Posted in Epikuréiskt, Familj, Ironi, Krämpor, Personligt, Puckon, tagged alkohol, Amaronevin, anteckning, äta, öl, överleva, barn, blodtryck, Burger King, dra lakan, dricka, dubbelsäng, dyrbara dagar, ensam, ett riktigt jävla hinder, förskräckligt, galant, gåbord, Gränby centrum, hanteras varsamt, hänga på, hem, hot béarnaisesås, husmor, ICA Kvantum, idiot, iPhone, irritation, italiensk, kalkonfilé, kassör, kärl, kista, mamma, matlagning, må gott, myror i brallan, namnsdagskort, normallånga armar, nyår, orkeslös, pappa, papperspåsar, parkering, pistagenötter, plastpåsar, postas, potatisklyftor, rödvin, relativt nyopererad, rena laka, rollator, rycka, sällskap, scanna, shopping, sittplats, skönt att få hjälp, skumtomtar, skylt runt halsen, smaka bra, softa, spisen, stå i vägen, svimma, svindyr, Systembolaget, teckenspråk, tillsammans, trilla, Trisslott, tuppa av, underlakan, varuvagn, vitt vin, Wordfeud on 29 december 2012|
Ibland finns det skäl som tvingar en till Stormarknaden. Idag var en sån dag. Jag undrade i mitt stilla sinne hur det skulle gå. Vi var ju liksom inte ensamma där, noterade vi redan på parkeringen. Men med Fästmön vid sidan går det mesta helt galant!
Vi tog en stridsvagn varuvagn som jag hängde på som nåt mellanting mellan rollator och gåbord och sen stegade vi in i Helvetet Gränby centrum. Första målet var Systemet. Jag skickade in Anna och parkerade mig på en sittplats utanför kassorna. Anna kom ut med tre fina flaskor vitt vin, varav en är till nyår, resten till andra tillfällen.
På ICA Kvantum sen var det riktigt förskräckligt – precis som vanligt. Först tabbade jag mig med att scanna in papperspåsar i stället för plastpåsar. Och eftersom jag stod i vägen för folk när jag skulle radera kände jag blodtrycket och irritationen stiga. Inne i affären var det särskilt en karl som tyckte att jag var ett riktigt jävla hinder i hans väg, för han ryckte flera gånger i min vagn så jag höll på att trilla. Idiot! Ska jag behöva ha en skylt runt halsen där det står
Relativt nyopererad och orkeslös. Hanteras varsamt!
eller?!
Men jag överlevde och Anna också. Svimningen var emellertid nära för jag skulle ha ett namnsdagskort och trisslotter till lilla mamma. Dessa var tvungna att postas idag för att nå fram i tid.
På vägen ut hoppade Anna in på Burger King för att säga hej till far och son Olsson. Jag stod utanför och kunde konstatera att Jerry är rätt bra på teckenspråk – med lite hjälp av anteckningsfunktionen på iPhonen…
Så åkte vi hem. Anna bar det mesta och packade in allt medan jag hade fullt sjå att inte tuppa av. Men jag tuppade inte av, allt gick bra. Vi softade i vardagsrummet resten av eftermiddagen med Wordfeud och skumtomtar.
Somliga har ju myror i brallan även när vi ska softa.
Lite senare blev det pistagenötter och öl. Jag hade en halv påse nötter sparade sen tidigare. Tänk så bra allting smakar när man har sällskap!
Öl och pistagenötter är godast i sällskap med Anna, tycker jag.
Sen var vi två husmödrar som slet och drog i några rena lakan som skulle vikas för att få plats i min kista. Jajamens, jag tänker nämligen inte lägga mig själv i kistan än på ett tag, utan där hamnar mina lakan. Särskilt underlakan för dubbelsäng är ett helvete att vika bra när man bara har två rätt normallånga armar. Det var väldigt skönt att få hjälp.
Vikta lakan. Ja ja, jag fixade till dem bättre innan jag stoppade ner dem.
För en stund sen intog Anna min plats vid spisen för att steka kalkonfilé. Till det serverar huset potatisklyftor och hot béarnaisesås. Mitt bidrag till matlagningen var att öppna ett svindyrt, italienskt amaronevin. Ja för nu ska vi äta, dricka och må gott de här få, dyrbara dagarna vi har tillsammans.
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 