Skärpning!

Ett inlägg i vilket Tofflan uppmanar sig själv att skärpa till sig.

---

 

Tre hål i strumpan, det största vid stortån.

Jag vet inte varifrån ordet/uttrycket

Skärpning!

kommer, men jag gissar att det handlar om att göra sig skarpare. Och det är ordet för dagen till mig själv! Det faktum att jag nyss upptäckte att jag har satt på mig en strumpa med tre hål var det som utlöste min personliga åthutning. Det är hög tid att skärpa till sig. Vem, mer än jag, skulle gå med tre hål i strumpan när det ligger nya, oanvända – och garanterat hålfria! – par i strumplådan?! En får ju skämmes!!!

Det är dags att ta nya tag här, komma vidare. Inte dega ner sig och gå omkring i trasiga slafskläder och göra… next to nothing. Igår tror jag att det var Världens Tråkigaste Dag. Det var grått och trist och regnigt. Jag läste ut en bok och började på en ny. Den nya är riktigt spännande och jag plöjde över 100 sidor, vilket är mer än en fjärdedel av boken. Det var roligt i sig, men jag vill nåt mer. Och den enda som kan göra min dag roligare är jag själv.

Airwickljuset silhouettes doftade inte alls lika gott som black edition.

För att sätta lite piff på gårdagen dukade jag fram de goda ostarna vi inte åt i helgen. Kex och fikonmarmelad till mig, Fästmön fick ett par finncrisp. Vi delade systerligt på de två vinslattar som fanns kvar – en skvätt Amarone och ett halvt glas hemtrampat rött var blev det. Och så tände jag ett nytt Airwickljus, denna gång nån vinterdoft av silhouettes som inte alls doftade lika gott som black edition (crackling fire and cinnamon spice ska det vara!). Men ljuset i sig var vackert att titta på. Det blev ett riktigt måndagsmys som fick avsluta den tråkigaste dagen på länge. Och tänk… Det behövdes inte så mycket, mest några goda ostar, ett ljus och trevligt sällskap…

Under natten har jag funderat på hur jag ska gå vidare. Jag tror inte att det är så mycket att be för utan det gäller att skramla ihop energi för att börja skriva del två i min trilogi, helt enkelt. Delen i sig är ju påbörjad. Precis som i arbetet med den första delen gäller det att fylla luckorna mellan texterna. Vidare måste jag sätta ett startdatum – och, för mig själv, ett slutdatum…

Livet går vidare även om jag tycker att jag står och stampar på samma fläck. Jag körde igång en maskin tvätt så snart jag kunde i morse, det vill säga klockan sju. Den är klar att hängas nu. Det är lite sol idag och det ljuset ska jag ta vara på genom att hasa över till Tokerian och handla mat. Anna har gått in i en riktigt tung arbetsvecka, så jag tycker att det minsta jag kan göra är att skjutsa henne till och hämta henne från jobbet samt laga mat. Idag bjuder New Village-köket på Korv Stroganoff. Men det blir två pannor eftersom Anna äter griskorv och jag kycklingkorv.

Jag drömmer fortfarande om den där rödbruna Billybokhyllan för en hundring jag såg på Återbruket förra veckan. Den finns säkert inte kvar och om den skulle göra det kan jag inte få hem dem själv. Anna jobbar extra långa dagar och vi hinner inte dit till klockan 17 när de stänger. Och skulle den ens få plats i min lille bilman? Nej, jag får fortsätta drömma om hyllan och sen får jag skärpa till mig med resten.

Har DU nåt som du behöver skärpa till hos dig själv??? Kom igen och berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Proppat med drömjobb

Ett rätt typiskt måndagsinlägg.

---

 

Min lilla glasögonorm ska iväg och jobba mitt på dan, men i kväll kommer hon hem igen.

Den gångna helgen passerade alldeles för snabbt. Det blev mycket socialiserande med familj och släkt. Det vi hade tänkt göra för oss blev inte av. Nu hade vi inga stora planer, men ytterligare en dag med helg hade varit praktiskt. Fästmön ska iväg och jobba idag igen. Hon börjar mitt på dan och slutar i kväll.

Min dag har jag inlett med sedvanlig administration. Och så sökte jag det där drömjobbet (ett av några stycken…) som jag såg i förra veckan. Formuleringarna har legat och rullat i skallen under helgen. Nu är de satta på pränt och digitalt översända. Men som vanligt gäller att hålla förhoppningar och förväntningar på rätt nivå. Jag brukar få sällskap med ett par hundra andra när det gäller den här typen av tjänster. Proppat med intresserade, alltså. Det är inte lika proppat med drömjobb, dessvärre…

Den ytliga proppen som jag såg igår kväll på vänster ringfingers knoge är redan på väg att lösas upp.

Jag är för övrigt proppad på annat sätt. Igår vid läggdags upptäckte jag en ytlig propp igen, denna gång i vänster ringfinger. I morse, när jag skulle fota den, var den redan på väg att lösas upp så mycket att den nästan inte syns. Den känns inte så mycket heller. Egentligen är det vetskapen att den dök upp som är läskigast.

Min dag och min vecka… Det finns inte så mycket skrivet i kalendern, men eftersom Anna jobbar rätt långa dagar till och med torsdag ska jag försöka ta ansvaret för matlagningen. Det är inget jag gör för att jag tycker det är roligt, utan för att vi behöver äta mat båda två. Igår gjorde Anna broccoligratäng och den var mycket smaskig. Hon får med sig resterna i en matlåda idag. Vad jag ska äta blir en senare fråga. I morgon blir det i vart fall korv i nån form för oss båda. Annas korv innehåller gris, min kyckling. Själva tillagningen är inte bestämd än, men möjligen blir det nån form av Korv Stroganoff – i två pannor, dårå.

När jag inte funderar över mat och dess tillagning idag ska jag försöka läsa ut min bok på gång. Det är en ganska spretig bok, men bitvis är den mycket underhållande. Det främsta skälet till det är den underbara självinsikt författaren har, en självinsikt som hon driver med och skriver om så målande att man ser vissa scener framför sig – och skrattar högt. Och mellan dessa scener är det både seriöst och konstaterande och jag nickar igenkännande.

I kväll går andra delen av Jordskott. Den ska jag se. Sen ska jag bestämma mig om jag ska se resterande åtta delar. Det får nämligen inte bli alltför absurt – såna program klarar jag inte av. Och med tanke på Jordskotts likhet med Twin Peaks, så…

Vad har DU för dig idag och i veckan??? Är det nåt kul, jobbigt, svårt, tråkigt som händer??? Skriv gärna några rader och berätta, för nyfiken är jag!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Spaghetti och korv

Tja, som rubriken förtäljer är det spaghetti och korv på menyn i afton. Detta därför att undertecknad inte är nån fena vid spisen och för att Fästmön ska ut och äta med kompisar. Men Den Mest Älskade har förberett och slängt ihop en Korv Stroganoff till tonåringarna. Elias och jag käkar bara stekt korv, jag av kycklingvarianten. Snacka om tre rätter på menyn… Och ärligt, jag GILLAR spaghetti och korv så jag klagar INTE.

Falukorv – eller ”Farlig korv”, som jag brukar säga.

                                                                                                                                                            När jag åkte och hämtade Anna från jobbet i eftermiddags var det något bättre plogat. Men bara marginellt. Borta vid Äldreboendet stod en plogmaskin parkerad. Och jag och Clark Kent* slirade framåt i 20 km/tim, typ. Jag blir lite sur…

Ute i Himlen hade ”nån” plogat överallt – utom på parkeringsplatserna. Jättebra. Det blev till att skutta ur bilen och skotta lite. Anna och jag tog kaffe och var sin macka innan jag åkte och hämtade Elias på fritids. DÅ, när vi kom tillbaka, höll ”nån” på att ploga parkeringen. Men jag kunde ju inte vänta på det utan fick parkera på min rätt snöiga plats (trots att jag skottat).

Ska strax ställa mig vid spisen och koka spaghettin och steka korv innan jag skjutsar in Anna till stan igen. Eller halkar in. Temperaturen är på väg ner och eftersom det har regnat lite lätt idag blir det ju fin isgata ovanpå snön. Därför får Elias vara hemma med sina äldre syskon tills jag kommer tillbaka och ”barnvaktar”. Vi har bestämt att sitta vid köksbordet vid var sin dator i kväll. EFTER läxläsningen…

Ringde mamma idag och det hade nog varit ännu värre däre nere i Byhålan. Där startade ovädret ett dygn innan det kom till oss. Och eftersom det hade varnats ordentligt höll sig kloka lilla mamma inomhus. Men i morgon ska hon försöka ge sig ut för att handla och lämna prover inför nästa veckas läkarbesök. Vidare hade blanketten om riksfärdtjänst kommit och den hade hon fyllt i. Bara det att handläggaren, Den Store Vitsaren jag nämnde häromdan, brukar säga att han aldrig läser ansökningarna… Hur kan kommunen i Byhålan ha en sån person anställd???

På tal om läkarbesök undrar jag om doktor Anders plan till Teneriffa lyfte i morse, verkligen…

                                                                                                                                                        *Clark Kent = he’s my CARman!

Read Full Post »