Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘plåt’

Ett luftigt inlägg.


 

Skogsttig fyrkantig

Söndagspromenad på stigarna i Förorten.

Det blev en helt underbar solig start på den här söndagen! Vi hade bestämt oss för en promenad redan igår, men så blir en (läs: jag!) alltid lite seg och bekväm och backar. Men… både Fästmön och jag sitter inne för mycket när vi är lediga och sen när vi jobbar… ja, då är vi förstås inomhus också. Så ut i septembersolen gick vi!

Stockros

Stockros på vår rutt. Årets sista?

Vi har en liten rutt i Förorten som vi brukar ta. Den är inte alls lika lång som vissa andras, som den däringa Morgontypen, som skenar en mil åt gången. Jag, som numera inte bara fortfarande har ont av en hälsporre, har fått mer ont upp i benet, i knäleden och upp i höften, bak i ryggen. Det är väl åldern och dess krämpor som gör sig påminda. Men det kan ju aldrig vara skadligt att röra lite på sig. Stärka skelettet, så att säga. Med tanke på min övervikt lär musklerna och lederna få jobba ganska bra också… Jag skäms för min lilla mamma, som är 27 år äldre än jag och dessutom handikappad, rör mer på sig än jag gör… Detta har bland annat fått till följd att hon har kunnat minska på en del mediciner! För egen del har jag inte så många mediciner att minska. Jag äter tre sorter och dem får jag äta livet ut – om nu inte kroppen lagar sår och bråck och plötsligt börjar tillverka röda blodkroppar lite snabbare.

PAUS FÖR ATT SKYFFLA IN EN PLÅT MED MAT I UGNEN!!!

Vi traskade på bortåt kolonilotterna. Ett tag tänkte vi gå ner till kvarnen, men där var så avstängt sist, så vi tog höger i stället. Lite synd, för det är vackert vid vattenfallet och bron. Samtidigt får en ju förstå folk som har flyttat in där eller har annan verksamhet i den gamla kvarnen och de tillhörande husen. Inte vill de ha en massa främlingar skenande över sina ägor, precis.

Nån mil gick vi som sagt inte, det blev bara 3,3 kilometer. Men det var alldeles lagom för min gamla kropp! Vi såg en del fina blommor, vi såg en nymålad garagelänga, vi såg två småtjejer som erbjöd

gratis cykeltvet

och jag blev så impad att de hade lyckats stava cykel rätt, men inte tvätt, fast jag vågade inte fota deras skylt. Vi såg en soffa, där nån uppenbarligen brukar sitta och dricka öl och röka cigarretter och en och annan riktigt snygg graffitimålning… Sen gick vi hem till Himlen.

Detta bildspel kräver JavaScript.


När molnen hade hopat sig
tog jag mitt pick och pack och tuffade hem till New Village. Mamma har fått sitt söndagssamtal och jag har rensat min mobil på foton och uppdaterat till iOS9. Det senare gick hur bra som helst, trots att jag bävade lite. Jag har ännu inte hunnit kolla in uppdateringen riktigt, men det som först slog mig som bra var den logiska numreringen av bildmapparna.

Och nu tjöt timern att min söndagsmiddag är färdig… snorrekorv och pommes! (Jaa, korven ser ut som nåt helt annat än kycklingkorv, som det är, i ugnen…)

Snorrekorv o pommes

Snorrekorv och pommes väntar på mig!


Och så avslutningsvis
– för jag vill inte lämna dig med en bild på min perversa mat – dagens kattungebild:

Kattungarna

Två gosungar.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett matlagt inlägg.


 

Pulled turkey

Pulled Turkey.

Idag skulle kickorna äta Pulled Turkey. Fästmön hade tidigare ätit Pulled Pork, jag hade inte ätit nån annan pulla än kyckling och kalkon på vanligt vis. Det var riktigt spännande att testa nåt nytt! Men nu är ju jag inte nån matlagare av rang. Definitivt lagar jag ytterst sällan mat från grund. Jag har helt enkelt varken kunskaperna eller intresset för det. Däremot gillar jag ju god mat. Det syns på min numera enorma kroppshydda. Därför tog jag lite hjälp av Tulip

Själv pullan ska tillagas i ugn på 180 grader i 40 minuter. Det kommer med marinad som ska hällas över den. Jag öste över den några gånger under tillagningen också – även om jag största delen av tiden satt vid datorn… 😳 eh, ja…

Pulled Turkey

Pulled turkey – före ugnen och själva pullningen.

Anna hade ju ätit pullad gris tidigare, så jag rådfrågade henne lite om tillbehör. Vi diskuterade oss fram till potatisklyftor med nån hot BBQ-sås med chipotle touch. Och så lite hot béarnaise. Dagens grönsaker blev små plommontomater. Nej, jag tog ingen bild, du får bara se Kalle Konen innan den åkte in i ugnen.

Kalkonen skulle vara inne i 40 minuter i 180 grader, klyftorna i 20 minuter i 225 grader. Hur löser man det när man inte har nån varmluftsugn? Vi körde först kalkonen i 20 minuter på 180 grader. Därefter tog vi ut den och ställde den, i sin ugnsfasta form, på plåten med potatis. In i ugnen igen åkte hela skiten. Efter 20 minuter tog jag ut kalkonen och virade folie runt den. Ovanpå spisen stod den sen och höll värmen. Potatisen åkte in i ugnen igen, nu på 225 grader. Där fick den vara ytterligare en kvart, tror jag. Det tog tid innan den fick färg.

När allt var färdigt skulle man, enligt paketet, dra isär köttet på kalkongen med två gafflar. Det gjorde jag och det gick bra. Sen åt vi och lät det hela slinka ned med ett glas husets röda.

Och faktiskt, det blev väldigt gott! Det här tänker jag göra fler gånger och då kanske med andra tillbehör. Kanske bröd och guacamole, rentav? Definitivt majskolvar! Bra pris hade fågeln också. Jag köpte den på extrapris i förra veckan för cirka 35 kronor. Fyra portioner för det priset är inte alls dyrt! Det enda jag behövde köpa till idag var potatisklyftor och BBQ-sås. För lite fett behöver man eftersom rätten i övrigt bara innehåller fem procent av detta…

Tulips Tofflans Pulled Pork får högsta smakbetyget!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om eftermiddagen och kvällen i New Village. 


Mamma anlände vid 14-tiden.
Då hade hon ringt när hon var i Märsta. Jag svarade och skrek

Hallååååå…

i ungefär en minut innan hon hörde. Men när jag frågade henne om hon börjat höra illa svarade hon nej. Hon hörde bara inte just .

Chauffören lämpade av mamma, rollator och väskor i entrén här och jag kånkade upp allt – utom mamma. Hon gick med krycka och i övrigt per egen maskin.

Jag fixade fika och hällde upp kaffe. Vet inte vart gästen tog vägen…

Eftermiddagskaffe i december utan gäst

Gofika på vintersolståndsdagen. Men var är gästen?


Mamma blev otroligt sugen
på chicken tikka masala, som jag nämnt vid nåt tillfälle. Det gav mig möjlighet att traska över till Tokerian lite senare och vila öronen inhandla ingredienser till detta. Mamma packade upp under tiden. Det tog två timmar. Men så gick jag ur hennes väg. Jag håller på att lära mig fortfarande när jag ska gå ur hennes väg så det inte blir clash eller friktion.

På Tokerian sålde de rintafilé, vilket fick mig att fnissa lite, ta en bild och skicka till vännen FEM. Hon har ju en viss förkärlek för just rintafilé.

Rintafilé

Rintafilé såldes på Tokerian idag.


Jag hittade två blåa hyacinter
på Tokerian och de fick följa med hem. I övrigt hittade jag inte så mycket, det var smockfullt med folk.

Till kvällen lagade jag inte chicken tikka masala utan kalkonfilé med potatisklyftor och sås och små plommontomater. Och tänk, mamma tog två (2) rejäla portioner – hon som inget äter! Det var roligt.

Kalkon klyftor o matlagningsöl

Kalkon, klyftor och matlagningsöl – för att stå ut.


Mamma erbjöd sig att diska
efter maten. Jag tog de stora grejorna, som plåten etc samt sköljde av allting. Nånstans mitt i hörde jag att hon blev sur för hon ville se på TV. Detta för att jag satte mig vid datorn. Så nu blir det mest dator nattetid, tror jag. Bäst för att slippa nån clash…

Mamma är i skrivande stund parkerad med en mugg kaffe i soffan framför TV:n. Hon sitter där inne och kommenterar allting verbalt i stället för på Twitter. Själv ska jag runda av det här inlägget, för det går inte att koncentrera sig mer.

Till Agnetha Fältskog klockan 20 och Downton Abbey (sista avsnittet för den här säsongen!) klockan 21.30 i SvT 1 serveras skumtomtar. Jag behöver nog stoppa ett par i mina öron också.

Vad händer hos dig i kväll???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en sen lördagsmiddag och dåligt minne.


Det här med närminnet
är väl inget vidare hos somliga *pekar med hela labben på yours truly*. Men men, jag knaprar mina piller varje dag. Not that it does much good, though…

På seneftermiddagen och tidiga kvällen fastnade jag på diverse sätt och rätt som det var var klockan närmare halv åtta. Och jag hade inte ätit sen frukost… Hungern slog verkligen klorna i mig och jag började nästan käka på tangentbordet.

Nån pulversoppa hade jag inte lust med. I stället grävde jag ut kyl och frys och fann stekta kalkonbitar och potatisklyftor i frysen, vitlökssmör i kylen. Såsen kommer från ICA Solen. Jag lyckades bränna mig på plåten, men i övrigt gick allt bra. Förutom att jag glömde grönsakerna, dårå… Men potatis är väl nästan grönsaker, eller..? 😳

Kalkon och potatisklyftor

Kalkon och potatisklyftor, vitlökssmör och hot béasås = Tofflisk lördagsmiddag. Pulversoppan blir söndagsmiddag!


Dags att sjunka ner
i bäste fåtöljen, med min bok på gång och TV:n i bakgrunden. Jag bokmässar på, helt enkelt. Är helt slut efter all matlagning och disk…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om god mat och rolig tillagning.


Idag hade vi bestämt oss
för att äta nyttigt. Fästmön fick bland annat en jääättestor squash av sin snälla mamma häromdan. Den fick vi för oss att fylla. Receptet hittade vi i senaste numret av Buffé.

Anna skar potatis, tomater och fetaost i tärningar medan jag tog hand om komposten.

Kompost

Jag tog hand om komposten.


Äckligt va?!
Äh, jag grovhackade lök som jag stekte i lite olja och pressade ner tre vitlöksklyftor i.

 Lök och vitlök

Hackat.


Under Annas överinseende
delade jag squashen på längden. Sen skjutsade jag in den i ugnen i en kvart, ungefär.

Squash delad på längden

Delad av mig under Annas hökblick.


Annas röra
av tomater, fetaost, potatis och persilja slängdes i en stor bunke. Jag skyfflade över lök och vitlök. Visst ser det gott ut?

Röra m tomtater fetaost persilja lök potatis

Annas röra inklusive min lök och vitlök.


Squashen togs ut ur ugnen
och Anna satte sked och gaffel i den för att gröpa ur den.

Anna gröpar ur squashen

Se så hon gröpar!


Det urgröpta squashinnanmätet
blandades ihop med röran i bunken – för att sen slevas tillbaka igen i halvorna. Därefter åkte det hela in i ugnen igen i ytterligare en kvart.

 Fylld squash inne i ugnen

Spännande saker i ugnen!


Det doftade ljuvligt
när ugnen öppnades och vi tog ur plåten! Verkligen – och ändå var det bara nyttiga saker. Fetaosten var dessutom var tioprocentig i sin fetthalt.

Squashen uttagen ur ugnen

Squashen uttagen ur ugnen.


Till squashen åt vi
kalla, tunna och rökta kalkonskivor samt tzatziki. Väldigt gott, faktiskt, och så enkelt att till och med en Toffla kan fixa det. Troligen. Nu fanns ju Anna som deltog i arbetet också. Det kanske var tur, det…

Fylld squash m rökt kalkon o tzatziki

Fylld squash med rökt kalkon och tzatziki – fin söndagsmiddag i augusti.


Och NU, kära läsare,
ska jag ta hand om komposten, det vill säga gå ut med den till soprummet. Receptet kan du läsa i Buffé nummer 8/2012! Och nej! Jag tänker inte pyssla ihop nåt bord av koppar och gamla krukor eller fixa en fontän eller lägga nytt golv – för nån Ernst är jag inte! 


Livet är kort. Idag var det gott.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan undrar om hon är förbannad. Hon ÄR förbannad på ett sätt, i alla fall. Men är det förbannat? Läs så får du se.


Uppdaterat:
Och nu är jag förbannad på riktigt! Läste just på nätet att Hurtigs barnhem i Grankulla utreds för sexuella övergrepp. Kyrkan gjorde en intern utredning om detta 2010. Varför åkte jag inte dit när jag hade tänkt göra det? Och ytterligare förbannad blir jag när jag läser att barnhemmet firade 100 år med en festgudstjänst den 14 januari 2012. Varför blev inte Hurtigs enda levande släkting i rakt nedstigande led inbjuden???


Idag är jag förbannad.
Jag skulle passa att jobba hos Arge Kaj. Absolut. Jag är arg. Och känner mig förbannad.

Det började redan igår när jag fick ett mejl från Jörgen Nilsson som arbetar vid ett spelföretag på Stureplan. Han välkomnade mig till en ny säsong med spel av olika slag. JAG HAR FAN ALDRIG BETT ATT FÅ MEJL VARKEN FRÅN JÖRGEN ELLER HANS SPELBOLAG! Var i helvete har de fått min e-postadress ifrån? Det gick inte så bra att avregistrera sig heller, för då försöker min dator mejla från ett e-postprogram jag inte använder. Men så klart jag kopierade både Jörgens mejladress och avregistreringsadressen och skrev riktigt FÖRBANNAT till dem. Mejlet till Jörgen studsade förstås. Inte ett dugg förvånande… Företaget heter Nordic Systems och känns ju allt annat än seriöst (har till exempel ingen webbplats) eftersom man uppenbarligen använder e-postadresser som man har snott nånstans. För… JAG SPELAR INTE PÅ NÄTET! Idioter!

Jag sov bort den mesta av ilskan i natt, så jag var nästan blid på förmiddagen och framåt eftermiddagen. Dessutom åt vi förbannat gott! Först Fästmöns gubbröra på knäcke till förrätt…
gubbröra till förrätt
Gubbröra på knäcke till förrätt.


Till huvudrätt åt vi stekt kyckling
och potatisklyftor med lök och röd paprika (det är ju trots allt första maj) som jag snodde ihop i hyfsat bra tid innan Anna skulle till jobbet.

Första majmiddag
Första maj-middag – därav röd paprika.


Sen blev jag rätt förbannad igen.
Vädret är nämligen kanon och naturligtvis hann/orkade vi inte gå nån promenad idag innan Anna skulle jobba. OCH NÅN JÄVLA TOK HÅLLER PÅ OCH HAMRAR OCH BANKAR HELA TIDEN AV OCH TILL I HUSET!

Stannade till vid Tokerian på vägen hem från Annas jobb. Där blev jag förbannad på att alla var så fula stod i vägen för mig och att det var urklibbigt på golvet vid tomburkarna och tomflaskorna – jag skulle naturligtvis panta.

Hemma igen ringde jag till mamma när jag hade diskat upp en förbannat jobbigt skitig plåt som klyftorna och grönsakerna hade tillretts på. Hon är så klart orolig för mig och jag är bara förbannad. Så jag lyckades förstås fräsa åt henne vilket jag strax bad om ursäkt för. Men jag orkar inte höra för miljonte gången, med gråt i rösten:

Jag är så ensam hela tiden.

För jag är också ensam en stor del av tiden – när Anna är med sina barn eller när hon jobbar. Och ibland känner jag mig förbannat ensam på jobbet. Jag tror till exempel inte att det arrangeras nåt stormöte för att berätta om hur man ska göra med mig och min tjänst – som det gjordes häromdagen för två som ska varslas (jättesynd om dem, men de är faktiskt tjänstlediga båda två och har andra saker för sig).

Och det är ju här den lilla, jävla skon klämmer: jag är förbannad för att jag inte har fått nåt besked angående jobbet. Jag blev lovad ett sånt under april månad. Dessutom borde jag ha blivit varslad senast igår, eftersom jag har fått veta att man inte har råd att anställa mig mer än på några förbannat få procent. Detta innebär att jag befinner mig i nån sorts limbo. Och det är förbanne mig värre än att bli varslad, tror jag – jag har aldrig blivit varslad förr. Varför tror många att jag är GLAD att jag inte har blivit varslad? Nu lever jag ju ÄNNU mer från dag till dag och kan i ännu mindre grad planera för framtiden!

Det enda jag vet i denna stund är att jag jobbar maj månad ut. KANSKE jobbar jag juni också – om det var en miss att inte varsla mig. På heltid. Eller kanske på deltid – som jag inte kan klara mig ekonomiskt på.

Ett antal jobbansökningar har jag förstås aktuella och insända. Men rekrytering tycks ta förbannat lång tid. Men förbannat lång känns inte tiden när man har den på sin sida. Det är bara vi som inte har tiden på sin sida som tycker att den dras ut på.

Så nej. Jag tänker inte be nån mer om ursäkt idag om jag är förbannad, tycker att min tillvaro är förbannad och att livet är förbannat tungt just nu. MORR!

Nu har jag skrubbat i badrummet och i duschrummet och ska ta en dusch och svalka av mig den förbannade förbannelsen ett tag. Göra nåt normalt. Inte vara förbannad. Det tar på krafterna att hela tiden ha kroppen beredd på ett antal olika scenarier. Stridsberedd. För du trodde väl inte att jag skulle lägga mig ner och dö nu när jag har överlevt så här långt? Långnäsa till alla små fjantar och nyfikna kärringar! Huka er, för den här Tofflan, hon är förbannat förbannad!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan gläntar på sin fantastiska Svarta Bok och delger sina läsare ett av de smaskiga recepten däruti.


Söndag och dags för nånting
att greja med i köket. Eftersom det är födelsedag i veckan kommer ett passande recept!

Tofflans svarta bok
Finns här nåt smaskigt? JA!


Idag bjuder jag på ett recept
 som är av det lite onyttiga slaget. Men såklart man ska äta onyttigheter när man firar födelsedag, eller hur?

Originalrecept födelsedagskrans
Födelsedagskrans i orignalrecept.

Födelsedagskrans
(En krans)

Vad behövs?
5 deciliter vetemjöl

3 teskedar bakpulver

1 deciliter strösocker

1 deciliter russin/1 tesked kardemumma/1 tesked kanel

100 gram margarin

2 deciliter mjölk

1 ägg

pärlsocker


Vilka redskap behövs?
En plåt med bakplåtspapper

En bunke

Ett decilitermått

Ett teskedsmått

Kniv

En liten gaffel

Kopp

Brödpensel


Kör igång ugnen 
på 225 grader. Blanda mjöl, bakpulver, socker och russin/kardemumma/kanel. Finfördela margarinet i blandningen. Tillsätt mjölken. Blanda. Klicka ut degen på en plåt. Forma till en krans. Pensla kransen med ett ägg som du har vispat lätt i en kopp. Strö på pärlsocker. Grädda nederst i ugnen i cirka 15 minuter.


Min kommentar: Fikabröd som går snabbt att ”sno till”!


Här kan du läsa tidigare recept: 

Fårost- och tomatsåslasagne

Pasta Tricolore

Inkokt lax

Friterad camembert

Fisk med rom

Inlagda soltorkade tomater

Påskbakelse

Västkustrulle

Bladspenat- och ostpasta


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »