Mappat och muppigt

Ett tröttkört inlägg.

---

 

Mappar med utskrifter på en del saker jag har åstadkommit på nya jobbet hittills.

Jag är så trött och slut att jag mår illa i denna stund. Men tro inte att jag klagar, det är ändå en trötthet som är sund och normal. En får vara trött när en jobbar. Den som inte har jobbat på mycket länge och som sen plötsligt börjar jobba heltid har all rätt att vara trött. Tycker jag.

Huvudredaktören har varit på plats idag och vi har gått igenom de dokument jag har granskat. Själva uppgiften fattar jag och klarar av, men administrationen runt omkring gör mig smått nipprig. Det är som om mitt RAM-minne tar slut och jag måste tömma det innan jag kan gå vidare. ”Alla” säger att jag plötsligt bara kommer att fatta saker och ting och faktum är att det är lite så. Sen är det inte helt enkelt när det uppstår nya frågetecken under resans gång. Det har i vart fall varit väldigt givande att ha huvudredaktören på plats i två dar (igår hade h*n annan aktivitet för sig). Jag har snappat upp mycket och jag hoppas att det mesta stannar kvar. Sen är jag fullt medveten om att jag lär göra fel, förr eller senare. Jag vet också att ingen dör om jag gör fel, att jag lär mig genom att göra misstag och att misstag går att rätta till.

Lustigt nog ringde Arbetsförmedlingen mig på jobbet strax före hemgång. Jag ombads vara med i en marknadsundersökning. Det var härligt att säga att jag började jobba den 24 september. Betyget jag gav hjälpen jag har fått från Arbetsförmedlingen medan jag var arbetssökande var däremot… ja, du kan kanske gissa.

I morgon bitti går min första laddning om tre dokument iväg till forskare. Idag har jag påbörjat ett nytt arbete som är ganska stort. Ibland stoppar jag saker i fysiska mappar, ibland i mappar på datorn. Många gånger känns det som om jag inte vet vad jag gör. Sen när jag tänker efter, tar det lugnt och arbetar metodiskt klaffar det mesta.

En del saker på mitt jobb tycks ha funnits sen urminnes tider. Idag på eftermiddagsfikat föll mina hökögon på skylten nedan. ADB… det var väl IT på 1980-talet, eller? Lite åttiotalsmuppigt, sisådär.

Vi har fortfarande en ADB-sektion på mitt jobb. Lite åttiotalsmuppigt, sisådär.

En fin bonusgrej på jobbet är i alla fall denna användbara maskin. Speciellt i vinter lär åtminstone jag nyttja den:

Det finns en skoputsmaskin på jobbet. Vilken lycka!

Nu ska jag läsa lite papperspost, ta en macka och kanske ringa mamma. Litteraturpristagaren Svetlana Aleksijevitj ska jag också läsa lite om på nätet. Klockan 21 blir det 100 Code på Kanal 5. Jag hoppas att jag orkar hålla mig vaken. Den här veckan har gått väldigt fort och i morgon är det fredag igen. Det är fortfarande roligt att gå till jobbet – jag gör roliga saker, min kompetens tas tillvara och

jag haaar så snälla kamraaater*

Men… Det är snart helg och jag har vissa planer. På lördag står en del hushållsarbete på agendan, men jag måste också åka iväg och köpa ett senilsnöre som jag kan ha till läsglasögonen på jobbet samt en extra mobilladdare. Glasögonen är aldrig med när de ska och den laddare jag har blir sliten av alla transporter. På söndag har jag blivit bortbjuden på middag på kvällen. Då ska vi fira en blivande 21-åring. Hennes pappa lagar mat, hennes mamma gör tårta och jag… Jag bara firar, muppig som jag är.

*Uttrycket: ”Jag haaar så snälla kamraaater” kommer från min pappa. Han skrev det i ett brev till sina föräldrar när han som barn låg på sjukhus. Texten ska läsas på finlandssvenska.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tofflans Almedalen-tips: Almedalsbutiken i topp, tillgängligheten botten #almedalen

Ett inlägg om Almedalen, ja ja!

---

 

Det tycks finnas bra saker/företeelser i Almedalen och det finns sånt som är riktigt dåligt. Idag börjar jag med att tipsa om sånt som verkar toppen. Nej, inte nåt som är gratis, men det är bra ändå.

Varje år finns Almedalsbutiken på plats för att lösa besökarnas problem. Där kan den som befinner sig i Almedalen under veckan få hjälp med allt möjligt. Det kan handla om allt från mobilladdare till rena kläder – Almedalsbutiken fixar det! I år drivs butiken av Sitoo och Svensk Handel och har gjort det med bravur, måste jag säga! För att få hjälp kontaktar man Almedalsbutiken via Twitter och sen får man hämta och betala antingen i butiken eller på annan plats som man kommer överens om. Under de gångna dagarna har Sitoo lagt ut både en del trevliga tips (gratis glass, fika etc) och roliga bilder på Twitter mellan varven. Och jag har noterat synnerligen nöjda kunder. Igår blev en kund glad över batterier till sin bankdosa, en annan över biljetter till ett evenemang. En riktig toppentjänst! Fast en sak är de inte så bra på: pingis… 😉

Almedalsbutiken fixar det mesta! (En skärmdump av dess huvud på webben.)

 

Även rullstolsburna ska kunna delta i Almedalsveckan.

Men tillgängligheten… Jag har läst på så många håll hur dålig tillgängligheten är under Almedalsveckan. Alltså jag fattar att man inte kan bygga om Visby bara för att personer med funktionshinder ska kunna ta sig fram, men om man anordnar föreläsningar och andra evenemang ska det vara möjligt för ALLA att delta – även om man sitter i rullstol, är blind eller inte hör så bra. Allt går att ordna! Almedalsbutiken hade säkert fixat sånt som ramper, syntolkar, vuxendövtolkar, och teckenspråkstolkar… Kan man hoppas på det 2016???

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vi HADE varit snälla!

Ett inlägg om julafton.

Tänk, både mamma och jag hade varit snälla! Det hamnade så småningom ett gäng klappar under vår gran.

Det kom klappar under granen.

En dag som denna var faktiskt till och med Petra Mede snäll. Inte för att vi glodde överdrivet mycket på varken henne eller TV, men hon var ju julvärd på SvT. Och gjorde det ganska bra.

Petra Mede var årets julvärd.

Kalle och hans polare tittade vi förstås på, även om jag skenade lite mellan fåtöljen och köket. För vi ville ju inte äta alltför sent, det fanns ju så mycket gott som vi var sugna att sätta tänderna i.

Långben körde husvagn i år igen.

Jag ska inte lägga ut en massa matbilder, för det var och en gillar på julbordet är ju individuellt. Det bästa på vårt julbord enligt mig var idag mammas inlagda sill, mammas kycklingköttbullar, min laxröra och Boxholms gräddost. Julmumman la sig som en mjukt täcke runt den feta maten och fyra snapsar tog jag.

Vi hjälptes åt på så vis att jag gjorde det mesta av tillagningen, inplockningen och utplockningen, medan mamma fixade disken. Jag avskyr verkligen att diska, så jag var tacksam.

Julklappsutdelning blev det runt 20-tiden. Jag fick en fin hög.

Min julklappshög.

Mamma hade bara önskat sig några småsaker, så jag hade fått tänka till lite. Det resulterade i bland annat en pälskrage, som mamma blev väldigt förtjust i och ett överfallslarm. Vi testade larmet några gånger och det kändes rätt skönt att få låta lite högt och illa här också, if you know what I mean…

Mamma öppnar nåt obegripligt, ser det ut som.

Vad var det i mina paket då? Ja det mest ovanliga och finaste var nog keramikplattan från Annas snälla mamma och L. Anna fick en liknande, så de bildar ett snyggt par för framtiden.

Keramikplattan kan man ha som grytunderlägg.

Jag gillar saker som är snygga och ovanliga, men också användbara. Det var verkligen denna turkiska platta från Fettah. 😳

Plattan är från Fettah.

Vidare fick jag en helt fantastisk fin hög med böcker av mamma, Anna och vännen FEM. Ibland är det bara så kul att få öppna nya böcker, inte begagnade. Nya böcker har liksom en speciell doft…

Härliga julklappsböcker!

Jag fick också massor av choklad och en jättebra mobilladdare till bilen, nåt som en bilpendlare som jag verkligen har nytta av! Mamma gav dessutom en slant och den ska bli en del av en ny dator, har jag tänkt.

Peng, mobilladdare och massor av choklad.

Det blev faktiskt ännu mer choklad än två askar belgiska sjöfrukter… Jag fick vit choklad, Merci och Noblesse också. Mamma hade dessutom inhandlat två paket doftljus, äpple och mango.

Värmeljus och ännu mer choklad. Tänk så söt jag ska bli! Nåja… vissa saker hjälper inte ens choklad emot.

Nu är timmen sen och jag har fått prata en liten stund med min älskling via mobilen. FEM och jag har haft en sms-konversation under kvällen. Det har jag haft med alla ”barnen” också och det känns gott när jag inte kunde delta in person.

Dags att sova en stund. I morgon blir det julmat igen, men tack och lov inga fler klappar. Om det kunde sluta regna ska vi ta en liten promenad. Sen blir det TV på kvällen i form av tecknad film, antikt och spänning.

Jag hoppas att du har haft en bra julafton med sällskap, god mat och en eller annan klapp!

Livet är kort.

Read Full Post »

Önska kostar ingenting…

Ett inlägg om önskningar.

Det vore att ljuga om jag skrev att pengar inte har nån betydelse – för det tycker jag att de har. Så är det bara. Man måste kunna betala sina räkningar och man måste ha pengar till mat. Sen är det det här med jul… Jag vill gärna kunna köpa en klapp eller två till familjen, men i år blir det inget överflöd – trots att jag får en inkomst från och med nu. Fast att önska kostar ju ingenting…

När Prinskorven och jag hade släppt av mamma/Fästmön vid jobbet åkte vi och tvättade bilen. Det behövdes. Därpå tog vi en tur till Stormarknaden. Jag har ju plötsligt råd att låta laga mitt armbandsur som gick sönder i somras. Och sen passade vi på att titta på julklappar också. I klockaffären såg jag till exempel klockan vid pilen, som jag mycket väl skulle kunna tänka mig…

Certinaklockor. Den med svart urtavla skulle jag kunna tänka mig…

Men nåt nytt armbandsur blir det inte för min del. I stället lämnade jag in det jag redan har för lagning. Det kostar 200 pix, mer i min prisklass än de snygga Certinaklockorna som urmakaren också sålde…

Elias fick lite lunch och sen gick vi och tittade på sånt som han önskar sig av mig i julklapp. Jag har fått ett par bra idéer till klappar som jag tycker är både vettiga och till rimliga priser. Det märks att han börjar bli stor nu, för det är inte precis leksaker som står på hans önskelista.

En Yodaväckarklocka till grabben, kanske? Nej, den tyckte vi mest var rolig!

Hos Classe tittade jag efter en mobilladdare att ha i bilen. Det lär jag behöva nu när jag ska börja köra lite mer. Men de som fanns var ganska dyra, så det kanske är nåt jag får inhandla när jag får lön. Gratis var det i alla fall att skratta åt en lustig skylt i taket! Både Elias och jag fnissade åt smitvägen. Ingen av oss hade hört det uttrycket tidigare.

På Clas Ohlson fanns det smitvägar…

I övrigt hittade jag öronskydd, såna där som man kan ha ute när det är kallt och man inte vill ha mössa, som skulle passa en vän till mig. Just dessa kanske vännen skulle ha behövt ha redan idag när hon är värdinna på ett kalas för en femåring…

Ugglor som skyddar öronen.

På vägen hem stannade vi till vid Tokerian för att köpa grönsaker och godis. Och vilken tur att vi gjorde det, för där sålde de varma kanelbullar, fyra stycken för en tia! Även plockgodiset var det extrapris på. Elias fick välja själv och jag köpte några bitar till mig och Anna ihop. Ifall att.

Kaffe till mig, jordgubbssaft till Elias och var sin ljuvlig kanelbulle serverades i köket när vi kom hem. Sen riggade vi upp Elias dator och jag telefonerade med mamma. För idag skulle vi tala om vad vi önskar oss i julklapp av varandra. Jag önskade mig tre böcker (tänkte hon kan välja EN av dem att köpa), en litet datumblock och choklad. Mammas önskningar var åt samma håll. Nåt mer kom jag inte på, fast jag sa att hon gärna får köpa mig en ny dator om hon vill. Det vill hon inte. Visst behöver jag en ny morgonrock och en ny necessär också – båda mina nuvarande är trasiga – men jag får ju snart en inkomst och kan jag köpa sånt själv!

Till Anna har jag nu fått ett par bra idéer vad jag ska slå in i rött papper med vitskäggiga gubbar på, liksom till Elias och min mamma. Nu återstår att komma på var sitt paket till de vuxna barnen. Fast först har vi ju en födelsedag i början av december att komma på present till…

Om nån timme ska jag fixa Chicken Tikka Masala med naan till mig och Elias. Bäst vi äter i tid så vi hinner goffa lite lösgodis också. I morgon ska unge herrn liksom jag – dock inte samtidigt! – duscha och tvätta håret. Därefter blir det nog en tur in till stan. Alltid finns det nåt att titta på där.

Livet är kort. Det är TUR att önskningar inte kostar nånting…

Read Full Post »

Spänning, spel och …kvinnodag

Gårdagskvällen blev inte riktigt som jag hade tänkt. Siktet var inställt på att se När livet vänder. I stället satt jag i bilen och frös utanför Fästmöns jobb. Anna har ju ett sånt jobb där man inte alltid kan gå ifrån exakt det klockslag ens arbetsdag är slut. Nu finns det säkert en del som jobbar med människor som gör det. Men jag är faktiskt stolt över att Anna inte gör det. Att hon inte lämnar människor i akut nöd i sticket bara för att klockan säger att arbetsdagen är slut.

Jag satt i bilen och läste, i stället. Och spelade Ordjakten och Quizkampen på Ajfånen medan jag väntade. Jag spelar inte alls lika mycket som tidigare, men jag har alltid ett Wordfeud på gång med Anna. Det känns inte som om tiden räcker till för att spela som jag gjorde förut. Det blir slöseri med min lediga kvällstid (även om det är kunskaps- och ordspel som ju är rätt vettiga!) – och den tiden är begränsad. Men hur som helst, det gick ingen nöd på mig i bilen – förutom att jag frös lite då. Tyvärr hann vi inte hem till 20.30, men jag ska försöka hinna titta i kväll. I kväll är jag klok nog att spela in Antikrundan så kan jag titta i morgon, fredag, kväll.

Spelgalen ibland.

I morse vaknade jag en halvtimma före alarmet. Det var ingen idé att ligga kvar och snurra i sängen så jag klev upp. Hade en svag huvudvärk som nu har gått över i ett mer idogt bultande bakom pannan samt illamående. Smart att jag glömde ta en tablett innan jag stack hemifrån. Får hoppa upp till femte våningen och kolla om nån har en Ipren att skänka. När jag får sån här huvudvärk är Ipren det enda som hjälper. Och jag tar en tablett, inte fler. Jag har letat igenom facken i min jobbväska och där fanns bland annat knappnålar, magsårsmedicin, mobilladdare, tuggumin, en kam, solbrillor och flera usb-stickor. Men inga Ipren…

Idag på förmiddagen ska jag och min uppdragsgivare gå igenom den webbplats jag har skapat de senaste veckorna. Den är långt ifrån färdig, men jag är ändå rätt stolt att kunna presentera en struktur, flera undersidor som är klara samt en webbplats där samtliga svenska sidor har en engelsk speglingssida. Detta trots allt teknikstrul som har varit och som har berott på den mänskliga faktorn (INTE jag själv, dock!). Detta strul som gjorde att arbetet endast kunde pågå i tanken under totalt sett mer än en arbetsvecka. Jag tror att mycket av min huvudvärk beror på all spänning som har varit dessa veckor…

Dagarna springer på. Jag har just grattat en bloggvän på namnsdagen – det är Camilla. I morgon har Siv namnsdag. Det namnet har alltid sänt rysningar genom mig, eftersom det var en Siv som var skittaskig mot min pappa en gång. Samtidigt är jag glad att hon var det så att jag fick min mamma till mamma i stället! Nej, mer värt att uppmärksamma än morgondagens namnsdagsbarn är att ju är Internationella kvinnodagen. Själv firar jag den genom att bjucka Johan på lunch. Ska DU fira kvinnodagen på nåt sätt???

Livet är kort.

Read Full Post »