Posted in Diskutabelt, Gult, Personligt, Vänner, tagged a-kassan, adressera. gul postlåda, arbeta, Arbetsförmedlingen, arbetsgivarintyg, arbetslös, arga gubbar, automat, avlida, Balltorp, börja jobba mitt i en vecka, besvara meddelande, bil, box, byggnad, Dalarna, dator, duktig, enkelt, fördelar, förhinder, fika, frankera, fredag, frisk luft, frukt- och godisskål, gata, halvstressa, Henning Mankell, huttra, huvudentré, huvudredaktör, i tjänsten, icke-konsult, inget att hetsa upp sig över, installation, inte kontakt med nätverket, irriterande, IT-tekniker, kaffe, kanelbulle, käftkross, kändes varken rätt eller bra, kombo, konsult, kontor, kontorslig, kontorsråtta, kontraktsteckning, kopia, korsning, kryssa i, kuvert, lagra, lördag, ledig, lustiga namn, mall, måndag, måndagsexemplar, muta, nackdelar, nåt gott, Nobelpriset i medicin, norr, nya äventyr, nyhet, nytt jobb, onsdag, parkering, parkeringsböter, påhoppad, problem, pryd, rosa pärlsocker, söndag, snuskig fnatasi, Stockholm, Tandvärksgruvorna, tisdag, tjafs, torsdag, Trisslott, tusen frågor, tusen svar, utrymme, utsvävning, vänta, västkusten, vinna on 05 oktober 2015|
8 Comments »
Ett måndagsexemplifierat inlägg.
Den här måndagen blev verkligen ett riktigt måndagsexemplar redan från start. Innan jag åkte till jobbet skulle jag fylla i och skicka in mitt sista tvåveckorskort till a-kassan. Gick det bra? Nej. Var det enkelt? Nej. Problemet även denna gång är att jag började jobba mitt i en vecka. Såna utsvävningar finns det inte utrymme för i a-kassans små boxar. Jag fyllde i arbetslös måndag, tisdag och onsdag och därefter arbete torsdag och fredag. När jag sen kom till lördag och söndag, då en kontorsråtta som jag är ledig, blev det också problem. Till sist kryssade jag i
Förhinder
Idag kostade den så kallade gratisparkeringen mig 800 spänn.
Det kändes varken rätt eller bra, men vad skulle jag göra? Vidare besvarade jag meddelandet som kom in för ett tag sen och skrev att Arbetsförmedlingen gjort rätt, jag arbetar sen den 24 september och bla bla bla. Där stod inget om nåt arbetsgivarintyg, men när jag hade fyllt i kortet såsom jag gjort, uppmanades jag att sända in ett sånt till a-kassan. Som tur var hade jag låtit göra en kopia vid kontraktsteckningen i Stockholm den 23 september. Jag vek därför ihop den och stoppade den i ett kuvert som jag frankerade och adresserade till a-kassan. På väg från parkeringen nära jobbet stoppade jag brevet i en gul postlåda. Ja, jag parkerade på samma gata som i fredags, det är tillåtet att parkera där, men jag ställde bilen betydligt högre upp. Jag har ingen lust att bli nästan påhoppad av arga gubbar i eftermiddag igen. På grund av detta ställde jag mig för nära en korsning. När jag skulle åka hem satt det en p-bot om 800 kronor på bilen. Jättekul – NOT!!!
Vi var två som stod utanför huvudentrén och huttrande väntade på nån icke-konsult som kunde släppa in oss. Vi konsulter kommer nämligen inte in i byggnaden före klockan åtta. Detta är ett litet problem, eftersom jag måste komma tidigt till jobbet för att få parkering. Men än så länge är det ändå skönt att få en stunds frisk luft. Väl inne i byggnaden och på mitt kontor hade jag inget för att jag hade halvstressat iväg hemifrån efter a-kassetjafset: jag var en av några som inte hade kontakt med nätverket. Måndagsexemplar av den här måndagen var det alltså även på jobbet. Irriterande, men inte nåt att hetsa upp sig över. Det fanns ju kaffe i automaten och en kollega hade med sig urgoda kanelbullar med rosa pärlsocker.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Våra duktiga IT-tekniker jobbade på bra och efter nån timme, en och en halv, kunde jag gå till min dator för att arbeta. Under tiden hade årets Nobelpristagare i medicin utsetts och nyheten att Henning Mankell hade avlidit spridits.
Jag lagrar inget lokalt på min dator och det finns naturligtvis både för- och nackdelar med detta. Fördelarna överväger emellertid – vi är ibland flera som jobbar med samma saker. Tyvärr visade det sig att jag saknade vissa mallar. Medan jag väntade på installationen började jag jobba ändå. Det kändes ju som om jag inte hade gjort nånting på hela förmiddagen! Nu har jag lämnat Dalarna i tjänsten och befinner mig på västkusten, faktiskt i vännen Grethes trakter. Där finns också en del lustiga namn. Lustigast hittills är Balltorp. Ja, jag har snuskig fantasi samtidigt som jag är pryd – en märklig kombo. Men jag undrar också om en käftkross hör hemma i Tandvärksgruvorna, som jag ramlade ner i i fredags…
Nu har jag lyckats ta mig hem utan att nåt har hänt. Parkeringsböterna har jag lagt in för betalning och det var ju tur att jag vann 750 kronor på en Trisslott igår – det täcker ju nästan böterna.
I morgon väntar nya äventyr. Vi får besök av huvudredaktören från norr och jag har förstås tusen frågor som jag hoppas redaktören har lika många svar på. Om inte får jag muta med nåt gott från min kontorsliga lilla frukt- och godisskål.
Kontorslig frukt- och godisskål.
Har DU haft ett måndagsexemplar till måndag eller har din dag varit bara toppen??? Skriv gärna några rader och berätta innan utrymmet tar slut. Det är bara åtta procent kvar nu.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Personligt, tagged badrum, blandare, blunda för, byta, dammsugare, dröm, duschrum, engrepp, enkelt, färgstarkt, fin idé, gammal, gavel, golv, gråskala, häftigt, hänga på väggen, hålla rent, installera, kök, kläder, kranar, logiskt, lucka, maskulint, matcha, möbler, mörk, mörka golv, mörka ner, mörkare tillvaro, medicinlåda, modern, ofräscht, opersonligt, orange, praktisk, sjukhussal, slitet, snygg, städa, sterilt, strunta i, strykbräda, strykning, svabb, svart toalett, svart toalock, terracotta, toa, trist, trist vit hylla, ursnyggt, vad är väl en bal på slottet, vitt on 05 augusti 2015|
4 Comments »
Ett drömmande inlägg.
Vitt, trist!
Det stod strykning på schemat i kväll. Därför ska jag berätta om mitt badrum. (Logiskt, va?) Det är nämligen där inne jag förvarar min strykbräda. Jag borde ha städat badrumseländet och inte bara strukit kläder. Men hur kul är det att städa nåt som är slitet, trist, ofräscht och framför allt opersonligt? Inredningen är nästan så gammal att den är modern.
Idag ska allting i kök och bad vara vitt, vitt, vitt. Hur trist är väl inte det?! Mitt kök var vitt en gång. Sen blev det orange, orange, orange. Eller terracotta, dårå… Färgstarkt! Jag skulle vilja göra nåt lika… häftigt med badrummet. Och kanske toa/duschrummet också, för den delen.
Men sen ska det inte bara vara snyggt utan praktiskt också. De två, trista vita hyllorna jag har i badrummet idag hänger på väggen. Fine! Fast… med tre centimeter (nåja, nån centimeter ytterligare, kanske) från golvet är det nästintill omöjligt att få in såväl dammsugare som svabb där. Det går liksom inte att hålla rent, inte på nåt enkelt sätt. Till sist blir det så att jag… blundar för det, struntar i det. Och det var det jag upptäckte i kväll när jag hämtade strykbrädan.
Förutom att byta kranar och blandare till engreppsdito skulle jag vilja mörka ner badrummet. Jag fick fina idéer hos Aspenbad – mörka golv. Varför inte??? Varför måste ett badrum vara vitt och sterilt som en sjukhussal? Möjligen för att matcha min vita medicinlåda… (Se bilden ovan!) Resten av inredningen skulle vara mörk också, men framför allt hänga på ett vettigt avstånd från golvet så man kommer åt att hålla det rent och fräscht.
En svart toalett vore väl ursnyggt? (Bilden är lånad från Aspenbads webbplats.)
Jag skulle fortfarande kunna tänka mig att ha blått som accentfärg i badrummet – inte bara i handdukarna, som idag, utan på själva möblerna, på gavlar och luckor. Toa/duschrummet vill jag också mörka ner, men det vill jag ska gå i svart och gråskala. Där vill jag ha det lite mer… maskulint… Idag har jag till exempel ett svart toalock, men tänk dig en helt svart toalett? Det tycker jag vore ursnyggt. Kolla bara bilden här intill!!!
Ja ja… vad är väl en bal på slottet..? Men en svart toa ska jag i alla fall låta installera innan jag dör!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Diskutabelt, Familj, Personligt, Vänner, tagged aldrig klarat, arbetsrum, Återbruket, över, bagagelucka, bära, bära upp, bästefåtölj, bästefåtöljen, besiktigas, besvikelse, bil, bilder, bilkörning, bokhyllor, bostad, brant trappa, damma, deckare, deckarhörna, dra av på priset, enkelt, ensam, ett svagt ögonblick, ett svar jag inte ville ha, färdig och helt slut, få plats, förberett, förutsätta, fikarast, fint bemötande, Frendo, Gamla Uppsala, gästrum, gångjärn, glasdörrar, glassplitter, god hjälp, golv, golvlampa, grädde på moset, gullig, hall, handläggare, handling, hantverkare, hemma, hyllat, hyllmetermätning, ICA Supermarket SAMköp, idiotiska frågor, illa rispade, information, inget svar, joker i fickan, kaffe, kanelbulle, katastrof, kärra lyfta, köra lagligt, laga, lämplig färg, ledig dag, litteratur, losers, möbelpolish, möra armar, möte, mejl, mera ordning, middag, missa, myndigheter, nödlösningshylla, nervös, offra, omtanke, onsdag, orkade inte hålla emot, orkar inte fixa till nåt, paja, paket, på rätt sida om ån, påfyllning, plåster på såren, polera, Power Point-presentation, sanningen, sitta i mitten, skära mig, skrivare, skruvdragare, smaka ljuvligt, sms, snäll kvinna, solskent, specifikation, stol, studsa, svag röst, tacksam, teknisk utrustning, timmar, toner, träningsvärk, tur, tvätta bilen, utsikt, varken hörde eller såg ordentligt, vaxkrita on 11 maj 2015|
20 Comments »
Ett hyllande inlägg.
Inte tror jag att jag behöver säga att det där mötet i morse var en besvikelse? Du fattar det ändå. Vi var cirka 30 losers som de hade skrapat ihop. En tjej med svag röst pratade till en Power Point-presentation. Trots att jag satt i mitten varken hörde jag eller såg ordentligt. Den viktigaste informationen fick vi inte – eller så missade jag den. Nästa måndag ska jag tillbaka på ett enskilt möte. Till dess ska jag ha svarat på några ganska idiotiska frågor samt skriva ut och ta med mig min senaste specifikation. Allt är förberett, men jag mejlade även min handläggare. Inget svar, naturligtvis. Och som grädde på moset kom just ett mejl med ett svar jag inte ville ha. Det är tur att jag har en joker i fickan…
Mötet var tack och lov över efter en knapp halvtimme, så jag åkte till Gamlis och plockade upp Fästmön. Hon hade i ett svagt ögonblick igår lovat mig att offra några timmar på sin lediga dag för att hjälpa mig bära upp bokhyllorna för min branta trappa hemma.
Clark Kent* och jag for till Återbruket för att hämta hyllorna. Jag fick sånt fint bemötande och god hjälp ut till bilen av Anders och en annan kille, som jag inte hörde namnet på. Men det började med katastrof, naturligtvis. Vem har sagt att det ska vara enkelt? Jag fick låna en skruvdragare för att montera av de fyra glasdörrarna. Det gick hur bra som helst med de sex gångjärnen per dörr – tills jag kom till det allra sista. Armarna var väl möra, för jag orkade inte hålla emot. Dörren studsade till i golvet och glassplittret flög över halva Återbruket… Alla tittade naturligtvis på mig. Den snälla killen i kassan kom till undsättning och sopade. Som plåster på såren – nej jag skar mig inte! – var han så gullig att han drog av 30 kronor per hylla eftersom jag lämnade de tre hela dörrarna kvar. Så två hyllor kostade mig alltså totalt 100 kronor!
Kaffe och kanelbulle smakade ljuvligt efter bärande, handling, bilkörning och biltvätt.
Anders tog en kärra och vi hjälptes åt att lyfta in hyllan i bilen. Eller in och in… Det kändes som om halva hyllan stack ut i bagageluckan. Jag är inte säker på att jag körde lagligt och dessutom gjorde jag det två gånger… 😳 Det var tur att jag inte behövde köra på nån stor och mycket trafikerad väg. Dessutom ligger Återbruket och min bostad på rätt sida om ån, så att säga.
Jag hade aldrig klarat att bära upp hyllorna ensam, så jag är mycket tacksam för Annas hjälp. När vi var färdiga skjutsade jag henne till ICA Heidan för att handla. Själv skulle jag hämta ett paket – toner till min skrivare. Vissa myndigheter förutsätter ju att man har teknisk utrustning av detta slag. Vi for sen ut till Himlen där jag släppte av min kära. Jag åkte tillbaka in till stan för att tvätta bilen – den ska besiktigas på onsdag, nämligen. Upptäckte att en grej hade pajat under förmiddagen, men försökte laga den så gott det nu gick. Lite nervös inför besiktningen är jag, med anledning av detta. Efter tvätten gjorde jag som alla hantverkare: jag tog fikarast. Den snälla kvinnan på Frendo bjöd på kaffe och kanelbulle eftersom jag hade tvättat bilen! Det smakade ljuvligt i solskenet.
Hemma igen skred jag till verket. Jag hade inte tid att sms-snacka med två goa vänner som undrade hur allt hade gått, men jag är tacksam för deras omtanke. Tanken var att flytta alla deckare ut från hyllorna i arbetsrummet till de ”nya” hyllorna i hallen och göra en liten deckarhörna. Stol och golvlampa fanns ju redan. Jag tänkte att kan Johanna ha en deckarhörna, så kan jag!
Jag dammade av hyllorna och polerade dem med möbelpolish. Tyvärr var båda högersidorna illa rispade, men jag fyllde i med lite vaxkrita i lämplig färg. Det blev inte sämre. Sen började jag fylla hyllorna och passade samtidigt på att damma av hyllorna i arbetsrummet. Vid 19-tiden i kväll var jag färdig. Färdig och helt slut, kan jag meddela! Jag lär ha träningsvärk i morgon, det är helt säkert. Nån middag har jag inte hemma och jag orkar inte fixa till nåt. Nu vill jag bara slå mig ner i bästefåtöljen och titta på mina nya bokhyllor.
Men du… Tror du att mina hyllmetermätningar stämde..? Här kommer några bilder från min bokhylledag. Kikar du på dem får du veta sanningen…
Detta bildspel kräver JavaScript.
*Clark Kent = min väldigt lilla bilman
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Familj, Krämpor, Personligt, TV, tagged abortmotståndare, anglosaxisk stavning, användarvänligt, användbar, app, arbetarnas dag, bank, bankkonto, bra, bums, byta pengar med varandra, Danske Bank, demonstrera, Ebba Busch Thor, enfald, enkel, enkelt, etta, företag, första maj, gratis, gratisapp, Handelsbanken, handla, hantera pengar, hälsning, hämta, högsta Toffelbetyg, homfober, hundring, ICA-banken, internet, internetbank, köpa, kolla, kolla upp, konton i olika banker, kostnadsfri, Kristdemokraterna, kropp, ladda ner, lägga ut, Länsförsäkringar, läsa, lätt, legitimera dig, Livets ordare, logga in, mobilnummer, mobilt bank-ID, mobiltelefoni, mottagare, Nordea, notis, ny partiledare, nyheter, pengar, rengöringsgrunka, reta upp mig, säga ifrån, säker, sätta över, SEB, shopping, Skandia, skicka, skriva, småsummor, snabbt, Sparbanken Öresund, Sparbanken Syd, summa, Swedbank och Sparbankerna, Swish, Swish-ikon, ta emot, tappa hakan, tips, torsdags, transaktion, Uppsala, varor on 01 maj 2015|
6 Comments »
Ett swishande inlägg. (Ja, det ska vara anglosaxisk stavning.)
Nä, jag är inte ute och demonstrerar idag på första maj. Kroppen säger ifrån från diverse olika ställen. Men jag har kollat lite på nyheter TV och läst lite på nätet. Jag höll på att tappa hakan när jag såg att Kristdemokraterna med sin nya partiledare i spetsen ska demonstrera här i Uppsala idag. Ja hon bor ju här, men ändå. I min enfald trodde jag att det var Arbetarnas dag idag, inte abortmotståndarnas, Livets ordarnas och homofobernas…
Men i stället för att reta upp mig helt totalt alldeles tänkte jag skriva om… pengar och ett sätt att hantera pengar. Fästmön tipsade mig häromdan om en väldigt användbar app. Jag kollade upp den lite och sen laddade jag ner appen för Swish. Gratis, förstås.
Det bästa med Swish-appen är att det är så lätt att komma igång och att den sen är så lätt att använda. Det enda du behöver är en smartphone, förstås, ett mobilt bank-ID och ett bankkonto. När du har laddat ner appen kopplar du enkelt ihop den med ditt mobilnummer och det bankkonto du vill använda för transaktioner. Sen är det bara att swisha! Fast… den du swishar med måste ha också ha ett Swishkonto knutet till sin mobil, förstås. En del företag har också Swish, förresten.
Swish använder du för att skicka och ta emot pengar. Swish fungerar mellan Danske Bank, Handelsbanken, ICA Banken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia, Sparbanken Syd, Sparbanken Öresund samt Swedbank och Sparbankerna. I min bank är Swish-tjänsten än så länge kostnadsfri.
Du skickar pengar hur lätt som helst genom att bara ange mottagarens mobilnummer, summa och kanske en liten hälsning. Om du ska göra det omvända, det vill säga ta emot pengar, är det minst lika enkelt. Du får en notis och en etta på Swish-ikonen att du har pengar att hämta. Sen går du in på din Swish-app och ser transaktionen. I båda fallen legitimerar du dig via mobilt bank-ID, också det en gratisapp.
Men varför tycker jag att Swish är så bra då? Vad är det för fel med att sätta över pengar till varandra på vanligt vis, genom internetbanken? Det allra bästa för min del är att pengarna kommer över bums – även om du och mottagaren har konton i olika banker. Det har Anna och jag och vi byter ofta pengar med varandra. Småsummor, för det mesta. Det kan vara så att vi handlar och den ena lägger ut för nåt den andra köper etc. I torsdags testade jag att Swisha över en hundring till Anna för några varor jag köpte för hennes pengar när jag handlade åt henne. Igår Swishade Anna över 30 spänn till mig för en rengöringsgrunka jag köpte åt henne. Det gick på ett par minuter, sen satt pengarna på mitt bankkonto. Och ja. Jag loggade förstås in på banken och kollade.
För att Swish är snabbt, enkelt och användarvänligt får det högsta Toffelbetyg! (Jag hoppas att det är säkert också…)
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Personligt, Vänner, tagged arbetsledare, arm, assistent, övervinna svårighet, ben, berätta, bruna skor, CP-skada, CP-skadad, dissa, enkelt, envis, födas, författare, finsk, funktionshinder, Grabben i kuvösen bredvid, grönt paket, hjälpmedelscentralen, hjulburen, jävlar anamma, jobba, Jonas Helgesson, konstatera, lådbil, litterartur, livet, livskraftig krabat, Malmö, med- och motgångar, Motala, nära att dö, normal, nyttig läsning, omöjligt, röststyrd tågupplysning, rullstol, sisu, SJ, skruva loss hjul, spastisk, strumpor, strumppåtagning, superduper lådbil, ta körkort, tack, telefoni, the sky is the limit, tillvaro, utan krusiduller, vara som alla andra on 07 mars 2015|
Ett inlägg om en bok. En CP-bok.
En liten bok på cirka 150 sidor. Det är Jonas Helgessons Grabben i graven kuvösen bredvid, den andra boken i det gröna paketet från vännen FEM som jag har läst. TACK! Och det var nyttig läsning, kan jag meddela. Författaren är nämligen CP-skadad och berättar utan krusiduller om både med- och motgångar i livet på grund av funktionshindret.
När Jonas Helgesson föddes var han väldigt nära att dö. Men han visade sig vara en livskraftig krabat – både vid födseln och senare. Genom livet övervinner han svårighet efter svårighet. Sånt även den utan CP-skada mycket väl skulle kunna tänka vore omöjligt fixar Jonas Helgesson. Med ett jävlar anamma och sisu (om han varit finsk) går han från att dissa hjälpmedelscentralens evigt bruna pjuck till att skruva loss hjulen på rullen och inte bara fixa en superduper lådbil: han slutar använda rullen och går. Så småningom blir han hjulburen igen – när han tar körkort.
Jag har själv jobbat med CP-skadade en gång i tiden, både som assistent och som arbetsledare. Men jag har sällan sett nån så envis som Jonas Helgesson. Här snackar vi verkligen
The sky is the limit!
Under läsningen noterar jag trots allt hela tiden hur Jonas Helgesson alltid vill vara som alla andra. Normal. Men även det mest enkla är otroligt svårt. På ett ställe i boken konstaterar han följande om strumppåtagning:
[…] Om man kombinerar ett spastiskt ben med en spastisk arm, vad får man då?
Rätt svar: Ganska svårt att ta på sig strumporna! […]
Och när Jonas Helgesson ringer SJ:s röststyrda tågupplysning går det så långt att Malmö blir Metropolen Byhålan:
[…] ‘Välkommen till SJ:s röststyrda tågupplysning. säg namnet på den ort du vill åka ifrån.’
‘Malmö.’
‘Ledsen, någon sådan stad finns tyvärr inte. Försök igen.’
‘Maaaaaaaaalmöööööööö! Fattar du ingenting… Jag ska åka från Malmö!!!’
‘Och hur dags vill du åka från Motala?’ […]
Toffelomdömet blir det högsta. Det här är en stor liten bok som alla borde läsa. Då skulle tillvaron kanske vara bättre för många.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Krämpor, Personligt, tagged ändring, överleva, bättre, behov, daglig, dörr, enkelt, fly, flykt, hemma, kasta bort, läsa, lindring, livet, luft, meningslösheter, nåldyna, nya äventyr, nytt, onsdag, ord, ro, svala, svar, ta vara på, tillvaro, trötthet, tung säck, väl omhändertagen, vill en illa, vind on 15 januari 2015|
Ett undflyende inlägg.
Svalor på flykt på en av mina dörrar hemma.
Ibland blir tillvaron för svår. Den blir så svår att man bara behöver fly. Fly till en plats där man kan få lindring och ro. Det har jag gjort idag. Jag har blivit väl omhändertagen, fast även fått vara nåldyna (jag överlevde). Lite ändringar i det dagliga, lite nytt vid behov. Tröttheten är en tung säck att bära.
På onsdag bär det av på nya äventyr. Även till dess tänker jag överleva. Men jag är än här, än där. I vinden, i luften, i orden du läser.
Livet är inte enkelt. Det är kort. Det gäller att ta vara på det, inte kasta bort det på meningslösheter och på människor som bara vill en illa. Min flykt är till nåt bättre.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Ironi, Personligt, TV, tagged affär, alkohol, ängslig, ärende, bank, barn, bil, billigaste, borsta, borsthuvuden, borstning, bränn i fickan, byta plats, Clas Ohlson, dålig ekonomi, diska, Downton Abbey julspecial, dyraste, element, enkelt, ett glas, Falcon julbrygd, förvara, frukostdisk, gå vilse, gott, gran, granne, Gränby centrum, grisskär, grisskärt, hålla reda på, Helena Bergström, hitta på, I maktens skugga, inombords, inomhus, inte ensam, jäklas, Jordstorm, julafton, julöl, juldag, julklappsbok, julmat, kalkonfilé, kass, kasse, kök, Kronans Droghandel, laddas, laddning, läsa, låna, litteratur, lyxig, mamma, mammaarbete, mat, mörk öl, middag, minusgrader, natt, nyårsafton, olika sorter, olika varvtal, påskmat, pengar, polera, potatisgratäng, potatisklyftor, pulled turkey, rödvin, roa, rollator, säsongsstart, sätta i arbete, servera, shopping, skjuts, skrika fula ord, skriva julhälsning, slita sitt hår, snabbt avklarat, starta, ställ, Stjärnorna på Slottet, svenskar, Sveriges Television, Systembolaget, ta slut, tant, tisdag, Tjockare än vatten, trösthandla, undersida, uppladdningsbar tandborste, varuvagn, värma mig, värme, vilken ordning, Willys on 27 december 2014|
2 Comments »
Ett arbetsfördelat inlägg.
En del snö har vi fått. Och snökristaller på sovrumsfönstret. Hade kameran i iPhonen varit bra kanske det hade blivit en fin bild. 😦
Idag var det liksom tvunget att ge sig ut för att handla. Och inte bara till Tokerian utan till Stormarknaden. Kallaste jävla dan hittills, tror jag. Men mitt på dan var det väl runt en tolv minusgrader ”bara”. Värmen i elementen inomhus kommer och går, känns det som. Vilken tur att jag kunde åka och värma mig bland shoppare i det alldeles för stora Grisskärt Gränby centrum! (ironi==^). Man går lätt vilse där. Vill de jäklas riktigt med en byter affärerna platser med varandra också under natten så får vi som har ett par, tre ärenden som vi trodde var enkla och snabbt avklarade slita vårt hår och skrika fula ord inombords.
Mammaarbete.
Naturligtvis var jag inte ensam i köpcentrumet en sån här dag. Pengarna tycks bränna i folks fickor. Vem talar nu om svenskarnas dåliga ekonomi? Eller trösthandlar de? Jag lämnade mamma hemma, för hade jag haft henne att hålla reda på också vet jag inte hur det hade gått. Nu hade jag bara mig själv och en varuvagn. Mamma satte jag i arbete i stället. Hon fick diska frukostdisken och skriva julhälsningar i de julklappsböcker jag fick av henne:
- I maktens skugga
- Tjockare än vatten
- Jordstorm
Jag fick hela tio böcker i julklapp och nu har jag svårt att bestämma mig vilken ordning jag ska läsa dem. Tror bestämt att jag ska läsa ett par böcker jag har lånat av andra först…
Nya tandborsten på laddning. Notera den exklusiva asken för borsthuvudena.
Varken disk eller shopping roar mig, men jag hade fått en julklappspeng av mamma också och den var avsedd för en ny uppladdnings-bar tandborste. Jag har två såna och båda är kassa – den ena har jag haft i många år och den börjar helt enkelt ta slut; den andra köpte jag på Clas Ohlson (underförstått: den räcker till typ fyra borstningar fast den ska hålla för 14 innan den måste laddas igen). Jag hade tur och hittade en tandborste, som jag tror är bra, på Kronans Droghandel. Det var inte den dyraste, men inte den billigaste sorten heller. Fast lite lyxig tycker jag nog att den ser ut där den står på laddning på bänken i köket i sitt ställ där man också kan förvara borsthuvuden. Det kom nämligen tre olika borsthuvuden till den, för tre olika slags borstning. Och så kan man köra tandborsten på två olika varvtal, beroende på om man vill borsta eller polera, typ. Ja jisses vad de hittar på!
Bilen startade så fint och det gjorde även min grannes bil, tanten som erbjöd min gran skjuts på sin rollator. Jag var lite ängslig eftersom det har blivit så kallt och jag inte har kört bil sen i tisdags.
Falcon julbrygd var den sista julölen och den drack jag igår. Jag köper alltid två flaskor julöl per juldag – och alla är de olika sorter. Godast är mumman och den drack jag på julafton.
Tre kassar följde med mig hem. Det mesta var mat till nyårsafton. Då äter vi potatisgratäng och kalkonfilé. I kväll blir det pulled turkey och potatisklyftor. Julölen tog slut igår och det var bra, det, för mörk öl dricker jag bara till jul- och påskmat. Det var skönt att slippa gå till Systemet (<== näe, till och med den undersidan är grisskär! Hemskt!), men i kväll drar jag upp en flaska rött och gott och tar mig ett glas för värmens skull.
Middagen ska jag, barnet, försöka servera i bra tid så vi inte missar kvällens höjdpunkter på TV: säsongsstarten av Stjärnorna på Slottet, där det är Helena Bergströms dag, samt Downton Abbey julspecial, båda på SvT1.
Vad håller DU på med idag??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Personligt, tagged 300-talet, Agneta Sjödin, Allersroman, andlighet, arbete, avslöjas, öde, barnboksnivå, bonusson, dö, dödsdömd, drabba, enkelt, ett liv i kyskhet, Ett ljus i mörkret, falla platt, farmor, fascinerande, fängslande berättelse, fånge, fira, giftas bort, godhet, grym, grymt, Gud, ha det svårt, hjälpa, inbunden, insida, jorden, kristen, kristen tro, kristendom, lågt, litteratur, lucia, makt, maktens herre, minne, pappa, rör på påkarna, romarriket, Sicilien, skyddsomslag, slå ihop pärmarna, soldater, sommar, speciellt, straff, Sverige, Syracusa, torftigt språk, tro on 09 november 2014|
Ett inlägg om en bok.
Andlighet har alltid intresserat mig. I somras, när jag hälsade på min äldste bonusson på jobbet, kom jag därifrån med ett par böcker. Agneta Sjödins bok Ett ljus i mörkret fyndade jag inbunden med skyddsomslag för endast 20 kronor. Nu har jag just slagit ihop pärmarna om Lucia.
Lucia föds år 286 i Syracusa på Sicilien. Det är nåt speciellt med henne, det märker omgivningen tidigt. Inuti sig har hon en godhet som drabbar andra människor. Men godheten stannar inte bara på insidan. Lucia ger sig ut i stan för att hjälpa dem som har det svårt. Hon sätter sin tro till Gud. Dessvärre ses de kristna inte med blida ögon i romarriket. När fadern dör tar Lucias farmor makten i familjen. Lucia ska giftas bort med en grym man. Då lovar hon att leva ett liv i kyskhet. Straffet låter inte vänta på sig – hennes tro avslöjas för maktens herre på jorden. Lucia är dödsdömd.
Det här hade kunnat vara en riktigt bra bok. Berättelsen är fängslande, Lucias öde är grymt och fascinerande. Vi här i Sverige firar hennes minne med en egen dag, den 13 december. Tyvärr lyfter Agneta Sjödin ner historien till nån sorts barnboksnivå. Språket är alltför enkelt på sina ställen, för att inte säga torftigt. Och jag tror inte att soldaterna på 300-talet sa till sina fångar:
Seså, rör på påkarna!
Nej, här blir inte bra. Det blir inte alls bra. Och det är synd om den goda historien som faller platt och blir snudd på en Allersroman.
Toffelomdömet blir lågt!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, tagged alternativ stavning, äta, bank, De afrikanska breven, drapera, enkelt, förpackning, förstärka smaken, förstärkning pris, frysskåp, glas, hålla upp, högsta watt, inte jättestor, kyl, laga mat, lager, lite feg, litteratur, lunchportion, macka, micro, middag, mjölk, not spicy, partajat, Phad Thai Chicken, pinnar, portion, pris, prova, rubrik, sambal oelek, sällskap, shopping, smak, ta av plasten, tesked, toffelomdöme, väldigt varm, Willys on 20 oktober 2014|
6 Comments »
Ett gastronomiskt inlägg.
Man skulle kunna tro att rubriken är en alternativ stavning av ordet
Partajat
Phad Thai Chicken för 9:90 kronor asken på Tokerian.
Men det är det ju inte. Jag har verkligen Phad Thai:at! I förra veckan köpte först Fästmön en, sen jag. För jag är ju lite feg och låter helst andra pröva först, innan jag själv vågar. Fast 9:90 kr var ju ett pris svårt att motstå, så även jag inhandlade en förpackning på Tokerian.
Den lilla förpackningen med mat hittade jag i frysskåpen på Tokerian. När jag skulle köpa hade det gått några dagar sen Anna köpte sin. Det fanns bara fem förpackningar var kvar…
Det var hur enkelt som helst att värma laga mat idag! Det enda jag behövde göra var att ta av plasten som draperade förpackningen innan jag ställde in den i micron på högsta watt i cirka fem minuter.
Förpackningen blev väldigt varm, så jag tog ut den försiktigt och ställde den på bänken. Därefter hällde jag upp, först det ena lagret, därefter det andra. Eftersom förpackningen var märkt
Not spicy
förstärkte jag smaken med en tre, fyra teskedar sambal oelek som jag hittade i kylen. Slutligen var det bara att ställa fram och äta – med pinnar, förstås, mjölk i glaset och en bok som sällskap.
Jag har Phad Thaiat med pinnar, förstås!
Portionen var visserligen inte jättestor, men som lunchportion helt OK. Nu åt jag den till middag, så jag får väl ta en macka lite senare, kanske. Smaken, med förstärkning, var helt OK. Och priset, det var bäst!
Det samlade Toffelomdömet blev högt!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Personligt, tagged arbete, arbetsplats, åtgärda, chef, dimensionerat, enkelt, farligt, fördel, flytta, funktionell radiostyrd lösning, gäspa, glo, ha sönder, hinderbana, horn, irritera, It, kablar, KranEl AB, löpa, lösningar, luft, luftcirkulation, lyfta, lyftanordningar, mejl, nackdel, pelare, rörliga, riva ner, riva ur, sabla kablar, sjukskriven, skaka på huvudet, skrapa, skyddsrond, smarta produkter, snava, snigelpost, strömskena, synpunkter, ta slut, trådlöst, trög hjärna, utrustning, uttag on 09 juni 2014|
2 Comments »
Ett inlägg om arbetsmiljö.
För ett par månader sen skulle det göras skyddsrond på jobbet. HA! De passade på när jag var sjukskriven, vilket irriterar mig något. Det är ju inte världens bästa miljö att jobba i, nämligen, och jag hade ett antal synpunkter att lämna…
Att vara sex personer i ett utrymme dimensionerat för knappt hälften har sina nackdelar. Och fördelar. Personligen tycker jag att nackdelarna överväger.
Ingen som helst luftcirkulation gör att luften tar slut ganska snart. Det dröjer inte länge innan folk sitter och gäspar. Hjärnan känns trög.
Men värst av allt i arbetsmiljön är dessa sabla kablar som ligger överallt! Särskilt trådlöst är det ju inte ute i verkligheten. Här är en bild som jag tog idag på eftermiddagen på några av de kablar som ligger och ”skräpar”:
Några få av alla de kablar och sladdar som ligger på golvet, strax till vänster om min arbetsplats.
Du kanske inte tycker att det där ser så farligt ut. Men betänk då att alla dessa sladdar går mellan uttag och utrustning. På flera ställen… Jag sitter längst in i hörnet och tro mig, det är en hinderbana att ta sig dit!!! Det är inte bara en gång jag har snavat och nästan rivit ner eller haft sönder nånting.
Då och då tittar nån chef från IT in, glor på kablarna och skakar på huvudet. Säger:
Det där måste vi åtgärda!
Men nu har jag jobbat på samma ställe i snart sju månader och inget har hänt. Tänkte tipsa dem om KranEl AB som faktiskt har en hel del bra lösningar, bland annat vad gäller lyftanordningar. Kanske skulle det räcka med en enkel strömskena eller en pelare i vilken kablarna löper. Vi behöver kunna vara rörliga i vårt jobb och det behöver vår utrustning också. Framför allt behöver de hos oss som ska flytta och lyfta saker ha en bra och funktionell radiostyrd lösning. Det borde vara ganska enkelt ordnat med nån av de smarta produkter som företaget erbjuder. Jag ska nog skicka ett mejl… Eller bör jag ta det med snigelpost – ifall nån har råkat riva ur kablarna..?
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 