Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘djungel’

Ett jobbigt inlägg.


 

 Koala i krukväxt

Tofflan i djungeln..?

Oj va jag har jobbat idag! Och så härligt det var! Det har varit fullt ös hela dan, med stort som smått. Och det trillar in saker hela tiden. Känslan av att jag befinner mig i en djungel, en skön djungel, är stor. Mitt självförtroende har inte varit på topp på länge, så det kändes så gott att jag baske mig har fixat allt jag gett mig på. Sen är naturligtvis inte allt färdigt än – det tar längre tid än en dag. På fredag är det premiär för… en blogg med nyheter från ledningen som jag ska skriva. Det uppdraget fick jag av stabsmötet igår. Lustigt nog hade jag ungefär detta som egen idé i ett dokument med anteckningar kring avdelningens interna kommunikation, ett dokument som bara är ett arbetsmaterial hittills. Det var roligt att avdelningschefen och jag hade nästan samma tanke och idé. Nu gäller det bara att försöka göra nåt bra av det, att värdera rätt när det gäller ämnen i underlaget som bara drööösar in… Och INTE använda Toffel-språk utan korrekt svenska dessutom!

Dessutom har jag fått lön idag samt besked om att ingen har överklagat beslutet att anställa mig. Nästa milstolpe vad gäller jobbet är att klara provanställningen…

Gräs och små blommor

Livet känns både skönt och grönt idag.

Inte ett möte hade jag idag, så jag kunde verkligen jobba. Största delen av dan har gått åt till redigering av materialet för nyanställda, ett mycket bra ursprungsmaterial, för övrigt. Sen har jag gjort uppdateringar på intranätet, haft synpunkter på en text till studenter, granskat tre översatta sidor och skrivit ner synpunkter, gjort en liten skylt, planerat för och skrivit ingressen till det första nyhetsblogginlägget… På förmiddagen fick jag fin-besök av en bekanting som jobbar i huset, fast inte på min avdelning. Vi tog en kaffe på mitt kontor och hade ett trevligt samtal… Livet känns både skööönt och grööönt! Tacksam! 

Samtidigt med allt detta har Sverige fått nya ministrar. Fast om de är så särskilt nya vete tusan. Frågan är vad de kan tillföra. Och jag fattar fortfarande inte varför sossarna vägrar samarbeta med vänstern och bara gör det med miljömupparna – som det ju inte går så bra för… (<== understatement of the year..?) Förresten kan jag inte låta bli att fundera över varför Åsa Romson fick gå men Fridoletten vara kvar. Det säger ju en del om hur miljöpartisterna inte tänker… Eh ja… Nu är detta ingen politisk blogg, men så här i bloggens sista skälvande minuter kan jag ändå tillåta mig att framföra de här åsikterna.

 Getostpaj och rötbetsrårakor

Dagens fantastiska lunch.

Mitt på dan åt jag en fantastisk god grön lunch (ja.. ehum…) bestående av getostpaj och en sorts rödbetsrårakor. Fint upplagt som vanligt även om jag börjar bli liiite trött på den där återkommande persiljekvisten på toppen. Nu är mina första lunchkuponger slut, så i morgon ska jag inhandla nya. Det har jag råd med, trots att jag satt med mina räkningar när jag kom hem. Alla är betalda och jag har pengar över. Tacksam!

I kväll har jag också skrivit en sista text mot betalning. Efter detta uppdrag tänker jag avsluta den ”anställningen” och i stället ägna mig åt att sälja eventuella skrivna saker för egen hand. Senare. Inte just nu. Nu vill jag bara jobba som anställd av staten.

Den här dagen har också fört med sig ett samtal från mamma för att meddela att paketet till Mors dag har kommit fram! Å va skönt, då slipper jag ängslas och mamma bli ledsen. Det är ju böcker i paketet (skvallra inte!) och det blir lite kul eftersom mamma sa att hon är på väg att avsluta sin sista olästa bok.

För egen del har jag lämnat en mycket svart bok och gripit mig an en mycket… ehum… eroootisk bok. Men den är spännande också och jag ser fram emot en häftig läsupplevelse!

Tunneln i slutet av ljuset och Dödligt dubbelspel

Den översta läste jag ut i morse och den understa har jag just börjat läsa.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett snårigt inlägg.


 

Krukväxter

En djungel i mina köksfönster.

Å, vad jag är spänd inför måndagens övning! Det ser väldigt lovande ut alltihop och uppdraget är både spännande och välbetalt. Jag skulle verkligen behöva det efter dessa månader med nålpengar. Och jag behöver göra nåt vettigt om dagarna medan jag väntar på vad som händer med ett visst manus (det kan ta upp till tre månader…). Dessutom behöver jag ut ur hemmets djungel och träffa folk – varje dag. Höra till, socialprata, du vet. Det enda som känns jobbigt är resorna, eftersom de kommer att ta mycket av min fritid i anspråk. Samtidigt får jag försöka ägna restiden åt att läsa, skriva eller sova – för jag tänker inte köra bil.

Men jag är inte där än. Efter en första telefonintervju blir det en personlig intervju på måndag. Jag hade sån tur att I är ledig den dan och vi ska träffas efteråt på ett fik i närheten. Ett riktigt kanonbra fik, enligt I. Och eftersom jag slapp betala tåg- och t-banebiljetterna kan jag ju lägga en slant på en kopp kaffe med nåt till.

I morgon eftermiddag ska jag också träffa en kompis och fika, men det blir här hemma. A och jag ska stråla samman på Tokerian och sen går vi över till mig och dricker Lindvalls kaffe. INTE Arvid Nordquists magvärksframkallande! Jag känner hur jag redan i förväg mår gott av alla dessa möten. Hur jag liksom forcerar djungeln av ovilja och rädsla och tittar ut. Nyfiket.

Morgonens tidiga timmar idag har jag ägnat åt jobbsökeri och inläsning inför intervjun. Och så har jag kollat lite vad det kostar att pendla. Billigt är det inte och det är allt annat än pålitligt att åka tåg, men jag har inget val. Jag lär i vart fall ha råd att pendla om jag får en lön, trots att pendelkostnaden ligger på runt 3 000 kronor i månaden. En å andra sidan rätt skrämmande hög summa bara för att få åka och jobba… Meeeen… återigen: jag är inte där än.

Idag ska jag fortsätta min städning. Det blev lite si och så med den igår, eftersom större delen av dan gick åt till att ordna biljetter. Hade jag vetat att det skulle ta så lång tid hade jag nog skippat det. Tvättar gör jag också. Det är nån som har fyllt tvättkorgen IGEN. För att inte tala om soppåsarna… Jag måste gå till soprummet, men en tur ut i regnet lockar inte just nu. Men jag måste vidare till Tokerian för att kompletteringshandla till middagen idag – bröd till soppan eller potatisklyftor till kycklingburgaren??? Jag har inte bestämt mig än.

naken vid datorn

Hum hum, bilden är inte helt sann. Jag har kläder på mig, en högre stol och bruna sandaler på fötterna.

När jag ändå har suttit här vid datorn har jag också passat på att kolla lite bredbandsleverantörer och -priser. Det verkar som om de flesta som har svarat på veckans fråga i Tofflan undrar…. – se högerspalten! – har bredband från Telia eller Bredbandsbolaget. Det senare har ju jag också. Men Telia har bättre priser! Och att Bredbandsbolaget är dyrare, har längre URL:er och inte funkar med min webbläsare gör mig ju inte precis mer positivt inställd…………..

Men även det där med bredband är en djungel och jag ska kika vidare medan tvättmaskinen gör sitt. Sen blir det tvätthängning och rengöring av badrum och duschrum/toa.

Vad händer hos DIG idag??? Har du också en djungel hemma? Skriv några rader i en kommentar om du har lust att berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om valet och vad jag tycker, önskar och vill.


 

politiker

Valfjäsk?

Nä. Jag har inte missat att det är val. Och det har väl inte du heller..? Men det här är ingen politisk blogg (även om jag har åsikter) och därför undviker jag att skriva alltför mycket om politik. Jag tycker att det är vars och ens ensak vad man röstar på. Inte är jag särskilt intresserad av att veta vad DU röstar på för parti heller. Det blir nämligen nästan alltid bråk och tjafs när man diskuterar politik – i alla fall med vänner och bekanta. Vi är ju alla människor, med mänskliga egenskaper, och hur i h-e kan h*n rösta på DET partiet?! Idiot! Pucko!  Ja, du fattar..?

Nu har valstriden trappats upp, milt sagt. Det är partiledarutfrågningar till höger och vänster, på TV, på radio, i tidningar, på nätet. Ärligt talat orkar jag inte lyssna på eländet. För jag tycker att det är rätt eländigt att partiledarna, en månad före valet, går ut och lovar en massa saker. Valfjäsk, kallar jag det för. Varför kan de inte lova en massa saker annars, när det inte snart är val? Men framför allt, varför kan de inte hålla vad de lovar..?

Trots allt försöker jag orientera mig bland partierna för att hitta det parti som ska få min röst. Jag fokuserar på mina hjärtefrågor, för jag är mig själv närmast. Arbetsmarknadsfrågor och frågor om vård och omsorg tycker jag är viktigast. Skolfrågor intresserar mig inte alls eftersom jag inte har barn. Kulturpolitik är jag intresserad av, liksom infrastrukturfrågor och tillgänglighetsfrågorna är ju skitviktiga och HBTQ-politik och… Ja, jag inser att jag är intresserad av mycket, men inte allt. Det blir lite av en djungel…

Därför kör jag uteslutningsmetoden. Två partier går fetbort. Att de ens har ordet

[…]demokraterna

i sina partinamn är ett skämt. De borde inte få använda just det ordet. Såna partier har jag inget mer att säga om och till.

Men resten då? Tja, idag står mitt val faktiskt mellan tre partier. Jag har valt bort ytterligare partier som jag tycker står för alltför förenklad politik eller snudd på är enfrågepartier.

Och så tänker jag i vilket parti jag själv skulle vara välkommen. Jag och den lilla farbrorn, till exempel. Han som Fästmön och jag ser varje vardagsmorgon vid en kvart i sju när jag skjutsar henne till jobbet och vi sitter i vår sköna bil. Lilla Farbrorn har cyklat tidigare. Nu promenerar han. Är cykeln trasig? Stulen? Igår gick han i t-shirt och shorts och med badsandaler på fötterna samt påse med matlåda (?) i ena handen. Det var cirka tolv grader, bara. Idag hade han faktiskt en tröja på sig. Det kniper i mitt hjärta när jag ser honom. Jag undrar om det finns nån som bryr sig om honom, som ser till att han nån gång ibland klär sig rätt så att han inte fryser. Att Lilla Farbrorn är en udda existens är liksom ingen tvekan. En liten farbror, som behöver lite hjälp. Frågan är om han får tillräckligt med hjälp. Vilket parti vågar lova hjälp till honom???

Idag svarade jag på ett mejl från en före detta arbetskamrat. Vi arbetade tillsammans på den allra bästa arbetsplatsen jag nånsin har varit på. Nej, jag säger inte att den var felfri, men klimatet var bra. Stämningen. Man fick vara udda, kuf. Det viktiga var ens kompetens. Jag undrar hur många såna arbetsplatser det finns idag och vilket parti som kan lova sån fin arbetsmiljö? Nå..? Nån frivillig politiker som vill lova nåt?

kuf och kompetent

Den här texten satt på kaffeautomaten på Den Bästa Arbetsplatsen.

 

Nej, såna som Lilla Farbrorn och Elsa och hennes mormor i Fredrik Backmans underbara bok, som jag började läsa igår… och kanske jag också, dårå… Vi passar nog bäst i fiktionen. Verkligheten är… för kall och hård. Och torftig.

Vilket parti vill höja a-kassan NU (efter tolv år) så att det går att leva på den under de perioder i livet man behöver det? Vilket parti vill ordna jobb åt ALLA arbetslösa, inte bara de unga, NU? Och vilket parti vill ge dem som har andra människors liv i sina händer, såsom vård- och omsorgspersonal, de högsta lönerna? DET partiet får min röst.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett både glassigt och frågvist inlägg.


 

PäronsplittglassDet går inte att göra mycket mer för stunden än att sitta på ballen* och dricka vatten alternativt äta glass. Men även om hjärnan kokar behöver den användas. Vilken tur att glassen Päronsplitt kan förse en med både hjärngympa och svalka!

Den här frågan kommer från glasspinnen. Du har säkert sett den förut, men i såna fall blir det favorit i repris. Som vanligt gäller att den som först kommer på svaret får äran att bjucka mig på en öl. En kall öl.

Vilket djur i djungeln går sämst???

Sug på den, du! 


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Dags att tramsa lite så att nån läser! Den här Päronsplittfrågan känns som favorit i repris, men du får ändå gissa på den:

Vilket djur i djungeln går sämst?

Gissa på nu! Den som vinner får gääärna bjuda på en kall öl i sommar!

Read Full Post »

Uppdaterat: Sebastian från Mobilhjälpen har försökt kommentera här, från två olika IP-adresser. Jag tänker inte godkänna hans kommenterar – som var två likadana texter. Svenskan i hans kommentar är fortfarande bedrövlig, men vad som är mer bedrövligt är hans konstiga ursäkter. Bland annat skriver han att de aldrig försökt dölja sitt IP-nummer. Men varför använder man då en massa olika IP-adresser hela tiden?

Vidare menar han att det är fullt möjligt att några av e-postadresserna från Bloggtoppen finns med i sändlistan eftersom det var så många adresser som blev hackade. Ingen förklaring, anser jag.

Sebastian säger också:

[…] Tills vi redat ut det här har vi valt att inaktivera hemsidans funktioner. […]

Ja, du ser ju själv att det är en amatör som är framme. Nä, stick och brinn, Sebastian! Och försök varken mejla mig eller kommentera här igen!

 

Jag läste just ett säljbrev som landat i min inbox. Inte nog med att jag verkligen avskyr telefonförsäljare, nu ska jag behöva irritera mig på säljare som mejlar också. För det gör jag ganska snart när jag börjar läsa.

Mejlet inleds med orden

Bästa konsument!

Aha! Det är alltså från ett företag där jag är kund, tänker jag. Sen läser jag vidare. Det är ett säljbrev som är så illa formulerat att jag undrar om detta är ett skämt. Ett exempel:

[…] Just nu håller vi på att skapa en hemsida för att hjälpa er konsumenter där ute i mobilvärlden. Som kan vara rena djungeln för dem flesta. […]

Meningsbyggnaden är ett skämt och dessutom har skribenten använt ordet dem felaktigt. Om man inte kan skilja på de och dem är det bättre att helt enkelt använda dom. Då gör man inte bort sig.

Det intressanta är att jag hittar inte vem som är avsändaren riktigt. Där står ett mansnamn, ett väldigt svenskt mansnamn som avsändare, men vad är det för företag denne person representerar? Jag googlar på Mobilhjälpen, eftersom det är den tjänst man vill erbjuda mig, och jag hittar en hemsida här.

På fliken till Mobilhjälpen står det

En oberoende partner

Men när jag kikar på hemsidan ser jag att denna partner är allt annat än oberoende och att det avsändande företaget är Telenor. Och där är jag mig veterligen inte kund.

I mejlet finns endast en länk att klicka på och det är om man vill ha ett nyhetsbrev. Där finns ingen länk för den som vill avsäga sig fler mejl från den här avsändaren.

Det är bara att konstatera att säljmetoderna förändras och är mer irriterande än nånsin… För det finns ju inte ens NIX för mejl…

Read Full Post »

Så här i julklappsfunderartider kan Månpockets nyhetsbrev vara värt att läsa. Idag damp det ner i min inbox. Här är ett urval titlar från decembersläppet av pocketböcker:

Mot ljuset av Elin Boardy
Detta är en gripande berättelse om en kvinnas strävan efter kärlek och frihet. I efterdyningarna av andra världskriget följer den 24-åriga Elly med sin lillasyster på dennas bröllopsresa till Malaya (nuvarande Malaysia), där Annies make Laurids ska praktisera som läkare. Elly är kartriterska och under resan ser hon bokstavligen världens konturer veckla ut sig – haven med det oändliga blå, kusterna, länderna som just ska resa sig ur krigets ruiner. De tas emot av plantageägare och av den koloniala ordningen. Med pennan i hand får Elly utlopp för det som trängs inom henne. Djungeln gör något med henne, kläderna känns trånga och hon vill bryta sig loss. Hon låter sy upp shorts och skjortor och börjar klä sig som männen.

Bad boy av Peter Robinson
Alan Banks är på semester när en kvinna söker honom hemma på polisstationen. Hon är mycket upprörd och för Banks kollega Annie Cabbot berättar hon att ett vapen har hittats i dotterns rum, ett vapen som kan ha kopplingar till den undre världen. En polisstyrka skickas till huset för att undersöka saken. Men situationen utvecklas snabbt i fel riktning. Innan man vet ordet av har en person dödats. När massmedia får nys om saken blir det stora rubriker.

Flickan från Paradiset av Agneta Sjödin
Hittebarnet Yemen växer upp i oasen Paradiset, en plats präglad av trygghet och harmoni. Hon tar hand om sin fosterbror och mellan dem finns en kärlek och innerlighet som är få förunnad. Deras lycka gör fostermodern avundsjuk och hon säljer Yemen som brud till en resande handelsman. Yemen kan inte förhindra det som sker, och djupt sårad av moderns svek tvingas hon följa sin make till en annan oas.

Ilustrado av Miguel Syjuco
När den legendariske filippinske författaren Crispin Salvador hittas död i Hudsonfloden i New York bestämmer sig hans adept Miguel för att undersöka det märkliga dödsfallet. Han upptäcker snart att det med all sannolikhet hänger ihop med försvinnandet av Salvadors sista manuskript, en avslöjande skildring av korruptionen på Filippinerna. För att försöka förstå vad som har hänt börjar Miguel kartlägga Salvadors liv genom att läsa hans romaner och dikter samt andra dokument kopplade till honom.

Vintervålnader av Kate Mosse
Berättelsen utspelar sig under vintern 1928. Engelsmannen Freddie Watson åker i sin bil genom södra delarna av Frankrike på flykt undan sorgen över brodern Georges död i första världskriget. Trots att det är så många år sedan nu har han svårt att gå vidare. Freddie har vid berättelsens början kommit till gränsen mot Spanien, ett område som på 1200-talet härjades hårt av det religiösa kriget mellan olika falanger av kristna, och som skildrats i Mosses första roman på svenska, Labyrinten.

Read Full Post »

Dagen började lite segt, beroende på att Frida och jag satt uppe till strax före klockan två i natt och glodde på film på TV… Fästmön skuttade upp hyfsat tidigt och försvann ner i tvättstugan som värsta piggot…

Efter frukost blev det hastigt bestämt med en liten utflykt. Elias ville åka tillbaka till Håga och titta mera, så Anna fixade kaffe och saft och på ICA Solen inhandlade vi bullar, kex och druvor. Så svängde vi förbi Jerry för jag skulle lämna några papper och HEPP så hade han tagit plats bland barnen i baksätet.

Här kommer några bilder från vår lilla utflykt:


Barnen tog täten på stigen!

                                                                                                                                               Jag stannade lite för ofta och fotade…


Ett dött träd som ramlat omkull.

                                                                                                                                                   Gjorde ett nytt försök att fota från bron genom eklöven ner på Hågaån.


Jag tror inte man vill ramla ner i detta smutsbruna vatten, så barnen fick stränga order om att ta det försiktigt.

                                                                                                                                              Vände mig om på bron och såg näckrosblad i vattnet, men ännu inga näckrosor…


Stilla flyter ån…

                                                                                                                                                 Frida och Elias rusade mot Björns hög, som var vårt mål.


På väg mot toppen – men det var bäst att ha koll på var man satte fötterna eftersom stället var fullt av fårskit…

                                                                                                                                                 Vi tre tjejer packade upp fikat medan grabbarna stack upp på Björns hög. Jerry skymtar i rött, Elias strax till vänster.


Herremän på täppan?

                                                                                                                                                     När alla återsamlats blev det fikatajm. Det finns knappast nån gång när kaffe smakar så bra som utomhus i solen…


Elias mellan mamma och pappa medan Frida satt med mig – bästa sättet, trodde hon, att undvika att bli fotad???

                                                                                                                                               Det blåste en frisk och skön vind och det var nog tur – annars hade det varit alltför hett för att vi skulle orka röra på oss.


Jag tog ett självporträtt, en riktig fjortisbild, enligt Frida. Tycker personligen att jag inte ser klok ut, så bilden stämmer fint överens med verkligheten! 😆

                                                                                                                                                En som däremot var lika söt som alltid var min Anna!


Anna var lite tankfull idag, men lika söt som vanligt!

                                                                                                                                                På väg tillbaka forcerade vi täta buskar och annat naturmaterial.


Rena djungeln var det på sina ställen, men Hågadalen är ett naturreservat!

                                                                                                                                               Jag såg en mystisk trappa som jag inte riktigt förstod vart den leder…


Stairway to heaven?

                                                                                                                                                 Försökte fota några tjurar som var in en inhängnad, men tyvärr blev bilden inte lika skarp som deras horn. Avslutningsvis därför en bild på en bro. En bro som symbol för det vi bör bygga oss emellan…


En gammal bro som fortfarande fungerar som överfart…

Read Full Post »

Vilket djur i djungeln går sämst???

Sug på den, du och svara om du kan!


Päronsplitten satt fint även en blåsig dag som denna!

Read Full Post »