Lördag i Himlen och på Kreta

Lördag, ledig och barnhelg innebär att jag åker till Fästmön på lördagen. Men jag hade en del att greja med hemma igår så klockan blev ganska mycket innan jag kom iväg. Dessutom är jag både glömsk och synsvag. Jag hade fyra soppåsar som stod i hallen hemma att gå ut med innan jag skulle hämta min rygga och lilla datorn uppe i lägenheten och gå till garaget. Vad händer? Jo, jag glömmer en påse i hallen. Det var ju bara att ta med sig den till och kasta den i soprummet närmare garaget, en omväg på typ 2 x 50 meter. Inte så långt, men irriterande.

Hemma hos Anna var det nystädat och renbäddat. Jag har en egen krok i tjejbadrummet och på den kunde jag hänga en ren handduk. Min älskling är snäll, hon. Den där kroken – eller snarare bokstaven över den – har en egen berättelse som vi numera skrattar åt internt i familjen.

Min krok i badrummet.

Det var en solig och fin lördag, vi var trötta efter allt fejande (det tar på krafterna att ha tio rum, två badrum, två dusch- och toarum samt två kök att städa – TACK, jag undanber mig kommentarer som med ”goda råd” om att vi ska flytta ihop -. det gör vi när vi vill och kan!) så jag föreslog att vi skulle dra till Kreta och äta mat. Typ en för tidig födelsedagsmiddag. Dessvärre fick vi inte med oss alla ”barnen” – en var ute med kompisar och två var justerade (hostig respektive svåra skavsår). Vi blev bara tre. Men vi hade det vi tre!

Elias och hans busiga mamma, mitt middagssällskap.

Vi promenerade till och från restaurangen och det var skönt att få både ljus och luft före och efter maten. Jag hade solbrillorna och mina fina vantar, förstås.

Solbrillorna och mina fina vantar fick följa med till Kreta.

På Restaurang Kreta är det väldigt god mat och personalen är trevlig. Däremot kom det en del gäster som var ganska högljudda och naturligtvis blev de placerade vid bordet intill vårt. Åtta pers inklusive fyra ungar varav framför allt flickebarnen hade gälla röster och massor av myror i brallorna. Elias satt snällt med oss och varken gapade eller skrek, trots att han var i samma ålder som barnen i sällskapet bredvid. Efter måltiden blev det lite spring i benen även där, men då gick han ut och sprang. Inne i en restaurang springer man inte.

Anna kom på att hon ska börja fota en viss detalj när vi går på restaurang. Jag kom på att jag ska fota salt- och pepparströare. Här kommer därför den första:

Salt och pepparströare på Kreta.

God mat och trevlig personal är det, som sagt, på Kreta, men dekorationerna lämnade oss lite konfunderade. En död ros i en vas med en gul servett i..? Vad menas? Ett stilleben? Nog för att konst ska engagera, men…

Nån som tycker nåt? Jag tycker… fult!

Vi körde hela racet igår – förrätt, varmrätt och dessert (jag blir ju snart arbetslös och då får a-kassan försörja mig – IRONI!!!). Elias nöjde sig med varmrätt och dessert. Jag tog hipititi till förrätt.

Förrätt.

Till förrätten valde jag en grekisk öl av märket Vergina. Virgin… oskuld… Eh… harkel… ja, det var ju passande…

Verginaöl.

Till huvudrätten delade vi på en halv karaff husets röda vin. Anna tog
souvlaki, jag fileto kotas. Kycklingen var stor, men inte riktigt så hårt grillad som jag skulle ha önskat, så jag åt inte upp den. Men tzatzikin var ljuvlig – som alltid!

Fileto kotas som inte varit tillräckligt grillad för min smak, men tzatzikin uppvägde den – nästan.

Elias ville ha glass till dessert och valde blandad topping, det vill säga både jordgubb och choklad. Vi tanter rundade av måltiden med friterad camembert, glass, persilja och hjortronsylt. Underbart gott!

Friterad camembert – underbart gott!

Så rullade vi hem för att se sista delen av Mr Selfridge och äta ytterst lite lördagsgodis. En bra avslutning på vår lördag – men för mr Selfridge blev det aningen tuffare.

Söndagen vi vaknade till var grå och kall. Ingen snö dock, tack! Anna har skrivit en storhandlingslista och vi ska strax iväg för att fylla stridsvagnen varuvagnen med mat och förnödenheter för några dag framöver. Det går åt en del när familjen är femhövdad…

Jag tuffar hem till mitt i eftermiddag. Har fortfarande en del att fixa med, lite kontorsarbete och annat. Mamma ska få ett samtal och innan jag ser Brottet ska jag ta en lååång dusch och smörja in mig med sheabutter så att jag blir fet och luktar doftar nöt. Vad gör du idag, tro???

Livet är kort.

Read Full Post »

Gott!

Hemma nu efter en snabb tur till Kreta. Ja, inte ön dårå utan restaurang Kreta. Och snabb och snabb var inte turen. Vi var liksom inte ensamma som gick ut för att äta på Alla Hjärtans Dag och det var EN kille som serverade…

Den här söta pojken hade jag till bordet.

                                                                                                                                                     Elias åt en gigantisk pizza och glass med chokladsås till dessert.

Lillasyster hade fått feber och var förkyld och hängig så hon stannade hemma tillsammans med Storebror som hellre satt vid datorn. Men Storasyster kom med oss.

Linn var frusen trots alla levande ljus. Men det var -15 grader ute…

                                                                                                                                                        Det var väldigt kallt ute och temperaturen sjunker fortfarande. Ganska skönt att vi tog Clark Kent* med oss. Inne på restaurangen var det inte så särskilt varmt trots alla levande ljus.

Linn och Fästmön åt souvlaki, medan jag tog fileto kotas. Potatisklyftorna till var ljuvliga och vi beställde faktiskt in en extra bytta!..

Det var som sagt mycket folk på Kreta, men vackrast var förstås denna Anna!

Vackrast på Kreta var Anna!

                                                                                                                                                         Killen som serverade och plockade ut skötte det helt ensamt. Jag kunde inte hjälpa det, men jag snörpte aaaningen på munnen åt en liten skitunge som när han betalade med sitt plastkort talade om, på ett väldigt ohyfsat sätt, att han och hans sällskap hade fått vänta för länge på sin mat. Demonstrativt gav jag serveringskillen dubbelt så mycket dricks som jag borde ha gett honom. (Ja, jag har ju inte så gott om pengar, men…)

Vi tog med oss mat hem till Johan och Frida har fått varma mackor. Den senare går omkring med en röd filt över axlarna som en liten indianflicka. Nu ska vi avnjuta var sin kopp te, så att vi får upp värmen. Utetemperaturen har nu sjunkit till -16 grader, så jag hoppas att Elias och jag får igång bilen i morgon bitti när vi ska till skolan…

                                                                                                                                                         *Clark Kent = min duktiga stålmansbil som startar i alla väder – hoppas jag!..

Read Full Post »

Middag på Kreta

I eftermiddags bestämde vi oss för att strunta i ekonomiproblemen, matlagningen och disken. Vi käkade middag på Kreta. Kanske hade jag önskat att det var på ön Kreta, men restaurang Kreta i Förorten är helt OK!

Restaurang Kreta – för grillkåta? Nej, en grillkåta för 20 personer… Men… vad har den HÄR bilden med vår middag att göra?..

                                                                                                                                                       Vi lämnade Clark Kent* hemma och tog en promenad för att få fläsket i gungning – så vi skulle få ork att stoppa i oss rejält. Passade på att fota ett vårtecken, de första blåsipporna som jag har sett.

Så små och fina blå blommor med gröna blad i den för övrigt ganska grå naturen…

                                                                                                                                                      På ett ställe i skogen tycktes snösmältningen ha kommit så plötsligt att en färgklick från vintern glömts kvar.

Röd och grann pulka – men nu är det väl dags att ställa undan den?

                                                                                                                                                      Vi fick ett bord för sex (PERSONER, alltså, snuska där!). Menyerna granskades och alla hittade nåt ätbart.

Alla var där – även om Frida gömde sig bakom mamma vid fönstret. Bara pappa Jerry saknades, fast han var medbjuden. Men det var nåt idrottsevenemang som lockade mer… 😉

                                                                                                                                                   Jag och sport… Jag hade ju missat att Förorten var i innebandyfinal… Visste väl inte jag förrän på eftermiddagen idag… Däremot fick jag nyss veta att Förortens lag vann, så även en tråkmånsa som jag får väl gratulera till SM-guldet!

Frida var nyttigast och valde en kycklingsallad, Johan åt kebabtallrik, Elias tog en pizza och Anna och jag fileto kotas med potatis, tzatziki och grönsaker. Linn beställde souvlaki, men det hade kocken missat… Som kompensation fick hon tzatziki och bröd att inleda med.

Min middag!

                                                                                                                                                  Elias chockade personalen på restaurangen med att äta upp en hel vuxenpizza! Dessutom klämde han ner en stor coca cola och två klubbor. Han orkade emellertid ingen dessert…

Renrakat!

                                                                                                                                                            Till dessert valde tjejerna glass, Johan Banana split och Anna och jag – lika som bär IGEN (är det varning, eller?) – tog friterad camembert med glass och hjortronsylt.

Min favoritdessert!

                                                                                                                                                      Vi blev ganska mätta (litotes… Vet du inte vad litotes är? Slå upp det i ordlistan/sök på nätet, det här är ingen svenskalektion!) och Elias tyckte att vi var tråkiga som åt och åt och åt. Storasyster lyckades roa honom med diverse små knep (TACK, LINN!). Bland annat fick han testa hennes solbrillor och såg så här läcker ut:

Ugglan? Näää, Elias med Linns solbrillor.

                                                                                                                                                       Vi orkade med nöd och näppe ta oss hem. Linn tog bussen halvvägs – men hon skulle ju in till stan för att träffa kompisar. Killarna hade spring i benen och var hemma en kvart före oss andra… Kanske berodde det på att vi skrattade åt en finklädd gubbe med lustig uppsyn och fjollig gång som vi mötte. Somliga skrattade nog så det hände en liten olycka, rentav… Eller???

Nu har vi gömt lördagsgodiset, för det vete 17 om vi orkar pressa ner nåt mer i kväll. Elias pizza har emellertid sjunkit undan och nyss tog han en glasspinne från Hemglass…

                                                                                                                                                     *Clark Kent = min bil

Read Full Post »