Midsommarlek

Ett inlägg i vilket utsidan på Tofflan är väldigt glättig, men insidan känner bara de närmast sörjande till. 

---

 

Jag lekte midsommar igår.

Igår lekte jag midsommar. Storhelger och traditioner är inte så viktiga för en del, men till midsommar ska det ätas sill, drickas snaps samt njutas av blommor och midsommarstång. Alltså gick jag ut hårt och passade på att midsommarsmycka mitt kök medan Fästmön var på besök i vården. Att sitta på ballen* var naturligtvis inget att tänka på – om man nu inte ville sitta där insvept i duntäcke. (Vilket påminner mig om att jag inte har ställt ut en enda blomma där än…)

 

 

En Full Rulle bestående av kallrökt lax fylld med pepparrotsost.

Jag dukade med fin, ljusgrön drällduk och tillhörande servetter. Att det var en drällduk stämde bra. Vi började drälla på den redan innan vi hade satt oss till bords. Anna kastade bubbelvatten med citron på den, men jag var värst, för jag slängde gräddfil och sillspad.

Dagen innan hade vi fått en bukett blommor av Annas snälla mamma. I den tryckte jag ner en liten midsommarstång av piprensare. Men först lekte jag med den, som synes ovan.

Anna hade förfärdigat En Full Rulle. Den hade jag ansvar för medan hon var i vården. Ansvaret gick ut på att rullen skulle in i frysen på en given signal från Anna. Jag misslyckades inte.

Midsommarstången monterad och på plats!

Sen var det här med montering av midsommarstång. Ja jag är ingen ingenjör och har aldrig påstått mig vara en heller. Monteringsbeskrivningar tillhör sånt jag kan gå igång på och skrika och svära över. Allra helst om beskrivningarna innehåller glada gubbar. Vem blir nånsin glad när man svettas över sjuhundrafyrtioelva delar varav sjuhundrfyrtitio ser likadana ut? Men till sist lyckades jag få ihop den lilla stången och den placerades på bordet intill midsommarblomstren.

Att få den lilla, j¤%&L@ stången att rotera sen av värmen från ljuset visade sig vara väldigt svårt. Där hade jag alltså misslyckats, trots att stången ju ser OK ut på bilden. Vilken tur då att jag inte bara är tillsammans med en Underlig Undersköterska, hon är teknisk dessutom. Det visade sig att jag hade vänt en liten pinne uppe i fästet mellan stång och ”propeller” åt fel håll. Det här med spetsar och hål är nämligen viktigt, vilket jag som vanligt inte fattade. Men det gjorde Anna! Hon fick igång stången och jag filmade den och la ett klipp på 15 sekunder på Instagram. För den som vill se långfilmen Midsommarstångande (50 sekunder) går det bra att klicka här nedan:

 

Midsommarmiddag. Notera att jag kom ihåg snapsviseboken!

Själva midsommarmiddagen avlöpte så småningom utan större problem än en massa dräll, som jag tidigare nämnde. Den här gången fattigmansserverade jag, det vill säga det fanns bara en sorts sill på bordet. Men matjessill med färskpotatis, gräddfil och gräslök är väldigt gott! Var sitt kokt ägg serverades också och så den fantastiska Fulla Rullen. Den vill jag äta mer av vid fler tillfällen! Pepparrotsostens styrka brände i gommen alldeles lagom och behövde inte kompletteras med äkta vara. Rädisor var billigt så det fanns på vårt bord samt ost, knäckebröd och små plommontomater.

Jag hittade två flaskor Östgöta sädes i kylen. Flaskorna innehöll slattar så vi fick några snapsar var. Till varje snaps sjöng vi snapsvisor, förstås, och äntligen kom jag ihåg att lägga fram snapsviseboken jag köpte för en femma på Återbruket i augusti förra året!

Midsommardessert.

Desserten intog vi senare i vardagsrummet med kaffe bredvid. Jag hade slagit på stort och inhandlat svenska jordgubbar. Anna fick vispad grädde till sina, jag föredrar mjölk med några droppar ovispad grädde i. Gubbarna smakade förstås ljuvligt! Kvällen avslutades sen med sista delen av Chasing shadows, som naturligtvis slutade med en riktig cliffhanger, samt Cucumber och Banana.

Idag vaknade jag till den riktiga midsommarafton. Jag tog en rejäl sovmorgon, ända till klockan åtta. På förmiddagen ska vi ta det lugnt, för sen skjutsar jag Anna till jobbet där hon ska vara ända till klockan 21 i kväll när jag hämtar hem henne. Jag har en fin vän och familjemedlem som har förbarmat sig över mig och bjudit hem mig på kaffe först, grillning sen. För tillfället har jag svårt med ensamhet. Vi stångas, kan man säga, den och jag. Då är det gott med nån som förstår och som erbjuder rätt hjälp, medan andra mest synes tycka att jag är besvärlig/lat/knäppig. Men mellan turerna idag ska jag förstås ringa min lilla mamma. Hon sitter ensam utan att nån har förbarmat sig över henne, nämligen. Det gör mig ledsen i hjärtat.

För att jag nu inte ska lämna dig som har läst ända hit med ledsamheter avslutar jag med en liten gissningstävling. Vilken av bilderna i kollaget nedan ska bort och varför???

Vilken bild ska bort och varför?

I morgon är det midsommardag och då jobbar Anna också. För att pigga upp oss tänkte jag nån gång på eftermiddagen ha dragning i tävlingen om pocketboken samt presentera vinnaren här på bloggen! Så håll utkik i morgon! (Det är inte heller försent att delta…)

Trevlig midsommar önskar jag dig!

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mat, mat, mat och sånt

Ett matigt inlägg.

---

 

Min påskmiddag.

Magen är i uppror. Och det är inte konstigt med tanke på allt jag satte i mig igår. Påskmiddag skulle intas framåt seneftermiddagen – kvällen. Mamma orkade inte göra nåt, så jag försökte sno ihop en middag efter bästa förmåga. Det var inte så mycket att sno ihop, för övrigt, mest att koka färskpotatis och plocka fram. Ägghalvorna gjorde jag själv förstås, men jag tackade nej till att använda majonnäs med bäst före-datum från oktober förra året. Det är tur att jag inte gillar majonnäs. Jag hade på uppdrag av mamma köpt svart och orange rom och det gav ägghalvorna både fin färg och godare smak, enligt min mening. Och så toppade jag med en liten dillkvist. Jisses, jag borde bli kokerska (NOT!). Janssons frestelse hade mamma redan inhandlat en fryst färdigvariant. Den var OK, men lite smaklös, så jag piffade upp den med sill med ansjovissmak.

Mariestads påskbrygd var en av de två sorterna påsköl jag drack. ”Finstämd vårlager”, enligt etiketten och nog var den lite i ljusaste laget, tyckte jag.

Sillburkar hade jag köpt tre stycken och så knäckebröd med goda och starka ostar till, saltgurka och rädisor. Ja, jag hade köpt, men mamma betalade. Hon betalade till och med det jag hade i mina glas – Östgöta sädes och påsköl. Jag köpte två sorters påsköl och sparade en flaska till idag på påskdagen, för då åker ”resterna” fram från gårdagens påskbord. Mamma själv drack påskmust. Jag kan inte påstå att jag har svultit de här dagarna jag har varit med mamma.

Ensam vid påskbordet blev jag rätt snart.

Men det verkade som om vi var utsvultna båda två, för vi kastade i oss maten. Mamma orkade hålla mig sällskap vid matsalsbordet i ungefär en halvtimme. Sen fick jag sitta själv och mumsa. Det var förstås nyheterna på TV som hägrade. Jag tror aldrig jag har sett/hört så många TV-nyheter som jag har gjort de här dagarna. Det värsta är att det verkar vara rätt mycket nyhetstorka – förutom en storbrand i Uppsala, raggarkaos (!) på E18 och höjningen av a-kassan.

Den sistnämnda, höjningen av a-kassan, var på nyheterna varje gång igår. Som om det är nåt att slå sig för bröstet över. Det var väl baske mig dags efter 13 år, eller? Inte heller förstår jag hur de räknar, för det sägs att högsta a-kasseersättningen man kan få idag är 18 700 kronor brutto i månaden. Jag har högsta ersättningen och den är 680 kronor om dan, fem dar i veckan. Det blir 13 600 kronor i månaden, enligt min kalkylator. Netto blir det 9 900 spänn som ska räcka till ”allt”. Ibland får jag 800 kronor över, ibland inte. Existensminimum är att få 3 500 kronor över när räkningarna (vissa typer av räkningar som hyra, telefon etc) är betalda. Det är också ett skämt, för så mycket har jag aldrig nånsin fått över när jag har gått på a-kassa. Vissa saker kan man få hjälp med, som kläder och busskort. Man jag köper numera aldrig kläder och busskortet laddar jag ytterst sällan med nån hundralapp. Däremot betalar jag väldigt mycket för mitt internetabonnemang och ett sånt måste man ha liksom en bra dator och mobiltelefon för att kunna göra allt som krävs av en. Huruvida samhället skulle betala detta är jag tveksam till. Jag hankar mig fram så länge det går tack vare en snäll mamma och snälla vänner. Sen när det inte går längre… Äh, jag vill inte tänka så långt, jag vill tänka att jag får ett jobb.

Solen gick ner igår kväll också.

Efter maten jobbade jag vid diskhon och sen blev det en tur ut med sopor. Mamma ville se Smartare än en femteklassare och jag satt med ena ögat i min bok på gång, den andra på TV:n. Det var en 82-årig tant som tävlade och hon tog hem rubbet. Härligt! Hade jag varit där hade jag också gjort det, för jag klarade alla frågor – från TV-fåtöljen, vill säga. Annat är det väl att stå i en studio och tävla.

(Under kvällen grävde jag ofta i min godispåse (vem behöver påskägg när det är innehållet som är intressant?). Det hjälpte säkert till att få magen i uppror.)

Det var inget Mr Selfridge igår kväll, men i stället tittade vi på Eurovision song contest firar 60 år, en brittisk produktion där Graham Norton och Petra Mede var programledare – och gjorde det mycket bra. Före- och efterprogrammet leddes av Sarah Dawn Finer och Christer Björkman. Jag tyckte att det var fin och rolig underhållning och twittrade som en galning. Roligt att få sina tweets favoriserade av både Herreysfamiljen och självaste Conchita Wurst!

Idag ska vi roa oss med att köra över bron och besöka den östgötska landsbygden, så nån mer promenad vid sjön lär det inte bli på ett tag. I morgon är det nämligen dags för mig att åka tillbaka till mitt ”fängelse”. Jag har inte hunnit träffa de vänner jag har velat, men FEM ser jag i maj och kanske hinner jag svänga in till M och säga hej på vägen ut ur stan i morgon.

Vad hade DU för dig igår och vad händer idag? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Goffafton

Det är inte nån litotes att säga att vi åt mycket och gott på påskafton. Vi hade inte köpt så där jättemycket ”påskmat”, men inte gick vi hungriga från bordet. Ägghalvorna med aioli, räkor, rom och dill var min favorit, men den kallrökta laxen var för en gångs skull en höjdpunkt.

Mycket gott på vårt påskbord. Ostarna tronar i mitten, men vi hade också grönsaker i form av rädisor.

Påskaftonkvällens öl blev Dugges påsklager. Det var inte särskilt ljust till färgen utan mörkt och fylligt och passade ypperligt till den feta maten.

Dugges var jättegott!

Det blev fyra (eller fem?) små snapsar till sillen, men jag tog det varligt efter halvan eftersom jag plötsligt blev väldigt yr. Konstigt, jag brukar minsann tåla rätt mycket. Men kanske berodde det på att jag var utsvulten?

Vi hade fyra sorters sill av vilka jag estimerade mest en – den inlagada. Jag föredrar klara inläggningar och var lite besviken över att brännvinssillen var slut. Färskpotatisen från Israel var helt ljuvlig till sillen!

Stekte några prinskorvar till mor och några kalkonetter till mig och så hade vi Janssons frestelse.

Senap är ett måste till prinskorven!

Det svindyra knäckebrödet hade blivit lite mjukt och föll sönder i småbitar. Det gjorde även ädelosten, vilket fick mig att undra om den hade varit fryst. Ost brukar bli väldigt smulig när den har tinats efter frysning…

Snapsen Yrseln drog Somliga nytta av, för jag vimsade bort min stora ledning i Wordfeud helt och hållet: jag förlorade matchen som jag lett så länge! I en tredje och avgörande match ligger jag under med cirka 20 poäng.

Kvällen fortsatte i goffandets tecken. Jag åt upp det mesta i min godisskål utom kexchokladen och några bitar på botten. Nån som enligt egen utsago var duktigare på att hålla sig från onyttigheter var Fästmön – trots att hon var på kombinerat påsk- och födelsedagskalas.

Vi rundade av kvällen här hemma med att se på Mr Selfridge. Nästa lördag går det tionde och sista avsnittet.

Jag skuttade upp och ner på stolar – förbrände säkert en del kalorier – för att ställa om alla klockor. Vilken idiotisk grej, egentligen, detta med sommartid! Den som inte blir förvirrad får ju motion och det kan ju aldrig vara bra.

I morgon hoppas jag att vissa föräldrar kan hålla sina barn i styr och inte tillåter dem att vråla, kasta saker och göra en massa annat som låter mycket klockan sex på morgonen. Men mina förhoppningar är nog förgäves. Överväger störningsjouren nästa! Eller… jag kanske ska gå runt med en lista och kräva att alla som har skrikiga barn eller som inte kan stänga sin ytterdörr utan att kasta igen eller har en tvättmaskin som är ojämnt lastad flyttar. Till Gotland, eller nåt. Det var ju dit de ville förvisa oss homosexuella.

Påskdagen är det i morgon och söndag. Vi funderar på att gå ut och äta, kanske på Maestro i Gamla Uppsala. Eller så tar vi rester från påskbordet här hemma. Det blev ju en del kvar.

Har du några planer för påskdagen???

Livet är kort.

Read Full Post »

Dags för di röe…

Ja nu börjar det bli dags för ”di röe”… Och då menar jag inte danskar utan kokta kräftor. (Kräftor är ju inte röda i levande skick, men blir det när de kokas.) Jag älskar verkligen kräftor och har gjort det sen jag var barn. Minnena från kräftskivorna på verandan till den lilla sommarstugan är tydliga – trots att de… ehum… är från stenåldern, nästan…

Inne på den här veranden hade mina föräldrar många härliga kräftskivor när jag var barn!

                                                                                                                                                                  Min pappa hade känningar i Småland och det var dit vi for för att fiska kräftor. Jag fick förstås inte vara med och fiska, men har gjort det som tonåring. Det var lika härligt som att äta godsakerna!

I bilen packades sen kräftor in. De låg levande i fruktlådor. Jag låg i baksätet och hörde deras krälande från bagageutrymmet. I stugan fanns en minimal spis, men mamma lyckades alltid koka kräftorna där ändå. Tänk så barbariskt, att koka levande djur…

Så dukades det upp till väldoftande fest med kräftor, krondill, stark ost och gott bröd. Kulörta lyktor och en kräftmåne monterades. Hattar, hakklappar och massor av servetter dukades fram. Inbjudna till festen var oftast familjen Ö som också hade sommarstuga, dock modell större, i Varamon, i Metropolen Byhålan.

Krondill doftar underbart!

                                                                                                                                                                 Det var härliga tider, barnsliga tider, med augustinatten som smög sig på och lilla jag som fick vara uppe tills jag slocknade…

I Dagens Nyheter hittar jag ett förslag på en härlig kräftsupé à la August Strindberg. Men faktum är att vi i Sverige har ätit kräftor betydligt längre bak i tiden än när August Strindberg levde. Det sägs att vi åt de läckra djuren redan på 1500-talet… Men att koka dem med dill och äta dem kalla började vi göra först på Strindbergs tid och på 1900-talet kom hattarna och resten av tillbehören som hör kräftskivan till. Ursprungligen var kräftor ofta förrätt.

Kräftljusstaken, ett måste på min kräftskiva!

                                                                                                                                                                      August Strindberg skrev många gånger om hur kräftor skulle serveras och med vad de skulle förtäras. För det första skulle man servera honkräftor – de är större och innehåller rom. Typiska tillbehör enligt Strindberg var sen ett sött rågbröd, smör, ost och rädisor. I glasen öl (porter blandat med pilsner) och brännvin.

Några av kräftorna som vi åt förra året…

                                                                                                                                                                          Idag äter jag oftast kräftor med rostat bröd och morfars brännvinsost. I mina glas har jag ljust öl och kryddat brännvin, gärna Östgöta sädes. Hur intar du dina kräftor? Vad har du för tillbehöver på din kräftskiva???

Read Full Post »

Tofflan undrade: Vad har du på midsommarbordet?

Den gångna veckan har det ju varit midsommar. Inte så konstigt då att Tofflan undrade vad du har på midsommarbordet. Nyfiken är hon ju, som bekant!.. Så här fördelade sig de 138 svaren:

17,39 procent (24 personer) svarade: Färskpotatis. 

15,94 procent (22 personer) svarade: Jordgubbar. 

14,49 procent (20 personer) svarade: Sill. 

9,42 procent (13 personer) svarade: Grillat. 

8,7 procent (tolv personer) svarade: Nåt annat som inte finns som svarsalternativ. 

6,52 procent (nio personer) svarade: En mini-midsommarstång. 

5,8 procent (åtta personer) svarade: Nubbe. 

4,35 procent (sex personer) svarade: Rädisor. 

3,62 procent (fem personer) svarade: Choklad. 

3,62 procent (fem personer) svarade: Glass.  

2,9 procent (fyra personer) svarade: Paj. 

2,9 procent (fyra personer) svarade: Janssons frestelse. 

2,17 procent (tre personer) svarade: Morfars brännsvinsost.

1,53 (två personer) svarade: Morötter. 

0,72 procent (en person) svarade: TV-tidningen. 

Ingen svarade: Brysselkål eller Kortlek.

Stort TACK till dig som klickade i ett eller flera svar! Jag hoppas att du kollar in den nya frågan och svarar på den också!

Read Full Post »

Snigeldag

Den här söndagen har varit en riktig snigeldag. Det känns som om jag bara går och väntar och väntar. På nåt. Jag har försökt förbereda mig inför den kommande veckans aktiviteter, men morgondagens möte hade jag helst velat flytta fram.

Har suttit vid pusslet en timma eller två. Idag var det emellertid även snigelljus, så jag har lagt ner.

Hämtade hem Fästmön för knappa tre timmar mitt på dagen. Serverade henne sparrissoppa och knäckebröd, men åt inte själv förrän nyss. Då räcker mättnaden längre och jag behöver inte äta nåt i kväll. Det var så dumt, för när jag hade skjutsat tillbaka Anna till jobbet svängde jag in på Tokerian för att handla och hämta ut min storvinst på 20 kronor på Lotto. Bara det att jag glömde köpa pålägg. Men det finns en torr ostbit, lemon curd och lite Kalles randiga. Det klarar jag mig på en vecka till. Jag äter ju frukost hemma hela veckan, även om jag sover í Himlen, troligen från onsdag till söndag.

Så här kul kan man ha med lite knäckebröd, ädelost och rädisor. Men idag blev det bara knäcke med vanlig ost på.

                                                                                                                                                             Jag har suttit med både Dagens Nyheters och lokalblaskans sudokun, de svåra, förstås. Idag kändes de tyvärr ganska lätta, så det blev inte tillräcklig intellektuell stimulans – eller ens den lilla lyckokänslan av att för en stund få känna sig lite smart…

Läser lite grann av och till. Spill är en märklig bok. Och jag vet inte om jag tycker om den eller inte. Men jag TROR att jag tycker om den. Jag har ungefär hundra sidor kvar.

Magvärken är inte lika intensiv som igår kväll, men den ligger där och molar i den nedre magen. Jag hatar verkligen att vara kvinna – ibland…

Anna stannar till i morgon. Jag räknar med att vara hemma från mötet senast klockan tolv. Gissar att vi åker och handlar då innan vi hämtar Elias från skolan och tjejernas väskor på Morgonen. Jag skjutsar älskling, barn och icke levande kollin till Himlen innan jag far hem till mitt. För att vara så där lagom nervös inför intervjun på tisdag klockan 15. Lagom nervös och laddad. Jag tror att det är därför jag tycker att dagen sniglar sig fram…

Read Full Post »

Torsdagstorka

En ny, varm dag. Men vinden är härlig och luften står inte längre stilla. Himlen är inte klar, jag misstänker att det ligger i åska i luften. Fast… det har jag ju misstänkt länge och inget större har hänt.

Dagen idag har på agendan att jag bara MÅSTE ta itu med strykhögen. Det tänkte jag göra nu på morgonen, medan jag lyssnar på deckarförfattaren Viveca Stens sommarprat.

Pikétröjor är både snygga och svala när det är varmt, men de MÅSTE strykas. Så är det bara.

                                                                                                                                                          Måste ta Clark Kent* och ge honom en välbehövlig dusch i den borstfria biltvätten. Bort med allt fågelbajs och alla insektslik. Blinkerskåpan tycks sitta på bra också. Den hade i vart fall inte lossnat i natt efter limningen igår kväll.

I morgon kommer J:s hem, så jag ska väl vattna för sista gången idag. Deras tomatplantor är imponerande!

(Jag drömmer om en köksträdgård… Där skulle jag odla örter, dill, persilja, gräslök, men också tomater, rädisor, troligen potatis och kanske till och med morötter. Men bara kanske… Fast det här är bara en dröm…)

Dags att återvända till verkligheten… Strykning och Viveca Sten, var det…

                                                                                                                                                        *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »

Grå dag

Idag är dagen grå. Himlen är grå, luften är grå och träden känns nästan gråa. Men bara nästan, för de är ju i själva verket gröna! Det blåser en kall vind och regnet hänger i luften, så jag har beslutat mig för att dagens morgonpromenad får anstå till lite senare.

Dagen började med en obehaglig dröm som jag hade tidigt i morse, strax innan Fästmön väckte mig. Jag drömde att vi två var ute och åkte i Clark Kent* i ett av bostadsområdena i Metropolen Byhålan. Det hade regnat mycket och det är stora regnpölar här och var på gatorna. Så jag får kryssa lite när jag kör mellan pölar och parkerade bilar. Vi sitter i bilen och pratar, jag och Anna, om lite grejor vi har i baksätet och som vi ska åka över med till Jerry. Mitt i en mening kör jag ner i en pöl – som visar sig vara ett gigantiskt hål i gatan!!! Vi tar oss otroligt snabbt och mirakulöst ut ur bilen och blir stående chockade på gatan och tittar på den. Jag säger nåt om att vi kanske ska ringa polisen. Och min vägassistans… Sen vaknade jag av en puss och kände mig så glad – dels för att det bara varit en dröm och dels för att jag blev väckt av en puss! Det är inte alla förunnat – och det är jag medveten om. Jag gläds över alla pussar jag får av min Anna!

Inte ska väl den här finingen åka ner i nåt vattenfyllt hål i gatan, heller!

                                                                                                                                                        Eftersom det inte blir nån tidig promenad idag, ska jag passa på att greja lite här hemma. Hushållsarbete blir liksom lågt prioriterat när det är soligt och varmt… Jag har redan hunnit köra Anna till jobbet, bäddat våra sängar, bäddat rent i gästsängen, vattnat krukväxterna och kört igång en maskin tvätt. Tänkte tvätta två maskiner idag, men även ta tag i strykhögen som ligger och väntar på ovan nämnda gästsäng… Så kan man ju inte ha det när man snart får en gäst hit! Ska ju åka till mamma på måndag och fredagen i samma vecka åker vi upp hit så mamma får komma hemifrån lite på ”semester”. Tänkte också försöka städa av lite i hemmet, med början idag och med våtutrymmena och avsluta under morgondagen med dammning och dammsugning.

När Anna har slutat jobbet idag blir det en tur till Slottet för att kolla om där behövs vattnas. Kanske norpar vi med oss lite fler rädisor och färskpotatis, eventuellt sallad – vi FICK ta av Slottsherrskapet! Om vädret är OK äter vi där, annars får vi spara middagen tills vi kommer hem. Så nu måste jag tänka ut nåt som helst inte behöver tillagas utan bara kan ställas fram – eller möjligen värmas i micron. Det lutar åt att jag går på Innas tips om fisk, men det blir nog en rökt variant av nånting. Sillen sparar vi till i morgon, fredag, när älsklingen kan få ta en nubbe till också, om hon så vill och önskar. Jag har köpt GOTT brännvin, det vill säga Östgöta Sädes. Den hemska OP Anderson står kvar i kylen och väntar på att bli ”bortbjuden”. UFF vilket rävgift! Varken Anna eller jag kan tvinga i oss en endaste droppe till av den!

Gott till sill!

                                                                                                                                                        Nu blir det en stund med lokalblaskan vid köksbordet. Såg som hastigast i morse när jag snabbläddrade igenom den att den ska få en ny bloggare! Det är Uppsalabloggaren Linda med bloggen Innan du fanns (har fortsatt här tills vidare). Nu ska hon flytta över till UNT och döper i samma veva om bloggen till Nu när du finns. Lindas blogg handlar om hur hon fått barn genom IVF.  Grattis, grattis och hoppas bloggandet går bra! (Jag har själv aldrig läst Lindas blogg, men det är roligt när nån bloggare blir så uppmärksammad att en tidning vill ha dem som skribenter!)

                                                                                                                                                          *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »