Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘justerad’

Ett funderande inlägg.


 

Kungsängsliljor

Kungsängsliljor på grattiskortet från mammakusinen B och hennes A.

Idag har uppvaktningarna fortsatt. Det har strömmat in gratulationer via postboxen och per telefon. Här intill en bild på ett av korten, det från mammakusinen B och hennes A som har både egna barn och barnbarn att tänka på och som ändå kommer ihåg mig. Värme! 

Och inte blev jag ledsen heller när faster E, i förra månaden 97 år fyllda, ringde för att gratta. Dessutom var hon fullt medveten om att hon ringde två dagar försent. Men se, hon hade ramlat natten till fredagen och var aningen justerad. Inte ett ben brutet, tack och lov, men bulor och blåmärken här och var. Och med det efternamn hon besitter, det efternamn min mamma föddes med och mammakusinen B, följer en viss… envishet. Kan själv. Den 97-åriga damen hade hasat sig in från hallgolvet till sovrumsgolvet. Först då, när krafterna inte räckte till för att ta sig upp i sängen, larmade hon. Envishet stavas BERG.

Utöver detta har jag i afton skrivit en text mot betalning samt fördrivit en humla ut ur sovrummet. En humla stor som en gråsparv. Med Fästmöns hjälp. Vi har ätit kallskuret och röror och körsbärstomater och svarta oliver.

Och så tänker jag. Jag har fått ett erbjudande som jag ska lämna svar på i morgon. I morgon eftermiddag ska det avslöjas. För mig är det… inte idealiskt, men en lättnad. Därför att jag inte brinner. Det finns ingen eld inuti mig. Klockan går och jag bromsar inte längre visarna. Tänker. Rätt beslut vore att acceptera och köpa mig ytterligare lite… tid…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett diverseinlägg denna våffeldag.

 

Våfflor i laggen

Våffeldag idag, juh!

Idag har det varit en ond dag. Det vill säga ryggen min har varit ond. Annars har det ju varit Vårfrudagen. Eller Våffledagen, som vi svenskar så sniggt har omfor-mulerat dagen. Lite sol, lite moln bjöd vädret på. Jag pinade mig ut på efter-middagen och inhandlade anti-inflammatorisk gel till ryggen. Nu jäklar ska det onda fördrivas! På grund av magen kan jag nämligen inte äta värktabletter, inte hur många som helst, i alla fall. Och dagarna svischar förbi. På måndag morgon måste jag vara redo att åka och jobba igen.

Det var inte skönt att köra bil heller idag, men jag fick upp ryggstödet nästan helt vertikalt vilken underlättade. Fästmön hade lång dag idag, 7 – 16-dag, och var så duktig att hon GICK till jobbet i morse. Men nu på eftermiddagen åkte jag och hämtade henne, för hon har ju gått ytterligare några kilometer på jobbet att läggas till morgonens tre.

Våfflor

Nygräddade Toffel-våfflor.

Eftersom jag är aningen justerad kan jag inte skämma bort min älskling så mycket som jag vill. Men se våfflan kan Tofflan fixa i alla fall! Medelst mix, förstås. Och via det fina dubbel-järnet som jag fick av mamma förra våren antingen som tidig födelsedags-present 2013 eller sen julklapp till julen 2012. Mix, grädde och hjortronsylt var redan inhandlat och hallon från Slottsträdgården grävde jag fram ur frysen. Jag tror att det faktiskt blev nånstans mellan tolv och 17 våfflor – precis det som utlovades på ICA-våffelpaketet. Anna åt fyra eller fem, kanske, jag åt väl… sju, åtta… Betänk dock att jag bara hade ätit en skål fil med müsli på hela dan. Jag kan fan inte äta när det värker.

Kvällen sänker sig över New Village och den trötta Annan vilar på gästsängen medan min rygg tillåter mig att sitta vid datorn en stund. Jag har ju inte bara en bok att skriva, jag har dessut0m en blogg att sköta! Anna har blivit lovad att få läsa de inledande kapitlen till helgen. Det är viktigt att hon är med på det jag skriver, annars får jag skriva på annat sätt.

I morgon hoppas jag att ryggen är ytterligare bättre så att jag kan skriva ännu mer. Att tvätta och städa bilen får anstå tills jag är frisk, men jag har ett par småsaker att fixa medelst dator och internet som jag också måste ordna innan jag återvänder till kexfabriken. Eller besticklådan. Jobbet har varit både och genom historiens gång.


Livet är kort.

Read Full Post »

Lördag, ledig och barnhelg innebär att jag åker till Fästmön på lördagen. Men jag hade en del att greja med hemma igår så klockan blev ganska mycket innan jag kom iväg. Dessutom är jag både glömsk och synsvag. Jag hade fyra soppåsar som stod i hallen hemma att gå ut med innan jag skulle hämta min rygga och lilla datorn uppe i lägenheten och gå till garaget. Vad händer? Jo, jag glömmer en påse i hallen. Det var ju bara att ta med sig den till och kasta den i soprummet närmare garaget, en omväg på typ 2 x 50 meter. Inte så långt, men irriterande.

Hemma hos Anna var det nystädat och renbäddat. Jag har en egen krok i tjejbadrummet och på den kunde jag hänga en ren handduk. Min älskling är snäll, hon. Den där kroken – eller snarare bokstaven över den – har en egen berättelse som vi numera skrattar åt internt i familjen.

U krok
Min krok i badrummet.


Det var en solig och fin lördag,
vi var trötta efter allt fejande (det tar på krafterna att ha tio rum, två badrum, två dusch- och toarum samt två kök att städa – TACK, jag undanber mig kommentarer som med ”goda råd” om att vi ska flytta ihop -. det gör vi när vi vill och kan!) så jag föreslog att vi skulle dra till Kreta och äta mat. Typ en för tidig födelsedagsmiddag. Dessvärre fick vi inte med oss alla ”barnen” – en var ute med kompisar och två var justerade (hostig respektive svåra skavsår). Vi blev bara tre. Men vi hade det vi tre!

Elias o Anna
Elias och hans busiga mamma, mitt middagssällskap.


Vi promenerade till och från restaurangen
 och det var skönt att få både ljus och luft före och efter maten. Jag hade solbrillorna och mina fina vantar, förstås.

Solbrillor och vantar
Solbrillorna och mina fina vantar fick följa med till Kreta.


Restaurang Kreta
är det väldigt god mat och personalen är trevlig. Däremot kom det en del gäster som var ganska högljudda och naturligtvis blev de placerade vid bordet intill vårt. Åtta pers inklusive fyra ungar varav framför allt flickebarnen hade gälla röster och massor av myror i brallorna. Elias satt snällt med oss och varken gapade eller skrek, trots att han var i samma ålder som barnen i sällskapet bredvid. Efter måltiden blev det lite spring i benen även där, men då gick han ut och sprang. Inne i en restaurang springer man inte.

Anna kom på att hon ska börja fota en viss detalj när vi går på restaurang. Jag kom på att jag ska fota salt- och pepparströare. Här kommer därför den första:

2 Salt och peppar
Salt och pepparströare på Kreta.


God mat och trevlig personal är det,
som sagt, på Kreta, men dekorationerna lämnade oss lite konfunderade. En död ros i en vas med en gul servett i..? Vad menas? Ett stilleben? Nog för att konst ska engagera, men…

Torr ros i vas med gul servett
Nån som tycker nåt? Jag tycker… fult!


Vi körde hela racet igår – förrätt, varmrätt och dessert (jag blir ju snart arbetslös och då får a-kassan försörja mig – IRONI!!!). Elias nöjde sig med varmrätt och dessert. Jag tog hipititi till förrätt.

Hipititi förrätt
Förrätt.


Till förrätten valde jag
en grekisk öl av märket Vergina. Virgin… oskuld… Eh… harkel… ja, det var ju passande…

Verginaöl
Verginaöl.


Till huvudrätten delade vi på en halv karaff husets röda vin. Anna tog
souvlaki, jag fileto kotas. Kycklingen var stor, men inte riktigt så hårt grillad som jag skulle ha önskat, så jag åt inte upp den. Men tzatzikin var ljuvlig – som alltid!

Fileto kotas med klyftpotatis
Fileto kotas som inte varit tillräckligt grillad för min smak, men tzatzikin uppvägde den – nästan.


Elias ville ha glass till dessert
och valde blandad topping, det vill säga både jordgubb och choklad. Vi tanter rundade av måltiden med friterad camembert, glass, persilja och hjortronsylt. Underbart gott!

Friterad camembert med glass o persilja
Friterad camembert – underbart gott!


Så rullade vi hem
för att se sista delen av Mr Selfridge och äta ytterst lite lördagsgodis. En bra avslutning på vår lördag – men för mr Selfridge blev det aningen tuffare.

Söndagen vi vaknade till var grå och kall. Ingen snö dock, tack! Anna har skrivit en storhandlingslista och vi ska strax iväg för att fylla stridsvagnen varuvagnen med mat och förnödenheter för några dag framöver. Det går åt en del när familjen är femhövdad…

Jag tuffar hem till mitt i eftermiddag. Har fortfarande en del att fixa med, lite kontorsarbete och annat. Mamma ska få ett samtal och innan jag ser Brottet ska jag ta en lååång dusch och smörja in mig med sheabutter så att jag blir fet och luktar doftar nöt. Vad gör du idag, tro???


Livet är kort.

Read Full Post »

Namn. Efternamn. Gillar man sig inte eller vad?

Varför byter så många efternamn till de mest fantasifulla – och rätt fula – namn som verkligen ser tagna ut? Detta gäller främst personer som är födda Andersson. Andersson. Det är väl inget fel på Andersson? Det är väldigt mycket bättre än Clavertramp eller Avund, för att ta några exempel ur levande livet. Några exempel som är aaaningen… justerade här på bloggen…

Read Full Post »