Vi BÄR med oss en FRUKTstund

Ett fruktvärt inlägg.

---

 

När man är sjuk ska man få lite bonus, tycker jag. Jag ärtade hasade iväg till Tokerian tidigare. Det tog två timmar att förbereda mig för det, en halvtimme att handla och två timmar att vila efteråt, ungefär. Den sista matpengen från mamma la jag på sånt som jag tycker att vi behöver nu när vi hela tiden mår illa och har svårt att få i oss nåt. Till exempel… hallon…

Meh… vänta nu! De här är ju till en viss ANNAN dag! Låt bli!

Ja det fick bli hallonkvarg som passar diabetikern – utan tillsatt socker men med mycket protein och lågt kolhydratinnehåll.

Jorå, jag tog en liten slick också och det smakade… strävt. Men hallon och gott!

När det gäller den vårdande delen är Den Som är Mest Sjuk idag ju familjens utbildade. Blodsockret får hon kolla själv, jag kan möjligen bistå med att hämta apparaten (den ligger alltid i fel rum) och smeka feberhet panna, för jag har nålskräck och svimmar av blod. Sen kan jag i stället skiva ett gigantiskt, saftigt äpple i stavar som är lättare att tugga när käkmusklerna också är drabbade av infektionen.

Äppelstavarna fick plats i min lilla äppleskål.

Detta gav mig tillfälle att inredningsstajla också genom att lägga de tre ytterligare inhandlade äpplena i min STORA äppleskål som jag fyndade för 30 kronor för nån månad sen på Erikshjälpen.

Även min matchande STORA äppelskål kom fram.

Till mig själv då? Ja jag hittade en ask röda vindruvor på extrapris. Nu tänker jag inte vräka i mig alla på en gång, men en och annan blir det.

På extrapris till mig själv.

Fast jag är inte helst säker på att denna FRUKTstund har nån större BÄRighet. En del är ju bara oförbätterligt sjuka…

Sicko.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En annan dag

Vi tog en ren och snygg Clark Kent* och tuffade ut till Gamlis, mamma, rollatorn och jag. Himlen var alldeles blå och termometern visade runt 17 grader i solen.

Blå himmel i Gamlis.

Mamma pinnade på ganska bra, men det var begränsad framkomlighet, kan man säga, tack vare snön.

Begränsad framkomlighet.

Kyrkan stod där den alltid har stått. Den är verkligen vacker, även på utsidan.

Vacker är den, Gamla Uppsala kyrka.

Mamma tyckte att det var skönt att promenera och jag höll med. Det var riktigt varmt i solen.

Skönt att promenera i marssolen aprilsolen (Fästmön gick inte på aprilskämtet!)

Men det syntes här och var att vintern har varit tuff.

Tuff vinter för ladan – eller kanske har nån försökt ta sig in för att värma sig?

Det ligger mycket snö kvar och det lär ta tid innan den smälter.

Mycket kvar att smälta.

Vi gick in i kyrkan och tände ett ljus för pappa. Tittade i taket, som måste ha varit otroligt vackert när det var nymålat.

Taket i Gamla Uppsala kyrka.

Vi promenerade en stund till och vilade en stund i marssolens aprilsolens varma strålar.

En stunds vila i marssolens aprilsolens strålar.

Det gick tyvärr inte att gå runt högarna med rollatorn eftersom där var för mycket snö på gångstigarna, så vi hoppade in i bilen och åkte en sväng. Hamnade i Ulva där vi stå två märkliga figurer på vägen. Vi undrade om de var på väg att plocka jordgubbar… Men det var B och C som var ute på promenad med kameran i högsta hugg!

Mamma och jag klev inte ur i Ulva, för inte heller där var det rollatorvänligt på grund av snön. Vi tog en tur in till Uppsala och hamnade så småningom på Stormarknaden där vi utförde några ärenden.

Hemma igen tog vi en fika innan det är dags att börja med middagsbestyren.

En liten skitgod kaka utan några kalorier i till kaffet.

Mamma har skrapat potatisen och sitter nu med en bok jag har lånat henne. Själv skulle jag gärna läsa jag också. Har börjat i den tredje delen om Sebastian Bergman och den har inletts med ett mord, förstås, fast på en karl den här gången.

Den har börjat med ett mord på en karl.

Nu ska jag ställa mig i köket och rafsa fram lite prylar. Det blir rester från påskafton som serveras idag och till det en eller två små klara – bara så att Stormästaren Han-som-tror-att-han-är-Stormästaren och Fästmön ska få en chans att klå mig i våra pågående Wordfeudmatcher.

Man skulle kunna tro att vi har varit i fjällen vi också idag, mamma och jag, eller möjligen i Alperna. Men det är ”bara” en av högarna i Gamla Uppsala… Väldigt häftigt, tycker jag.

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »