Windows 10 – en vanlig användares första intryck

Ett inlägg om en systemuppgradering.

---

 

Jaha. I helgen blev jag Windows 10-användare. Nog hade jag tänkt bli det förr eller senare, men snarare förr. Men på fredagskvällen, runt midnatt, tyckte Microsoft att det var dags och installerade systemet på min påslagna dator. Det gillar jag INTE! Jag vill bestämma själv. Min tanke var dessutom att inhämta lite synpunkter på systemet från andra användare först. Nu blev det inte så. Därför berättar jag i stället för andra användare i det här inlägget om mina första intryck av systemet. Och även om jag numera jobbar på en IT-avdelning är jag definitivt inte nån IT-expert. Det finns många andra saker jag är betydligt bättre på. Jag är en vanlig användare – och kanske är det intryck och synpunkter från just såna som mig som kan ge andra användare nåt av värde..? För att du ska kunna skumma texten har jag markerat bra saker med grön färg och dåliga med röd färg i texten.

Dags för Windows 10, tyckte Microsoft, och installerade det på min dator sent i fredags.

Att Microsoft utan mitt medgivande uppgraderade systemet på min dator är långt ifrån OK. Det gjorde mig avogt inställd direkt till Windows 10. Men sen när jag väl fått systemet installerat var det bara att sätta igång och kolla så att inget gått förlorat. Därefter har jag försökt orientera mig och testa nya funktioner med mera.

Alla filer och program kom med och verkar fungera. Det är bra eftersom jag ju inte hade hunnit göra nån aktuell säkerhetskopia av saker och ting. Däremot kallas program inte längre program utan appar, vilket är lite förvirrande för mig. Appar är visserligen en sorts program, applikationer, men det är ju såna jag har på mobilen. Nu vill Microsoft att jag ska hämta eller köpa och installera appar även på datorn.

Microsoft-konto krävs.

För att kunna hämta och köpa appar – detta gäller även för gratis-appar – måste jag skapa ett Microsoft-konto, motsvarade det jag har hos Apple för mobilerna . När jag fick Office-paketet av Världens Bästa Anders var jag tvungen att skapa ett Microsoft-konto. Det har jag inte använt sen dess – med påföljd att kontot och den därtill hörande e-post-adressen inte längre existerar. Suck… Dumt och irriterande! Jag ogillar tvång. Att sen det jag skapar under tvång bara tas bort gör mig inte gladare.

Efter lanseringen av Windows 8 fick Microsoft ganska mycket kritik från användarna. Jag uppgraderade faktiskt aldrig till åttan, utan hade kvar Windows 7 Professional – tills i fredags, dårå. Jag har varit mycket nöjd med sjuan. Uppenbarligen har Microsoft tagit till sig en del av kritiken. Jag noterar till exempel till min glädje och tacksamhet att skärmklippverktyget, snipping tool, fanns kvar! Det använder jag mycket för att göra skärmdumpar – eller spara ner delar av vad som visas på skärmen.

Skärmklippsverktyget är tillbaka! Hurra!

Bland de nyheter jag noterar först är förstås Startmenyn (fönstersymbolen). Där hittar jag Stäng av – Starta om – Starta långt ner vid Av/På. Logiskt! På vanlig plats hittar jag program etc som jag använder ofta, men också appar. Jag kan dra över program i appdelen. Som bilder jag kan storleksförändra, flytta och placera var jag vill i appdelen blir de aningen lättare och snabbare att hitta. Men sen finns en del av dem i aktivitetsfältet i botten på skärmen OCKSÅ. De flyttades med från hur jag hade det i Windows 7. Och det blir lite… mycket… Men OK, jag kör så här ett tag så får jag se vad jag ändrar, tar bort och använder.

Webbläsaren Edge har jag testat lite grann. Besöker en vissa webbplatser hänger den sig nästan, eller står i vart fall och tuggar länge. Bra funktioner i den är att jag kan använda en penna och till exempel markera ställen på en webbplats liksom skriva några rader i en anteckningspratbubbla. Jättebra funktion om en till exempel ska blogga eller skriva en artikel om nånting och hittar underlag på en webbplats! Andra funktioner är att jag kan ta bort sånt som distraherar mig runt omkring och till exempel bara visa texten. Jag kan spara bokmärken och annat som tidigare och det var hur lätt som helst att kopiera över bokmärken och favoriter från andra webbläsare. Tills vidare fortsätter jag nog använda min vanliga gamla webbläsare, men Explorer slipper jag tack och lov!

Webbläsaren Edge är helt ny och har flera användbara funktioner.

Utseendet tycker jag annars är rätt… fult. Typsnittet känns trist och gammalt och färgerna… naiva. Typiskt Microsoft, alltså. Aviseringar och annat kommer med ett ljud som jag först tycker är rätt ovant, sen ganska OK. Ovant är också att datorn tycks hamna i nån sorts strömsparläge ett tag när den inte används och innan den går över på skärmsläckaren. Skärmen blir helt svart. Första gången det hände trodde jag att datorn alternativt skärmen hade dött. Det är konstigt och irriterande, men går säkert att ändra inställningar för. I övrigt tycker jag att datorn startar, men framför allt stänger ner snabbare än tidigare. Det är bra!

Windows 10 – rätt OK, faktiskt.

Det här var några av mina första intryck av Windows 10. Har DU några eller vill du kommentera mina intryck??? Skriv några rader i en kommentar!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En måste klaga lite också…

Ett inlägg om exponerade kroppsdelar, oönskade kontakter och en dålig app.

---

 

Inte moget, men syns endast hemma.

När nu förra inlägget var så rosaskimrande och glatt måste jag givetvis kompensera med ett svartare och ilsket. Maj månad kan vara så härlig, så lagom varm och det är den nu. Värmen kom bara lite plötsligt. Med den upptäckte jag också att mina gamla hyresgäster talgoxarna har återintagit sin bebislya. Inget fel med det heller! Det enda som är fel med sköna maj just nu är alla nakna kroppsdelar som okända människor helt ogenerat visar upp vid de mest opassande tillfällen och platser.

Men skärp er! Shorts och linne är OK hemma, badkläder är OK på badstranden! Vuxna människor i kortbyxor känns inte… moget. Oskönt!

 

Några som aldrig tycks skärpa sig är dess förskräckliga telefonförsäljare. Jag orkar inte med dem, vill inte ha nån kontakt med dem. Därför har jag NIXat båda mina telefoner. Men ändå slinker samtal som det från Assistansbolaget för ett tag sen igenom.

Hur kan det komma sig? Kollar ni inte NIX-registret innan ni ringer?

frågar jag alltid. Från Assistansbolagets säljare fick jag sedvanligt svar:

Nä vi kollar inget register, vi får bara listor med nummer vi ska ringa.

Jag glömde fråga varifrån/från vem dessa listor kommer, men jag glömde inte att berätta att jag anmäler alla företag som okynnesringer mig till DM-nämnden. Dessvärre blev jag i fallet ovan synnerligen besviken på DM-nämndens mejlsvar som kom i lördags. Så här skriver Axel Tandberg till mig, kursiveringen och rödmarkeringen är dock min:

Bäste Ulrika H,

DM-nämnden har mottagit din anmälan mot Assistansbolaget.

DM-nämnden har, i enlighet med SWEDMAs och Föreningen Kontaktas (f.d. SCCF) branschöverenskommelse, en fastställd praxis att det som huvudregel inte är tillåtet att i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte ringa till privatpersoner som har låtit registrera sitt fasta telefonnummer i spärregistret NIX-Telefon. Det finns dock undantag från huvudregeln. Dessa undantag är när

· det föreligger ett etablerat kundförhållande (ingånget avtal) mellan marknadsföraren och konsumenten och samtalet avser erbjudanden om samma typ av varor eller tjänster

· samtalet genomförs inom ett år efter det att avtalsförpliktelserna fullgjorts, då anses kundförhållandet bestå.

· konsumenten lämnat sitt uttryckliga medgivande till att bli kontaktad.

Vi kommer nu att informera företaget om det inträffade samt om reglernas innehåll samt be dem att kontakta dig via e-post för att informera dig om varför samtalet ringdes.

Med vänlig hälsning

Axel Tandberg
Jur.kand.
Sekreterare i DM-nämnden

Men hallå! Jag vill inte ha nån kontakt med Assistansbolaget! Det var ju därför jag liksom anmälde dem. Lika lite som jag vill ha telefonsamtal från dem vill jag ha mejl. Därför svarade jag:

Tack för ditt svar! Men att be företaget ifråga MEJLA mig är jag inte alls nöjd med. Jag vill INTE ha någon kontakt med företaget, jag vill inte ha oönskad reklam. Det är skälet till att jag har NIX på båda mina telefoner. Vidare har jag heller aldrig varit kund hos företaget och jag har inte gett något medgivande till att de får kontakta mig. Detta gäller även att DM-Nämnden inte får be företaget kontakta mig. ABSOLUT INTE!

//Ulrika H, arg

Som grädde på det ilskna moset  kan jag slutligen inte låta bli att nämna ICA:s app. När den först kom var den OK, men ganska snart började den strula. Den var seg och ibland ville den inte starta. På senare tid har den börjat skicka dubbla notiser av erbjudanden till mig också, men bara det ena går att ladda ner på mitt kort. Det andra ligger kvar som oläst. Irriterande! Efter den senaste uppdateringen hoppades jag att den buggen var löst. Icke! Besviken blev jag också att bara vissa ICA-användare – med konto i ICA-banken, står det – kan logga in med mobilt bank-ID. Alltså jag har ett plastkort, ett betalkort, som är knutet till ett konto till vilket jag varje månad har en automatisk överföring av en matpeng. Varför anser ICA att detta inte är nåt konto? Dåligt, dumt och fel!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Aprilväder, ja…

Ett väderligt inlägg.

---

 

Det här med väder tycks vara nånting som är av högsta intresse för den äldre generationen. En sån som jag kollar möjligen appen i mobilen innan jag går ut. Eller nån av mina digitala termometrar. Att titta ut genom fönstret kräver dock minst energi av allt och igår insåg jag att det är en synnerligen underskattad aktivitet… Väder är nämligen rätt kul att betrakta!

Lördagen den 9 april var ett skolexempel på aprilväder! Jag hasade över till Tokerian mellan skurar och kapitel – ja, jag hade ju en riktig läslördag! Men jag hade också en telefonilördag. Efter två maratonsamtal kokade mina öron och jag mäktade inte med ett tredje. Därför föreslog jag per sms att jag och före detta kollegan strålar samman idag – om aprilvädret nu tillåter det.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Månen var fantastisk och halv igår. Hade jag ägt en kamera kunde jag ha tagit en bra bild.

Jorå, igår lagade jag mat för första gången på… tja, det är väl över en vecka. Sist jag åt ett lagat mål mat var förra lördagen och då var det Fästmön som stod vid spisen, inte jag. Men det är synd att säga att jag överansträngde mig – jag lät ugnen laga till Stinas kyckling. Sen åt jag enbart kycklingen, inget ris, ingen potatis, ingen sås, inga grönsaker till. Bara ett glas rött. Efter halva glaset kände jag av magen lite grann, så resten av innehållet i glaset sippade jag långsamt på under kvällen. Det var gott, det gick bra och magen protesterade inte mer. Jag kunde fortsätta läsa utan smärta och tillbringade aftonens senare del i bästefåtöljen med en bok i knäet och en fantastisk halvmåne utanför.

 

Söndagslyx.

Vid halv åtta-tiden i morse vaknade till en kylig morgon. Himlen är blå och solen skiner – än så länge. Vi får se om den fortfarande är det när jag träffar min f d kollega… Min söndagsmorgon inleddes i alla fall denna gång inte med grymma magsmärtor utan med kaffe och nästa Elizabeth George-bok på sängen.

 

Men nu måste jag smida medan järnet är varmt, det vill säga aprilvädret soligt. In i duschen för att hinna träffa före detta kollegan medan solen är framme!

 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ett bälte om magen

Ett inlägg om smärta och hur jag hanterar den, bland annat.

---

 

Jag och tillvaron var inte riktigt ett…

Nej fan, den här eländiga värken släpper inte sitt järngrepp om magen. Det känns som om jag har ett hårt åtdraget, brett bälte som klämmer ihop mage och rygg på höger sida. Det gör så ont att jag mår illa, men tack och lov har jag inte kräkts sen i söndags. Faktum är att jag är så smärtpåverkad att jag har svårt att ta tillräckligt djupa andetag. Det gör bara ont. Jag kände mig bättre och piggare på dan igår och fick mycket gjort. Men ärligt, jag ringer hellre och bokar tid hos bilverkstan än hos doktorn. Vis av mitt senaste besök vid husläkarmottagningen och hur uruselt resultatet blev* försöker jag hantera det onda själv. Jag fick tabletter i helgen, men eftersom de krockar med min andra magåkomma (bråck på magmunnen) vågar jag inte knapra dem i tid och otid.

Det blev både pläd och duntäcke till natten.

Igår kväll tror jag att jag fick lite feber också. Jag började frysa igen och det kändes som om tillvaron och jag inte riktigt var ett. Jag satt en stund i bästefåtöljen på kvällen, men fick snart krypa ner i sängen, under såväl duntäcke som pläd. I morse vaknade jag varm och troligen feberfri. Bältet runt magen sitter dock fortfarande kvar och klämmer åt.

Som jag skrev ovan och som jag glömde skriva igår ringde jag bilverkstan och bokade tid en vecka före min födelsedag. Främsta skälet är byte till sommartofflor** för Clark Kent***. Vidare fick jag häromdan ett brev om en garantiåtgärd kring fönsterhissarna, så det ska verkstadskillarna också titta på. Dessutom nämnde killen jag telefonerade med att ytterligare en sån åtgärd ska göras kring airbagarna. Och så bad jag dem för 17 att kolla bromsarna lite när de ändå river bort däcken – jag ska ju besiktiga mannen i mitt liv nästa månad! Garantiåtgärderna är gratis, priset för däckbyte och bromskoll glömde jag fråga om, men det är smällar jag får ta – jag har ju ingen man/fru som har ett jobb och kan försörja mig tillfälligt. Jag måste ha en fungerande bil, annars blir jag totalt isolerad. Vilket påminner mig om att jag nog MÅSTE åka buss in till tandläkaren på torsdag… Jag har inte åkt buss på över ett halvår… Försökte kolla busstider igår, men UL:s jävla app är ju totalt värdelös och funkar inte oftare än den funkar. Ungefär som ICA:s app…

Pappas ryamatta, full av smärta är den knuten.

Usch, så fruktansvärt negativt det här blogginlägget har blivit. Men jag måste ju få gnälla nånstans och genom att skriva av mig tar jag, om än tillfälligt, bort en del av smärtan. Mamma påminde mig igår (ja hon ringde igår kväll igen) om att när min pappa hade gallstensont och gick och väntade på operation (det verkar inte som om de opererar gallan numera om en inte håller på att nästan dö) knöt han en ryamatta. Mattan finns kvar hemma hos mamma. Den går i svart och rött, en nästan ser smärtan i den. Som grädde på moset gick pappa visst igenom en skilsmässa vid samma tid. En olycka kommer sällan ensam. Men sen träffade han min mamma och så kom jag (den tredje olyckan?) så småningom.

Knäckemackor med makrill var uppenbarligen inte bästa kosten för mig just nu. Synd att jag inte blev tipsad om det innan jag åt…

Jag måste få i mig nåt ätbart. Igår på seneftermiddagen åt jag knäckemackor med makrill. Det var inte det smartaste jag kunde äta, blev jag upplyst om. Synd att ingen kunde tipsa mig INNAN om vad jag kan prova att äta för att inte få ont/ondare… I övrigt har jag levt på mjölk, fil, cornflakes och Fästmöns äpplemos sen i söndags. En effektiv bantningsmetod, men jag bantar inte av princip. Dessutom blir jag så medtagen när jag inte får i mig nåt med lite mer substans. Och tjurig. Och grinig.

 

 

 

Amaryllistoken har fått en ny stängel med knopp. Stänglarna drar sig mot ljuset utanför – som nästan inte finns.

När jag får extra ont brukar det lindra att gå omkring. Det är lite svårt att sitta stilla vid datorn och söka jobb och blogga, men samtidigt tar det bort en del av smärtan, som sagt. (Jag har uppfyllt dagens jobbsökarmål med råge, för jag är ju en sån plikttrogen jävel.) Men när jag går omkring i mina rum – som är alldeles för många enligt vissa småländska tanter –  försöker jag njuta av mina vackra blommor här hemma. Utanför mina fönster vräker regnet ner idag. Det gör mig ingenting, även om jag gärna vill komma torrklädd till eftermiddagens anställningsintervju… Måtte jag palla… Gulliga NK**** har messat och önskat lycka till. Fan vad jag saknar mina fina, numera före detta, arbetskamrater…

 

*Jag fick fel kontaktuppgifter för vidare vårdkontakt, jag fick för stor förpackning stark medicin, jag fick en vårdkontakt som skulle vara löpande men som slutade efter mitt tredje eller fjärde besök = uruselt resultat enligt mig
**sommartofflor = sommardäck
***Clark Kent = min lille bilman
****NK = Närmaste Kollegan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Antikrundan 2016: Västerås 2

Ett antikt inlägg.

---

 

I kväll var det säsongsavslutning för Antikrundan. Det känns väldigt trist att ett av de bra underhållningsprogrammen där en samtidigt lär sig nåt tar slut. Förhoppningsvis är det bara ett tillfälligt slut och att nya program spelas in i sommar.

Säsongens sista runda gick från Västerås igen. Och som vanligt satt jag framför TV:n och amatörvärderade från bästefåtöljen via rundans app.

 

 

Här är några av kvällens häftigheter:

• Oljemålningen av Evert Taube var vi överens om – värdemässigt. Mellan 25 000 och 30 000 kronor hamnade värdet.
• Det ryska cigarrettetuiet värderade jag till 12 000 kronor. Experten tyckte 15 000 kronor.
• Ljuskronan värderade vi till 40 000 – 50 000 kronor.
• Autografsamlingen var värd 10 000. Även om den tyckte vi lika.
• Reseschatullet var både Magnus Bexhed och jag lyriska över. Vi tyckte att det var värt 50 000 spänn.
• Det vackra fickuret tyckte jag skulle betinga ett värde av 80 000 kronor, men experten värderade det till hälften.
• Ishinken värderade jag till 1 500 kronor. Experten tyckte att en tusenlapp räckte.
• Klänningen från 1920-talet värderade jag till 10 000 kronor och experten till mellan 7 000 och 12 000 kronor.
• Dioramat var bland det häftigaste jag har sett. Experten värderade det till mellan 60 000 och 80 000 kronor. Och precis där emellan, på 70 000 kronor, la jag mitt värde.

I denna andra runda från Västerås kan en säga att jag började väldigt bra, men sen gick det utför… Det är nog bara att låta experterna stå för kunskaperna och jag själv för intresset. Jag fick diplom som Antikintresserad.

Vi ses igen nästa år, Antikrundan, hoppas jag!!!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Antikrundan 2016: Järvsö 2

Ett härligt antikt inlägg igen!

---

 

Jepp! Det är skärTORSDAG – med betoning på den sista delen i ordet. För torsdag betyder ju Antikrundan för min del. Jag hängde med tillbaka till Järvsö. Och självklart var mobilen laddad och appen påslagen så jag kunde amatörvärdera från bästefåtöljen i New Village, Uppsala.

De här grejorna tyckte jag var mest spännande i kvällens program:

• En fin liten Buddha värderade jag helt korrekt till 50 000 kronor.
• Den gula glasvasen var otroligt vacker – från bästefåtöljen. Experten såg blåsor i glaset med mera och vasen var inte värd ett smack. Jag trodde den var värd 60 000 kronor.
• Hörnskåpet var både ovanligt och fint. Det värderade både experten och jag till 50 000 kronor.
• Mumintrollen var värda hela 10 000 kronor. Jag tyckte att de var gulliga, men värderade dem till endast 7 000 kronor.
• Silverkannan var bara så fin. Ändå var jag snålare än experten och satte ett värde på 80 000 kronor när den senare tyckte 100 000 kronor.
• Mässingshinken värderade jag till 18 000 kronor och experten till 15 000 kronor.
• Den läckra glasskulpturen av Bertil Vallien värderade jag till hela        80 000 kronor. Experten la sig på hälften, ungefär.
• Järvsöskåpet var otroligt vackert. Där var experten och jag överens om värdet, 50 000 kronor.

Denna andra runda från Järvsö tyckte jag var lite svår. Men även om kunskaperna var låga hos mig, är det inget fel på intresset. Jag fick diplom som Antikintresserad. Nästa gång är den sista Antikrundan från den här säsongen. Experterna är tillbaka i Västerås- och det är även jag!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Antikrundan 2016: Varberg 2

Ett antikt inlägg.

---

 

Torsdag kväll, mobilen laddad och appen påslagen. Självklart amatörvärderade jag även denna andra gång Antikrundan var i Varberg. Nu börjar säsongen gå mot sitt slut. Lite separationsångest blir det nästan för min del. Vad ska jag göra om torsdagskvällarna SEN…? EFTER Antikrundan..? I kväll var det som vanligt många fina saker och roliga människor – några finare och roligare än andra…

 

 

De här prylarna tyckte jag var mest intressanta:

• Hårbroderiet – vilken grej, alltså! – värderade jag till 4 500 kronor och experten till nånstans mellan 5 000 och 6 000 kronor.
• Bägaren från 1600-talet som använts som pennburk värderade både experten och jag till 30 000 kronor.
• Den bleka målningen av Maj Bring värderade vi till mellan 25 000 och   30 000 kronor.
• Charles Lindberghs autograf värderade jag till 50 000 kronor – och experten till mellan 40 000 och 60 000 kronor.
• Bengt Lindström-tavlan värderade experten till 25 000 kronor. Jag la mig lite högre, på 35 000 kronor.
• Kandelabrarna värderade vi till 75 000 kronor.
• I Bra, Bättre, Bäst handlade det om värdet på tre Ian Fleming-böcker. Jag erkänner stolt att jag tog full pott på 300 poäng.
• Det vackra gamla skrinet värderade jag till 40 000 kronor och experten höll med.
• Familjeporträtt brukar inte värderas högt, men kvällens fick ett värde på en miljon kronor. Jag la mig på 85 000 kronor.

Denna andra runda i Varberg hade jag tur med värderingarna. Jag slog med eget rekord poängmässigt och fick diplom som Antikkunnig. Nästa gång är Antikrundan och dess experter tillbaka i Järvsö. Det är även jag!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Det våras

Ett vårligt inlägg.

---

 

Fängelset i Uppsala, en vacker byggnad – på utsidan…

Idag har det varit en underbar vårdag, en av årets första. En sån där dag när solen har briserat på himlen och fåglarna har kvittrat, men lite grann av vinterns kyla fortfarande biter i vinden. I stället för att förmiddagsfika tog NK* och jag en promenad runt huset. Det var just precis det vi behövde båda två – ljus och frisk luft. Även på lunchen blir det sol, ljus och luft, för då traskade vi till pizzerian ett par kvarter bort och åt. Jag önskar att jag finge lägga ut fotot på NK när h*n äter sin kebab, men jag har lovat att inte göra det. Du får i stället titta på en bild av Uppsalas gamla fängelse, en ganska vacker byggnad – från utsidan sett – som vi passerade på våra strövtåg idag.

Som vanligt blir det aldrig mer annat än att planer smids och går antingen som de ska eller om intet.

Min arbetsdag har varit lite som vanligt och ändå inte. Som vanligt blir det inte, det blir det aldrig mer. Men jag är nöjdast med att vi kunde slutföra en beskrivning. I övrigt har jag letat efter försvunna saker och hittat dem samt städat lite inför nån sorts överlämning. På eftermiddagen fikade jag med H med flera. Så goa, fina arbetskamrater som jag vet också är och fortsätter att vara kamrater!

 

Nåt som däremot är som vanligt är det som väntar när jag kommer hem. Varenda kväll efter jobbet inleds med nån sorts administration av nåt slag. Idag var det en räkning som skulle betalas och papper som skulle arkiveras med mera. Vidare har jag odlat yrkesnätverket och fått önskad utdelning på det mesta samt uppdaterat lite här och lite var.

I kväll är det torsdag och då har jag TV-kväll. Antikrundan, förstås, följd av Gåsmamman. Men innan jag kan hälla ner mig i bästefåtöljen med laddad mobil och Antikrundans app påslagen ska jag skura av lite i badrummet och i duschrummet/toan. Jag får besök i helgen och då vill jag att det ska vara rent här. Sen ska jag rengöra mig själv och tvätta håret länge. Det är såå skitigt att jag nästan lånade H:s solhatt idag.

För övrigt fick jag två samtal igår, det ena på fasta telefonen, det andra på mobilen, från ett nummer jag inte känner igen. Är det nån som kan upplysa mig om vem det är? (<== retorisk fråga). Jag vet att jag inte känner nån i Ryssland och jag har nog ingen släkt kvar där… Lurendrejare, med all säkerhet. Sol- och-vårare kanske. Nåja, lämna solen och våren och sluta ring mig. Du är blockerad!

Nej, jag känner ingen i Ryssland så sluta ring mig.

*NK = Närmaste Kollegan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Antikrundan 2016: Läckö slott 2

Ett antikt inlägg.

---

 

Äntligen torsdag! Med laddad mobil och påslagen TV var Antikrundan i mitt fokus. Ja, mobilen måste ju vara laddad för att jag ska kunna amatörvärdera via Antikrundans app. Roligt och lärorikt, även om jag naturligtvis aldrig blir varken världsbäst eller expert. I kväll var vi tillbaka på Läckö slott för att se fler fina saker.

De här föremålen tyckte jag var mest intressanta i kvällens program:

• Hundhalsbandet tog jag full värderingspott på. Experten värderade det till mellan 3 000 och 5 000 kronor.
• Soffan var lite häftig tyckte jag och ansåg att den borde vara värd runt   14 000 kronor. Experten tyckte bara mellan 10 000 och 12 000 kronor.
• Stenskulpturen var jättegammal och den värderade jag och experten till ungefär lika mycket, runt 40 000 kronor.
• Den handskrivna boken värderade experten till 100 000 kronor och jag till 90 000.
• Ekskåpet blev jag väldigt förtjust i och tyckte att det var värt 12 000 kronor. Experten la sig lägre, på mellan 6 000 och 8 000 kronor.
• Den gulliga gosedjurshunden värderade jag helt korrekt till 5 000 kronor.
• Armbandet värderade experten till mellan 40 000 och 50 000 kronor. Jag la mig lite lägre, på 35 000 kronor.
• Väggsekretären av Bruno Mathsson tyckte jag var både snygg och smart och värd 40 000 kronor. Experten, däremot, ansåg att den var värd mellan 15 000 och 25 000 kronor.
• Den kinesiska skålen värderade både experten och jag till 50 000 kronor.

Den här omgången var svår. Det finns brister i kunskaperna, men intresset för antikviteter är det inget fel på. Idag fick jag diplom som Antikintresserad. Nästa torsdag är Antikrundan tillbaka i Varberg.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Antikrundan 2016: Uppsala 2

Ett antikt inlägg.

---

 

Torsdagar = Antikrundan. Idag var jag förstås extra nyfiken eftersom det var andra delen från inspelningen i Uppsala i augusti förra året. Den däringa gången jag köade i sex timmar och fick två… eller var det tre? minuter med han Schunnesson. Han som hade så bråttom för att det skulle spelas in när han värderade en bok som var med i kvällens program! Då blev jag lite putt eftersom jag tyckte att han var ganska arrogant och halvgrinig. Han hade lagt fram tändare och cigarrett, så i efterhand gissar jag att han bara var röksugen. Och sen skulle han ju värdera framför kameran. I kväll värderade även jag – men hemifrån, i bästefåtöljen och med Antikrundans app. Hur resultatet blev ser du uppe till höger, på diplomet.

Här är några av kvällens prylar som jag tyckte var mest spännande:

• En snusdosa gjord på sköldpadda värderade jag till 7 500. Experten tyckte att den var lite mer värd, 8 000 – 10 000 kronor.
• Den ovanliga högrocken från Nymans värderades till mellan 5 000 och   10 000 kronor. Jag tyckte att den var värd lite mer, 15 000 kronor.
• Vargpälsen att ha i släden var värd 9 000 kronor, ansåg jag. Experten la sig lägre, på 5 000 kronor.
• Lådspegeln var väldigt vacker och värd 40 000 kronor enligt mig. Men experten värderade den mellan 25 000 och 30 000 kronor.
• Elfenbenselefanten värderades till 10 000 kronor. Jag var snål och tyckte 8 000 kronor.
• Den tyska leksaksbilen och motorcykeln värderades till mellan 43 000 och 45 000 kronor. Jag satte värdet till 40 000 kronor.
• Golvlampan var helt fantastisk tyckte jag och värderade den till 50 000 kronor. Det gjorde experten ungefär också.
• På Bra, Bättre, Bäst visades tre foton av Marilyn Monroe. Jag hade bara rätt på ett, det som var minst värt.
• Porträttet av Bruno Liljefors värderades till nånstans mellan 80 000 och 100 000 kronor. Jag la mig på 85 000 kronor.
• Boken, den häftiga, med kopparstick värderade både experten och jag till 150 000 kronor.

Det verkar som om jag håller kunskaperna vid liv eftersom jag fick diplom som Antikkunnig. Nästa torsdag är Antikrundan tillbaka på Läckö slott. Då är jag inte med i bild som jag var i kväll, men väl i bästefåtöljen.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »