Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘persilja’

Ett jobbigt inlägg.


 

 Koala i krukväxt

Tofflan i djungeln..?

Oj va jag har jobbat idag! Och så härligt det var! Det har varit fullt ös hela dan, med stort som smått. Och det trillar in saker hela tiden. Känslan av att jag befinner mig i en djungel, en skön djungel, är stor. Mitt självförtroende har inte varit på topp på länge, så det kändes så gott att jag baske mig har fixat allt jag gett mig på. Sen är naturligtvis inte allt färdigt än – det tar längre tid än en dag. På fredag är det premiär för… en blogg med nyheter från ledningen som jag ska skriva. Det uppdraget fick jag av stabsmötet igår. Lustigt nog hade jag ungefär detta som egen idé i ett dokument med anteckningar kring avdelningens interna kommunikation, ett dokument som bara är ett arbetsmaterial hittills. Det var roligt att avdelningschefen och jag hade nästan samma tanke och idé. Nu gäller det bara att försöka göra nåt bra av det, att värdera rätt när det gäller ämnen i underlaget som bara drööösar in… Och INTE använda Toffel-språk utan korrekt svenska dessutom!

Dessutom har jag fått lön idag samt besked om att ingen har överklagat beslutet att anställa mig. Nästa milstolpe vad gäller jobbet är att klara provanställningen…

Gräs och små blommor

Livet känns både skönt och grönt idag.

Inte ett möte hade jag idag, så jag kunde verkligen jobba. Största delen av dan har gått åt till redigering av materialet för nyanställda, ett mycket bra ursprungsmaterial, för övrigt. Sen har jag gjort uppdateringar på intranätet, haft synpunkter på en text till studenter, granskat tre översatta sidor och skrivit ner synpunkter, gjort en liten skylt, planerat för och skrivit ingressen till det första nyhetsblogginlägget… På förmiddagen fick jag fin-besök av en bekanting som jobbar i huset, fast inte på min avdelning. Vi tog en kaffe på mitt kontor och hade ett trevligt samtal… Livet känns både skööönt och grööönt! Tacksam! 

Samtidigt med allt detta har Sverige fått nya ministrar. Fast om de är så särskilt nya vete tusan. Frågan är vad de kan tillföra. Och jag fattar fortfarande inte varför sossarna vägrar samarbeta med vänstern och bara gör det med miljömupparna – som det ju inte går så bra för… (<== understatement of the year..?) Förresten kan jag inte låta bli att fundera över varför Åsa Romson fick gå men Fridoletten vara kvar. Det säger ju en del om hur miljöpartisterna inte tänker… Eh ja… Nu är detta ingen politisk blogg, men så här i bloggens sista skälvande minuter kan jag ändå tillåta mig att framföra de här åsikterna.

 Getostpaj och rötbetsrårakor

Dagens fantastiska lunch.

Mitt på dan åt jag en fantastisk god grön lunch (ja.. ehum…) bestående av getostpaj och en sorts rödbetsrårakor. Fint upplagt som vanligt även om jag börjar bli liiite trött på den där återkommande persiljekvisten på toppen. Nu är mina första lunchkuponger slut, så i morgon ska jag inhandla nya. Det har jag råd med, trots att jag satt med mina räkningar när jag kom hem. Alla är betalda och jag har pengar över. Tacksam!

I kväll har jag också skrivit en sista text mot betalning. Efter detta uppdrag tänker jag avsluta den ”anställningen” och i stället ägna mig åt att sälja eventuella skrivna saker för egen hand. Senare. Inte just nu. Nu vill jag bara jobba som anställd av staten.

Den här dagen har också fört med sig ett samtal från mamma för att meddela att paketet till Mors dag har kommit fram! Å va skönt, då slipper jag ängslas och mamma bli ledsen. Det är ju böcker i paketet (skvallra inte!) och det blir lite kul eftersom mamma sa att hon är på väg att avsluta sin sista olästa bok.

För egen del har jag lämnat en mycket svart bok och gripit mig an en mycket… ehum… eroootisk bok. Men den är spännande också och jag ser fram emot en häftig läsupplevelse!

Tunneln i slutet av ljuset och Dödligt dubbelspel

Den översta läste jag ut i morse och den understa har jag just börjat läsa.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om inre och yttre väder och om nyttigheter.


 

Vita moln på blå himmel

Solen skiner här fast det regnar.

Igår blev det en riktigt solig dag. Det blev definitivt inte nån soppdag, vilket det i stället är idag. Under den gångna natten har jag hört regnet smattra hårt och ihållande mot tak och fönster. Det brukar söva mig, men som du kanske förstår är det en massa saker som snurrar i skallen just nu. Och på tal om skallen har den fortsatt att göra ont. Jag tvingade mig kvar i sängen till halv nio i morse. Sen blev jag tvungen att gå upp och ta en tablett.

Regn på fönstret

Idag är det regn här, men här inne är det soligt.

Det var bra att jag klev upp, för du som har gissat rätt – jag kanske inte var så tydlig i förra inlägget, även om många fick veta på annat sätt – förstår att jag har en del att fixa nu. Det första jag gjorde var att beställa en skattsedel. Sen behövde jag kontakta referenter, för strax före klockan nio ringde Tim och kom på att han inte hade fått några såna av mig. Jag har en lista som jag mejlade över, men ville ändå höra av mig till några av personerna på den. Vidare är det inbokade saker som måste bokas om och hur jag ska göra med skrivkursen vet jag ännu inte.

Det var/är många som hörde/hör av sig igår och idag. Tänk så lätt det är att göra det när det handlar om roliga saker och så svårt det är att göra det när nån har det tufft. Igår kväll, när jag försökte landa i upplevelserna, gick mobilen varm. Så nu skriver jag lite mer och berättar vad det är som har hänt så att fler får ta del av det samtidigt. Det blir så jobbigt att skriva samma sak till flera olika personer. Dessutom behöver min mobil vara laddad och tillgänglig för inkommande samtal. Till exempel från en viss handläggare, som fick mejl igår, men som varken har svarat på det eller ringt.

Den här bloggen håller på att dö. Det är fortfarande nio procents utrymme kvar. Tyvärr har bloggen också fortfarande oönskade och ovälkomna besökare, så jag tänker inte skriva några närmare detaljer. Skälet till detta är att det finns troll som har förtalat mig till personer i mitt yrkesnätverk. Som tur är består kommunikatörsnätverket av människor som har hjärnor och som kan bilda sig en egen uppfattning om mina kompetenser. Dessutom känner de flesta mig, de flesta har träffat mig och majoriteten har jobbat ihop med mig.

Men… bloggen har också välkomna läsare och det är till er jag vänder mig nu, eftersom jag inte har tid och ork att skriva till var och en separat. Igår förmiddag var jag på intervju här i Uppsala för ett konsultuppdrag som redaktör vid ett statligt verk. Intervjun gick bra, det kändes bra genast. På seneftermiddagen ringde rekryteraren och gratulerade mig – de som intervjuade mig ville ha mig för uppdraget!!! Jag var bästa kandidaten för uppdraget av alla hos totalt tio rekryteringsföretag, fick jag veta. (Jaa, Elisabeth, nu skryter jag.) Uppdraget löper fram till årsskiftet, men det kan finnas möjlighet till förlängning. Jag vill inte gå in närmare på detta här och nu.

Det som händer nu är att rekryteraren kollar referenser och uppdragsgivaren kollar hur snart jag kan träda i tjänst efter överklagningstid och liknande. Troligen åker jag in till Stockholm på måndag och skriver kontrakt och kanske, kanske börjar jag jobba redan på onsdag… Det är så jag måste nypa mig själv, för jag tror inte att det är sant! Inte heller kunde jag i gårdagens inlägg riktigt uttrycka i ord känslan när jag fick ringa mamma och säga att jag har ett, visserligen kort, men nytt jobb. Min lilla mamma, som har lidit och lider kring allt detta!

Jag vill än en gång tacka alla som har hållit tummar och tår! Jag tror att ni kan släppa nu, för jag har muntligen blivit lovad uppdraget och jag tror inte mina referenter sabbar mina chanser.

 

Pumpor och squashar

Höstnyttigheter till en soppa, kanske?


Idag är det definitivt en soppdag.
 Vi festade på räkbomb och Loka citron igår kväll, idag blir det bara nyttigheter. Av solen syns inte en ynka stråle, men jag njuter av regnet, mörkret och blåsten, som du vet. Jag har rivit ur sängarna och ska bädda rent, jag ska tvätta lakan och koka soppa innan jag skjutsar Fästmön till jobbet till klockan 14. Anna får med sig sin soppa att äta på en rast – om hon nu får nån sån. Rast, alltså.

Soppan jag ska göra idag blir en riktig vitaminkick. Samtidigt är den väldigt billig. Huvudingrediens är nämligen squash och jag fick/tog två stora såna från Slottsträdgården och Annas snälla mamma. Vidare ska det vara lök och vitlök och morötter i. Morötterna kostar bara tre kronor kilot på Tokerian just nu och alla andra ingredienser hade jag redan hemma, förutom persilja. Eftersom jag nu nästan har rabblat hela soppan kanske du vill ha receptet? Det har jag publicerat här en gång tidigare, så här är länken till Tofflans squash- och morotssoppa!

Och nu ska Tofflan hasa iväg till spisen för att laga nyttigheter!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett promenerande inlägg.


 

Det är behagligt väder idag. Lagom varmt, lagom blåsigt, lagom soligt. Jag tog skogsvägen till Tokerian. Mötte en husse, en matte och en liten hund. De tvåbenta hade hittat var sin liten plastpåse med gula kantareller, lagom att smörsteka med lök och persilja och lägga på mackor. Jag sa, med avundsjuk stämma, att jag minsann har bott här i många år, men aldrig nånsin hittat några kantareller. Och min svamp får jag nog köpa på Tokerian.

Men jag köpte ingen svamp, bara bröd och mjölk, trots att jag hittade två grova brödbullar från mars 2013 i frysen i morse. De går nog att äta, fast utifall att de inte gör det har jag nu tre färska – till priset för två. Tack, Tokerian!

Jag tog Den Långa Vägen hem från Tokerian. Mötte en liten flicka med en fantastisk orange klänning. Naturligtvis kunde jag inte fota barnet, vill ju inte få nån peddo-stämpel bland alla de andra elaka text- och bildstämplarna jag har fått. (Ja, jag har mig själv att skylla – delvis. Jag skulle ju ha kunnat hålla inne med vissa åsikter.)

Mamma ringde just som jag ställt mjölken i kylen. Hon trodde att Fästmön hade ringt henne hemifrån, men ingen svarade hos Anna när mamma ringde tillbaka. (Mamma var ute när det ringde.) Mamma blev orolig att det hade hänt mig nåt. Gulliga, vimsiga mamma! Det var säkert ett svepskäl för att ringa överhuvudtaget och höra att jag är OK.

Anna slutar jobba klockan 16 idag. Jag har erbjudit att åka och hämta och skjutsa hem henne. Bussen hem tar annars minst en timme. Anna ber mig aldrig om skjuts. Jag gör det ändå. Ibland vill jag känna mig behövd. Och få en puss och en kram. Kärlek är aldrig fel.


Här är några bilder från dagens livssteg:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om goda ostar.


För ett tag sen
vann jag 150 kronor i presentkort på Boxholmsost hos vännen Klara. De tre presentkorten om 50 pix har legat olika länge i min plånbok, men nu har jag utnyttjat dem alla tre. Därför vill jag dela med mig av det mina smaklökar upplevde. Notera att Boxholmsost inte på något sätt har tvingat mig att blogga om deras ostar – jag gör det av egen fri vilja.

Först dock en språklektion: Box i Boxholmsost ska uttalas som box i boxas, inte som box i postbox. Noga är det, serru! För Boxholm ligger nämligen i Östergötland och där är det extra viktigt med uttalet.

Tre presentkort, tre ostar. Men faktum är att jag har provsmakat några till. Sen tidigare känner jag till och älskar Boxholmsosts gräddost. Den brukar min familj ha på jularna och den är så suveränt fet och god.

Vidare köpte Fästmön en ost på Distingsmarknaden förra månaden. Det var Boxholms Tellicherry pepparost, en ost som man knappt har släppt till affärerna än.

Men nu åter till de tre ostar jag köpte för mina presentkort: Borgmästarost, chiliost och Carolineost. Så här tyckte jag om dem:

Boxholms borgmästarost

Borgmästarosten är mellanlagrad. Lite för mesig, egentligen, för mina smaklökar. Men faktum är att Borgmästarosten är vädligt smakrik ändå. Jag tycker att smaken rentav är fyllig. Osten passar bra på alla sorters bröd – mjukt, hårt, vitt, grovt. Komplettera gärna med paprika. Och kanske ett salladsblad mellan smöret och osten? Lite persilja ovanpå?

Borgmästarosten får näst högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Boxholms chiliost

Chiliosten förväntade jag mig ha ett visst mått av sting i sig. Grunden är en gräddost med ganska kort lagringstid. Och visst känner man chilin – men inte förrän i eftersmaken. Dessutom är jag inte jätteimponerad över styrkan. Jag tycker inte att det här är nån stark ost. Då är Tellicherry peppar-osten betydligt starkare. Hur som helst, chiliosten är god och mina smaklökar kanske har blivit avtrubbade efter alla heta rätter.

Chiliosten får också den näst högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Boxholms CarolineostCarolineosten gick det tredje och sista
presentkortet till. Även detta en gräddost, men en sådan som har lite längre lagringstid, det vill säga mellan sju och åtta månader. Och det här är verkligen en ost i min smak! Den är lagom fet och den är lagom stark. Jag åt den på brungräddat knäckebröd, ovanpå ett lager Bregott med havssalt. Men det var osten jag ville ha mer av. Jag ville bara ta en skiva till hela tiden osten stod på bordet.

Toffelbetyget blir topp!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den gångna veckans fråga.


Tofflans ätvanor är ju som de är.
Men hur är hennes läsares? Tofflan undrade hur ofta du äter frukt och grönt.

Så här fördelade sig de 23 inkomna svaren:

78 procent (18 personer) svarade: Varje dag! 

17 procent (fyra personer) svarade: Varje vecka. 

Fyra procent (en person) svarade: Nån gång i månaden. 

Ingen svarade: I princip aldrig.

Tofflan kommenterade:

Jag skulle nog äta mer frukt och grönt om det var billigare. Men ibland är det faktiskt billigare att köpa en påse potatisklyftor än en ask tomater. Idag gjorde vi emellertid fynd på Tokerian – paprika för tio spänn kilot. Vi köpte ett kilo ganska exakt blandade färger (inte medvetet, men det blev tio spänn, dvs ett kilo). Och squash, potatis, persilja, dill och gräslök har vi fått av Annas snälla mamma!


Stort TACK till dig som klickade!
Jag hoppas att du kollar in den nya frågan som finns här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om god mat och rolig tillagning.


Idag hade vi bestämt oss
för att äta nyttigt. Fästmön fick bland annat en jääättestor squash av sin snälla mamma häromdan. Den fick vi för oss att fylla. Receptet hittade vi i senaste numret av Buffé.

Anna skar potatis, tomater och fetaost i tärningar medan jag tog hand om komposten.

Kompost

Jag tog hand om komposten.


Äckligt va?!
Äh, jag grovhackade lök som jag stekte i lite olja och pressade ner tre vitlöksklyftor i.

 Lök och vitlök

Hackat.


Under Annas överinseende
delade jag squashen på längden. Sen skjutsade jag in den i ugnen i en kvart, ungefär.

Squash delad på längden

Delad av mig under Annas hökblick.


Annas röra
av tomater, fetaost, potatis och persilja slängdes i en stor bunke. Jag skyfflade över lök och vitlök. Visst ser det gott ut?

Röra m tomtater fetaost persilja lök potatis

Annas röra inklusive min lök och vitlök.


Squashen togs ut ur ugnen
och Anna satte sked och gaffel i den för att gröpa ur den.

Anna gröpar ur squashen

Se så hon gröpar!


Det urgröpta squashinnanmätet
blandades ihop med röran i bunken – för att sen slevas tillbaka igen i halvorna. Därefter åkte det hela in i ugnen igen i ytterligare en kvart.

 Fylld squash inne i ugnen

Spännande saker i ugnen!


Det doftade ljuvligt
när ugnen öppnades och vi tog ur plåten! Verkligen – och ändå var det bara nyttiga saker. Fetaosten var dessutom var tioprocentig i sin fetthalt.

Squashen uttagen ur ugnen

Squashen uttagen ur ugnen.


Till squashen åt vi
kalla, tunna och rökta kalkonskivor samt tzatziki. Väldigt gott, faktiskt, och så enkelt att till och med en Toffla kan fixa det. Troligen. Nu fanns ju Anna som deltog i arbetet också. Det kanske var tur, det…

Fylld squash m rökt kalkon o tzatziki

Fylld squash med rökt kalkon och tzatziki – fin söndagsmiddag i augusti.


Och NU, kära läsare,
ska jag ta hand om komposten, det vill säga gå ut med den till soprummet. Receptet kan du läsa i Buffé nummer 8/2012! Och nej! Jag tänker inte pyssla ihop nåt bord av koppar och gamla krukor eller fixa en fontän eller lägga nytt golv – för nån Ernst är jag inte! 


Livet är kort. Idag var det gott.

Read Full Post »

Ett inlägg om min favoritfärg orange och om nyttigheter. 


Den som har läst min blogg
åtminstone då och då har säkert noterat att turkos står lågt på min skala, medan orange ligger i topp bland färgerna jag gillar. Och man kan ju undra varför…

Det första jag tänker på när jag tänker orange är morötter. Morötter gillar jag INTE, men de är ju åtminstone snygga att se på. Morotskaka, däremot, slinker ner så fint, så fint. Och eftersom morötter är nyttiga och innehåller bra ämnen och vitaminer är ju morotskaka också nyttigt. I min värld.

Igår när vi var och köpte sill och bananer slank det även ner tomater i varukorgen. Bärnstenstomater. Vilket vackert namn! De går åt orange till och de är jättegoda.

Bärnstenstomater

Bärnstenstomater är jättegoda! Och vilket vackert namn, sen…


Allt som är nyttigt
brukar vara äckligt i min värld. Morötter, till exempel. Då hjälper det inte att de är orange till färgen. Grönsaker överhuvudtaget har inte så stor plats i mitt liv som de borde ha. Inte frukt heller. Apelsiner, orange och snygga, tycker jag om, men jag kan inte skala dem. Får rysningar när saften tränger ner under naglarna… Uuuuuuuuuuuuuu… Nej då pressar jag dem heller i min handpress och dricker som juice – vilket min mage inte alltid accepterar. Eller så äter jag dem i fastare form, typ marmelad. Det är ju apelsiner i och såna innehåller C-vitamin. Ergo, marmelad är nyttigt.

Bitter apelsinmarmelad

Bitter apelsinmarmelad är nyttigt.


Vid dagens frukost
kretsade samtalet kring mat, nyttigheter och dieter. Det är mycket därför jag skriver det här inlägget. Och för att tidningar och bokklubbar så här efter sommarsemestrar frossar i litteratur som har med dieter och bantning att göra. Fästmön är duktig när hon sköter sin kosthållning. Vågen har visat sju kilo lättare och i höst tar hon nya tag, det vet jag. Hennes kroniska sjukdom går ju inte att bota, men hennes värden blir mycket bättre.

Själv blir jag bara fetare och fulare. Den enda som kan göra nåt åt det är jag själv. Men jag har ingen lust. Det är så mycket annat som kräver min uppmärksamhet och energi just nu. Dessutom vill jag inte minnas mitt liv som en enda lång bantningskur. Jag gillar att äta gott och då får jag stå mitt kast: fet och ful och för tidig död.

Idag ska vi emellertid äta lite nyttigt till middag. Annas snälla mamma skänkte oss squash från Slottsträdgården. Vi hittade ett recept i senaste Buffé som vi tänkte testa: squash fylld med lök, vitlök, fetaost, tomater och persilja. I receptet stod att det kunde serveras som förrätt. Vi tänker äta det som tillbehör till nåt kallskuret som jag kan äta*, typ kalkon. Så även jag kan vara lite nyttig på riktigt, då och då. Jag förvånar mig själv understundom…


*som jag kan äta = jag äter inget annat kött än kyckling och kalkon, en gammal eftersläpning av min tid som vegetarian


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en utflykt och shoppingtur. Med tur!


Idag åkte jag in till Fästmön
i Himlen på eftermiddagen för vidare färd till Morgonen med Prinskorv och prylar. Morgonens härskare var inte hemma och då passade råttorna på att snoka. Det är tur att man är musexpert!.. I will say no more. De involverade fattar.

Eftermiddagens utflyktsmål var Thuns i Faringe. Jag skulle göra nåt jag inte gillar – shoppa kläder. Men faktum är att det var en väldigt lyckad tur! Bäst av allt var ett par skor som var nedsatta till halva priset. Tanken var även att kolla på nånting i klädväg till Prinskorven, som ju snart fyller år. Men jag vägrar köpa pojkkläder med döskallar eller apor på. Det fick bli… nånting annat. Hans mamma köpte två par skor till honom.

Klockan var närmare 20 innan vi fick middag på sedvanligt After Thuns-ställe, det vill säga Olandsbaren i Alunda. Vi fick rikligt med mat och det enda som blev en jättestor besvikelse var desserten – friterad camembert MED CHOKLADSÅS och JORDGUBBAR!.. OK, det var lite friterad persilja och nån tesked hjortronsylt, men inte tillstymmelse till glass. Urrrrrk… Jordgubbarna var goda, men nej. Chokladsås och jordgubbar ska det INTE vara till friterad camembert.

På hemvägen svängde vi in till Morgonen igen där Prinskorven fick prova skor och jag försökte ta ett allvarligt snack med hans pappa. Det gick väl sisådär. Men även om vi har helt olika åsikter i en del frågor tror jag att vi gillar varandra. Eller..?

Nu är klockan över 23 och vi har packat upp det vi har handlat här i New Village. Jag kliar på mina soleksem, Anna har blivit så smal och snigg och nån i närheten har fest. Igen. Men det är ju fredag så det får man finna sig i. Skål!

Här kan du titta på några bilder från min shoppingtur:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort.

 

Read Full Post »

Lördag, ledig och barnhelg innebär att jag åker till Fästmön på lördagen. Men jag hade en del att greja med hemma igår så klockan blev ganska mycket innan jag kom iväg. Dessutom är jag både glömsk och synsvag. Jag hade fyra soppåsar som stod i hallen hemma att gå ut med innan jag skulle hämta min rygga och lilla datorn uppe i lägenheten och gå till garaget. Vad händer? Jo, jag glömmer en påse i hallen. Det var ju bara att ta med sig den till och kasta den i soprummet närmare garaget, en omväg på typ 2 x 50 meter. Inte så långt, men irriterande.

Hemma hos Anna var det nystädat och renbäddat. Jag har en egen krok i tjejbadrummet och på den kunde jag hänga en ren handduk. Min älskling är snäll, hon. Den där kroken – eller snarare bokstaven över den – har en egen berättelse som vi numera skrattar åt internt i familjen.

U krok
Min krok i badrummet.


Det var en solig och fin lördag,
vi var trötta efter allt fejande (det tar på krafterna att ha tio rum, två badrum, två dusch- och toarum samt två kök att städa – TACK, jag undanber mig kommentarer som med ”goda råd” om att vi ska flytta ihop -. det gör vi när vi vill och kan!) så jag föreslog att vi skulle dra till Kreta och äta mat. Typ en för tidig födelsedagsmiddag. Dessvärre fick vi inte med oss alla ”barnen” – en var ute med kompisar och två var justerade (hostig respektive svåra skavsår). Vi blev bara tre. Men vi hade det vi tre!

Elias o Anna
Elias och hans busiga mamma, mitt middagssällskap.


Vi promenerade till och från restaurangen
 och det var skönt att få både ljus och luft före och efter maten. Jag hade solbrillorna och mina fina vantar, förstås.

Solbrillor och vantar
Solbrillorna och mina fina vantar fick följa med till Kreta.


Restaurang Kreta
är det väldigt god mat och personalen är trevlig. Däremot kom det en del gäster som var ganska högljudda och naturligtvis blev de placerade vid bordet intill vårt. Åtta pers inklusive fyra ungar varav framför allt flickebarnen hade gälla röster och massor av myror i brallorna. Elias satt snällt med oss och varken gapade eller skrek, trots att han var i samma ålder som barnen i sällskapet bredvid. Efter måltiden blev det lite spring i benen även där, men då gick han ut och sprang. Inne i en restaurang springer man inte.

Anna kom på att hon ska börja fota en viss detalj när vi går på restaurang. Jag kom på att jag ska fota salt- och pepparströare. Här kommer därför den första:

2 Salt och peppar
Salt och pepparströare på Kreta.


God mat och trevlig personal är det,
som sagt, på Kreta, men dekorationerna lämnade oss lite konfunderade. En död ros i en vas med en gul servett i..? Vad menas? Ett stilleben? Nog för att konst ska engagera, men…

Torr ros i vas med gul servett
Nån som tycker nåt? Jag tycker… fult!


Vi körde hela racet igår – förrätt, varmrätt och dessert (jag blir ju snart arbetslös och då får a-kassan försörja mig – IRONI!!!). Elias nöjde sig med varmrätt och dessert. Jag tog hipititi till förrätt.

Hipititi förrätt
Förrätt.


Till förrätten valde jag
en grekisk öl av märket Vergina. Virgin… oskuld… Eh… harkel… ja, det var ju passande…

Verginaöl
Verginaöl.


Till huvudrätten delade vi på en halv karaff husets röda vin. Anna tog
souvlaki, jag fileto kotas. Kycklingen var stor, men inte riktigt så hårt grillad som jag skulle ha önskat, så jag åt inte upp den. Men tzatzikin var ljuvlig – som alltid!

Fileto kotas med klyftpotatis
Fileto kotas som inte varit tillräckligt grillad för min smak, men tzatzikin uppvägde den – nästan.


Elias ville ha glass till dessert
och valde blandad topping, det vill säga både jordgubb och choklad. Vi tanter rundade av måltiden med friterad camembert, glass, persilja och hjortronsylt. Underbart gott!

Friterad camembert med glass o persilja
Friterad camembert – underbart gott!


Så rullade vi hem
för att se sista delen av Mr Selfridge och äta ytterst lite lördagsgodis. En bra avslutning på vår lördag – men för mr Selfridge blev det aningen tuffare.

Söndagen vi vaknade till var grå och kall. Ingen snö dock, tack! Anna har skrivit en storhandlingslista och vi ska strax iväg för att fylla stridsvagnen varuvagnen med mat och förnödenheter för några dag framöver. Det går åt en del när familjen är femhövdad…

Jag tuffar hem till mitt i eftermiddag. Har fortfarande en del att fixa med, lite kontorsarbete och annat. Mamma ska få ett samtal och innan jag ser Brottet ska jag ta en lååång dusch och smörja in mig med sheabutter så att jag blir fet och luktar doftar nöt. Vad gör du idag, tro???


Livet är kort.

Read Full Post »

Jepp! Den här veckan har gått fort. Eftersom det är söndag är det också dags att kolla in nåt smaskens från Tofflans Svarta Bok.

Tofflans svarta bok
Jaha ja…


Nu har vi varit nyttiga
med vegetariskt, fågel och fisk. Dags för lite… dessert. Den här desserten var väldigt poppis på 1980-talet, men jag älskar den fortfarande. Och ser jag den på menyn när jag äter ute väljer jag alltid den som avslutning.

Friterad camembert originalrecept
Ostreceptet i original. Notera att jag tycker att det här ser proffsigt ut…


En god ost
avslutar en god måltid. I kombination med nånting sött blir det bara… helt perfekt…

Friterad camembert
(Två portioner)

Vad behövs?
två askar mogen camembert

1 deciliter mjölk (riktig mjölk, det vill säga röd)

4 matskedar vetemjöl

1 ägg

olja

Servera med hjortronsylt, vaniljglass och persilja!


Redskap:
skärbräda

kniv

tre assietter eller skålar

en gaffel

decilitermått

matskedsmått

stekpanna


Börja med
 att dela varje ost i tre delar. Vispa ägget. Rulla ostbitarna i mjölk, mjöl och ägg. Hetta upp oljan i stekpannan. Lägg i ostbitarna. Fritera i ungefär 2,5 minuter på varje sida. Ät!

Min kommentar: Gammal mums-dessert!  Fritera gärna persiljan också och värm sylten lite. Ser proffsigt ut!


Här kan du läsa tidigare recept: 

Fårost- och tomatsåslasagne

Pasta Tricolore

Inkokt lax


Livet är kort. Och friterad camembert är bara så himla gott…

Read Full Post »

Older Posts »