Ett inlägg om en bok.
Hur praktiskt är det inte att läsa om andras resor när man inte får resa själv? Vännerna Kerstin och Malin tipsade mig båda från var sitt håll om att läsa Jenny Diskis böcker. När vännen I var här på besök nu i februari fyndade jag Den motvilliga resenären för 20 kronor på Röda rummet. På så vis har jag fått resa till Nya Zeeland, Somerset och Lappland.
Titeln på boken stämmer på pricken: författaren är en synnerligen motvillig resenär. Hon reser för att kunna skriva – ibland blir det till och med en reseskildring eller två. Nåt större nöje av sina resor tycks hon inte ha: under resan till Nya Zeeland blir hon magsjuk, i Somerset vill hon inte gå ut och i Lappland fryser hon. Med ett stort mått självinsikt och dito ironi berättar hon om sina vistelser och om det faktum att hon helst vill stanna inomhus och göra mest ingenting, möjligen läsa böcker och kanske skriva böcker också. I Somerset gör hon det så länge att Bonden blir orolig – de flesta gästerna reser nämligen dit för att få uppleva naturen.
En del dråpliga historier berättas i boken. Inte nog med att Jenny Diski inte gillar att promenera – hon gillar inte att vistas utomhus – men när hon gör det blir hennes texter om kontakterna med djur såsom får och renar till skrattorgier å min sida. Samtidigt har författaren ett djup och ett allvar, vilket jag i den här boken främst noterar när hon skriver om sin barndom och sin sjukdom.
Toffelomdömet blir högt. Det här är en väldigt annorlunda bok. Lite spretig, men jag gillar den!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Fyra tofflor. Den hamnade bland boktips i mitt block. Tror den kan vara något för mig. Kram Bosse
Det var tre ganska annorlunda reseskildringar. Kan vara svår att få tag i, dock.
Kram! 😛
Va, har du redan läst ut den? Jo, det blir ganska dråpligt när hon har närkontakt med naturen, hehe, får-incidenten i färskt minne. Låter bekant, tänk på Frödings rader ”den dröm som aldrig besannats, som dröm var den vacker att få” (handlar förvisso om kärlek, men ändå). Naturen kanske är bäst genom ett fönster… Näe, självklart slår autentiska upplevelser det mesta, men drömmar och fantasier kan nå ganska högt de med. 🙂
Trevlig kväll!
Yes! Jag hade inte så många sidor kvar och i pocketupplagan är den på cirka 280 sidor, bara.
Jo men nog är det fint med naturen. Önskar att jag kunde promenera… Suck och gnäll… 😦
En trevlig kväll önskar jag dig också! Jag sitter och läser om Onda flickor nu, men ska åka och hämta min Söta Flicka om en stund! 😛