Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘hämta’

Ett inlägg efter avslutad första vecka på nya jobbet.


 

 Kyckling

Kyckling från ChopChop.

Klockan är mycket och jag ska inte bli långrandig. Det är fredag, min första arbetsvecka på nya jobbet är slut och jag har två lediga dar att se fram emot. Efter jobbet åkte jag och hämtade Fästmön. Vi försökte beställa mat från Food Court Gamla Uppsala, men den som svarade i telefonen där tyckte att jag kunde ringa om fem minuter igen. Det tyckte inte den här hungriga kunden, så vi for till ChopChop och hämtade hem käk för en billigare penning. Gott var det dessutom. Och lyckokakan hade ett synnerligen lovande budskap i sig… Jag är trött, men inte övertrött, så jag ska inte enbart roa mig i helgen. Mest försöka vara med Anna och även träffa yngsta bonusbarnen och tvätta lite. Det går åt kläder när en jobbar och är en spillkråka…

Allt är förberett för att du ska kunna roa dig

Vilket budskap i lyckokakan…


Den här fredagen började i sedvanlig tid och stil 
med frukost, kaffe och läsning. Alla tillfällen som kan användas till läsning försöker jag nu ta tillvara på – tid är nämligen lite av en bristvara sen jag började jobba. Den som tror att jag klagar tror fel – jag älskar fortfarande att jobba! Men jag älskar böcker också… Just nu läser jag en fantastisk liten bok som jag fick samma dag jag började jobba – fast för ett år sen. Vännen FEM var här en helg på besök och hon tyckte jag behövde ha ett förråd med olästa böcker.

Bok och svart morgonkaffe

Sedvanlig Toffelbörjan på dan: en bra bok och svart kaffe.

 

Selfie med plastfilm

En selfie med skyddsfilm över högra sidan av linsen.

På jobbet har jag fortsatt med vissa installationer. Bland annat har jag pratat med Apples support och jag blev positivt överraskad av den goda hjälp och guidning jag fick till att skapa ett nytt apple-ID för tjänstemobilen! Andra supporttjänster borde ta lärdom av Apple – faktiskt! Sen tror jag att supporten nog tänker sig att kunderna fattar att de inte ska sätta skyddsfilm över kameralinsen. Fast alla kunder är ju inte så klyftiga, som synes…

Campuskort

Jag fick ett nytt campuskort idag.

En del jobb har jag fått gjort. Bland annat har jag ramarna för ett förslag kring utformningen av en kommunikationsplan klar. Tjolahopp, sa hon och snöt ur sig. Men den är långt ifrån färdig eftersom jag efter en vecka på nya jobbet verkligen inte kan ha tillräcklig insikt i verksamheten för att göra en helt färdig plan. Nåt har i jag i alla fall åstadkommit och det är gott att veta att det är den här typen av jobb som cheferna efterfrågar. Kanske förtjänar jag att bära det splitter nya campuskortet jag fick idag..?

Jag har börjat äta som en häst. Ändå sitter byxorna inte uppe. Magen är emellertid nöjd – även om jag inte är nöjd med att ha ätit TVÅ kanelbullar den här veckan. Den ena fick jag på nätverksträffen i tisdags, den andra på fredagsfikat på jobbet idag på förmiddagen. Ett par, tre timmar senare var det lunch och då åt jag lax. I kväll har jag, som sagt, ätit kyckling.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Nu har jag pladdrat klart om min dag, 
för resten är ointressant. Jag har öppnat en flaska husets vin från 2008 för luftning. Vinet ska Anna och jag skåla med. En av oss har nämligen fått ny lägenhet. Flyttlasset går den 1 augusti (eller helgen innan, förhoppningsvis!).

 Husets vin från 2008

Skål och grattis i husets vin från 2008.


Ha en riktigt go helg!!!

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ytterligare ett firande inlägg.


 

Somliga firas i flera dar när de fyller år. Inte i dagarna tre, dock, men i dagarna två. Igår kväll samlades hela bandet i Himlen. Fästmön jobbade en heldag först innan jag åkte och hämtade henne. Sen ställde hon sig vid spisen hemma. God hjälp med maten fick hon dock av äldsta bonusdottern. Mitt bidrag, förutom bilresan, var att duka. Anna är emellertid en van husmor och hade förberett det mesta kvällen innan.

Det är inte så ofta vi träffas allihopa. Men så här kan det till exempel se ut när vi umgås:

Familjen umgås

Familjen umgås… Tre fipplar med sina mobilen, en fjärde (= jag) fotar med sin, yngste bonussonen i soffan gör jag vet inte vad, Anna lagar mat, äldste bonussonen håller sig på rummet och yngsta bonusdotterns pojkvän fipplar med sin mobil i vardagsrummet.


Eh ja… 
Sen bjöd då Anna på en fantastisk trerättersmiddag. Till förrätt bjöds toast Skagen, till huvudrätt marinerat kött alt. kalkon med potatisgratäng alt. varma rotfrukter alt. pommes frites och till dessert LCHF-snickerskaka alt. Dajmtårta. Gissa om magarna var fyrkantiga sen?! (Och gissa vem som hade godaste maten i matlådan på jobbet idag?!)

Detta bildspel kräver JavaScript.


De tre pälsklädda fyrbeningarna 
stängdes ut från köket och middagsbordet. Men sex ögon följde oavbrutet vad vi gjorde. Jag tog naturligtvis lite bilder även på katterna, fast före och efter middagen:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Stort TACK till Anna för en underbar middag och till familjen för att jag fick vara med och fira 50-åringen!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fnattigt inlägg.


 

En fiskbulle

Kanske borde jag äta en fiskbulle. Det sägs att en blir smart av fisk och troligen mindre glömsk också.

Förvirrad, glömsk… Ja jag var så borta i kolan i eftermiddags att jag var halvvägs i Himlen när jag kom på att jag ju skulle hämta Fästmön på jobbet först… Nej, jag är inte riktigt OK. Jag glömmer saker och jag är trött. Trött, trött, trött hela förbannade tiden. Och tiden den bara går… Jag minns vad jag drömde i natt, men inte att jag ska hämta min kära. För övrigt drömde jag om min förra arbetsplats, som nu var ett betydligt trevligare ställe, renoverat och fullt av konstnärlig graffiti. Så märkligt allt kan bli i drömmen! Till och med den dummaste är snäll – och ibland tvärtom.

Det blev i alla fall en eftermiddag med familjen ute i Himlen, det vill säga alla utom tjejerna som ju inte bor hemma längre. Men antalet medlemmar i familjen i Himlen är konstant – den är utökad med två små pälsklädda fyrbeningar, elva dar gamla idag – ifall du har missat det..?

Kattungarna är verkligen bedårande, så jag funderar hur det ska gå att eventuellt skiljas ifrån dem. Nu är de ju inte mina, utan det är Anna som måste besluta om det. Äldste bonussonen, tillika barnmorska, deklarerade idag att

Saffran är min!

Mitt namn på den lilla gulingen är Curry, men, som sagt, kattungarna är inte mina. Och mitt hjärta ömmar för den lilla svarta och vita, som kanske inte ser så ovanlig ut som den gula. Men söt så till och med Toffelhjärtat smälter. Kanske den kan heta… Toffslan???

Kyckling ris currysås mjölk

Mycket curry! Söndagsmiddagen blev kyckling med currysås och ris.

Currysås blev det på maten idag. Jag stekte kycklingfilé och Anna kokade ris och sås och grönsaker. Gigantiska filéer gjorde att jag bara fick ner än, så nu har Anna och äldste bonussonen lite lunch till i morgon. Anna stannar ju i Himlen eftersom hon har lite att göra hemmavid på sin lediga dag i morgon.

Hemma i New Village noterade jag att min snälla svärmor hade ringt på eftermiddagen, så jag ringde upp. Hon är alltid så glad och trevlig att prata med, så jag blev på riktigt gott humör.

 

Den här kvällen går mot sitt slut, men det blir Mammon på TV innan. Och lite läsning. Nu har jag ungefär 150 sidor kvar i Dödens bok, så kanske kommer det några rader om boken i morgon, på en blogg nära dig. Det är fortfarande nio procents utrymme kvar, men det krymper, framför allt när jag laddar upp bilder. Så här kommer en laddning med dagens kattbilder på Mamma Katt och de små:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om Almedalen, ja ja!


 

Det tycks finnas bra saker/företeelser i Almedalen och det finns sånt som är riktigt dåligt. Idag börjar jag med att tipsa om sånt som verkar toppen. Nej, inte nåt som är gratis, men det är bra ändå.

Varje år finns Almedalsbutiken på plats för att lösa besökarnas problem. Där kan den som befinner sig i Almedalen under veckan få hjälp med allt möjligt. Det kan handla om allt från mobilladdare till rena kläder – Almedalsbutiken fixar det! I år drivs butiken av Sitoo och Svensk Handel och har gjort det med bravur, måste jag säga! För att få hjälp kontaktar man Almedalsbutiken via Twitter och sen får man hämta och betala antingen i butiken eller på annan plats som man kommer överens om. Under de gångna dagarna har Sitoo lagt ut både en del trevliga tips (gratis glass, fika etc) och roliga bilder på Twitter mellan varven. Och jag har noterat synnerligen nöjda kunder. Igår blev en kund glad över batterier till sin bankdosa, en annan över biljetter till ett evenemang. En riktig toppentjänst! Fast en sak är de inte så bra på: pingis… 😉

Almedalsbutiken

Almedalsbutiken fixar det mesta! (En skärmdump av dess huvud på webben.)

 

Gammal rullstol

Även rullstolsburna ska kunna delta i Almedalsveckan.

Men tillgängligheten… Jag har läst på så många håll hur dålig tillgängligheten är under Almedalsveckan. Alltså jag fattar att man inte kan bygga om Visby bara för att personer med funktionshinder ska kunna ta sig fram, men om man anordnar föreläsningar och andra evenemang ska det vara möjligt för ALLA att delta – även om man sitter i rullstol, är blind eller inte hör så bra. Allt går att ordna! Almedalsbutiken hade säkert fixat sånt som ramper, syntolkar, vuxendövtolkar, och teckenspråkstolkar… Kan man hoppas på det 2016???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Midsommarlek

Ett inlägg i vilket utsidan på Tofflan är väldigt glättig, men insidan känner bara de närmast sörjande till. 


 

Midsommartoffla

Jag lekte midsommar igår.

Igår lekte jag midsommar. Storhelger och traditioner är inte så viktiga för en del, men till midsommar ska det ätas sill, drickas snaps samt njutas av blommor och midsommarstång. Alltså gick jag ut hårt och passade på att midsommarsmycka mitt kök medan Fästmön var på besök i vården. Att sitta på ballen* var naturligtvis inget att tänka på – om man nu inte ville sitta där insvept i duntäcke. (Vilket påminner mig om att jag inte har ställt ut en enda blomma där än…)

 

 

Lax med pepparrotsost på frysning

En Full Rulle bestående av kallrökt lax fylld med pepparrotsost.

Jag dukade med fin, ljusgrön drällduk och tillhörande servetter. Att det var en drällduk stämde bra. Vi började drälla på den redan innan vi hade satt oss till bords. Anna kastade bubbelvatten med citron på den, men jag var värst, för jag slängde gräddfil och sillspad.

Dagen innan hade vi fått en bukett blommor av Annas snälla mamma. I den tryckte jag ner en liten midsommarstång av piprensare. Men först lekte jag med den, som synes ovan.

Anna hade förfärdigat En Full Rulle. Den hade jag ansvar för medan hon var i vården. Ansvaret gick ut på att rullen skulle in i frysen på en given signal från Anna. Jag misslyckades inte.

Midsommarstång

Midsommarstången monterad och på plats!

Sen var det här med montering av midsommarstång. Ja jag är ingen ingenjör och har aldrig påstått mig vara en heller. Monteringsbeskrivningar tillhör sånt jag kan gå igång på och skrika och svära över. Allra helst om beskrivningarna innehåller glada gubbar. Vem blir nånsin glad när man svettas över sjuhundrafyrtioelva delar varav sjuhundrfyrtitio ser likadana ut? Men till sist lyckades jag få ihop den lilla stången och den placerades på bordet intill midsommarblomstren.

Att få den lilla, j¤%&L@ stången att rotera sen av värmen från ljuset visade sig vara väldigt svårt. Där hade jag alltså misslyckats, trots att stången ju ser OK ut på bilden. Vilken tur då att jag inte bara är tillsammans med en Underlig Undersköterska, hon är teknisk dessutom. Det visade sig att jag hade vänt en liten pinne uppe i fästet mellan stång och ”propeller” åt fel håll. Det här med spetsar och hål är nämligen viktigt, vilket jag som vanligt inte fattade. Men det gjorde Anna! Hon fick igång stången och jag filmade den och la ett klipp på 15 sekunder på Instagram. För den som vill se långfilmen Midsommarstångande (50 sekunder) går det bra att klicka här nedan:

 

Midsommarmiddag

Midsommarmiddag. Notera att jag kom ihåg snapsviseboken!

Själva midsommarmiddagen avlöpte så småningom utan större problem än en massa dräll, som jag tidigare nämnde. Den här gången fattigmansserverade jag, det vill säga det fanns bara en sorts sill på bordet. Men matjessill med färskpotatis, gräddfil och gräslök är väldigt gott! Var sitt kokt ägg serverades också och så den fantastiska Fulla Rullen. Den vill jag äta mer av vid fler tillfällen! Pepparrotsostens styrka brände i gommen alldeles lagom och behövde inte kompletteras med äkta vara. Rädisor var billigt så det fanns på vårt bord samt ost, knäckebröd och små plommontomater.

Jag hittade två flaskor Östgöta sädes i kylen. Flaskorna innehöll slattar så vi fick några snapsar var. Till varje snaps sjöng vi snapsvisor, förstås, och äntligen kom jag ihåg att lägga fram snapsviseboken jag köpte för en femma på Återbruket i augusti förra året!

Jordgubbar m mjölk o kaffe

Midsommardessert.

Desserten intog vi senare i vardagsrummet med kaffe bredvid. Jag hade slagit på stort och inhandlat svenska jordgubbar. Anna fick vispad grädde till sina, jag föredrar mjölk med några droppar ovispad grädde i. Gubbarna smakade förstås ljuvligt! Kvällen avslutades sen med sista delen av Chasing shadows, som naturligtvis slutade med en riktig cliffhanger, samt Cucumber och Banana.

Idag vaknade jag till den riktiga midsommarafton. Jag tog en rejäl sovmorgon, ända till klockan åtta. På förmiddagen ska vi ta det lugnt, för sen skjutsar jag Anna till jobbet där hon ska vara ända till klockan 21 i kväll när jag hämtar hem henne. Jag har en fin vän och familjemedlem som har förbarmat sig över mig och bjudit hem mig på kaffe först, grillning sen. För tillfället har jag svårt med ensamhet. Vi stångas, kan man säga, den och jag. Då är det gott med nån som förstår och som erbjuder rätt hjälp, medan andra mest synes tycka att jag är besvärlig/lat/knäppig. Men mellan turerna idag ska jag förstås ringa min lilla mamma. Hon sitter ensam utan att nån har förbarmat sig över henne, nämligen. Det gör mig ledsen i hjärtat.

För att jag nu inte ska lämna dig som har läst ända hit med ledsamheter avslutar jag med en liten gissningstävling. Vilken av bilderna i kollaget nedan ska bort och varför???

AB Pucko Vad ska bort

Vilken bild ska bort och varför?


I morgon är det midsommardag 
och då jobbar Anna också. För att pigga upp oss tänkte jag nån gång på eftermiddagen ha dragning i tävlingen om pocketboken samt presentera vinnaren här på bloggen! Så håll utkik i morgon! (Det är inte heller försent att delta…)


Trevlig midsommar önskar jag dig!


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett folkilsket inlägg med musikaliska inslag.


 

Bloggen är mitt sociala liv sen ett tag tillbaka. Det är här jag har de flesta av mina sociala kontakter, det vill säga de som inte är Fästmön, mamma eller personalen på Tokerian, ungefär. Kanske är det därför jag är så pratsam – både här och när jag kommer ut i verkliga livet. Tar liksom tillvara på varje chans och möjlighet till att socialisera. Livet i isolering, livegenskap, är onekligen ett annat liv än det jag hade för lite mer än sex år sen. Välkommen om du vill byta, du som tycker att jag skryter så mycket och lever över mina tillgångar. (Vilka tillgångar?)

Tulpaner

Tulpaner är rätt snälla och pratar inte så mycket skit. Dem kan jag titta på här utanför – utan att det kostar nåt. 


Jag älskar böcker mer än folk just nu.
Känner mig trött och ilsken på folk, slut som den artist jag aldrig blev. Framtiden är ett enda stort svart hål. Vissa dar förstår jag inte varför jag så envist kämpar för att hålla mig kvar. Andra dagar tänker jag på mina nära och kära, som är mina ankare här i livet, och på Annika Östbergs ord i mitt exemplar av hennes bok:

Livet är en gåva.

Gåva eller inte, livet är ensamt, lite torftigt och inte särskilt stimulerande just nu. Jag flyr in i mina böcker, till världar och platser jag aldrig har varit. Resa kan/får jag ju inte i verkliga livet. Och sen använder jag mina ord. De strömmar från hjärta och huvud, ner genom armarna, ut ur fingrarna och bland annat ner i bloggen. DÄR kommer frustrationen! Jag skriver mest för mig själv. Ändå blir jag så himla less på alla negativa och spydiga ord jag får tillbaka – förutom Bosse, som jag aldrig har träffat, som var den enda som gladde mig genom att förstå och skratta på rätt sätt.

Det spelar ingen roll vad jag skriver om – det kan handla om mammas gamla tofflor – så får jag skit och oförskämdheter, generaliseringar, oombedda råd (”men lilla gumman, varför gör du inte på MITT sätt i stället?”). Om jag berättar om nåt jag har gjort eller upplevt får jag höra att jag är för glad, för slösaktig, för ytlig och framför allt: för egocentrisk. Skriver jag om nåt som gör mig rörd är jag patetisk, skriver jag ironiskt om mig själv och mina tillkortakommanden får jag stoneface alt. goda råd.

Men skriver jag om andra är jag elak, trots att jag försöker hitta positiva saker hos människor också. Skriver jag om bonusbarnen får jag höra att jag hänger ut dem eller inte bryr mig om dem tillräckligt. När jag skriver om vad jag gör får jag veta att ingen vill läsa om min städning och min matlagning eller om min lägenhet, som är alltför stor för en person (jag får besök av familjen ibland, vi vill inte alla sova i samma rum). Men värst av allt är frågan:

Vad ska du med alla böcker till? Om du säljer dem kanske du slutar gnälla över din taskiga ekonomi.

Jag känner bara att… 

MEN SLUTA LÄS MIN BLOGG DÅ, FÖR HÖGE FARAO!!!

Det blev mera ordning i hyllorna i arbetsrummet.

Låt mig få fly in i dessa. Eller stör det dig så?


I kväll ska jag ägna mig åt
nåt så ytligt som Eurovision Song Contest 2015, finalen. Men jag bloggar inte nämnvärt om den, för då får jag höra saker som att jag inte har nån smak, jag är för gammal för att tycka, jag är elak etc. Det är inte roligt. Jag tittar i stället. Och tycker. Och äter godis av nåt slag. Mina favoriter är i vart fall Serbien och Israel. Jag hoppas att nån av dem vinner. Klockan 21 slutar Anna jobba och schlageräventyret börjar. Jag räknar med att vi missar början, men självklart åker jag och hämtar henne så att vi kan titta tillsammans.

I morgon ska jag träffa goda vänner i verkliga livet. Ja, jag har vänner och det händer att jag träffar dem. Det ser jag fram emot så mycket att jag tänkte ta med ett litet paket. (Elakt, eller hur?.. Och hur 17 har jag råd med födelsedagspresenter? Jo, det ska jag berätta – i ett inlägg en annan dag!)

By the way, jag tycker inte synd om mig. Jag tycker synd om DIG som uppenbarligen går igång på att kränka mig.


PS Vill du läsa om finalen, läs hos Jerry. Han skriver bra om den, trots att vi inte har riktigt samma smak.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett swishande inlägg. (Ja, det ska vara anglosaxisk stavning.)


 

Nä, jag är inte ute och demonstrerar idag på första maj. Kroppen säger ifrån från diverse olika ställen. Men jag har kollat lite på nyheter TV och läst lite på nätet. Jag höll på att tappa hakan när jag såg att Kristdemokraterna med sin nya partiledare i spetsen ska demonstrera här i Uppsala idag. Ja hon bor ju här, men ändå. I min enfald trodde jag att det var Arbetarnas dag idag, inte abortmotståndarnas, Livets ordarnas och homofobernas

Swish loggaMen i stället för att reta upp mig helt totalt alldeles tänkte jag skriva om… pengar och ett sätt att hantera pengar. Fästmön tipsade mig häromdan om en väldigt användbar app. Jag kollade upp den lite och sen laddade jag ner appen för Swish. Gratis, förstås.

Det bästa med Swish-appen är att det är så lätt att komma igång och att den sen är så lätt att använda. Det enda du behöver är en smartphone, förstås, ett mobilt bank-ID och ett bankkonto. När du har laddat ner appen kopplar du enkelt ihop den med ditt mobilnummer och det bankkonto du vill använda för transaktioner. Sen är det bara att swisha! Fast… den du swishar med måste ha också ha ett Swishkonto knutet till sin mobil, förstås. En del företag har också Swish, förresten.

Swish använder du för att skicka och ta emot pengar. Swish fungerar mellan Danske Bank, Handelsbanken, ICA Banken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia, Sparbanken Syd, Sparbanken Öresund samt Swedbank och Sparbankerna. I min bank är Swish-tjänsten än så länge kostnadsfri.

Du skickar pengar hur lätt som helst genom att bara ange mottagarens mobilnummer, summa och kanske en liten hälsning. Om du ska göra det omvända, det vill säga ta emot pengar, är det minst lika enkelt. Du får en notis och en etta på Swish-ikonen att du har pengar att hämta. Sen går du in på din Swish-app och ser transaktionen. I båda fallen legitimerar du dig via mobilt bank-ID, också det en gratisapp.

Men varför tycker jag att Swish är så bra då? Vad är det för fel med att sätta över pengar till varandra på vanligt vis, genom internetbanken? Det allra bästa för min del är att pengarna kommer över bums – även om du och mottagaren har konton i olika banker. Det har Anna och jag och vi byter ofta pengar med varandra. Småsummor, för det mesta. Det kan vara så att vi handlar och den ena lägger ut för nåt den andra köper etc. I torsdags testade jag att Swisha över en hundring till Anna för några varor jag köpte för hennes pengar när jag handlade åt henne. Igår Swishade Anna över 30 spänn till mig för en rengöringsgrunka jag köpte åt henne. Det gick på ett par minuter, sen satt pengarna på mitt bankkonto. Och ja. Jag loggade förstås in på banken och kollade.

För att Swish är snabbt, enkelt och användarvänligt får det högsta Toffelbetyg! (Jag hoppas att det är säkert också…)

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »