Midsommarlek

Ett inlägg i vilket utsidan på Tofflan är väldigt glättig, men insidan känner bara de närmast sörjande till. 

---

 

Jag lekte midsommar igår.

Igår lekte jag midsommar. Storhelger och traditioner är inte så viktiga för en del, men till midsommar ska det ätas sill, drickas snaps samt njutas av blommor och midsommarstång. Alltså gick jag ut hårt och passade på att midsommarsmycka mitt kök medan Fästmön var på besök i vården. Att sitta på ballen* var naturligtvis inget att tänka på – om man nu inte ville sitta där insvept i duntäcke. (Vilket påminner mig om att jag inte har ställt ut en enda blomma där än…)

 

 

En Full Rulle bestående av kallrökt lax fylld med pepparrotsost.

Jag dukade med fin, ljusgrön drällduk och tillhörande servetter. Att det var en drällduk stämde bra. Vi började drälla på den redan innan vi hade satt oss till bords. Anna kastade bubbelvatten med citron på den, men jag var värst, för jag slängde gräddfil och sillspad.

Dagen innan hade vi fått en bukett blommor av Annas snälla mamma. I den tryckte jag ner en liten midsommarstång av piprensare. Men först lekte jag med den, som synes ovan.

Anna hade förfärdigat En Full Rulle. Den hade jag ansvar för medan hon var i vården. Ansvaret gick ut på att rullen skulle in i frysen på en given signal från Anna. Jag misslyckades inte.

Midsommarstången monterad och på plats!

Sen var det här med montering av midsommarstång. Ja jag är ingen ingenjör och har aldrig påstått mig vara en heller. Monteringsbeskrivningar tillhör sånt jag kan gå igång på och skrika och svära över. Allra helst om beskrivningarna innehåller glada gubbar. Vem blir nånsin glad när man svettas över sjuhundrafyrtioelva delar varav sjuhundrfyrtitio ser likadana ut? Men till sist lyckades jag få ihop den lilla stången och den placerades på bordet intill midsommarblomstren.

Att få den lilla, j¤%&L@ stången att rotera sen av värmen från ljuset visade sig vara väldigt svårt. Där hade jag alltså misslyckats, trots att stången ju ser OK ut på bilden. Vilken tur då att jag inte bara är tillsammans med en Underlig Undersköterska, hon är teknisk dessutom. Det visade sig att jag hade vänt en liten pinne uppe i fästet mellan stång och ”propeller” åt fel håll. Det här med spetsar och hål är nämligen viktigt, vilket jag som vanligt inte fattade. Men det gjorde Anna! Hon fick igång stången och jag filmade den och la ett klipp på 15 sekunder på Instagram. För den som vill se långfilmen Midsommarstångande (50 sekunder) går det bra att klicka här nedan:

 

Midsommarmiddag. Notera att jag kom ihåg snapsviseboken!

Själva midsommarmiddagen avlöpte så småningom utan större problem än en massa dräll, som jag tidigare nämnde. Den här gången fattigmansserverade jag, det vill säga det fanns bara en sorts sill på bordet. Men matjessill med färskpotatis, gräddfil och gräslök är väldigt gott! Var sitt kokt ägg serverades också och så den fantastiska Fulla Rullen. Den vill jag äta mer av vid fler tillfällen! Pepparrotsostens styrka brände i gommen alldeles lagom och behövde inte kompletteras med äkta vara. Rädisor var billigt så det fanns på vårt bord samt ost, knäckebröd och små plommontomater.

Jag hittade två flaskor Östgöta sädes i kylen. Flaskorna innehöll slattar så vi fick några snapsar var. Till varje snaps sjöng vi snapsvisor, förstås, och äntligen kom jag ihåg att lägga fram snapsviseboken jag köpte för en femma på Återbruket i augusti förra året!

Midsommardessert.

Desserten intog vi senare i vardagsrummet med kaffe bredvid. Jag hade slagit på stort och inhandlat svenska jordgubbar. Anna fick vispad grädde till sina, jag föredrar mjölk med några droppar ovispad grädde i. Gubbarna smakade förstås ljuvligt! Kvällen avslutades sen med sista delen av Chasing shadows, som naturligtvis slutade med en riktig cliffhanger, samt Cucumber och Banana.

Idag vaknade jag till den riktiga midsommarafton. Jag tog en rejäl sovmorgon, ända till klockan åtta. På förmiddagen ska vi ta det lugnt, för sen skjutsar jag Anna till jobbet där hon ska vara ända till klockan 21 i kväll när jag hämtar hem henne. Jag har en fin vän och familjemedlem som har förbarmat sig över mig och bjudit hem mig på kaffe först, grillning sen. För tillfället har jag svårt med ensamhet. Vi stångas, kan man säga, den och jag. Då är det gott med nån som förstår och som erbjuder rätt hjälp, medan andra mest synes tycka att jag är besvärlig/lat/knäppig. Men mellan turerna idag ska jag förstås ringa min lilla mamma. Hon sitter ensam utan att nån har förbarmat sig över henne, nämligen. Det gör mig ledsen i hjärtat.

För att jag nu inte ska lämna dig som har läst ända hit med ledsamheter avslutar jag med en liten gissningstävling. Vilken av bilderna i kollaget nedan ska bort och varför???

Vilken bild ska bort och varför?

I morgon är det midsommardag och då jobbar Anna också. För att pigga upp oss tänkte jag nån gång på eftermiddagen ha dragning i tävlingen om pocketboken samt presentera vinnaren här på bloggen! Så håll utkik i morgon! (Det är inte heller försent att delta…)

Trevlig midsommar önskar jag dig!

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Effektiviseringsförsök

Ett hyfsat effektivt inlägg.

---

 

Som vanligt vaknade jag klockan sju. Trött och eländig, men klev upp ändå. Det är så man gör i Sverige. Det är så jag gör. I mitt Twitterflöde nåddes jag av den upplyftande nyheten att arbetslöshet ligger bakom många självmord. Det är forskare i Zürich som har kollat statistik i 63 länder under åren 2000 till 2011. Under dessa år var risken för självmord 20 – 30 procent bland folk som hade blivit av med sina jobb. Dessutom visade resultaten att självmordsrisken är högre i länder där det är ovanligt att vara utan arbete. Det gör ont att läsa såna saker. Det är därför vi måste bry oss om varandra och faktiskt våga fråga hur det är. Vi kan ”offra” en halvtimme av våra liv genom att lyssna. Kan vi inte hjälpa kanske vi alltid kan hänvisa vidare till hjälp.

Effektiv fälla.

Några som tar livet av sig hemma hos mig är småflugorna. Men de har inte här att göra och jag har gillrat en fälla som uppenbarligen är effektiv. Ett och annat flygfä surrar emellertid fortfarande, särskilt när jag vattnar mina krukväxter. Det är inte bananflugor, utan en uppmärksam läsare berättade för mig att det är flugor som trivs i fuktig jord. Och mina stackars krukväxter måste ju få vatten ibland… Den effektiva fällan jag har gillrat består av…

• rödvinsvinäger
• vatten
• strösocker
• diskmedel (ett par droppar, bara)

Det som händer är att flugorna dras till det söta och blanka och sen drunknar de. Elakt av mig, men det är ju inte vänliga veckan jämt…

Morgonens första timmar har jag annars ägnat åt sedvanlig administration. Detta omfattade ett visst mått av operativt arbete (byte av toner i skrivaren). Som belöning – för denna arbetsinsats kräver frökenfingrar och inte toffliga prinskorvsdito vilket framkallar blodvite, svordomar och irritation – har jag skickat in en beställning till Bokus på böcker från bokrean. Det blev tre till mig och en till Fästmön. Hon har nämligen inte riktigt uppdaterat sin önskelista, därför blev det 3 – 1. Böckerna levereras först vecka 9, men då är förhoppningsvis Anna hos mig, så det blir perfekt.

Strykdags igen. Här går det undan!

Det är dags att fortsätta den här dagen med frukost och hushållsarbete. Två maskiner ren tvätt hänger eller ligger i gästrummet och väntar på strykbrädan och järnet. Eftersom det bara är jag här är det också bara upp till mig att försöka vara effektiv. Högarna försvinner ju liksom inte annars…

I övrigt ska jag försvinna en stund eftersom jag ska delta i ett födelsedagsfirande i familjen. Jag bespetsar mig på en hembakad hallongrotta eller två.

Så särskilt vänlig har jag inte hunnit vara än idag – om man inte räknar den där boken som jag beställde åt Anna. Jag får väl passa på att vara dum och elak nu så länge jag är ensam, så kanske jag kan bli översvallande vänlig senare idag när jag beblandar mig med Andra Människor. Eller också är jag bara mig själv. Det brukar vara bäst.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Händelser i en het lägenhet – och mil härifrån

Ett klagoinlägg.

---

 

Gör det svårt för mig att andas utan att det gör ont.

Du tror dig säkert veta att jag är helknäpp som sitter inomhus en sån här dag. Jaa, nu framåt kvällen sitter jag gärna på ballen*. När solen har sjunkit, vid 21-tiden, brukar det vara helt underbart att sitta här. Men grannarna grillar och två rykande grillar står precis under min balle. Det var bara att gå in och stänga balledörr** och fönstren i arbetsrummet respektive gästrummet. Jag vill liksom inte plinga på och vara gnäll-kärring IGEN. Det räcker med att jag plingade på fyra (4) gånger i tisdags för att be grannen sänka volymen på stereon. (Jag ringde på fyra signaler, för han hörde inte de tre första. Eller kanske var det fem, jag vet inte…)

Manuell Kvinnuell överföring blir det.

I övrigt har det varit en händelserik eftermiddag här i lägenheten. Det har kämpats från olika håll med filöverföring sen cirka 14-tiden. Många mejl och telefonsamtal – och ändå funkar inte teknikens under. Nu har nog samtliga av oss gett upp. I stället är det uppgjort att en DVD-skiva cyklas över med fru A. Och jag får äran att bjuda fru A på glass. (Note to self: kolla så att det verkligen finns glass i frysen, så att jag inte lurades…)

Mellan varven har jag läst ut och recenserat en bok samt läst ut en annan bok. Jag mådde inte så bra av den senare och den första var lite för svart. De flesta andra har höjt en av böckerna till skyarna. Jag gav den lågt betyg. Pallar inte med såna där historier där människor bara är omöjliga tillsammans. De kommer liksom ingen vart och det tar en evig tid i boken (ett år, drygt) att komma fram till detta.

Och så har jag fått två spännande samtal som jag hoppas kan leda till nånting. (Nä, som vanligt inget permanent utan tidsbegränsat.) Men i alla fall. Jag ska på intervju senare i månaden. Det var först idag jag insåg att vi alla ser olika på hur vi ska tolka orden

bråttom 

och

snart

Droppen som fick ångestbägaren att rinna över var sen när mamma ringde och skrek

Min rollator har gått sönder!

Hur ska jag kunna laga den när jag sitter 30 mil från henne..? (<== retorisk fråga; jag vet ju inte ens om jag kan laga den överhuvudtaget.)

Nu är det snart dags för Morden i Midsomer.  Det är sommarens andra del av serien. Jag hoppas att jag står ut med att sitta med stängd balledörr och glo. För Morden i Midsomer är sommar för mig – om så i en het lägenhet.

I morgon måste jag packa och så vill jag skjutsa hem Fästmön från jobbet också. Vad kan det bli för väder, tro? Och har jag vattnat? NEJ! Bara där jag vaktar lägenhet…

*ballen = balkongen
**balledörr = balkongdörr

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Jag är arg

Ett argt inlägg.

---

 

Ganska arg

Det kliar i pannan idag. Det är hornen som vill tränga ut genom huden. Jag är arg. Generellt sett tycker jag att det är bättre att vara arg än att vara ledsen. Ilska kan ge styrka. Men det är inte alltid så konstruktivt det heller.

Tålamodet är kort. Redan i morse blev jag ilsken på tre personer eller företeelser i ganska snabb takt. Först folk som försöker vara roliga (människor som inte försöker vara roliga, däremot, är oftast skitroliga när de råkar vara… roliga, typ).

Sen irriterar jag mig på alla som kommenterar blogginlägg på Twitter. Varje gång jag skriver ett blogginlägg skickar jag en puff till Twitter att det finns nåt nytt att läsa. Ska man kommentera texten ifråga bör man ju göra det här och inte på Twitter, tycker jag. Det är ungefär som om du gör radioreklam för en vara du vill sälja – och så försöker folk beställa vara genom att kontakta radion. Lika dumt, tycker jag. Och ilsknar till varje gång jag tycker att nån gör fel. (Det tycker ju säkert inte de som gör det, men…)

Ovanpå det… turkost… Alltså, turkost får mig att se rött! Det är ingen färg och det gör ont i mina ögon att se nåt turkost. Det gjorde extremt ont i morse att i förbifarten råka se att nån har turkosa jävla persienner! URRRRRRRRRRRRK!

Droppen kom på vägen till jobbet. Hur i helvete kan man köra som om man fick sitt körkort på postorder när man åker omkring i en firmabil, väl uppmärkt med firmanamnet? Hört talas om varumärkesbyggande respektive – krossande??? Alltså, som medtrafikant vill man ju aldrig bli/inte fortsätta vara kund där. Hade jag varit riktigt elak så hade jag lagt ut namnet på företaget i fråga här. Men jag är inte elak idag. Bara arg. Eller jävligt förbannad.

För övrigt är jag felfri. (<== ironi)

PS Kom på en sak till! Folk som pratar lååångsamt… Alltså, jag blir så nervös att jag börjar stamma! Och det spelar ingen roll om vi pratar svenska eller engelska. Jag stammar.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Reklamfilmer. Igen…

Ett filmiskt inlägg.

 

Till och med Gabriel Bajsenstråle blir skitförbannad ibland.

Jag har inte tittat så väldigt mycket på TV den senaste tiden eftersom jag inte kan sitta längre stunder. Men när jag har tittat har jag studsat upp i taket av Microlax reklamfilm som börjar så här, ungefär:

 

När du har förstoppning kan det vara frustrerande att inte veta när din situation kan lätta…

 

Frustrerande… din situation kan lätta… Alltså, jag blir (skit)förbannad och får lust att spela in en egen film som inleds så här:

Det är alltid jätteirriterande när jag inte kan skita… Men för den skull stoppar jag inte upp nån plastgrej i röven och hoppas på output. Jag tar laxoberal när jag blir tillräckligt desperat. Sväljer några droppar och strax ger det effekt.

Glädjande nog har jag den sista tiden sett två reklamfilmer som åtminstone är roliga! Den ena gör reklam för mensskydd och man ser en massa kvinnor som plötsligt flyger ut genom fönstret eller rider på strutsar. Nu kan just det i sig vara liiite svårt att förknippa med mensskydd, men filmen är i alla fall lite kul.

En annan rolig film, som jag bara har sett en enda gång, är den från försäkringsbolaget If. Den är dessutom skitbra. Man får se en massa hiskeliga situationer över vilka olika människor utbrister:

Nej!

Ibland är det enkla bäst, tycker jag. Såna här filmer är både roliga och lättförståeliga. Dessutom är jag jättenöjd att jag redan är kund hos If, för där har jag fått bra hjälp en gång när jag verkligen behövde det!

Livet är kort.

Read Full Post »

Tre kilometer, gamla drakar och Den Ständiga Kampen

Ett inlägg om dagens promenad och tunga tankar.

När gamla drakar plötsligt börjar hälsa på en igen (är det så att Fan verkligen blir religiös när han blir gammal???) och med plötsligt två nej i dagens ryggsäck behöver man rensa hjärnan med ljus och frisk luft. Kära Fästmön hängde på, trots att hon redan har tränat idag. Men syftet med dagens promenad var varken att gå långt eller fort utan att komma ut. Få se lite annat. Fota. Försöka få bort tankarna om värdelöshet som hela tiden tränger sig på. Tre kilometer gick vi och det var lagom.

Vi gick gång- och cykelbanan mot 4H. Vid detta fynd stannade vi och kunde inte låta bli att undra vad som hade hänt här… Klinisk undersökning av nåt slag?

Använts för klinisk undersökning, tro?

På sina ställen var det väldigt blött, trots att här inte, mig veterligen, har fallit en droppe regn idag. Ännu… Gräset är fortfarande grönt på vissa ställen.

Grönt gräs på vissa ställen.

Höstsolen är stark! Igår kände jag mig nästan solbränd efter halvmilaren. Även idag lyste den genom tunna moln.

Starkt!

Men molnen hopar sig – liksom min oro. Ska jag nånsin duga? Ska jag nånsin räcka till? Jag vet inte hur länge till jag orkar hålla nosen uppe och kämpa. Min kamp tycks aldrig ta slut. Varje gång jag tror att den ska ända blir jag besviken och får hitta reservkrafter från jag vet inte var. Nej, jag vet inte varifrån. Du Där Uppe, har du övergivit mig?

Du där uppe…

Ett leende strök dock över mitt ansikte. Alla bänkar här har namn. Den vid kolonilotterna heter fyndigt nog Drivbänk.

En drivbänksbänk.

På gården var det mesta gult. Men under hösten är gult inte fult utan bara fint.

Höst på 4H-gården.

I morgon förmiddag har jag visst lovat att låta mig bli intervjuad i radio. En trevlig (?) reporter kommer hem till mig. Jag ska skjutsa Anna till Himlen först så hon får födelsedagsstöka. Vad jag ska prata om? Tja, nånting som gör mig orolig och arg – till glädje för mina grannar. Det var länge sen vi gladde varandra, mina grannar och jag, även om Dagens Drake fick mig att le lite. H*n, som skällde ut mig utanför porten hälsade ju på mig igen – efter att ha tigit och vänt sig bort från mig när vi har mötts under över fyra år. Jag log emellertid av förvåning, inte av glädje. Det finns ingen glädje i att människor beter sig som vuxna. Jag orkar inte bli begeistrad, så att säga.

Livet är kort. Idag blev det lite tungt också.

Read Full Post »

Från sött till surt… Jag bet i det sura äpplet

Ett inlägg om att stå för sina ord, vara kvinna för sin hatt, ta tjuren vid hornen och bita i ett väldigt surt äpple.

Man Dam ska stå för sina ord, det har jag alltid hävdat! Jag lät tidningen FOTO ligga, klädde på mig ytterkläder och skor utan hål och gick ut. Runkeepern på! Men idag blev det inget annat rekord än veckorekord. Och veckan började ju idag… Det blev i alla fall tre kilometer totalt. Mestadels i ösregn.

Upp-och-ner-vänd Kinahatt? Nej, en gunga.

En ny tur idag. Alltid spännande att försöka hitta nya vägar. Passerade en tom lekplats och tänkte gunga min själ en stund. Avstod. Grus i maskineriet.

Grus, kort och gott.

Först tittade faktiskt solen fram efter den rejäla skuren. Men det var en kort stund. Snart blev allting blött, blött…

Blött, blött, blött…

Tyckte jag stod i en evighet och en halv för att fånga en jädra liten droppe, som inte ville falla, på bild. Eller bli skarp…

Droppe som inte ville bli skarp.

Till sist gav jag upp. Dropparna ovanpå bladet var också rätt fina.

Fina droppar på bladen.

Därefter pinnade jag på. Det regnade MYCKET. Dessutom blev jag hungrig. Det är långt till middagens kantarellsoppa, men en näve torkade kantareller ligger i blöt! Tack för påminnelsen, Fästmön! Hittade en påse blandat snacks i ett skåp. Påsen köptes in nån gång i sommar och innehåller nötter och såna där prylar som man blir osäker om man har tuggat sönder en tand eller två på eller inte. Men gott var det! Och man blir som sagt hungrig när man rör på sig. Långt mellan frukost och middag här…

Blandat snacks.

Har du gått i regn idag?? Bara en stilla undran. Man överlever. En som vet är jag.

Livet är kort.

Read Full Post »

FredagsMYYYS på Bokmässan

Ett humoristiskt inlägg med några stänk ironi. Och några droppar religiositet, by Jove!

Äh, jag bara skojar! Nån Bokmässa blev det inte för mig i år heller och fredagsMYYYS är för fjollor.

Jag har ätit middag och som den goda katolik jag skulle ha kunnat vara (ja, jag gifte mig nästan med en irländsk katolik en gång och då hade jag fått konvertera) har jag ätit fisk – såsom goda katoliker gör om fredagarna. Men när man ser bilden nedan kan man tro att jag var på väg att konvertera till nån religion där man dyrkar jasminriset… Det där röda ovanpå riset är för övrigt inte heller fisken utan små plommontomater.

Ris med tomater. Laxen ligger mest under riset, en bit är mun, dock. Notera åter min konstnärliga ådra – såväl mat som knäckemacka är Toffliskt dekorerade.

Man ska inte leka med maten, men håll med om att den blir roligare att äta när man gör ögon och näsa av tomater, mun av lax? Eller ritar ett bejbifejs i kaviar på knäckemackan?

Det där med bokmässan ljög jag lite om. Här i Uppsala har vi en egen liten mässa, inte katolsk, dock. Carina Burman föreslog bland andra mig för en stund sen på Twitter att vi ska bilda en Maria Lang-klubb. Av nån anledning råkar fru Lange ha många fans i den här stan… Oppositionskommunalrådet Szatmari Waldau (nej, hon är INTE släkt med Kristi brud!) är ett annat av fansen. Tål att tänkas på, tål att tänkas på, tål att tänkas på (jag mässar för att komma i bok-mässe-stämning)…

Vad mässar du om då? Vavavavavavavavavava??? (Don’t mess with me, bara…)

Livet är kort.

Read Full Post »

”Ett ögonblick i sänder…”

Ett inlägg i vilket Tofflan upparbetar lite kraft och försöker titta utanför sin glasbur.

Slut, slutare, Tofflan. Men nåt litet uns kraft finns kvar i denna surdeg, tillräckligt för en tur i omvärlden.

Studentflaken tar över. Idag springer Uppsalas studenter ut. Det handlar om cirka 3 000 elever. En av dem är ”vår”.

Nix-register för mobiler. Äntligen! ÄNTLIGEN kommer ett Nix-register även för mobiler! Inte vet jag om det hjälper mot oönskade samtal från försäljare, men… Det kan aldrig skada. Det har länge snackats om huruvida Nix för mobiler skulle göra nån nytta. Det finns redan idag i telefonförsäljarnas två stora branschorganisationers etiska regler att mobilnummer INTE ska ringas, om företaget inte i förväg har nån sorts relation med mobilinnehavaren. Men varför får jag då säljsamtal från företag jag aldrig haft nåt att göra med så ofta som varje dag, i stort sett??? Puckon!

Ond bråd död för lata sommardagar. Deckare hör sommaren till, tycker många. Själv läser jag deckare året runt, men försöker varva med annan litteratur. Men deckare har jag en soft spot för. Jag gillar själva pusslandet, klurandet, kring vem som är den skyldige. Därför är det extra kul att få tips från nån annan. Klickar du på länken i styckets början får även du läsa Björn G Stenbergs deckartips för sommaren!

Diagnosen för döden kan skärpas. Jag visste inte att döden hade en egen diagnos, men självklart har jag hört talas om hjärtdöd och hjärndöd. Men det som avses är att människor kanske får diagnosen ”död” lite för tidigt. I en del länder är observationstiden efter dödsögonblicket bara två minuter, medan den i andra länder är upp till 20 minuter. Det är alltså efter observationstiden diagnosen död sätts. Nu efterfrågar forskare en internationell, gemensam observationstid. Den föreslagna tiden är fem minuter.

Bästa mobilen 15 gånger snabbare än långsam. Det handlar inte om nät och operatörer, alltså. Det handlar om mobilsort. Så kallade smarta telefoner har visat sig vara allt annat än smarta när det gäller att ringa med. De är till och med 20 procent sämre än gamla mobiler. Bredbandskollen har nu kollat snabbheten när det gäller att surfa också. I topp ligger… Samsung.

Dyrare att anställa rökare. En amerikansk studie visar att det är dyrare att anställa rökare än icke-rökare. Det kostar ungefär 6 000 dollar mer (ungefär 40 papp) att ha en rökare anställd än en som inte röker. Det som kostar extra är större sjukfrånvaro, dyrare hälsovård och lägre produktivitet på grund av rökpauser. I gengäld har rökare kortare livslängd och får ut mindre i pension.

Nu berättar alla om #mittförstajobb. På Twitter, alltså. Men inte jag. Jag berättar bara om kampen för att få ett jobb. Varför älta det förgångna? Det är här och nu vi kämpar för att få jobb, de unga och jag och några till.

Uppsalaförfattaren och journalisten Anna Ehn ger ut sin första barnbilderbok. Tidigare har hon skrivit både romaner och noveller, för såväl vuxna som unga vuxna. Här kan du läsa min recension av Pelé Kaká och Jag! 

Hon skapade en app för separerade föräldrar. Efter separationer blir det ofta strul mellan föräldrarna kring barnens aktiviteter. Maria Forsberg Lönn tröttnade på alla missförstånd. Droppen var ett kalas som inte gick av stapeln när Maria trodde. Lösningen blev appen LifePuz.  LifePuz som är en gemensam kalender och dagbok för mobilen eller paddan. Det som Maria skriver in blir direkt synligt för hennes X och tvärtom. Det går också att lägga in bilder. Appen är än så länge gratis och har efter ett halvår fått 2 000 användare. Maria Forsberg Lönn har förstås jobbat nånstans på ett universitet nära mig.

Vilka drycker är bra för dig? Ha koll på vad du dricker! Vissa drycker kan öka ditt sötsug, trots att de i sig inte innehåller socker.

Öl ger fart åt lokalbussar. På tal om drycker… I Eskilstuna ska använda den malt som blir över vid det lokala bryggeriet som bränsle för stans bussar. Nej, det är inte första april! Det går nämligen att göra biogas på den urlakade malten!

Inte bjuden på prinsessbröllop i helgen? Via adelsgeneratorn kan du få ett snyggt adelsnamn till tröst!

Livet är kort.

Read Full Post »

Eat along den 24 november 2012: Del två. Skaldjur och skumpa

Dags för nästa rätt, skaldjur och skumpa. Den gratinerade hummern skulle värmas i 250 grader. Det fixad faktiskt jag, trots att jag är mannen i hushållet.

Gratinerad hummer.

Men jag är skotträdd och därför fick Anna öppna skumpan. Hon gjorde det så fint och försiktigt.

Skumpa ur de fina Orreforsglasen…

Hummern var suveränt god – och då glömde jag ju att säga att kronärtskockssoppan i förrätten också var det! Vi njöt av varje smula, varje droppe…

Men var ska detta sluta, tro..? To be continued…

Livet är kort.

Read Full Post »