Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vägarbete’

Ett inlägg om mat och dryck, om shopping, deckare och tystnad.


 

 Kaffe o kexchoklad

Kaffe och kexchokla’ gjorde mig go’ och gla’. Fast först blev jag sur för att det inte fanns nån glass och sen för att jag blev ihopparad med en gubbe.

Jorå, jag har kommit fram/hem. Tack alla som frågar (ingen). Den här måndagen var en perfekt resdag. Det var mest yrkeschaufförer ute, chaufförer av sorten som kör bra. Trafiken flöt på utan några större hinder mer än ett vägarbete mellan Metropolen Byhålan och Skitan är rund i Askersund. Dessutom var vädret betydligt bättre än i torsdags när jag körde ner. Då regnade det – inte måttligt! – hela vägen. Idag var det soligt utan att vara stekhett. Min vana trogen stannade jag i Skoftesta utanför Köping. Då är jag lite mer än halvvägs hemma. Där finns hyfsat rena toaletter och gott kaffe. Men lite sur blev jag allt att glassfrysen var helt tom. Ännu surare blev jag när mannen bakom disken ville para ihop mig med en annan kund. Hmpffff! Gatuköksmat eller köttbullemacka ville jag inte ha, så det fick bli en kexchoklad. Och såna blir en ju go’ och gla’ av, även jag! Dessutom var det härligt att kunna sitta ute och fika. Fast lite frös jag i blåsten. Jag körde sen vidare och nådde Uppsala på totalt tre timmar. Det var bra gjort för jag höll mig inom tillåtna hastigheter och jag stannade ju åtminstone 20 minuter för att fika.

Hemma i New Village var det lugnt och tyst. En kan säga att mina öron lider av rätt svår träningsvärk nu. Lilla mamma älskar att prata – mer än jag. Och ju mer hon pratar, desto tystare blir jag. Ibland har jag trott att hon velat se nåt TV-program och tänkt att då kan jag passa på att skriva eller läsa. HA! Hon har pratat då också. Men samtidigt förstår jag och vet hur det är när en är ensam om dagarna. Får en plötsligt publik/åhörare glappar käften nästan automatiskt av sig själv. Jag är likadan.

Jag märker att mamma har blivit äldre och att hon orkar mindre än sist. Hon var nöjd bara med de två utflykterna till ICA Maxi och den lilla turen till Varamon. Efteråt blev hon helt slut. Så dessa små utflykter gjorde jag så gärna – även om smink och sånt inte är min grej!..

Mat o dryck etc

En påse orkade jag släpa hem från Tokerian.

Handla fick jag även göra när jag kom hem. Det behövdes mjölk framför allt och bubbelvatten med citron, men sen skulle jag ju ha nåt ätbart också. Fantasin är inte precis livlig när det gäller mat. Dessutom var jag trött och det var varmt. En påse orkade jag släpa hem från Tokerian.

Mina krukväxter var kruttorra så Lucille hade nog behövt vattna dem ytterligare en gång medan jag var borta. Nåja, ingen av dem hade dött och till och med buketten från vännen Lena levde – lite, i alla fall.

Mamma fick ett samtal när jag hade burit in alla grejor (två vändor till garaget). Hon stressar mig lite för att jag inte har fått ytterligare nån bekräftelse på att jag börjar jobba den 9 maj, men jag gissar att det kommer en sån i morgon eller på onsdag. Och gör det inte det åker jag väl dit på måndag som vi kom överens om per mobil i tisdags. Skattsedeln hade i alla fall kommit.

 Kallskuret macka och bok

Kvällens middag blev… kallskuret med mimosasallad IGEN. I kväll kompletterade jag dock med tomater och oliver.

Nästan en timmes samtal blev det sen med Fästmön efter maten. Då hade jag hunnit köra en maskin tvätt också. I morgon blir det ytterligare en. Sen måste jag stryka nån dag. Och städa. Och göra iordning på ballen* nu när finvädret tycks ha kommit. En får hoppas att en kan sitta där ute bara, alla rökare och grillare till trots. På onsdag kan det bli en sittning framåt aftonen, men på dan har jag en dejt med Anna nere på stan. Då ska jag ju jaga en ny jobbväska och en ny plånbok.

I kväll blir det fortsatt lugnt. Min nyckel ska jag ta tio steg för att hämta, men sen ska jag njuta av tystnaden (hann knappt skriva det så började nån gapa på en uteplats nära mig…) och att jag kan ha balledörren** och ett fönster öppet. Nån större lust att glasa in min lilla balle har jag inte. I vart fall inte att slänga ut nånstans runt 25 papp på det.

Jag ger nog Emelie Schepp min totala uppmärksamhet i afton. Jädrar vilken bra debutdeckare hon har skrivit! Jag är mycket imponerad av både innehåll och komposition – det är dessutom en riktig bladvändare med fler än en cliffhanger vid kapitelsluten. Svår att lägga ifrån sig, med andra ord! Hon gav först ut boken på eget förlag och sålde 40 000 ex. Sen fick hon kontrakt om totalt tre böcker med Wahlström & Widstrand (ett av förlagen som dissade mig). Del två kom ut i maj förra året och har titeln Vita spår och den tredje delen, Prio ett, kommer ut i slutet av innevarande månad.


Har DU tråkigt i kväll tycker jag att du ska fortsätta gissa vad det står på den andra galgen!!! Tänk på att det är ett fint pris!


*ballen = balkongen

**balledörren = balkongdörren

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan berättar att hon har blivit klippt, men också klippt till – verbalt. Hon slåss INTE!


 

Nyklippt

Nyklippt!

Bad hair day? Ja, det har jag haft varje dag i ett par veckor nu. Därför var det extra skönt – om än besvärligt – att ta sig genom rusningstrafiken i centrum till bästa M för en klippning. Blodtrycket åkte upp ett par snäpp när trafikköerna knappt rörde på sig, men jag kom fram med 20 minuter tillgodo. Uppsala centrum är inte gjort för bilkörning. Nehej, det är ju bra på sätt och vis för alla kommunpolitiker som jobbar och bor i centrum att slippa dålig luft. Samtidigt måste en ibland genom centrum för att nå bortom det. Ibland går det att åka på utsidan, som jag gör när jag i vanliga fall åker till och från jobbet. Men idag skulle jag ju stanna till i stan och vägrade köra utanför den. Med håret på ända och säkert högröd av ilska och frustration plingade jag på hos M. Så snart jag fick lägga huvudet i M:s kompetenta händer var all irritation som bortblåst. Ergo: är du förbannad, gå till min frissa! (Fast boka tid först.)

I morse när jag bilade till jobbet var det snorhalt. Uppsala centrum är inte gjort för bilkörning, som sagt, så jag åker utanför och runt. Bland alla j&%¤@ vägarbeten. Sen var jag när jag möttes av en trafikvakt med röd flagga. Jag fick åka en stor omväg och kom tre minuter försent till jobbet. Tisdagar är mötesdagar och vi har alltid vårt kl. 10.30. Före och efter jobbade jag stenhårt med vad jag nu håller på med. Ja, det handlar visst om miljöförstöring… Dock inte dålig luft utan vatten. Som pricken över i:et blev det mildgrader och regn på eftermiddagen.

Efter jobb och klippning besökte jag Tokerian. Köpte ett och annat ätbart där och även ett par små saker till mamma. Hemma i New Village registrerade jag mina inköp och skulle sätta mig med mina räkningar.

 

Då ringde… Telia!

 

Leksakstelefon

Telia ringde!

Faktum är att det var riktigt bra av Telia att ringa. Äntligen tycktes polletten ha trillat ner efter alla mina skärmdumpar och all chatt med supporten där det gick en dag emellan fråga och svar. Telia ringde! Det funkar även nu för tiden. Jag pratade med en jättetrevlig kvinna som genast fattade mitt problem – och som dessutom lyckades få mig att byta abonnemang. OK, jag förlorar 2 GB surf, men jag har 4 GB kvar och dessutom har jag helt fria sms och samtalsminuter – för 50 spänn mindre i månaden än vad jag betalar idag! Ja, det stämmer. Och jag är inte bunden utan abonnemanget är löpande. Så jag klippte till. Du kanske tycker att en Jenny Lind Evert* inte är så mycket varje månad, men jag, som snart inte har nån inkomst, tycker att det är en hel del.

Jag och Telia är alltså kompisar igen. Men knäpp-appen då? Tekniker ska titta på eländet och jag lär ju inte bli fullt så beroende av den med mitt nya abonnemang – bara den visar rätt saldo för surfen.

Nu ska jag äta middag, det vill säga rosta två mackor och smocka i mig dem med ost. Strykbrädan, som jag ställde fram i morse i gästrummet, får fortsätta stå där som ett utropstecken. Jag tänker inte gosa med den utan efter maten blir det en stunds läsning och därefter ska jag dejta Camilla och Leffe i Veckans brott. (För övrigt får jag lust att klippa till SvT för att de nu har samma fula webbplats som ”alla andra”. TRÅÅÅKIGT!)

Vad gör DU i kväll då??? Skriv några rader i en kommentar och berätta!


*en Evert = en femtiolapp

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett radiotiskt inlägg.


 

Idag bär det av. Jag tar vägen söderut och åker ner till mamma för att fira 80-årsdag. Men var inte orolig, jag tänker administrera och försöka blogga varje dag – dator och router är med. Det är lite trist att åka bil långt ensam. Eller långt och långt… I vanliga fall tar resan mellan tre och tre och en halv timme – det beror lite på trafiken i övrigt och om jag stannar på vägen och hur länge. På somrarna brukar det ta längre tid. Det händer också att jag passerar ett och annat vägarbete och då måste även Toffelfoten lätta på gasen.

Det är två måsten som gäller när jag åker till och från mamma på somrarna. Dels har jag alltid en påse bilar med mig, alltså ätbara såna, dels lyssnar jag på dagens sommarpratare. Jag brukar inte ta reda på i förväg vem som pratar, men i år kunde jag inte låta bli. Jag insåg liksom häromdan att sommarpratarna har pratat på ett bra tag – och jag har inte lyssnat på en enda av dem! Inte behöver jag köra bil, egentligen, för att lyssna på radio. Det går alldeles utmärkt att sträcka ut sig på gästsängen här hemma och lyssna på prat och musik, till exempel. Men jag har alltså missat alla sommarpratare hittills i år. Tills jag snubblade över en alldeles förträfflig liten (!) lista över dem som jag hittade på nätet.

För att jag nu inte ska missa fler sommarpratare har jag skrivit ut listan – eller affischen – som jag för övrigt har lånat med tillstånd från Helpling – och smockat upp den på en tråkig garderobssida. Vidare är jag en snäll Toffla ibland och delar gärna med mig till mina läsare av sånt jag tycker är bra. Därför får även du bilden här ifall du vill skriva ut den och sätta upp den nånstans hemma, du också.

 

sommarpratare (1)


Och naturligtvis kunde jag inte låta bli 
att kolla vem som pratar idag när jag kör. Det är årets äldsta sommarpratare, har jag tjuvläst på affischen, Hédi Fried. Hédi Fried är inte bara den äldsta, hon är författare också, passande nog för en boktok som jag. Men viktigast av allt är att hon är en överlevare från både Auschwitz (i Polen, Åsa Romson!) och Bergen-Belsen (i Tyskland). Vi måste höra alla dessa människor berätta innan deras röster tystnar!

Vilken sommarpratare vill DU inte missa??? Skriv gärna några rader i en kommentar här nedan, så jag har nåt spännande att läsa sen när jag sparkar igång datorn och flyger ut på cyberspace!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett trafikinlägg.


 

Jag har varit ute och åkt en sväng. Konstigt nog sitter jag här med livet i behåll.  Dagens trafikvärsting var en dam i solhatt (!) som rattade en röd liten bil med klistermärke med denna text i bakrutan:

Kör försiktigt! Barn ombord.

Damen i fråga körde nämligen allt annat än försiktigt, trots att hon försökte lura i andra att hon gjorde det via klistermärket. Men om märket ifråga var riktat mot hennes medtrafikanter måste det ha varit ironiskt menat. Först körde hon in mitt framför Clark Kents nos* i en rondell som han och jag redan var inne i. Sen la hon sig en decimeter bakom lastbilen framför. Till sist blev jag av med henne – fast avslutningen var som pricken över i:et i

illa

vad gäller hennes bilkörning: hon la sig i fel fil men lyckades köra om framförvarande lastbil med en hårsmån till godo. Ja jisses… Stackars barnen ombord, säger jag bara…

Men det finns annat på vägarna än trafikgalningar. Idag går Trafikverket ut och varnar för halka – mitt i heta sommaren! Skälet är förstås asfalten som våra vägar är belagda med. I den finns nämligen ett bindmedel som ska klara extrem kyla, men också värme. Problemet är att bindmedlet kan komma upp till ytan väldigt snabbt när det plötsligt blir varmt och då blir det på ren svenska snorhalt. Nya vägar och vägar där det pågår vägarbeten är särskilt utsatta. Kommer det sen regn på vägar som har varit torra länge kan det bli halt igen.

Därför är det viktigt att…

  • hålla avstånd
  • ha bra däck (kolla mönsterdjup och att du inte har sprickor!)
  • ha rätt lufttryck i däcken
  • köra försiktigt


Hur svårt kan det vara om man har körkort???


Jag repeterar även Nackapolisens instruktion om rondellkörning:

Rondellkörning

Ja, hur svårt kan det va..?


*Clark Kents nos = min lille bilmans front

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tänkande inlägg.


 

Grått löv med droppe

Det finns fortfarande tårar trots att det är över.

Även den här helgen har jag fått nåt att fundera över. Jag vet inte hur det kommer sig, men så snart jag gör nåt annat än sitter i mitt hem ringer min mobil eller telefon. Det skedde två gånger igår. Sista gången körde jag bil på slingrande vägar genom ett vägarbete, så jag ville inte prata. Jag får ett nytt samtal på måndag. Till dess kan jag läsa på lite. Och fundera.

Det är lite för mycket på gång just nu, känns det som. Vissa saker vill jag gärna slutföra. Som redigeringen av mina ord. Delmålet var fem kapitel igår, jag hann två. Till viss del berodde det på omfånget, men till största delen var det så otroligt smärtsamt att gå igenom. Igen! Jag har ju nyss satt orden på pränt, känns det som. Jag borde vara smått… immun… Men inte. Tårarna finns där trots att det är över. Det gör fortfarande fruktansvärt ont.

Citronklyftor

Middagstillbehör.

Det blev, fantasifullt nog, sedvanlig fredagsmiddag i New Village-köket igår. Jag hade tänkt överraska och göra kyckling i lergryta med sallad, men det funkade inte med tider, hämtningar och lämningar. En kyckling i lergryta ska stå i ugnen en timme per kilo och när man inte vet exakt vilken tid man kan äta blir det knepigt. Men den som spar hon har!

Till nästa helg blir det emellertid inte kyckling i lergryta, för då kommer äldsta bonusdottern hem på besök och jag gissar att hennes mamma/min Fästmö vill åka hem och hänga med henne då de timmar hon (Anna) inte jobbar. För naturligtvis jobbar Anna nästa helg. Och nån gång under den helgen eller kanske måndagen därefter ska vi fira yngsta bonusdottern som fyller 20.

Räkor

Middagen.

Efter middagen gjorde vi nåt som i alla fall jag inte har gjort på många, många år: vi glodde på Idol. Detta broilerprogram i landet Lagom där det plötsligt är tillåtet för tre personer att vara hur elaka som helst. Och de som står framför dem leker divor och ikoner. Vissa av dem är inte ens torra bakom öronen. Men se! Igår… Jag såg och jag hörde en tjej göra en underbar version om min gamla favoritlåt Purple rain. Fantastisk röst och utstrålning! Den här tjejen önskar jag en bättre framtid än att segrande ur programmet (det brukar ju inte gå så bra för vinnarna…) – jag önskar att hon får möjlighet att göra sång och musik till sitt yrke. Och så får hon gärna tipsa Laleh om hur man inte förstör en bra låt.

I eftermiddag ska vi ut och vandra bland gamla döa författare och kändisar på Gamla kyrkogården i centrala Uppsala. Det börjar klockan 14, samling vid Gamla kapellet och kostar 50 pix. Häng på om du inte har nåt för dig!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om toppar och dalar på sistone.


Torsdag igen.
Snart helg. Tiden går fort när man har roligt, eller..? Nåja, den Tofflianska, gångna veckan har haft både toppar (duger) och dalar (suger). På det här viset:

Duger


Suger


Livet är kort. 

Read Full Post »

Ett inlägg om den gångna veckans bra prylar och mindre bra prylar.


Torsdag morgon
och det är dags att summera den gångna Tofflianska veckans höjdpunkter (rysa) respektive dalar (frysa). Och det är inte svårare än så här:

Rysa


Frysa


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »