Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘farmor’

Ett vänligt inlägg.


 

smultron i handflata

Varsågod att ta ett smultron. Det har emellertid ingen egen dag.

Det vimlar av alltings dagar, tycker jag. Är det inte tulpanens dag eller alla hjärtans, så är det kanelbullens, räkmackans, kvinnodagenaidsdagen, mors dag eller fettisdagen, för att nämna några. En del dagar har funnits länge, medan andra är nyare fenomen.

Visste du att det finns veckor också? Lingonveckan känner många av oss till, stilla veckan en del. Och så finns ju vänliga veckan. Jag trodde att den veckan hade somnat in, för sist jag läste om den var i Svenska Journalen, som min farmor prenumererade på. Farmor själv somnade in 1982. Men faktum är att vänliga veckan körde igång igår.

Det kan ju tyckas larvigt med vänliga veckan. Samtidigt… vad är det som gör ont med att vara vänlig? Inte nåt, skulle jag vilja säga. Därför har jag ansträngt mig lite idag. Det kostade ingenting att…

  • vinka till en tant jag känner
  • tala om för min frissa att jag alltid är nöjd när jag går därifrån
  • fråga min granne om allt är väl
  • ringa lilla mamma och säga att jag hoppas att läkarbesöket i morgon går bra

Så nu utmanar jag DIG! Tänker DU också ta chansen att vara lite vänlig den här veckan???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett antikt inlägg.


 

Torsdagskvällar klockan 20 stänger jag ute världen. Skälet är enkelt: jag ser på Antikrundan. Och så amatörvärderar jag föremålen via appen. Tyvärr hängde sig appen vid ett tillfälle, men det gick bra att starta om och fortsätta värdera. En värdering missade jag dock.

 

Cornelis på Antikrundan

Cornelis dök upp på Antikrundan i Norrköping. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


I kväll gick programmet från Norrköping
, mina farföräldrars sista hemstad. Där har jag varit en del, men sen farmor gick bort samma år jag flyttade till Uppsala blir det inte särskilt ofta. Kanske gör jag ett besök framåt våren för att se till graven. Men nu fokus på kvällens prylar!

Dessa föremål var extra spännande i kväll, enligt mitt tycke:

  • Plåtleksaken (värderad till 5 000 kronor) och kexburken (minns ej värderingen)
  • Cornelisskivan (värderad till 30 000 kronor)
  • Fåtöljen (värderad till 20 000 kronor)
  • Bordslampan (värderad till mellan 15 000 och 20 000 kronor)
  • Gulduret (värderat till 380 000 kronor)
  • Den underbara, rubinröda pokalen (värderad till mellan 35 000 och 40 000 kronor)

Mina värderingar i kväll var hyfsade, men nån var alldeles för hög (pokalen) och nån alldeles för låg (en byrå). Jag fick i vart fall diplom som kunnig:

Antikkunnig i Norrköping

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Brittiska deckare gillar jag och det var ingen tvekan om att jag skulle se premiäravsnittet av Shetland på SvT 1 i kväll. Totalt blir det åtta avsnitt som, om jag har förstått det rätt, hänger ihop två och två. Serien bygger på Ann Cleeves böcker, böcker som jag inte har läst.

Shetland Sandy Jimmy och Alison

Shetlandpoliserna Sandy, Jimmy och Alison. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: ITV.)


Shetland är ett litet samhälle 
där alla känner alla. Det består av öar och tillhör Skottland. En dag hittar Sandy sin farmor mördad. Hon är skjuten. Polisen Jimmy Perez ansvarar för utredningen som visar sig vara allt annat än enkel. I närheten av den mördade kvinnans hus pågår utgrävningar. Arkeologerna har just hittat en skalle, vilket tycks ha upprört den döda. Så dör ytterligare en person och plötsligt blir det hela mycket mer allvarligt.

Jag gillar som sagt brittiska deckare. Att dessutom för omväxlings skull få höra skotska accenter i stället för London- och söderaccenter är ett plus. Första avsnittet kändes lite hoppigt, men man förstår att historiska tider har en väsentlig roll i det hela.

Toffelomdömet efter första avsnittet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Ett ljus i mörkretAndlighet har alltid intresserat mig. I somras, när jag hälsade på min äldste bonusson på jobbet, kom jag därifrån med ett par böcker. Agneta Sjödins bok Ett ljus i mörkret fyndade jag inbunden med skyddsomslag för endast 20 kronor. Nu har jag just slagit ihop pärmarna om Lucia.

Lucia föds år 286 i Syracusa på Sicilien. Det är nåt speciellt med henne, det märker omgivningen tidigt. Inuti sig har hon en godhet som drabbar andra människor. Men godheten stannar inte bara på insidan. Lucia ger sig ut i stan för att hjälpa dem som har det svårt. Hon sätter sin tro till Gud. Dessvärre ses de kristna inte med blida ögon i romarriket. När fadern dör tar Lucias farmor makten i familjen. Lucia ska giftas bort med en grym man. Då lovar hon att leva ett liv i kyskhet. Straffet låter inte vänta på sig – hennes tro avslöjas för maktens herre på jorden. Lucia är dödsdömd.

Det här hade kunnat vara en riktigt bra bok. Berättelsen är fängslande, Lucias öde är grymt och fascinerande. Vi här i Sverige firar hennes minne med en egen dag, den 13 december. Tyvärr lyfter Agneta Sjödin ner historien till nån sorts barnboksnivå. Språket är alltför enkelt på sina ställen, för att inte säga torftigt. Och jag tror inte att soldaterna på 300-talet sa till sina fångar:

Seså, rör på påkarna!

Nej, här blir inte bra. Det blir inte alls bra. Och det är synd om den goda historien som faller platt och blir snudd på en Allersroman.

Toffelomdömet blir lågt!

rosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett söndagsinlägg.


 

M-kula

Fem såna här blev mitt lördagsgodis.

Det blev en stilla kväll i New Village igår. Det mest upphetsande som hände var att jag gjorde våfflor till middag. Det var underbart gott, men nej, nån bild får du inte – det är ju alltid lite ruschigt när man ska göra våfflor: vispa smet, hälla i smet, passa våfflor på gräddning, ta ut färdiga våfflor ur järnet, äta… Ja, du fattar. Sen kan man tycka att våfflor ju inte är nån middagsmat. Det struntar jag i. Jag åt våfflor till middag igår. Med hjortronsylt och sprejgrädde. Denna söt- och fetchock fick till följd att jag inte orkade goffa så mycket annat. Det blev ytterst lite chips (det är fortfarande kvar i påsen), mest för att jag ville testa den nya, färdiga dipen jag köpte igår. Som dessert tog jag typ fem stycken M-kulor. Detta innebär att jag har massor (nåja…) av godis kvar i skåpet att äta idag. För idag är det ju sista dagen på helgen. (För den som inte har uppfattat det, försöker jag begränsa mitt godisätande till helgerna.) Bara det att det blir tårta och annat smakens i morgon i Himlen… Men när man firar en 20-åring kan man ju faktiskt inte låta bli att just fira. Med tårta, bullar och kakor. Eller hur?!

Lördagskvällens andra höjdpunkt (förutom våfflorna) var dock säsongsstarten av Downton Abbey. Lord Grantham framställs om möjligt ännu mer träbockig än tidigare, nerviga systern är ännu nervigare och farmor är värst, bäst och roligast av dem alla. Men vad var det för konstigt program efteråt? Jag tittade förundrat. Enligt SvT:s webbplats är det

[…] Ett nördigt och passionerat eftersnack med Johanna Koljonen och Kristin Lundell. Premiärgäster var Johannes Brost och Sanna Nyström. […]

Och det var det. Jag har inget mer att säga om det än att jag blev just  förundrad. Vill jag att mina licenspengar ska gå till såna här program? Nej. Sen får var och en vara hur nördig och passionerad man vill. Men jag vill inte vara med och betala för det.

Hösthimmel

Gårdagen var både solig och molnig.

Igår kväll trodde jag att jag bodde granne med sju elefanter, en häst och en hyena, det vill säga ett zoo. I morse fick jag revidera denna tro: jag bor nära en temperamentsfull kock, det är min senaste teori. Det lät som tallrikskrossning och nån som hackade gurka alldeles intill mina öron. Innan dess hamrades det lite. Var det köttstycket som bultades ut, månntro?

Själv leker jag tvätteri. Två maskiner ska köras och så har jag en strykhög som väntar på mina omsorger. Dagen är dimmig, till skillnad från igår när den var både solig och molnig. Men jag måste nog ändå ge mig ut nån gång under dagen i alla fall för att införskaffa nåt ätbart till söndagsmiddag. Och kanske ett grönt kuvert. Jag har inte gjort det ännu.

I kväll ska jag glo på Fjällbackamorden. Programmet visas vid lagom tidpunkt för en kvällstrött Toffla. Sen skiter jag i att Camilla Läckbergs filmer och böcker alltid får dålig kritik. Hennes produktion är väl som många andras – en del är bra, annat är bättre och en del är mindre bra.

Vad händer hos DIG, så här på söndagen då? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett hissande och dissande inlägg.


 

Redan torsdag och rejäl nerförsbacke mot helgen. Här redovisas andra höjder (laxar) och dalar (läxor), nämligen de Tofflianska. Det är faktiskt inte svårare än så här:

Laxar 


Läxor

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett mormors- eller farmorsinlägg.


 

Fästmön och jag var på ICA Solen för att handla lördagsförnödenheter. Ja, även lördagsgodis. Vid lösgodiset hörde vi denna dialog mellan liten flicka (barnbarn) och mormor eller farmor:

Barnbarn:

Jag behöver en spade [underförstått att ta lösgodiset med].

Mormor/farmor:

Spade? Det är väl lika bra att du tar en skyffel med en gång.

Underbara, klarsynta mormor/farmor!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 362 andra följare