Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘gorgonzolasås’

Ett matigt inlägg.


 

Glas med Il Forno ItalianoIdag har Fästmön och jag varit förlovade i sju år. Men av jobbskäl firade vi detta igår i stället. Vårt självklara val var Il Forno Italiano, där vi åt vår allra första middag som förlovade den 8 november 2008. Så här sju år senare kan jag konstatera att maten håller samma höga kvalitet som då. Ändå förstörde ett enda misstag hela upplevelsen för oss igår. Och då är jag inte ens säker på att det var ett misstag från personalens sida – mer troligt var det ett medvetet och på stället vedertaget sätt att säga tack & hej till gäster. Var det för att vi inte fattade det som vi inte fick några chokladkarameller till notan..?

Jag bokade på ett smidigt och enkelt sätt bord via restaurangens webbplats. En bekräftelse via e-post lät mig veta att bokningen gått fram. Klockan 18 lördagen den 7 november, bord för två. Inte tänkte jag på att det stod en sluttid. Men jag borde ha tänkt lite sen, när vi kom på plats igår, och blev anvisade ett bord inne i ett hörn, bredvid ett bord där en liten familj just höll på att avsluta sin måltid. De skulle välja dessert och fick då av serveringspersonalen veta vilka rätter de inte kunde välja eftersom de tog för lång tid att tillaga och klockan var 18… Jag lyssnade med ett halvt öra och blev lite störd, men gissade bara att familjen kanske kommit hit tidigt och utan att reservera bord.

Gamberi förrätt

Gamberi al lardo.

Till förrätt valde Anna en skaldjurssallad, Insalata mista di gamberi, och jag Gamberi al lardo. Mina jätteräkor låg på en bädd av ruccola, basilika och spenat. Räkorna var fasta, fina och smakrika, men grönsakerna – basilikan? – något beska. Vi serverades också bröd med aioli och chilitomatröra till. Rörorna var underbart goda, även om chilitomatröran kunde haft mera sting. Vissa brödbitar var väldigt torra, nåt som efteråt fick mig att undra vilken vända – den tredje? – de var ute på bland borden.

Av serveringspersonalen blev vi rekommenderade ett medelfylligt rött vin av Barolotyp som jag inte hittar i vinlistan på nätet. Det skulle funka till såväl skaldjur som kyckling och det gjorde det. Nu föredrar jag tyngre viner, men till det vi åt var detta vin ett perfekt val, även om jag tyckte att priset var i saftigaste (!) laget – 550 kronor var flaskan definitivt inte värd.

Filetto di pollo alla Milanese con pappardelle

Filetto di pollo alla Milanese con pappardelle.

Till huvudrätt, primi, valde vi båda Filetto di pollo alla Milanese, det vill säga kycklingfilé på pappardelle med gorgonzolasås. Jag bad att få slippa det knaperstekta baconet ovanpå och det gick bra. Rätten innehöll även soltorkade tomater. Dessa plus baconet för Annas del och såsen gjorde anrättningen väldigt salt, men det hade vi liksom gissat innan. Det var rikligt med kycklingfilé och mycket gott.

Efter intagen huvudrätt bad vi att få vänta en stund innan vi beställde dessert. Det fick vi – i fem minuter. Anna beställde en Pannacotta Classica och jag en Mousse alla casalinga. Det var kladdkakans dag igår, men nån sån stod inte på menyn, inte ens den klassiska chokladtårtan, till min förvåning. Till desserten valde Anna en dubbel macchiato och jag en dubbel espresso. Skillnaden mellan kaffesorterna visade sig vara en halv tesked mjölk som flöt ovanpå Annas kaffe.

Dubbel espresso

En dubbel espresso.

Och nu kom det som förstörde hela vår upplevelse. Vi fick våra koppar kaffe först och såg fram emot desserterna. Men i stället för att komma med dessa kom serveringspersonalen med… notan… Jag var övertygad om att det hade blivit ett misstag, protesterade och sa att vi inte hade bett om notan utan beställt dessert. Serveringspersonalen tittade på mig, sa nåt obegripligt (nej, inte på italienska utan på perfekt svenska) och gick. Notan låg kvar. Strax var personalen åter vid bordet. Med våra desserter? Nej, med en betalkortapparat!!! Jag sa då i avmätt ton att jag ville betala kontant. Vid nästa besök kom våra desserter.

 Brun och vit chokladmousse

Mousse alla casalinga.


Uppenbarligen hade jag missat
att vi hade exakt två timmar – och inte en minut mer! – på oss att äta vår trerättersmiddag. Det kändes otroligt fräckt att få notan till bordet innan vi ätit färdigt. Kanske hade det varit bra om serveringspersonalen åtminstone lite diskret hade upplyst oss om att vår tid på restaurangen närmade sig sitt slut. Men… att överhuvudtaget ha en sluttid för ett restaurangbesök tycker jag är… skit, på ren svenska! Att göra ett besök på en fin restaurang är en upplevelse för mig, inte ett sätt att snabbt fylla magen med mat. Dessutom betalade jag över 1 300 kronor för vår middag. Då kan i alla fall inte jag låta bli att tycka att det är närigt att försöka klämma in så många gäster att det blir som att äta på löpande band.

Det samlade Toffelomdömet för maten blev högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Toffelomdömet för sluttid för restaurangbesöket blev

hundbajs

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om det som har varit och det som komma skall.


För dig som inte orkar
med att läsa så mycket kommer här en resumé av Tofflans helg. Först i text sen i bildspel:

I fredags snöade det och Lucilles babes gjorde en jättefin snögubbshund. Fästmön anlände och efter en shoppingtur på Tokerian mumsade vi i oss goda ostar, smakrika kex och ett svindyrt Amarone. Jag gladde mig åt ett bokpaket som anlände till postboxen. 

I lördags firade vi först Annas snälla mamma. Det blev så himla lyckat eftersom hon vann på båda lotterna vi gav henne. Dessutom fick vi underbart god tårta, med lemon curd emellan lagren. På kvällen tog vi bussen in till stan. Då hade all snö försvunnit och det var bara mörkt. Vi gick till vårt favoritställe – utan att ha bokat bord. Som tur var fick vi plats! Där drack vi ett ännu mer svindyrt Amarone och åt god mat. Desserten var fantastisk, till exempel.  Vinet dekanterades och serverades ur en märklig skapelse, en sorts liggande karaff. Det var ljuvligt och passade utmärkt till kycklingfilén och sältan i gorgonzolasåsen och de soltorkade tomaterna.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Idag är det söndag.
Jag har tillbringat ett par timmar vid datorn och sökt jobb. Den tjänst jag har just nu är ju bara en visstidsanställning som nyligen blev förlängd mars månad ut. Därför gäller det att ta nya tag med jobbsökeriet. Hur det blir med den utlysta tjänsten jag nu vikarierar på vet jag inte. Jag fick en del information i fredags som naturligtvis påverkar mig: should I stay or should I go..?

Anna är och tränar och jag ska fräscha till mig lite och förbereda mig inför morgondagens jobb. I morgon går jag ut med ett väldigt positivt pressmeddelande. Det är inte alltid man får skriva såna!

Solen gör sina tappra försök att titta fram, så kanske tar vi en promenad i eftermiddag, Anna och jag. Framåt kvällen åker vi till biltvätten och passar eventuellt på att äta på närbeläget ställe.

Jag funderar vidare på saker och ting och undrar varför en del manspersoner, som nån sorts tics, tar sig på p (ja, du får lista ut själv vad p står för!) då och då. Är det för att de

  1. vill kolla att den är kvar?
  2. vill justera den?
  3. kliar på den hela tiden?
  4. vill lukta på sina fingrar efteråt?

Seriöst, vad har DU gjort i helgen? Skriv gärna några rader och berätta! Jag är nyfiken som vanligt.


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår slog vi på stort. Lite grann, i alla fall. Det får man lov att göra när man har fått lön, men samtidigt känner sig risig. Vi tog en bil till Il Forno där vi hade bokat bord klockan 20.

För en gångs skull provade var sin ny förrätt. Jag tog jätteräkor på bruschetta med tomatröra. Underbart gott! Tyvärr är bilden – tja, alla bilder från kvällen skitdåliga. Skulle verkligen behöva en ny kamera/mobil…

Jätteräkor på bruschetta.


Det var skönt och lyxigt
att sätta sig till bords, välja god mat och dryck och bli serverad. Dessutom, att slippa diska och att få skjuts både till maten och från maten. Min häl var ond igår på eftermiddagen, så ond att jag grinade, faktiskt. Fast jag låtsades förstås att det var regndroppar eftersom vi var utomhus, jag måste ju tänka på min image.

Vinet för kvällen blev ett fylligt och pepprigt Solane. Det visade sig vara Il Fornos sista flaska av just den här sorten. Vinet gick fint till sältan i maten.

Gott vin – och restaurangens sista flaska av den här sorten!


Huvudrätten
visade hur konservativa vi är! Men varför ändra sig när man vet att en rätt är urgod? Vi tog kycklingfilé i gorgonzolasås, Fästmön med bacon, jag utan. Till detta potatis.

Urgod huvudrätt! Varför ta nåt nytt då?


Vi skippade dessert
eftersom vi ju hade godisbunkar hemma, men jag tog en dubbel espresso så jag inte skulle somna i taxin hem.

Vad tyckte vi om övrigt under kvällen då? Tja, man undrar hur småflickor har råd att gå på denna restaurang. Och när de väl gör det, kan de inte klä på sig ordentligt? Shorts och linne i höstkylan. Nej, fy så opassande!

Servicen var förhållandevis god med tanke på att restaurangen var fullsatt. Vi hade fyra olika personer som tog beställning, serverade, plockade ut och kom med notan. En av servitörerna var lite stressad och kastade bestick omkring sig…

En gaffel hamnade på golvet när det skulle dukas.


Men värst var nog sällskapet
vid bordet bredvid. Av nån anledning hölls det kramkalas och nån i sällskapet vispade ner nånting från väggen som alldeles tydlig gick i kras. Men inte ett ord om detta nämndes till personalen. Ouppfostrat!

Hemma i New Village igen blev det lite TV-deckare och godis innan vi kröp till kojs vid midnatt. I morse blev jag väckt vid sextiden av att somliga hade skrikkonsert. Hela morgonen, fram till dess att vi klev upp vid halvtio, var det sen show av allehanda irriterande slag. Förutom skrik även en hel del dörrsmällande och sakkastande. GROW UP nån gång. Fort!


Livet är kort.

Read Full Post »

I morse var det inte fullt lika kallt som igår när Fästmön väckte mig, bara -17,7 grader. Jag var jättetrött, men kunde tack och lov somna om efter den tidiga morgonutflykten. Sov ända tills klockan var tio över nio. Hade tänkt bädda rent i morse, men det gick så snabbt med vädringen – man kan ju inte ha vädringsfönstret öppet mer än några minuter – så chup, chup var sängen bäddad med de inte helt fräscha bäddseten.

Det är ingen sol idag, men det är så där vintrigt vackert ute. Träden är fantastiska och jag borde ge mig ut och fota. Nu har temperaturen stigit till cirka -13 grader, fast även det känns väldigt kallt för fingrarna som ju måste vara handskfria när man fotar. Nej, jag stannar inne!

En trädbild från i morse.


Vad händer idag?
Anna jobbar till klockan 14 och ska hämtas då. Innan dess ska jag läsa lokalblaskan och se på torsdagens avsnitt av Antikrundan som jag spelade in på DVD-hårddisken. Jag har ägnat mitt tangentbord till stordatorn en stunds finputsning. Den gula slimen jag fick i julklapp av Linn nådde ju inte riktigt ner mellan tangenterna.

Slimen nådde inte riktigt ända ner mellan tangenterna.


På jobbet hittade jag en sorts tangentbordstopz
som visade sig vara fenomenala just för att komma ner och peta och rengöra. Knyckte med mig en hem och nu när jag har kört med den mellan tangenterna känns tangentbordet riktigt fräscht igen. Tänker nog ta lite slime att sluta av med, för det desinficerar tangenterna och får dem att dofta fräscht av citron.

Tangentbordstopz kommer man ända ner med mellan tangenterna.


Melodifestivalen…
Jaa, jag måste ju säga att årets första deltävling var en stor besvikelse! Den fick mig att undra om man hade samlat alla dåliga bidrag i denna första tävling. Då kan det ju bara bli bättre sen! Fast å andra sidan blir det ju svårare för bra bidrag att komma till final. Men, men, det är ju bara en låt som ska vinna och jag tror inte att det blir nån av dem som gick vidare igår. Vi får se nu hur det blir nästa lördag. DÅ VI FÖR ÖVRIGT OCKSÅ FIRAR EN 21-ÅRING!!!

Gårdagens TV-kväll rundades av genom att vi försökte titta på ett av de nya Sherlock-avsnitten. Men Anna somnade och jag var okoncentrerad – jag tycker att nya Sherlock är lite… hattigt… Jag uppfattade dock ett litet HBTQ-tema, men… Nej, det var ingen bra TV-kväll i går, det är bara att konstatera!

Vi drack en av de tre flaskorna amaronevin till middagen igår. Jag måste säga att när det gäller viner är det verkligen skillnad mellan skit och pannkaka! Det här vinet, Amarone Tommasi, var suveränt gott! Jag hade gjort min fantastiska italienska pastasås med vin i såsen (dock inte amarone i såsen utan hemtrampat!). Det gjorde att vinet fick en kryddig smak. När vi sen tog ett glas utan mat blev eftersmaken närmast åt gräddkolehållet. Å så gott och TACK snälla fakultetsraringar!!!

Mycket gott till vinig pastasås, men också till eftersnack!


I kväll blir det inget vin,
men jag ska slå till i köket med att steka kycklingfiléer och göra gorgonzolasås samt potatisgratäng. Fast… ett glas rött till detta är ju aldrig fel, vid närmare eftertanke… Tål att tänkas på!..

Read Full Post »

Ibland när man kommer till ett nytt jobb kan man mötas av en viss försiktighet. Lite avstånd. Man blir betraktad en stund, ett par dar. Jag har blivit en fena på att se hur nya människor ser på mig – och om blicken är skeptisk, vänlig, nyfiken eller avståndstagande. Vid eftermiddagsfikat igår diskuterade vi hur decennier får representera olika stilar och moden. Till och med en av professorerna deltog. Föreställningen om att här råder en strikt hierarki känns inte riktigt applicerbar här. Jag upplever dessutom att institutionen har högt i tak – på flera sätt…


Här är högt i tak – på flera sätt.


I onsdags, när det var min första arbetsdag
på nya stället, fick jag en guidad tur av M bland medarbetarna. Problemet var bara att så många var på andra aktiviteter. Inte så många häckade på sina kontor. Därför skrev jag ett mejl till alla dan därpå där jag presenterade mig lite och berättade vad jag ska göra på jobbet samt bjöd in till samtal. Att jag skrev på två språk blev väldigt uppskattat, tror jag!  Nog inser jag med mitt förnuft att jag inte kan intervjua alla 50 personer som arbetar här, men några ska jag i alla fall träffa. Jag har bokat in tre möten/intervjuer hittills. Idag har många kommit förbi mitt kontor för att hälsa och en del har haffat mig i korridorerna. Jag smyger nämligen omkring lite i korridorerna här – av flera skäl. Jag fotar, förstås, men jag känner också in miljön och människorna som arbetar här. Småpratar lite. Lär känna. Hur ska jag annars kunna göra en översyn och ta fram en plan för kommunikationen på institutionen?

Det snöade bara lite fint i morse, men det var fruktansvärt halt och kylan håller i sig. Termometern visade runt -13 grader. I kväll kommer Fästmön – det känns som om det var evigheter sen vi sågs. Det blev ju inte så mycket förra helgen eftersom min mage var i olag. Elias gick tillbaks till skolan i onsdags och jag hörde igår kväll att han var duktig och kämpade med läxorna. Trots att han var hemma och sjuk och borta från skolan ungefär en vecka har han kommit ikapp och kunde lämna in idag. Det tycker jag är jättebra jobbat! För faktum är att jag också tycker att de har ganska många läxor – de går ju bara i andra klass…

I afton blir det fredagspizza, men resten av helgen tänker jag vara kockig och slå på stort i köket. Till lördagsmiddag planerar jag pasta och italiensk färssås med massor av vin. Till söndagen blir det kyckling i gorgonzolasås, serverat till potatisgratäng med massor av vitlök. Anna jobbar som vanligt, två tidiga morgnar, men samtidigt slutar hon också tidigt så vi kanske kan göra nåt på eftermiddagen.  På lördag kväll bänkar vi oss förstås framför TV:n för att se den första deltävlingen i Melodifestivalen 2012  . Jag försöker live-blogga då och jag hoppas att du hänger på och kommenterar – om du inte har nåt bättre för dig! Den som vill kan smyglyssna och smygtitta en minut på bidragen redan nu kan göra det här!

Read Full Post »

Dagen igår blev ÄNNU varmare än lördagen… Vi satt på ballen* så länge det gick, men sen fick det bli vardagsrummet där det ändå var hyfsat svalt. Det blev lite jordgubbar och mjölk på eftermiddagen. Smakade gott och var faktiskt avsvalkande. Jag läste en del igår och fick äntligen börja på en ny bok.

Tog en dusch framåt kvällen, men var lika varm efter den. Fästmön messade en bild på ett bett som Linn fått på benet. Det såg hemskt ut, som ett elefantbett! Ingen vet vad det är, möjligen broms. Hoppas hon håller koll på det så att hon inte behöver träffa en doktor…

Vid 18.30-tiden beställde jag taxi och precis när den kom messade Anna att hon hade missat bussen ute i Förorten och skulle bli en halvtimma försenad. Mamma och jag åkte till Il Forno i alla fall, medan vi kom överens med Anna om att hon skulle komma senare och mamma och jag kanske tjuvstarta.

Jag hade bokat bord när vi kom, men det fanns det ingen anteckning om… I stället fick vi välja bord inomhus – för alla andra gäster satt utomhus. Mamma ville hellre sitta inne. Jag hade också frågat personalen när jag ringde och beställde bord om de kunde ordna några rosor på bordet – såsom de gjort för fem år sen när vi var där och firade mammas 70-årsdag. Men se det kunde de inte

…för vi har nya ägare sen dess…

Det var ju också ett… svar… skäl… Tyckte det var en lite trist attityd, jag hade ju meddelat att jag självklart var villig att betala för såväl blommor som besväret. Men tyvärr, tyvärr, det var väl för jobbigt…

Anna blev inte så sen som vi först trott, så jag beställde en förrätt till henne också. Det blev en sedvanlig bruschetta med tomater och ost, massor av vitlök, ett par oliver och basilika. Smälte som vanligt i munnen… Till huvudrätt var jag tråkig och valde min sedvanliga kyckling i gorgonzolasås men utan bacon. Anna tog lax med potatispuré med parmesan.


Laxen låg i spenatsås som såg allt annat än god ut, men som smakade rätt OK. Potatispurén med parmesan var suverän! Jorå, jag var där med min gaffel och smakade!

                                                                                                                                                       Mamma tog saltimbocca, kalv med bacon, och ett glas vitt alkoholfritt. Jag fick skära köttet åt henne, men det såg lövtunt och fint ut.


Mamma var nöjd med maten.

                                                                                                                                              Kvällens höjdpunkt tyckte jag att desserten blev! Vi tog alla tre kaffe samt jordgubbsmousse med kanderade nötter och choklad. Mycket syrligt och inte alltför tungt!


Syrligt och gott till efterrätt!

                                                                                                                                                        Det blev taxi även för hemfärd, det funkar inte med buss riktigt för mamma, som har svårt att gå. Anna och jag satt en stund på ballen och svalkade av oss, medan mamma kollade slutet av fotbollsfinalen innan hon joinade oss. Eftersom Anna skulle upp och jobba tidigt idag så blev det sänggång för henn vid 23-tiden. Jag satt en stund med mamma, men följde sen Annas exempel. Ville ju också få en liten egen, privat stund med min älskling.

Det var varmt, hett, i sovrummet och takfläkten får verkligen jobba hårt på övertid och på högsta varvtal. Vi sov väl sisådär. Jag skjutsade Anna till jobbet i morse och sen var tanken att jag skulle ta min morgonpromenad. Men jag orkade inte. Det var då redan 24 grader ute. Så jag gick och la mig och läste en stund, försökte somna om, men det gick inte. Och då åkte lilla datorn fram!

Idag blir det troligen en tur ut till landet, till klädvaruhuset Thuns i Faringe. Jippi, shopping i värmen! 😀 Tisdag och onsdag har inga klara ”program” än, men på torsdag har jag bokat tid för mamma hos min frissa (födelsedagspresent) och då tänkte vi också ta en tur på stan. (Mer shopping, ÄNNU MER jippiiiii!)

                                                                                                                                                        *ballen = balkongen

Read Full Post »