Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skönt’

Ett jobbigt inlägg.


 

 Koala i krukväxt

Tofflan i djungeln..?

Oj va jag har jobbat idag! Och så härligt det var! Det har varit fullt ös hela dan, med stort som smått. Och det trillar in saker hela tiden. Känslan av att jag befinner mig i en djungel, en skön djungel, är stor. Mitt självförtroende har inte varit på topp på länge, så det kändes så gott att jag baske mig har fixat allt jag gett mig på. Sen är naturligtvis inte allt färdigt än – det tar längre tid än en dag. På fredag är det premiär för… en blogg med nyheter från ledningen som jag ska skriva. Det uppdraget fick jag av stabsmötet igår. Lustigt nog hade jag ungefär detta som egen idé i ett dokument med anteckningar kring avdelningens interna kommunikation, ett dokument som bara är ett arbetsmaterial hittills. Det var roligt att avdelningschefen och jag hade nästan samma tanke och idé. Nu gäller det bara att försöka göra nåt bra av det, att värdera rätt när det gäller ämnen i underlaget som bara drööösar in… Och INTE använda Toffel-språk utan korrekt svenska dessutom!

Dessutom har jag fått lön idag samt besked om att ingen har överklagat beslutet att anställa mig. Nästa milstolpe vad gäller jobbet är att klara provanställningen…

Gräs och små blommor

Livet känns både skönt och grönt idag.

Inte ett möte hade jag idag, så jag kunde verkligen jobba. Största delen av dan har gått åt till redigering av materialet för nyanställda, ett mycket bra ursprungsmaterial, för övrigt. Sen har jag gjort uppdateringar på intranätet, haft synpunkter på en text till studenter, granskat tre översatta sidor och skrivit ner synpunkter, gjort en liten skylt, planerat för och skrivit ingressen till det första nyhetsblogginlägget… På förmiddagen fick jag fin-besök av en bekanting som jobbar i huset, fast inte på min avdelning. Vi tog en kaffe på mitt kontor och hade ett trevligt samtal… Livet känns både skööönt och grööönt! Tacksam! 

Samtidigt med allt detta har Sverige fått nya ministrar. Fast om de är så särskilt nya vete tusan. Frågan är vad de kan tillföra. Och jag fattar fortfarande inte varför sossarna vägrar samarbeta med vänstern och bara gör det med miljömupparna – som det ju inte går så bra för… (<== understatement of the year..?) Förresten kan jag inte låta bli att fundera över varför Åsa Romson fick gå men Fridoletten vara kvar. Det säger ju en del om hur miljöpartisterna inte tänker… Eh ja… Nu är detta ingen politisk blogg, men så här i bloggens sista skälvande minuter kan jag ändå tillåta mig att framföra de här åsikterna.

 Getostpaj och rötbetsrårakor

Dagens fantastiska lunch.

Mitt på dan åt jag en fantastisk god grön lunch (ja.. ehum…) bestående av getostpaj och en sorts rödbetsrårakor. Fint upplagt som vanligt även om jag börjar bli liiite trött på den där återkommande persiljekvisten på toppen. Nu är mina första lunchkuponger slut, så i morgon ska jag inhandla nya. Det har jag råd med, trots att jag satt med mina räkningar när jag kom hem. Alla är betalda och jag har pengar över. Tacksam!

I kväll har jag också skrivit en sista text mot betalning. Efter detta uppdrag tänker jag avsluta den ”anställningen” och i stället ägna mig åt att sälja eventuella skrivna saker för egen hand. Senare. Inte just nu. Nu vill jag bara jobba som anställd av staten.

Den här dagen har också fört med sig ett samtal från mamma för att meddela att paketet till Mors dag har kommit fram! Å va skönt, då slipper jag ängslas och mamma bli ledsen. Det är ju böcker i paketet (skvallra inte!) och det blir lite kul eftersom mamma sa att hon är på väg att avsluta sin sista olästa bok.

För egen del har jag lämnat en mycket svart bok och gripit mig an en mycket… ehum… eroootisk bok. Men den är spännande också och jag ser fram emot en häftig läsupplevelse!

Tunneln i slutet av ljuset och Dödligt dubbelspel

Den översta läste jag ut i morse och den understa har jag just börjat läsa.

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett omtumlat inlägg.


 

Champagne och två glas

Champagnen bubblade i mitt system i natt så jag sov inte mer än två timmar.

Nej, idag har jag inte sökt nåt jobb. Dagen idag går jag mest omkring i nån sorts yra och fattar inte om presenten jag fick igår är sann eller inte. Jag tror lilla mamma känner likadant, för hon ringde fyra (4) gånger igår. Jag ringde henne bara en gång igår och det var en speciell känsla att få leverera nyheten.

Inte blev det mer än två timmars sömn i natt, ungefär. Fästmön och jag öppnade champagneflaskan, som hade legat på vänt i några år, på kvällen och skålade i finglasen från Orrefors – och mumsade tämligen smaklösa jordgubbar direkt ur plastförpackningen – VID DISKBÄNKEN. Såna är vi! Bubblet i systemet och alla funderingar gjorde att jag snurrade runt i bingen hela natten.

Jordgubbar

Vi åt smaklösa jordgubbar direkt ur plastförpackningen.


Telefonsamtal och sms trillade in
hela eftermiddagen och kvällen. Extra lustigt var det att NK* messade tre minuter innan Malin ringde och frågade om hon fick bli min nya chef. Jag saknar fortfarande NK och alla de andra arbetskamraterna otroligt mycket, men vi har ofta kontakt på ett eller annat sätt. Och nästa vecka, när jag är tillbaka från begravning och mammabesök, innan jag tillträder min nya tjänst, ska jag försöka få till ett litet möte nån kväll.

Extra glad blev jag när en av mina före detta chefer ringde igår efter att jag tackat per sms för fina referenser som ledde till ett nytt jobb. Och att höra gamla vänner som telefonerade för att gratta på födelsedagen nästan gråta i luren av glädje för min skull gjorde hjärtat särskilt varmt. Då kan jag bortse från och trycka ner Den Lilla Sura som sitter inuti och fäller kommenterar om folk som bara hör av sig när det går bra och typ…

Undras var de höll hus de svåra stunderna..?

Vi har alla våra kors att bära och mitt kors blev understundom så tungt och otympligt att jag fick lägga allt fokus på att orka och inte ägna ens en sekund av en tanke till nån annan som hade det svårt. Ja, jag är ingen genomgod människa, jag är nog en ganska vanlig sort.

 

Jordgubbar o linfrön i filen

Mer jordgubbar, men tillsammans med linfrön i filen, inte till champagne.

Idag har det inte blivit nån champagne till jordgubbarna. Anna hade köpt en sort på stan i måndags som både smakade och doftade lite mer. Några av dessa lämnade hon kvar här och dem intog jag till frukostfilen tillsammans med sedvanliga linfrön. Jag har som sagt INTE sökt ett enda jobb hittills idag. I stället har jag ägnat en del tid åt att boka om möten och annat inplanerat eftersom jag eventuellt börjar jobba redan den 9 maj. Mina 48 krukväxter har fått vatten och min trogna lägenhetsvakt Lucille har lovat att utfordra dem under min lilla helgtripp. Jag har varit ute med sopor denna kylslagna onsdagsmorgon, men jag har faktiskt också gjort nåt så ovanligt som glott en timme på TV. SvT visade ju igår den första delen av Inför Eurovision song contest och den missade Anna och jag. Vi tog en promenad i stället efter eftermiddagens tårtkalas och före middagen. Riktigt urblåsta blev vi, men det var väldigt skönt. Idag kunde jag i alla fall konstatera att övriga länder som är med i musiktävlingen ska delta med såväl vuxna artister som låtar – till skillnad från Sverige där de flesta artister och bidrag höll sig på dagisnivå. Kanske är det med andra ord värt att titta på finalen, trots allt..?

Veuve Clicquot

Jag undrar vem hon var, Gula änkan..?

Jag har packat min väska och hängt fram svarta kläder. I natt hoppas jag att jag får sova så att jag orkar med långkörningen i morgon. Men först ska jag självklart se När livet vänder. I kväll är det säsongsavslutning och jag kan bara hoppas att de är så kloka på SvT att de ger Anja Kontor i uppdrag att fortsätta göra bra TV-program. Och innan jag bänkar mig i bästefåtöljen klockan 20 ska jag träffa Kommunalrådet och skjutsa hem Anna som jobbar en extra lång dag idag.

Nu ska jag läsa om Gula änkan, för jag är väldigt nyfiken på vem damen på Veuve Clicqout-korken var! En lär så länge en lever…


Jag hoppas att Du har en bra onsdag! Jag har nog inte landat i den här dan ännu…


*NK = Närmaste kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om viktiga och vettiga saker – och lite annat.


 

Tussilago

Tio små solar i en vas på mitt köksbord.

Uttrycket fylleritid i rubriken är inte kopplat till alkohol. Nej, det är den tiden på ett dygn som en behöver fylla i för att hålla sig över ytan. Periodvis har jag varit en mästare på fylla tiden, men sen slapp jag göra det i över i ett halvår. Nu är det dags igen och jag kan bara konstatera att jag har legat av mig. Va 17 gör en till exempel en vardag dagtid när ”alla andra” jobbar? Och då menar jag vettiga saker.

Igår när alla tvingande saker var gjorda, sånt som hade med myndigheter och jobbsökeri att göra, plockade jag tussilago. Det är än så länge det enda vårtecken jag har sett – förutom mina skitiga fönster. Nu står tio små solar i en liten vas på mitt köksbord som en påminnelse om att jag ska ta en nypa frisk luft varje dag. (Självklart ska jag putsa de skitiga fönstren nån dag också. Det är en vettig sysselsättning. Men vädret är ännu lite för instabilt.)

Helt klart tänker jag inte sitta vid datorn så mycket som jag har gjort tidigare. Jo, jag måste ju sitta där när jag söker jobb vilket i sig tar mycket tid. Men sen… Jag kan säkert glädja nån genom att berätta att bloggutrymmet har tagit slut med ytterligare en procent. Nu har jag tre procent kvar att blogga för. Tidigare hade jag både en och två planer för mitt bloggande. För tillfället har jag skrinlagt dem.

97 procents utrymme på bloggen är använt

Nu är 97 procent använt av det totala utrymme jag har på bloggen.


Att läsa och skriva 
är viktiga saker för mig – och vettiga. Men sen påskhelgen har jag haft problem med mitt ena öga. Jag har knappt kunnat ha kontaktlinser mina sista tre arbetsdagar. Linserna har åkt ur så snart jag har kommit hem. Igår blev det därför en linsfri dag. I stället gick jag omkring med mina gamla glasögon, i en dimmig och rätt behaglig värld. Snacka om ett bra verktyg för att fly verkligheten! Fast jag både vill och behöver läsa olika saker. Jag är rädd att ögat är överansträngt, att det är nåt vajsing med nån hinna i det. Idag ska jag ut och köra bil och då måste jag ha kontaktlinser. Vi får se hur det går. Jag lyckades för övrigt deklarera igår, trots att det var små bokstäver och att brillorna jag använde är både gamla och skitiga. Men jag hade ju inte så stor inkomst förra året så deklarationen var lätt och snabbt avklarad. Skönt att ha det gjort och skönt att veta att att det kommer pengar tillbaka.

Deklaration

Deklarerat och klart!

 

Tussilago kaffe och bok

Skönlitteratur till eftermiddagskaffet en vanlig vardag.

När halva fredagen hade gått började jag klättra på väggarna rejält. Då hade jag, förutom de tvingande sysslorna kring jobbsökeriet, även kört och hängt två maskiner tvätt, bäddat rent, handlat, deklarerat, varit ute, plockat tussilago, duschat, torrmoppat mina golv och ätit en skål med fil, flingor och en banan som jag tog med mig hem från jobbet på torsdagen. Framåt eftermiddagen gav jag mig tillåtelse att läsa skönlitteratur. I stället för att fika med mina arbetskamrater drack jag egenperkolerat kaffe i sällskap med Leffe och mina nyplockade tussilago. Ja, jag kände mig rätt ensam. Ensamheten är helt OK – när den är självvald. Är den påtvingad är den ett helvete.

Kaffe och boken En hemlig plats

Lördagsmorgon med kaffe och läsning i sängen.

Boken var emellertid bra och ett gott sällskap, så jag läste ut den framåt kvällen och plockade fram en ny bok att läsa. Tana French är för övrigt en helt ny författarbekantskap för mig. Jag vann boken i en utlottning hos Johanna i februari och det passar utmärkt att inleda bokmånaden april (brittiska författare) med den. Visserligen är författaren född i USA, men hon bor på Irland och handlingen i boken utspelar sig på Den Gröna Ön. Johanna gav boken högsta betyg, vilket bådar gott – vi har ofta väldigt lika åsikter om böcker. I morse läste jag ungefär de 100 första sidorna av 567.

På fredagskvällen åt jag middag, det vill säga ost, kex och vin (allt rester från påsken), vid vardagsrumsbordet. TV:n stod på, men jag kan inte påstå att det var nåt jag glodde intensivt och intresserat på. Behövde bara höra mänskliga röster. Jag hade knappt hört nån sån sen torsdagskvällen (undantaget kassören på Tokerian igår) när lilla mamma ringde och var orolig för mig. (Hon levererade för övrigt nyheter som inte gjorde mig gladare, men det var ändå saker jag ville veta.)

Innan jag satte mig till bords ställde jag emellertid till lite oreda – vad gör en inte för att få saker att göra..? Jag lyckades välta ut en blomkruka i vardagsrumsfönstret. Blomman, som var ett barnbarn till Farmors Nässla (inte min farmor utan en onämnbar persons), slängde jag i sophinken. Jorden drog jag upp i dammsugaren. Sen hällde jag ner mig i bästefåtöljen, åt mina gamla ostar, skålade för mig själv och glodde på en energisk mäklare som försökte kränga på ett ungt par ett kapell nära Wales till bostad.

Detta bildspel kräver JavaScript.


I skrivande stund är lördagen halvt gången. 
Jag tidsinställer som vanligt inlägget, för i helgen ska jag umgås med familjen – eller de delar av den som finns nära. Nåt promenadväder är det dessvärre inte idag, så vi får ta bilen till eftermiddagsfikat som vi har bjudit in oss på. Jag behöver träffa människor.


Och har DU orkat läsa så här långt då orkar DU säkert lämna en liten kommentar också och berätta vad DU har för DIG i helgen. Skyll nu inte på att det är krångligt att kommentera från mobilen. Sätt DIG vid datorn och kommentera i stället eller se det som ett hinder för DIG själv att ta DIG över och försök via mobilen!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett relativt inlägg.


 

Karbonpapper gammalt

Jag svarade som ett gammalt karbonpapper idag. Allting är ju relativt…

I eftermiddags efter jobbet åkte jag och handlade på TokerianDet slog mig då hur… oärliga eller ovilliga vi är att säga sanningen om läget. Vi svarar som gamla karbonpapper. När det blev min tur i scannerkassan frågade tjejen:

Har allt gått bra?

Jag svarade slentrianmässigt:

Jadå!

Men när jag fick avstämning ändrade jag mig och sa:

Nej. Precis allt har gått på tok, till exempel nu när jag skulle handla. 

Och medan tjejen gjorde avstämningen berättade jag:

Först fanns det inga lediga scannrar i entrén. Jag gick in för att leta efter nån personal och fann en tjej som just skulle gå och sätta upp lediga scannrar. Jag följde med henne tillbaka varpå hon nog blev lite stressad och tappade korgen med scannrar. Självklart hjälpte jag till att plocka upp dem innan jag drog mitt kort för att ta en scanner. Men nånting gick fel och min scanner, med mitt förnamn på, satt fast. Tjejen fick gå tillbaka in och hämta ett verktyg innan jag kunde dra mitt kort IGEN. Jag bad tusen gånger om ursäkt.
Sen gick jag in och skulle handla. Naturligtvis scannade jag in ett för litet paket kalkonfilé – vi är fler än en som ska äta det i morgon. I stället för att ta bort det felaktiga paketet lyckades jag scanna in ytterligare ett paket först. På fjärde försöket blev jag av med det felaktiga och fick in det rätta.
Nånstans mellan kalkonen och grönsakerna tappade jag min handlingslapp. Jag backade, hittade den på golvet och plockade upp den. En kille tittade konstigt på mig.
Vid kaffet stod en karl i vägen och när jag närmade mig kassorna höll jag på att bli nermejad av en annan karl med varuvagn.
Och nu när jag kom fram till kassan blev det avstämning…

Sen tystnade jag en stund innan jag fortsatte:

Fast allting är ju relativt och det här är ju egentligen enbart bagateller. Ursäkta, men jag är nog lite trött…

Tjejen log och svarade:

Ja men det är ju fredag och då får man vara lite trött. Gå hem och ta helg nu.

Jag tittade på henne och sa att jag skulle göra just det och att jag hoppades att hon inte jobbade hela helgen.

Nä jag är ledig tre hela dar och det ska bli underbart skönt.

Innan jag önskade henne trevlig helg påminde jag henne om att INTE svara i telefonen om jobbet ringer. Sen gick jag ut till bilen utan fler missöden och tänkte att den som har ett jobb att gå till ändå har det väldigt bra…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan berättar att hon har blivit klippt, men också klippt till – verbalt. Hon slåss INTE!


 

Nyklippt

Nyklippt!

Bad hair day? Ja, det har jag haft varje dag i ett par veckor nu. Därför var det extra skönt – om än besvärligt – att ta sig genom rusningstrafiken i centrum till bästa M för en klippning. Blodtrycket åkte upp ett par snäpp när trafikköerna knappt rörde på sig, men jag kom fram med 20 minuter tillgodo. Uppsala centrum är inte gjort för bilkörning. Nehej, det är ju bra på sätt och vis för alla kommunpolitiker som jobbar och bor i centrum att slippa dålig luft. Samtidigt måste en ibland genom centrum för att nå bortom det. Ibland går det att åka på utsidan, som jag gör när jag i vanliga fall åker till och från jobbet. Men idag skulle jag ju stanna till i stan och vägrade köra utanför den. Med håret på ända och säkert högröd av ilska och frustration plingade jag på hos M. Så snart jag fick lägga huvudet i M:s kompetenta händer var all irritation som bortblåst. Ergo: är du förbannad, gå till min frissa! (Fast boka tid först.)

I morse när jag bilade till jobbet var det snorhalt. Uppsala centrum är inte gjort för bilkörning, som sagt, så jag åker utanför och runt. Bland alla j&%¤@ vägarbeten. Sen var jag när jag möttes av en trafikvakt med röd flagga. Jag fick åka en stor omväg och kom tre minuter försent till jobbet. Tisdagar är mötesdagar och vi har alltid vårt kl. 10.30. Före och efter jobbade jag stenhårt med vad jag nu håller på med. Ja, det handlar visst om miljöförstöring… Dock inte dålig luft utan vatten. Som pricken över i:et blev det mildgrader och regn på eftermiddagen.

Efter jobb och klippning besökte jag Tokerian. Köpte ett och annat ätbart där och även ett par små saker till mamma. Hemma i New Village registrerade jag mina inköp och skulle sätta mig med mina räkningar.

 

Då ringde… Telia!

 

Leksakstelefon

Telia ringde!

Faktum är att det var riktigt bra av Telia att ringa. Äntligen tycktes polletten ha trillat ner efter alla mina skärmdumpar och all chatt med supporten där det gick en dag emellan fråga och svar. Telia ringde! Det funkar även nu för tiden. Jag pratade med en jättetrevlig kvinna som genast fattade mitt problem – och som dessutom lyckades få mig att byta abonnemang. OK, jag förlorar 2 GB surf, men jag har 4 GB kvar och dessutom har jag helt fria sms och samtalsminuter – för 50 spänn mindre i månaden än vad jag betalar idag! Ja, det stämmer. Och jag är inte bunden utan abonnemanget är löpande. Så jag klippte till. Du kanske tycker att en Jenny Lind Evert* inte är så mycket varje månad, men jag, som snart inte har nån inkomst, tycker att det är en hel del.

Jag och Telia är alltså kompisar igen. Men knäpp-appen då? Tekniker ska titta på eländet och jag lär ju inte bli fullt så beroende av den med mitt nya abonnemang – bara den visar rätt saldo för surfen.

Nu ska jag äta middag, det vill säga rosta två mackor och smocka i mig dem med ost. Strykbrädan, som jag ställde fram i morse i gästrummet, får fortsätta stå där som ett utropstecken. Jag tänker inte gosa med den utan efter maten blir det en stunds läsning och därefter ska jag dejta Camilla och Leffe i Veckans brott. (För övrigt får jag lust att klippa till SvT för att de nu har samma fula webbplats som ”alla andra”. TRÅÅÅKIGT!)

Vad gör DU i kväll då??? Skriv några rader i en kommentar och berätta!


*en Evert = en femtiolapp

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en söndag i oktober.


 

Liv till varje pris i sängen

Jag hade Maj i knäet i morse. Det var Liv till varje pris i sängen.

En skulle kunna tro att Tofflan har legat på latsidan hela dan. Hon var vaken långt efter att hon borde ha lagt sig igår, nämligen. Varför det blev så vet ingen, men jag misstänker övertrötthet. Först shoppingtur på dan och sen kalas skruvade säkert upp mig och gjorde mig för trött för att komma ner i varv. Klockan var närmare två när jag släckte. Den var åtta när jag slog upp mina ljusblå. Men det är ändå söndag och vilodag, så jag fixade kaffe på sängen åt mig själv. Sen låg jag där nån timme med Maj i knäet. Till dess att myrorna i pyjamasbrallan påminde om att jag hade en del saker att göra.

Träd och gräskulle med moln på himlen

Medan jag gjorde lite nytta drömde jag om frisk luft och natur.

 

Min skugga bland höstlöven

Ute på höstpromenad.

Det var ganska soligt i morse och jag drömde om att komma ut och få lite frisk luft och se lite natur, kanske ta en och annan bild. Men först skulle här skuras. Badrummet och duschrummet/toan behövde bli rena. Sen fanns det tvättade lakan att ta hand om och vika. Vid lunchtid satte jag mig med frukosten och började läsa boken jag skulle recensera. Som tur var var det en lättläst, rolig och bra bok. Läsningen gick snabbt och jag skrev recensionen direkt efteråt. Den la jag ut här på bloggen, men jag skickade också en version till UppsalaNyheter. (Den är inte införd än.)

Promenadväg

På väg mot nya mål?

Jag blaskade av mig och klädde på mig varma ytterkläder och stegade sen ut i hösten. Tyvärr mulnade det på, vilket syns på bilderna. Högerfoten och högerknäet protesterade nästan genast, så jag kunde bara gå nån dryg kilometer. Men jag var ute ungefär en halvtimme och det var ändå skönt att promenera. Detta påminde mig om att jag måste göra slag i saken och införskaffa ett sim-kort. Och då menar jag inte nåt till mobilen utan ett kort för att kunna gå och simma på Centralbadet. Ett tiokort kostar cirka 700 kronor och min arbetsgivare har lovat stå för 500 kronor. Jag behöver röra på mig och simning skulle funka nu när jag har ont i leder och fötter. Jag är lite nöjd för att jag har lyckats gå ner tre kilo i vikt sen jag började jobba – utan att egentligen göra nånting annat än att äta mindre – och jag vill gärna fortsätta gå ner. För att göra det behöver jag röra på mig mer.

Hemma igen hann jag bara få av mig ytterkläderna så ringde lilla mamma. Hon undrade om jag hade varit på ett bra kalas igår och det hade jag ju. Vi pratade inte så länge idag, det blev nästan en timme igår. Det fanns nog inte så mycket kvar att säga… Jag micrade lite kaffe och läste en stund – och det ska jag fortsätta med nu innan det är dags att steka kyckling till middag. Jaa, jag ska äta hemlagad mat idag!

Nu ska jag provsmaka ett av Jerrys äpplen så att jag står mig till middagen. Och reflektera över vilken otroligt snäll styrelse det finns i vissa bostadsföreningar. Tänk, denna är så hjälpsam att den erbjuder sig att slänga mina grovsopor åt mig! (Behöver styrelsen en kommunikatör, tro? Tyvärr känner jag inte till nån som är tillgänglig just nu.)

Grovsopor lägger vi i containernskylt

Den här styrelsen behöver nån som hjälper till att formulera sig korrekt på skyltarna. Tyvärr vet jag ingen kommunikatör som är tillgänglig just nu.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om småkrämpor, trötthet och lördagsnöjen.


 

En kopp kaffe

En mugg kaffe är en bra start på min dag.

Ledig? Sjuk? Nej det kan du inte vara om du är arbetssökande. Då får du ingen a-kassa. Två intressanta jobb har jag hittat och sökt idag. Jag har dragits med en småmolande huvudvärk sen igår och jag är extremt trött. Men ledig och sjuk kan jag inte vara. Så jag gav mig lite sovmorgon i stället, för trötthetens skull. Jag vaknade 6.55. Huvudvärken försöker jag kurera med vatten och starkt kaffe, eftersom min mage ibland reagerar på huvudvärkstabletter. Den där första muggen kaffe varje dag är väl ljuvlig?!

Fortsättningen av dagen ska jag försöka ta det lugnt. Kanske läsa ut den bitvis rätt tradiga bok jag läser just nu. Om ögonen och huvudet tycker att det är OK, vill säga. Jag tror inte jag kommer ifrån att ta en tablett. På ballen* är det svalt och skönt fram till 16-tiden, så där blir perfekt att sitta. Nån timme senare ska jag hämta Fästmön från jobbet och skjutsa henne för att handla ett antal matkassar – i kväll kommer familjens tonåring hem till sin mamma för att stanna i två veckor. Jag åkte faktiskt till Äldreboendet och hämtade min sköna igår kväll vid 21-tiden för att skjutsa hem henne. Att jonglera med gamla en sån het dag som det var igår är nog ganska utmattande. (<== Jonglera är skämtsamt uttryckt. Anna är mycket försiktig med de boende!!!) Hon blev tacksam och jag fick massor av välkomna pussar. Det är alldeles för lite pussar i mitt liv just nu! (Därav huvudvärken???)

Sigtuna litteraturfestivalJag laddar för morgondagen. Visst är det väl märkligt att det ska hända flera roliga saker exakt samtidigt? Ungefär som att det för det mesta är två bra TV-program under en vecka – och de går precis samtidigt… (Tur att mycket finns på Play!) Häromdan hörde min före detta kollega M av sig och undrade om jag ville följa med på Sigtuna litteraturfestival. Tyvärr fick jag tacka nej eftersom jag har andra planer i helgen. Men jag lovar dig att litteraturfestivalens program ser väldigt spännande ut…

Antikrundan appMin plan, om huvet nu vill, är att åka ner till Vaksala torg i morgon förmiddag och köa för att komma in i Uppsala Konsert & Kongress. Där spelas nämligen Antikrundan in mellan 12 och 18, ifall du nu har missat det. Jag vill verkligen inte vara med på TV, men jag har ett par, tre, fyra, när jag tänker efter, litterära saker som jag vill få daterade och värderade och allmänt glodda på av expertisen. Gissningsvis är jag inte ensam som drar dit, så vi får se om jag orkar köa eller om jag mest strosar runt bland loppisborden på torget.

Vidare kanske jag stiger ur ledet och tar mig till Hjalmar Brantingsgatan 4 A, i torgets ena hörn, ungefär – om du har lite flexibel syn på saker och ting. Där öppnar nämligen Kommunalrådet en retro-, antik- och vintagebutik just i morgon. Öppettiderna är 10 -15 i morgon och kommande lördagar samt onsdagar och torsdagar kl. 15 – 18. Du som finns på Instagram kan få lite smakprov om du kollar in @ilonaszw  Självklart ska jag försöka hinna med ett besök i nya butiken också!

Ack Sverige, du skönaÄr du inte i Uppsala i morgon utan i Stockholm? Då kan jag tipsa om att Karneval förlag har gårdsförsäljning kl. 10 – 13 på Mäster Pers gränd 2 C i Vitabergsparken. Karneval är ett spännande förlag och bland annat har de gett ut Elisabeth Ohlson Wallins fina fotobok Ack Sverige, du sköna som jag recenserade här förra sommaren.

 


Men jag har packat min rygga
med annan litteratur som ska med ner till stan och Antikrundans experter i morgon. Vi kanske ses om vi kan ta lite ledigt och inte är alltför kranka..?

 

PS För övrigt var det oerhört tråkigt att få veta att nån idiot tuttade eld på Elsa Andersons konditori vid tretiden i natt. Huset går inte att rädda. Varför ska man nu åka till Norberg???


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »