oss får NK* och jag mycken verbal uppskattning. Min chef på distans stöttar på helt rätt sätt. Resten kan jag inte säga mycket mer om förrän jag har deltagit i ett samtal på onsdag eftermiddag. Samtal. Vad Det Nu Innebär… Till dess får jag finna mig att jag inte sover så bra, nåt som i stället ger tid för mer läsning i arla morgonstund. För att peppa mig själv iklädde jag min favvo-tischa igår också. Den får jag känna mig lagom kaxig i. Och nya, spännande konstellationer igår gav vid handen att naturvetare faktiskt är rena kulturknuttarna. Trevligt med utbyte av boktips vid gofikat!
Detta bildspel kräver JavaScript.
Jag lämnade byggnaden en kvart före ordinarie arbetstids slut, men jag hade ju jobbat in den tiden på torsdagen. Tog en annan väg hem och plockade upp Fästmön på vägen. Vi åkte och fyndade vin och gott att äta. En del försvann ner i våra magar igår, annat kanske åker ner idag.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Nu ska vi hasta iväg på nya äventyr. Den här helgen är fullt intecknad och omfattar förutom vissa ärenden, även födelsedagsfirande och museibesök med mera. Jag hoppas att DU får en riktigt bra helg! Du får gärna lämna en hälsning i en kommentar. Bloggen finns nämligen fortfarande kvar, men se Twitterkontot är jag på väg att avsluta. På Twitter finns nämligen bara konstiga människor, nästan, förut Lisa och Inger. 😆
*NK = Närmaste kollegan
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 