Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Dödens bok’

Ett inlägg om en bok.


 

Dödens bokFör ett tag sen vann jag en bok hos UppsalaewaNu är det tre veckor sen vi strålade samman och bytte böcker, för Uppsalaewa vann ju en bok även hos mig. Eftersom jag har fått många böcker för recension har jag inte haft tid förrän nu att gripa mig an min vinstbok, Reginald Hills Dödens bok. Det var en riktig tegelsten och jag såg verkligen fram emot att läsa den. Tack till Uppsalaewa!

Den här boken ingår i en serie om poliserna Dalziel och Pascoe. Dessa tu kan en även se på TV då och då. Sett dem på TV har jag gjort nån gång, men jag hade inte tidigare läst om dem. Och kanske är det detta, att den här boken ingår i en serie och inte är den första i den, som gör att jag har mycket svårt att komma in i boken trots att det är en fristående fortsättning. Flera historier i Dödens bok går in i varandra. Dels får vi läsare följa breven som en frigiven fånge skickar till Pascoe, dels kärleken mellan kollegan Hat Bowler och Pomona Rye, som höll på att bli en seriemördares sista offer. Också är det ett litet HBTQ-tema med homosexuelle polisen Wield som får kontakt med en ung, prostituerad kille som förser honom med tips om brottslingar. Det blir lite för mycket av det goda och lite för rörigt.

Boken är säkert välskriven, men jag retar mig på vissa saker vad gäller översättning och korrekturfel. Det förekommer liksom inte en gång utan flera. Till exempel blir singular plural, det är presentutdelning vid jul (jag har julklappsutdelning), det applåderas för i stället för åt, har blir hur, influensan blir influensen med mera. Och det är inte bra, det ger ett dåligt intryck. Men, som sagt, jag tror säkert originalboken är välskriven. Författaren fick ju trots allt många priser och utmärkelser och var lärare, ett yrke han gav upp tio år in i sitt författarskap.

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett citerande inlägg.


 

Dagens citat kommer från boken som jag snart har läst ut. Snart. Blott 100 sidor kvar nu.

Här är det munken Jacques som föreläser:

‘Välj dina vänner med omsorg är ett klokt motto’ sade han. ‘Men välj dina fiender med än större omsorg är ett klokare motto. Att förlora en vän är mycket lättare än att förlora en fiende.’

Och det kan i alla fall jag hålla med om.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fnattigt inlägg.


 

En fiskbulle

Kanske borde jag äta en fiskbulle. Det sägs att en blir smart av fisk och troligen mindre glömsk också.

Förvirrad, glömsk… Ja jag var så borta i kolan i eftermiddags att jag var halvvägs i Himlen när jag kom på att jag ju skulle hämta Fästmön på jobbet först… Nej, jag är inte riktigt OK. Jag glömmer saker och jag är trött. Trött, trött, trött hela förbannade tiden. Och tiden den bara går… Jag minns vad jag drömde i natt, men inte att jag ska hämta min kära. För övrigt drömde jag om min förra arbetsplats, som nu var ett betydligt trevligare ställe, renoverat och fullt av konstnärlig graffiti. Så märkligt allt kan bli i drömmen! Till och med den dummaste är snäll – och ibland tvärtom.

Det blev i alla fall en eftermiddag med familjen ute i Himlen, det vill säga alla utom tjejerna som ju inte bor hemma längre. Men antalet medlemmar i familjen i Himlen är konstant – den är utökad med två små pälsklädda fyrbeningar, elva dar gamla idag – ifall du har missat det..?

Kattungarna är verkligen bedårande, så jag funderar hur det ska gå att eventuellt skiljas ifrån dem. Nu är de ju inte mina, utan det är Anna som måste besluta om det. Äldste bonussonen, tillika barnmorska, deklarerade idag att

Saffran är min!

Mitt namn på den lilla gulingen är Curry, men, som sagt, kattungarna är inte mina. Och mitt hjärta ömmar för den lilla svarta och vita, som kanske inte ser så ovanlig ut som den gula. Men söt så till och med Toffelhjärtat smälter. Kanske den kan heta… Toffslan???

Kyckling ris currysås mjölk

Mycket curry! Söndagsmiddagen blev kyckling med currysås och ris.

Currysås blev det på maten idag. Jag stekte kycklingfilé och Anna kokade ris och sås och grönsaker. Gigantiska filéer gjorde att jag bara fick ner än, så nu har Anna och äldste bonussonen lite lunch till i morgon. Anna stannar ju i Himlen eftersom hon har lite att göra hemmavid på sin lediga dag i morgon.

Hemma i New Village noterade jag att min snälla svärmor hade ringt på eftermiddagen, så jag ringde upp. Hon är alltid så glad och trevlig att prata med, så jag blev på riktigt gott humör.

 

Den här kvällen går mot sitt slut, men det blir Mammon på TV innan. Och lite läsning. Nu har jag ungefär 150 sidor kvar i Dödens bok, så kanske kommer det några rader om boken i morgon, på en blogg nära dig. Det är fortfarande nio procents utrymme kvar, men det krymper, framför allt när jag laddar upp bilder. Så här kommer en laddning med dagens kattbilder på Mamma Katt och de små:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ytterligare ett citerande inlägg.


 

Dödens bok borde ha titeln Citatens bokJag har hittat ytterligare några rader som är tänkvärda – även om jag inte tänker exakt just så som i citatet:

[…] Han gav mig ett exemplar och skrev en smickrande dedikation, som jag lät Emerald se i hopp om att hennes låga uppfattning om mig skulle ändras något, men hon verkade inte bli imponerad. Jag kan inte säga att jag klandrade henne för det. Författare ger bort böcker på samma sätt som knarkkungar ger bort kokain i hopp om att lägga grunden till ett dyrt missbruk. […]

Kaaatooosch, kaaatooosch, liksom…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett citerande inlägg.


 

Boken jag läser just nu må vara svår att komma in i. Men den är full av citat som står lysande klara för sig själva. Jag har åter igen hittat ett i Reginald Hills Dödens bok:

[…] Vad är det med dig då? Du ser ut som en höna som blivit påsatt av en struts och känner att ägget är på väg. […]

Tänkvärda – och användbara – ord…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett kommenterande inlägg.


 

Mamma Katt och jag

Mamma Katt och jag, en mjaufie.

Det luktar lök i hela lägenheten. Stekt lök. Jag lagade mat igår kväll. Det blev en sen middag. Det här med lediga dar är inte riktigt vår grej, Fästmöns och min. Ibland kommer dessa dar och då är frågan vad en ska göra av dem. Har en inget planerat kan det bli så att en får ett infall ganska sent. Då blir allting sent. Därmed också middagen. Och det är därför det luktar lök i hela lägenheten.

Mitt under matlagningen ringde telefonen. Jag kände mig upptagen just då och inte så pratbar, men idag förekom mig personen som ringde innan jag hann ringa tillbaka. Nån telefonmänniska är jag inte, lika lite som en kattmänniska, men självklart blir jag glad när nån för en gångs skull ringer. Till mig. Då pratar jag. Då pratar jag mycket, precis som alla andra ensamma gör. Det blev ett kort och trevligt samtal med denne äldre, men vitale herre. (Ja, jag saknar min pappa och lider svår brist på äldre herrar i mitt liv. Därför blir jag extra glad när denne man ringer.)

Selfie 27 juli 2015

Det har varit tyst här… Ser du mig eller bara din spegelbild i mina solbrillor?


Annars har det varit tyst här.
De stunder livet är OK blir allt längre, men det blir även de stunder när livet känns som pest och jag går sönder. Jag har nu smugit igång kommenteringen på bloggen igen. Förhoppningsvis kan jag hantera den. Ett skäl till avstängningen var att jag inte orkade hantera kommentarer, eftersom min policy är att svara på alla inkomna sådana. Två (2) personer, båda svårt sjuka, hörde av sig ganska direkt på annat sätt än via bloggen och undrade/förstod hur läget var. Sen var det några till som hörde av sig, de flesta av andra orsaker än för att fråga om läget och några oförskämda, elaka och sårande. Som vanligt. Kommenteringen har varit avstängd under ett par veckor. Antalet besökare har minskat. Så då har det alltså handlat om att dessa vill göra sina egna röster hörda. Bevisat är nu att ord – och luft mellan raderna – om det som gör ont är tydligen ointressant. Men lägger jag ut en kattbild på Instagram får den hur många ❤ ❤ som helst. Ja, katter är ju betydligt sötare än jag. Jag läste hos Metro igår om en mamma som härmade sin dotters selfies på Fejan. Bilden överst i inlägget är därför fri för tolkning.

Det här har fått mig att förstå att jag inte kan använda bloggen för sociala kontakter. Mitt sociala liv snävas in allt mer. Därför blev jag extra glad för den äldre mannens telefonsamtal liksom för samtalet från mammakusinen B häromdan. ”Alla andra” är så upptagna med att jobba, eller nåt.

Två glada plastburkar

Så här tomma glada var Anna och jag igår.


Det är Kulturnatt här i Uppsala idag.
Naturligtvis ska jag inte bevista den. Men om jag hade gjort det hade jag nog kikat på nåt av det jag skrev om för nån vecka sen. Idag ska jag ha en läsdag. Jag behöver komma in i min bok på gång, som passande nog bär titeln Dödens bok. Boken är på strax över 600 sidor. I morse, efter att ha skjutsat Anna till jobbet, låg jag i sängen och läste till sidan 155. Tvättmaskinen har snart jobbat färdigt åt mig. Jag borde ta ett varv med dammsugaren, men jag ska inte. Trött, trött, trött är mitt mellannamn.

Och för att du inte ska bli besviken… Här är några kattbilder från igår:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Det är fortfarande nio procents utrymme kvar på bloggen.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett citerande inlägg.


 

Jag läser en vinstbokDen är tjock. Jag är fortfarande omtumlad efter läsningen av Rött kort och har svårt att komma in i Reginald Hills Dödens bok. Bara 50 sidor sen igår. Men i helgen blir det läsning, det har jag bestämt.

Dagens citat hittade jag i Dödens bok, ett citat som just handlar om läsning. Jag är övertygad om att Dödens bok är både bra och läsvärd, men det finns ju annat som inte är det…

Här en dialog mellan makarna Pascoe:

[…] Visst skriver han underhållande?”
”Gör han? Jag skulle hellre läsa av en gasmätare.”

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rätt spännande inlägg.


 

Deckare

Deckaravdelningen på Akademibokhandeln fick besök av mig idag.

Att träffa människor är för det mesta väldigt givande. Jag tycker att det är spännande med möten – och lite extra spännande att träffa människor som jag aldrig har träffat förr. Idag blev det ett sånt möte – med litterär utgångspunkt. Ewa hade vunnit en bok hos mig och jag hade vunnit en hos henne. Sen kom sommaren. Men idag skulle vi stråla samman i min vän Grekens kafferum.

Jag var tidig och tog en tur in till Akademibokhandeln, det som en gång i tiden hette LundeQ och var en riktig bokhandel i tre plan, inrymd i ett av de fina husen nere vid floden. Det är bank där nu, tror jag. LundeQ, numera Akademibokhandeln alltså, huserar på övre plan i Forumgallerian vid gågatan mitt i centrum. Ett stort och brett utbud av böcker, trevlig och hjälpsam personal. Men mysighetsfaktorn är tyvärr noll.

Inte hade jag nån aning om hur Uppsalaewa såg ut, men hon kände igen mig direkt. (Alla känner apan?) Ewa var mycket vänlig och insisterade på att bjuda på fika. Jag tog en ostfralla och en mugg kaffe och så hittade vi ett ledigt bord på kafferummets altan, dessvärre bordsgrannar med två unga killar som kedjerökte.

Det blev ett spännande möte och spännande vinster bytte ägare. Jag brukar ibland skriva här på bloggen att vi måste prata om döden. Nu kan både Ewa och jag läsa om den i alla fall för jag fick Reginald Hills Dödens bok och Ewa fick Val McDermids Dödsdomen (en utgåva från 2005)… Men… Ewa måste ha räknat fel, för hon gav mig ytterligare tre böcker – Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj från Örnsköldsvik! Ett stort TACK för alla böcker och för fikat, Ewa!!!

Detta bildspel kräver JavaScript.


I avsaknad av viss teknisk utrustning
kunde vi konstatera att vi måste ses igen för några genomgångar av delvis teknisk art. Vi pratade nämligen en del om att skriva, om sökmotoroptimering (SEO, som en del gillar att kalla det), widgets (en sorts litet fönster på datorns skrivbord, i mobil enhet, på blogg etc) med mera. Ett spännande samtal att föra mellan två som är intresserade.

Den hetaste dan denna sommar, med en luft som gick att ta på, är snart slut. Jag överlevde bussresorna stan tur och retur, men kände att jag ville bistå min kära som måste ha haft en bastuhet arbetsdag. Nog tror jag att Anna blev glad att få skjuts hem. Jag blev glad för pussarna!

Köket i New Village har serverat ICA:s lasagne med lax och spenat. Den var ganska smakrik och salt, men jag förstärkte även med kaviarknäckemackor. Så där jättemätt blev jag inte, fast lasagnen var köpt på extrapris och då fick en lunchportion bli en middagsdito. Det blir vaniljglass (fem kronor för ett paket!) till dessert och en uppvärmd kaffeskvätt som är kvar sen i morse. En bloggrunda först och sen Pardans till glassen! Livet kan vara ganska gott, trots att det är tisdag…

Lasagne med lax och spenat

Smakrik, salt men lite liten portion.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som inleds med otäckheter och som rundas av med positiva nyheter.


 

Fasen, så många otäcka saker som nyligen har hänt och händer i omvärlden! Och då menar jag allvarliga ting, inte turkoschockar. Jag vet inte vad det är för land jag lever i längre. Bara en sån sak som allt knivande… Är det rätt metod att ta till för att få ”hjälp” från Samhället? Varför reagerar ingen förrän det redan har hänt otäckheter? Här i Uppsala kom det upp staket vid ett ställe intill järnvägen strax innan sommaren. Men då hade redan ett antal självmord skett vid just den platsen, bland annat Ludmillas dotters – för sju år sen. Det är inte utan att man vill skrika till Samhället:

Sent ska syndaren vakna!

Fast det är inget roligt sammanhang, bara ledsamt och tragiskt.

Vättervatten vid Vätterpromenaden

Vatten är härligt, men också farligt.

Ovanpå det har sommaren medfört en massa tragiska drunkningsolyckor och försvunna barn, stora som små. Det är inte alltid de har hittats vid liv när de sen har hittats. I detta sammanhang är jag glad att jag inte skaffade barn – jag skulle ha varit en orolig morsa hela livet, helst stängt in ungen. Och det går ju inte!

Drunkningsolyckorna känns som om de har varit fler i sommar. Eller också är det för att media har slagit upp dem större, särskilt när det är barn inblandade. Men det är lika hemskt när nån äldre drunknar. Även om det finns simkunnighet på skolbetygen är det inte nån garanti. Min pappa lärde sig tidigt simma eftersom han tillbringade somrarna i den finska skärgården. Han drunknade ändå.

På tal om pappa läste jag igår på nätet att Bertil Torekull, han som gav pappa kåserispalten Hurtigrutten i Byhålenytt Corren i födelsedagspresent en gång, kämpar för att få sitt körkort tillbaka. Bertil Torekull är 83 år och det var våren 2014 efter ett läkarbesök som Transportstyrelsen drog in hans körkort på grund av en synskada. Bertil Torekull har nu ansökt om dispens för en viss sträcka, den mellan hemmet och Simrishamn, eftersom han ofta är ute och föreläser. Om synskadan säger han i Expressen att han ser från sitt hem ända bort till Bornholm. Underlig synskada, det…

Telefontroll

Jag tänker gör nåt så ovanligt som att ringa för att förnya mina recept.

Åter till otäckheterna. Jag läser att antalet ID-kapningar och kontokortsbedrägerier har ökat också. Det blir ju den självklara följden av att allt ska vara så himla digitalt. Visst underlättar det digitala samhället mycket för både sändare och mottagare, men det är också väldigt sårbart. Jag tänker därför fortsätta att ringa till min husläkarmottagning när jag behöver förnya mina recept, vilket jag behöver göra nästa vecka. Tänk så förvånade de ska bli när de får höra en mänsklig röst! (<== ironi) För övrigt höll jag ju på att få betala en lunch i Nora flera gånger på grund av en ilsken restaurangägare och en dålig (?) kortläsare. Du må tro att jag är extra vaksam sen dess! Inte känns det särskilt bra, heller, eftersom den ilskne fick mitt visitkort med mina kontaktuppgifter på…

Händer det verkligen inte bra och roligt längre? Är positiva nyheter av det slaget som vem som blir nästa programledare för Falsksång Allsång på Skansen? Det blir för övrigt Sanna Nielsen, enligt Aftonbladet. Jag hade tippat på Kalle Moraeus, därför att det är ett program jag inte tittar på samtidigt som jag vet att herr Moraeus är väldigt musikalisk. Det är Sanna Nielsen också – hon sjunger definitivt inte falskt. Det gör däremot många i broilerfarmprogrammet Idomin Idiot Idol. Småungar, som tror att de är världsstjärnor bara för att de får vara med i TV. Sen klarar de flesta inte av det så kallade kändisskapet och det går åt skogen för många av dem, även om undantag finns. En del blir ju, till exempel programledare för Falsksång Allsång på Skansen

Personligen vill jag helst inte synas i TV, men nu är det så att Antikrundan, mitt favvo-program på SvT, kommer till stan på lördag. Jag tänker dra ner på Vaksala torg och köa för att komma in på Uppsala Konsert & Kongress, där rundan spelas in mellan klockan 12 och 18. Vad jag tänker ta med mig? Litteratur, förstås, som jag vill veta mer om! Det blir en blandning av uppslagsverk, historiskt, media, sakralt och profant.

För att fylla på med positiva interna nyheter ska Uppsalaewa och jag ha bokbytarstund om en vecka. Äntligen! Vi byter deckare mot deckare.

Dödens bokDödsdomen
Jag får Dödens bok och Ewa får Dödsdomen… Inte särskilt positiva titlar, men…


Har det hänt nåt positivt i DITT liv i sommar? Varför inte skriva några rader i en kommentar här nedan och berätta!!! Jag menar, har du orkat läsa hela den här drapan, kanske du har nåt att säga själv..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett vinnande inlägg.


 

Jag vann, jag vann, jag vann! Fast jag gissade ju lite (!) fel i Uppsalaewas tävling. Men jag vann ett tröstpris och nu är frågan… vilket..? Alltså det handlar om att jag får välja en av av dessa böcker:

Vinstböcker hos Uppsalaewa

Vilken ska jag välja? Boken med röda krysset går bort, för den tänker jag låna av Fästmön.


Boken med det röda krysset 
går bort eftersom jag köpte den åt Anna och tänker vara så fräck att jag lånar den. Av Reginald Hill har jag nog läst en och annan, men inte denna. Lasermannen har jag sett en TV-serie om, men inte läst den här boken. Björn Ranelid har jag faktiskt inte läst nånting av.


Så nu behöver jag DIN hjälp! Vilken bok ska jag välja??? Skriv ditt förslag och varför du tycker det i en kommentar, så förenklar du livet för mig! Tack på förhand! 


Och naturligtvis… TACK till Uppsalaewa!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »