Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kött’

Ett inlägg om årsdagar.


 

Vid lunchtid for vi ut på landet. Det var faktiskt lite soligt då och vi var dessutom aningen uppklädda. Skälet till vår utflykt och klädsel var att vi ju skulle fira en 60-åring. Egentligen infaller Dagen i morgon, men firades idag. Inget att tjafsa om.

Ölburk med text Inget tjafs

Inget tjafs ens på ölburken.


Vi inledde med sång
och för det blev vi bjudna på kött och potatissallad och sallad med olika sorters dryck till. Jag körde bil och drack därför bubbelvatten utan alkohol men med smak av citron. Somliga drack både öl och vin och nån tog en likör till kaffet…Själv mumsade jag i mig en enorm bit tårta som H hade gjort (totalt sex stycken…). Den var så god att det bara smälte i munnen.

Tårta

Den smälte i munnen…


Det var trevligt 
vid bordet där jag satt. Mina närmaste bordskamrater var Fästmön, H och Annas snälla mamma med man. Lite senare kom farbror Bosse (min blivande svärfar, fast han nog inte vet om det) och ett och annat barn och barnbarn till jubilaren. Nyaste barnbarnet var för övrigt bara 20 dagar ungt…

Men man ska inte sitta för länge när det är öppet hus. Vi for tillbaka till stan efter ett par timmar. Tog vägen om Gamla Uppsala och loppisen intill Mjödstugan. Jag såg en helt underbar kinesisk svart träask där, fast 150 kronor avgjorde att den fick vara kvar. I uthuset såg vi ett och annat. Jag kunde inte låta bli att undra över priserna på några gamla vinflaskor med innehållet kvar. Kom mig dock inte för att fråga, för jag skulle ju inte handla nåt.

Ch Timberlay 1959

En flaska Chateau Timberlay årgång 1959 var till salu.


Vidare såg jag en och annan fantastisk ljuskrona 
och en trattgrammofon med en tratt så turkos att jag nästan började gråta.

Tratt

Tratten på grammonfonen var turkos. Ljuset i uthuset var för dåligt för att bilden skulle bli riktigt bra.


Sen for vi vidare till Black Brook först, 
därefter till Tokerian. Hittade middagsmat till i morgon för nästan halva priset. En godisbunke fick följa med i påsen. Anna bjöd på kycklingburgare och jag var lite hungrig eftersom jag ju inte åt köttet som serverades på kalaset.

Om sju år blir jag 60. Det låter gammalt, men T, som vi firade, är som en pojke fast farfar – och morfar – han är. Jag känner mig ändå äldre än de flesta. De senaste sex åren har tärt. Men jag tackar i alla fall WordPress för den fina badgen, trofén. Idag har jag bloggat här i sex år…

Trofé på sexårsdagen hos WordPress

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett svängande inlägg.


 

Januariregn på fönstret

Januariregn på fönstret häromdan, vilket gjorde att all snö var borta igår, nästan.

Ja jisses det här vädret! Man kan tro att det är april. Igår mitt på dan traskade vi över till Tokerian, Fästmön och jag. Då var det soligt som en vårdag och snön hade i princip smält bort. Det var fläckvis lite halt, med betoning på lite.

Vi tog Den Långa Vägen till affären för att få ljus och luft. Min häl har börjat bråka igen, så det var ingen behaglig promenad, tyvärr. Men fram kom vi och mat inhandlades. Jag hade en kupong som Willys+-kund och den gav god rabatt. Hemma igen var jag helt slut i rutan. Jag vill så mycket, men tycks orka så lite. Luft och ljus behöver jag få mer av, helt klart, men det är lite svårt när man har dumma hälar.

Appassimento

Appassimento var fin till pulled turkey.

Igår serverade köket i New Village pulled turkey. Det blev rejält med kött över till Annas matlåda idag. Den tråkmajan jobbar nu och ända till i kväll. Vi avnjöt ett par glas vardera (små glas) av den andra flaskan vi köpte för julklappen (presentkortet) från Den Hjärtegoda. Det blev flaskan som Anna valde, Appassimento. Jag tyckte att den var lite godare än Zensa som jag valde. Vilken tur att det finns var sitt glas att avnjuta till goda ostar i kväll när Anna har jobbat färdigt!
Tack för två goda viner, LE! <3

Det trådlösa nätverket här hemma funkar skitdåligt och jag håller på att semla (nej FY! Såna estimerar vi inte!) samla ork för att ringa igen. Igår försökte Anna sitta vid sin dator en stund på eftermiddagen/kvällen, men Bredbandsbolagets skitrouter ger så svag signal att det var helt värdelöst. Trådlöst via Brebandsbolaget = värdelöst, alltså. Det har tidigare fungerat ganska bra, även om det har varit långsamt då och då. Segheten drabbar förstås även vår surfning på mobilerna. Synnerligen irriterande, för jag betalar i dagsläget ganska jävligt mycket pengar till Bredbandsbolaget…

Att ringa tarvar kraft. Mina orksignaler Mina kraftresurser är decimerade just nu efter en annan grej i morse. Min a-kassa är så fiffig (<== ironi) att den skickar mejl till min skräpmapp om att jag har meddelanden att läsa på Mina sidor. Såna mejl skickar a-kassan alltid ut på fredagsnätter. Eftersom meddelandena i nio fall av tio är obegripliga behöver man ringa och prata med En Människa. Men det kan man ju glömma en lördag. Den här gången efterfrågar man ett arbetsgivarintyg eftersom man bestämt hävdar att jag har ett deltidsarbete.

Var då???

undrar jag och tänker otroligt fula saker om deras skitsystem.

Snö utanför

Och så blev det vinter igen i natt. Det snöar och snöar och snöar. Fortfarande…

Och så en U-sväng tillbaka till vädret. I natt blev det nämligen vinter igen, tyvärr. Det har snöat och snöar massor. Eftersom temperaturen ligger runt nollan är snön blöt och tung. Jag skottade lite utanför garaget innan jag skjutsade Anna till jobbet, men skyffeln är med in – det lär ju komma mera. Ryggen gillar inte alls att skotta. Tyvärr har den inget val.

En otroligt trist dag ser detta ut att bli. Jag har kört en maskin tvätt och hängt den och nu ska jag strax bädda rent. Mamma ska få ett telefonsamtal så snart telefonen har laddats upp efter senaste telefonkön.

Kvällen har emellertid ett par höjdpunkter: dels slutar Anna klockan 20, dels börjar en ny brittisk kriminalserie på SvT1, Grantchester i sex delar. Vad jag förstår utspelar sig serien 1953 utanför Cambridge där en präst och en polis löser mordgåtor tillsammans.

Nu har jag blabbat om min fredag och lördag. Kan inte du blabba om din? Vad gör DU idag???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett julbordat inlägg.


 

När man ska äta julbord i Uppsala tycker jag att det passar bäst att äta det i klassisk miljö. Fästmön och jag har förr om åren ätit på Scandic Nord och varit väldigt nöjda, men efter det snorkiga bemötande jag fick förra året i telefon intar vi julbord på ett annat ställe. Två år i rad har vi nu ätit på Odinsborg i Gamla Uppsala. Betalade gjorde vi själva, för ingen arbetsgivare upplät sin börs för oss.

Ofta gott är

Visdomsord på Odinsborg.


Det jag gillar bäst med Odinsborg
är egentligen varken maten eller den musikunderhållning som utlovades (vi smet just som underhållningen började) – utan det är det goda bemötandet. Det är glada och trevliga människor som arbetar där, från det att man ringer och vill boka bord till dess att man hämtar ut sin jacka i garderoben. Ett exempel:

Jag tyckte att jag var ute i god tid när jag bokade bord, men eftersom det var underhållning samma kväll blev borden snabbt bokade. Trots detta ordnade personalen en trevlig plats åt oss två – inte på nåt undantag, inte heller mitt i nån gång utan på ett alldeles utmärkt ställe. Väl planerat!

 Prima julsnaps

Julsnapsen var prima!

Serveringen och beställningen av drycker sköttes av, vad vi såg, tre personer. Det gjorde dessa galant! Det var minimala väntetider på det mesta. Däremot hade vi gärna bistått med en del andra tips och råd vad gäller planeringen, till exempel placeringen av bestick och tallrikar (det var stundtals omöjligt att tränga sig fram till det enda stället där de fanns) och hårdosten (den vill man ju ha på smörgås till maten, inte till dessert). Och det var lite frustrerande att potatisen hela tiden tog slut, liksom kaffet mot slutet av kvällen.

Maten då? Eftersom jag inte äter kött blev det mycket från sillbordet för min del. Och lax. Den varmrökta laxen var jättefin, men sillarnas inläggningar var lite tama. Ägghalvorna var delade på fel ledd, enligt mig, vilket gjorde att de vippade hela tiden. Potatisen låg i lite vatten, vilket gjorde den väldigt mosig och blöt och inte särskilt god. Dessertbordet var det bästa på hela jordbordet, tycker jag. Där fanns såväl färsk som konserverad frukt och både köpegodis och ”hemlagat” godis. Utöver detta fanns bland annat struvor, kladdkaka, chokladpuddingar och andra små desserter i glas med mera med mera. Några bilder tog jag inte – det var alldeles för trångt och för mycket folk samt dåligt ljus.

Folket som var där var väldigt blandat. Det var trängsel in i lokalen när vi kom. (Bakom oss stod ett något överförfriskat par alldeles för nära oss. Det var inte roligt att höra deras slaskiga kyssar i mina öron eller känna deras kroppar trycka på.) Enligt personalen var det mycket företag just igår kväll. På ena sidan hade vi ett trevligt sällskap med en ursöt och glad liten kille (vi satt hela tiden och försökte gissa vilket språk de talade på); på andra sidan hade vi ett större sällskap varav en person antingen gapade och skrek eller hånglade med sin bordsdam. Ja, de drack en del också, men åt desto mindre. När mannen hade vräkt ur sig

Heil H****r!

hade han liksom sagt det dummaste man kan säga och hans sällskap tycktes skämmas. Mannen och hans bordsdam lämnade tack och lov stället strax efteråt för att förhoppningsvis nyktra till nånstans där ingen hörde alla grodor som hoppade ur näbbarna.

Mitt eget sällskap var det bästa, förstås. Anna var söt och rolig som vanligt, men vi hade svårt att föra en dialog i larmet av alla kacklande människor. Här är en stilstudie, dock i ljus som var dåligt för foto:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Toffelomdömet för julbordet på Odinsborg blir högt. Bästa betyg får personalen (särskilt personen med det vackra namnet som serverade oss våra drycker), lägsta betyg gapiga gäster som skriker rasistiska slagord. Maten hamnar nånstans mitt emellan. Det var helt klart värt 475 kronor/person.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Vi tog buss nummer två
en bit av vägen både dit och hem. På hemvägen noterade jag en person som uppenbarligen inte fått nån god uppfostran hemifrån. Skäms att sitta med skitiga skor (det regnade ute och Gamla Uppsala är lite av en byggarbetsplats just nu) på bussätet mitt emot!

Fötterna på sätet

Dålig uppfostran! Skäms!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett undrande inlägg.


 

ICA Solen är världens bästa mataffär. Men ibland blir den, precis som Tokerian, lite wild and crazy. Smörgåsmaten nedan har fått ett rätt fantasifullt namn, tycker jag. Snudd på ekivokt på vissa språk…

Kyckling Cocoq

Kyckling Cocoq låter nästan ekivokt.


Nä, Kyckling Cocoq
har jag aldrig hört talas om. Har du??? Fast jag har heller aldrig hört att bröd är kött…

Delikatesslimpa

Är bröd kött, ijenklien?


Nån måtte ha haft 
riktigt roligt med märkningsapparaten, tror jag. Och det behövdes nog när där understundom traskar omkring SUUURA kunder…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett undrande inlägg.


 

Mat är viktigt! Därför kommer en matfråga även denna vecka. Många av oss tycker att det är dyrt, en del av oss äter mer av det i stället för kött och några är överkänsliga/allergiska. Tofflan undrar hur många gånger i veckan du äter fisk eller skaldjur.

Frågan finns under rubriken Tofflan undrar… här intill i högerspalten. Det är också där du kan kommentera ditt svar, inte här.

Tack på förhand för din medverkan!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett förvånat inlägg.


 

Vi har varit på shoppingtur. Vi har varit på shoppingtur heeela eftermiddagen. Och det som nästan var mest minnesvärt var denna konstighet, som får mig att undra om skyltmakaren på ICA Kvantum är rekryterad från Tokerian:

Kokt ris fast kött

Kokt ris? Fast det är ju kött, väl..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett loppis-inlägg.


 

Häromdan såg jag en annons om att Emmaus i Gryttby har öppet tisdag – söndag klockan 12 – 17.  Fästmön och jag har som tradition att åka dit minst en gång varje sommar. Idag gjorde vi årets tur.

I år kändes prylarna och organisationen av dem betydligt bättre än tidigare år. Bäst gillar vi emellertid bokrummet i huvudbyggnaden. Och det var därifrån det följde med oss saker hem – var sin bokkasse, helt enkelt. En pocketbok kostar tio spänn, en inbunden 30, så det är inga stora summor vi snackar om. Anna hittade en av Maria Langs ungdomsböcker som saknades i min samling efter en översvämning i mors och fars källare, där mina böcker förvarades. I övrigt fyndade jag Iliaden och Odysséen (dessa kostade 35 spänn styck) och några modernare verk.

Det blev både fika och glass utomhus, för vi hade tur med vädret trots att man lovat sämre sådant. De mjuka kakorna kändes inte helt nybakta utan lite torra. För övrigt är det aningen ofräscht utomhus där man fikar. Det kliade i Annas fingrar att fixa ett och annat.

En fin utflykt blev det i alla fall. Och när vi kom hem hade mamma bara ringt en gång. Jag ringde upp henne så hon fick prata av sig om hantverkarna och sin oro för möbler som inte flyttar sig av sig självt. Det är inte lätt att vara gammal och handikappad.

Nu står en pulled turkey i ugnen. Det är första gången för min del som jag ska äta sånt kött, så jag är aningen spänd. Jag köpte en kalkon som var förkokt, så denna ska bara vara inne i ugnen i 40 minuter. Rapport kommer senare!

Kommentera gärna vår loppistur. Här kommer ett bildspel från våra äventyr idag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 392 andra följare