Två utställningar: Uppsala by night och Hela världen brinner!

Ett inlägg om två utställningar.

---

 

Jag finns ju inte på Fejan, men det gör de flesta andra. Därför hade jag fått reda på att vännen Pe skulle ha vernissage två gånger och utställning under mars månad av sina fina nattbilder av Uppsala. Igår tuffade Fästmön och jag iväg för att titta på Uppsala by night, som visades på Brantingstorg här i Uppsala.

Det var otroligt många människor som hittat till vernissagen, trots att gårdagens alltså var den andra. I dörren möttes vi av Pe:s fru som försåg oss med ett informationsblad över verken. Och jisses vilka bilder det är!!! Det roliga är att jag berömde Pe för ett tag sen på Instagram för just dessa bilder. Tänk att han ordnade utställningslokal några månader senare och ställde ut! Verken är i olika storlekar och en del i canvas. Några var smakfullt inramade med passande passepartout och ramar. Jag var mycket frestad att handla, men måste hålla lite tajt i plånkan framöver. Tror jag…

Nån bild av Pe:s fina foton lägger jag förstås inte ut här. I stället rekommenderar jag att du besöker hans utställning, som är öppen onsdagar och lördagar mars månad ut. Se bilden här ovan för öppettider!

Toffelomdömet för Pe:s utställning blir det högsta.

 

Redan nästa dag, idag söndag, var det utställningsdags igen. Vi tuffade in till stan och Upplandsmuseet för att kika på Hela världen brinner!. Jag var spänd och förväntansfull eftersom utställningen…

[…] tar avstamp i krigsdagböckerna […]

Och det var inte vilka krigsdagböcker som helst utan Astrid Lindgrens. Dagböckerna hade nämnts i den biografi över Astrid Lindgren som jag läste i februari. Hennes krigsdagböcker har också kommit ut i bokform, men dem har jag inte läst än.

Ingången till själva utställningen pryddes av ett citat och en uppförstorad bild från Astrid Lindgrens krigsdagböcker. Intill fanns ett utrymme med en liten Astrid-figur vid ett skrivbord. I nästa rum hittade jag ett spännande, interaktivt ”bord” med texter och bilder om Astrid Lindgren. Fast de flesta av dessa hade jag redan sett och läst i biografin. Och that was it! I alla fall vad gäller Astrid Lindgren. Därefter innehöll utställningen rapporter från modern tid, flyktingars berättelser samt några bilder från Påskkravallerna i Gamla Uppsala som jag sett i samband med att Magnus Alkarp presenterade sin bok Fyra dagar i april.

Alltså jag blev grymt besviken. OK, det står AVSTAMP, men jag hade förväntat mig mer om Astrid Lindgren och hennes krigsdagböcker. Jag fattade väl fel…

Toffelomdömet blir lågt. Jag kände att det var tur att det var fritt inträde, så att säga…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Skryt eller bara fakta

Ett skrytigt inlägg eller bara ett som redovisar fakta.

---

 

Jag slutade på en åttondeplats bland de privata bloggarna i Uppsala på Bloggportalen.

En del är så känsliga för när andra människor berättar vad de har åstadkommit. De säger att en skryter. Noterar jag en gnutta avundsjuka, kanske? Jag brukar själv inte tala om hur bra jag är eller visa upp det. Nu ska jag göra ett undantag. Men undantaget handlar egentligen inte om hur bra jag är utan mest om hur bra andra är.

Vad jag förstår stängde Bloggportalen i fredags. Det har varit en samlingsplats för många svenska bloggar. För min del har den gett en signal om hur jag uppfattas i bloggvärlden. Jag slutade på en åttondeplats på listan över mest besökta privata bloggar i Uppsala. Innan Bloggportalen stängde var 1 502 bloggar registrerade i Uppsala. Hur många av dem som var privata och inte professionella vet jag inte. Men att sluta bland topp tio tyckte jag var roligt. Tack till alla besökare, för det är er förtjänst!

 

 

 

 

 

Jag recenserar böcker här ibland, som du kanske har noterat. Det var extra roligt att bli nämnd av Marielunds vänner för min recension av boken Marielund – en sommardröm från i somras. Fast att jag är en av Sveriges större bloggare är nog att ta i… Boken, däremot, är både underbart vacker och lärorik för en inflyttad Uppsalabo.

Marielunds vänner kallar mig ”En av Sveriges större bloggare”…

 

En annan bok jag har recenserat både här på bloggen och hos UppsalaNyheter är Vredens dag av Magnus Alkarp. Det är en bok i en helt annan genre än den om sommaridyllen Marielund. Likväl är det spännande läsning – det är ju en thriller med historiska inslag. Kul att min recension nämns under pressröster på förlaget Historiska Medias sidas om boken!

Jag är citerad hos Historiska Media för min recension i UppsalaNyheter.

Så. Färdigskrutet. Fast… böckerna tycker jag att du ska läsa. Det är verkligen författarna och fotograferna bakom dem som är berömvärda, inte recensenten Tofflan.

Som bonus fick jag igår en bok av min vän F. Men det är en bok som jag inte ska recensera, bara läsa och njuta av. För den handlar om Den Bästa Arbetsplatsen.

En bok om Den Bästa Arbetsplatsen fick jag i kväll av min vän Farid.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

KulturNatten den 12 september – mitt urval #kulturnattenuppsala

Ett kulturellt inlägg.

---

 

Om en vecka, lördagen den 12 september, är det dags för Uppsalas årliga KulturNatt. Den har funnits sju färre år i stan än jag. Det var stans (kultur)elit (?) som tog initiativet, det vill säga kulturchefen och teaterchefen samt chefredaktörerna på lokalblaskan och lokalradion. Som jag minns det var allt gratis i början. Inga inträden eller så. Snarare utträden – kulturen kom ut till gatorna och visade upp sig fritt för folk. Idag är KulturNatten i Uppsala den största i Sverige, enligt dess webbplats. Den är så stor att den förutom en egen webbplats också har en egen programtidning i papper. I år har pappersprogrammet i tidningsform ett 20 sidor stort omfång. Och långt ifrån alla aktiviteter är gratis.

Nu menar jag inte att kulturutövare ska utöva sin kultur gratis. För ett tag sen pratade jag med en god vän som har haft en karriär som… låt oss säga sångerska. Otaliga var de gånger hon ombads sjunga på privata tillställningar, helt apropå och bara för att. Ja, bara för att hon sjöng professionellt. Hade hon ställt upp alla gånger skulle hon inte ha fått göra annat än gratisjobba och sånt gillar inte hon och inte jag. Jag fick ett liknande förslag, fast inom kommunikation- och marknadsföring och inte sång, häromdan. Typ kunde jag inte tänka mig att slänga ur mig… etc etc. Nej, jag jobbar inte gratis.

Men på en KulturNatt tycker jag att det ska vara gratis så länge det inte handlar om att sälja några verk. Om nåns tid kostar borde kommunen stå för det, om det inte går att plocka lön för extra arbets tid ur den egna marknadsföringsbudgeten. Har inte alla en sån??? (<=== retorisk fråga.) Hur ska vi annars komma ifrån uppdelningen kulturelit – vanliga människor som är kulturellt intresserade?

Jag tänker inte bevista KulturNatten i Uppsala i år av olika skäl som jag inte vill gå in på här. Men om jag hade kunnat åka ner på stan skulle jag ha kollat in följande – eller i vart fall nåt av det:

• Öppet hus på Radio Uppland, Vårfrutorg, Bredgränd. Öppet kl. 16 – 20. Guidade visningar, artister på scenen utanför och Radioapan.
• Vandring i Pontus Wikners – kristen homosexuell i 1800-talets Uppsala – fotspår. Samling på trappan till Carolina Rediviva kl. 11  – 13, 14.30 – 15.30. Pris: 100 kronor.
• Weird things customers say in bookshops or why bookshops matter. Författaren Jen Campbell, som har skrivit The Bookshop book, och Jan Smedh samtalar kl. 18 – 19 på English Bookshop, Svartbäcksgatan 19.
• Guidning av Dag Hammarskjöld, Folke Bernadotte och Raoul Wallenberg på Fredens Hus, Uppsala slott, kl. 13, 15 och 17. Cirka 45 minuter/tur.
• Jag är Ingrid. Klockan 18.30 – 20 30 på Fyrisbiografen, S:t Olofsgatan 10. Ett personligt och fängslande porträtt av Ingrid Bergman, hennes karriär och privatliv. Det står inget om nån kostnad, men gissningsvis är visningen inte gratis. Ordinarie biljettpris är 95 kronor, pensionärer, studenter och unga upp till 18 betalar 80 kronor. Ingen rabatt för arbetslösa utan inkomst.
• Författarstafett i Missionskyrkan, S:t Olofsgatan 40, kl. 18 – 23. Stafetten inleds av Magnus Alkarp och avslutas av Kjell Eriksson. Tack och lov! Två duktiga författare.
• Lars Lerin – Tillsammans. Utställningen visas på Värmlands nation, Riddartorget 3 och handlar om att älska och bli älskad. Jag såg utställningen i Stockholm på Sven Harrys i augusti. 

Och HÄR hade det varit intressant att fråga om du som har läst det här inlägget ska gå och vad du tänker kika på. Men kommentarsfunktionen till alla inlägg utom dem om böcker är ju avstängd.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vredens dag

Ett inlägg om en bok.

---

 

En halv tegelsten landade för ett tag sen i min postbox. Det var Magnus Alkarps första thriller Vredens dag (blanda inte ihop den med Tegenfalks Vredens tid eller John Steinbecks Vredens druvor!!!). Boken är så ny att den ännu inte hade kommit ut i handeln när jag läste den. Med första recensionsdag den 5 september var det otroligt svårt att låta bli att publicera en recension för tidigt av boken. Men så fick det bli. Det här inlägget är alltså tidsinställt för publicering nästan tre veckor i förväg. Stort TACK till Historiska Media för recensionsexemplaret!

Boken utspelar sig 1973, men även 1944. Historien bakåt i tiden för handlingen framåt. Sakta men säkert får läsaren svar på de frågor som uppstår. I början av augusti 1973, samma år som Norrmalmstorgsdramat och Gustaf VI Adolfs sista sjukdom och död, kidnappas Simon Krezenzky i Stockholm. Han förs till en stuga där han hålls som gisslan och förhörs. Fast understundom känns det mer som om Simon förhör sina fångvaktare.

Magnus Alkarp har tidigare skrivit skönlitterära verk med historisk touch. Den här thrillern är inget undantag. Det är inte nån snäll historia, emellertid, utan en synnerligen grym. Vredens dag är dagen utan plats i almanackan och boken handlar om det krig som aldrig tog slut.

Det tar ett tag för mig att koppla ihop alla trådar som författaren lägger ut. Tidigt blir jag orolig för att han inte ska ro detta i hamn, den gode Alkarp. Men det gör han! Han överlistar till och med mig. Nästan. En sak klurar jag ut i förväg. En. Slutet blir – tack och lov! – en överraskning. För det är så en riktigt bra deckare/thriller ska vara. Jag, som läsare, ska kämpa med att komma på hur saker och ting hänger ihop, men inte lyckas. Så sedd genom mina läsglasögon är detta ett mästerverk i genren.

Nåt negativt då? Nåt måste jag ju hitta att peta i. Det skulle vara de understundom väldigt långa meningarna. Jag tror att den på sidan 135 är den längsta – 59 ord. Trots detta klarar jag av att läsa meningen och begripa den – skiljetecknen är nämligen helt korrekt utsatta.

Jag gillar den här boken! Jag uppskattar författarens skämtsamma glimt i ögat mitt i allt allvar. Som när han skriver på titelbladet att detta visserligen är en roman, men att berättelsen i sig inte behöver vara fiktiv. Och förtjust fnissar jag åt de gökande arkeologerna på sidan 254. En hel del Uppsalareferenser är det också i boken och det tycker jag som bor här är roligt. Nån bor i studentkorridor, Gamla Uppsala poppar upp, några träffas på Ofvandahls (fast det heter inte kafé Ofvandahls, det heter Ofvandahls Café och Hovkonditori) etc. Men allra roligast är nog de slängar Sjukstugan i Backen får på sidan 346. Där framkommer att en av personerna i boken jobbar som AT-läkare på Sjukstugan, varpå en annan karaktär säger:

Typisk dum brud, […] Hon tjänar det dubbla i USA. […]

Men frågan är om läkare verkligen var så underbetalda 1973, som resten av vårdpersonalen alltid har varit… [Min åsikt!]

Toffelomdömet blir det högsta. Den här boken har det mesta som intresserar mig: en historisk vinkling, spänning och en viss typ av he he he-humor.

OBS! Onsdagen den 9 september klockan 18 på Studentbokhandeln i Uppsala är det release för Magnus Alkarps bok Vredens dag. Alla är välkomna!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vi mediakändisar och naiva

Ett länkande inlägg.

---

 

Magnus Alkarp när jag intervjuade honom 2013.

Idag lyssnade jag på ett inslag från Radio Uppland där Magnus Alkarp pratade en del om sin kommande bok, Vredens dag (recension kommer på en blogg nära dig den 5 september!!!), och andra spännande saker han har på gång med mera. Med anledning av det han talade om funderar jag över hur naiva vi svenskar är, egentligen…

Här kan du lyssna på Radio Upplands intervju med Magnus Alkarp!

Personligen håller jag mig undan media så mycket jag bara kan, men det finns folk som fångar upp en ändå. Vännen Jerry har forskat en del på YouTube och grävt fram rörliga bilder från årets Prideparad i Stockholm den 1 augusti.

Här kan du se hela paraden. Fästmön, Jerry och jag skymtar nånstans vid 19:15 minuter in i filmen.

I nästa film syns vi runt 7:30 in i filmen.

Så. Nu räcker det med att framhäva släkten, familjen och sig själv.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vredens dag i boxen

Ett inlägg om en ny bok.

---

 

Idag var det spännande post i boxen. Ett paket från Historiska Media med ett recensionsexemplar av en bok som är så ny att den nog inte har kommit ut i handeln än. Recensionsdag är den 5 september, så till dess får du vänta på att få läsa om den på en blogg nära dig.

Men… jag kan avslöja att efter… tre (?) skönlitterärara verk med musikaliska och/eller historiska teman släpper Magnus Alkarp en thriller!

Vredens dag är titeln på Magnus Alkarps nya bok -som är en thriller!

To be continued…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Med buller och bång… och en bulle

Ett inlägg om att inte vara fullkomlig.

Den här dagen började med buller och bång när jag kom till jobbet. Jag hade gjort en finfin nyhetsplanering och allt material las ut i tid. Men sen dök en användare upp med en urknivig fråga. Jag hade ingen lösning, kände mig trängd och både visade och sa att jag inte har kunskaperna. Efteråt fick jag lite coachning av kollegan KS. Tydlig, skarp och rak, men bra. Det gör ont att inse att jag gärna vill dra fram Den Lilla med dålig självkänsla. Jag blev uppmanad att ta på pokerfejset och utlova åtgärd. Och att ta hjälp därefter om ingen lösning fanns i nån manual.

Det är så oerhört lätt för mig att ta på mig skulden, att skuldbelägga mig själv. Att erkänna min ofullkomlighet. Jag inser att jag har mycket att jobba med, för jag måste vända detta och inte visa hur rädd och liten jag känner mig. Det finns för det mesta hjälp att få. Och det fanns det även idag! Dessutom var ju coachningen i sig värd ett arvode, egentligen… Min kollega sa

Du får aldrig bli offer!

Det är ett ord jag hatar! Offer, alltså! Fästmön och jag brukar skoja om det ibland när vi antar våra alter egon Offret och Martyren. Men faktum är att dessa karaktärer är en del av min person, helt klart. Det behövs verkligen att nån står framför mig och säger det till mig, dock, för jag ser det inte själv. Nån som också coachar mig till att tänka och handla icke-offrigt och icke-martyrigt. Jag trodde att jag hade kommit sån lång väg med mig själv, men det hade jag inte… Bara att ta nya tag och jobba på med jaget!

Så småningom kom både jag och ärendet på fötter igen. All’s well that ends well. Ifall du ville veta.

Under dagen hade jag ett bra impromptumöte med mitt fackombud. Det är en kvinna som verkligen brinner för sitt arbete. Jag tackade för det och framförde att hon skulle ta till sig att jag aldrig tidigare träffat på nån som jobbar lika bra som hon i sin roll som ombud för Vision. Mer ofta har jag sett ointresserade, slöa och oengagerade ombud. P är verkligen ett riktigt guldombud!

Vidare fick jag en riktigt god nyhet, en nyhet som jag måste hålla hemlig ytterligare ett tag. Det har inget med mig att göra, eller jo… Ytterst lite. Det handlar om en person på mitt jobb som har gjort nåt riktigt bra och ska belönas för det på ett häftigt sätt. Jag blir så glad, ända in i själen!

Det blev andra bullar idag.

Snälle C hade varit och inhandlat semlor till några av oss. Den omtänksamme mannen hade uppfattat att jag inte gillar semlor, så han hade köpt en kanelbulle till mig. Den tog jag som lite belöning och plåster på egot när jag intog eftermiddagskaffe ihop med lokalblaskan. Blaskan, som faktiskt idag hade en artikel om min nästanbror, nygiftingen.

Det ösregnade när jag åkte hem. Till min glädje upptäckte jag nya namn på en postbox. Jag har betalat ett par räkningar, bland annat för bilbesiktning längre fram i vår. Känner mig ledsen och låg, men det är bara att bita ihop och inte bli nåt offer, som sagt.

I kväll är det Antikrundan och jag ska värdera – från bästefåtöljen. Vad gör DU i afton??? Skriv gärna några rader och berätta om din kväll. 

Livet är kort.

Read Full Post »

En läsvärd lista!

Ett inlägg om en lista läsvärda böcker. 

Anna-Karin läser min blogg och tyckte att jag skulle sammanställa en Tio-i-topp-lista över böcker. Men så enades vi om att det nog blir ganska svårt, eftersom bra böcker kommer och går, så att säga. Det kommer hela tiden ut nya, bra böcker. Och ibland går man tillbaka till nånting riktigt gammalt och tycker att det är bra.

Så i stället för en Tio-i-topp-lista kommer här… utan inbördes rangordning… tadaaaa…

Tofflans läsvärda lista med tio titlar:

• Fyra dagar i april av Magnus Alkarp. Den har min Nästanbror skrivit, men det är inte därför den finns på listan utan för att den är bra och viktig. En historisk bok av romankaraktär.
• Den frusna trädgården av Kristin Hannah. En roman om en familj där modern har en central roll och där döttrarna inte riktigt förstår henne. Tills sanningen uppdagas…
• En tiger för en ängel av Anne B Ragde. En roman om ett barns utsatthet i samband med föräldrarnas skilsmässa. Detta är författarens debutroman och den kom ut 1990.
• Djävulskyssen av Unni Lindell. Författaren är en av många bra norska deckarförfattare. Detta är hennes senaste bok och den kom ut 2012.
• Gideons ring av Carin Gerhardsen. Hammarbyserien av Carin Gerhardsen är riktigt otäck! Detta är inte bara deckare, utan böckerna handlar om otäckheter som alltid är aktuella, till exempel pedofili. Gideons ring är den senaste i serien. Boken kom ut 2012.
• Tillbaka till henne av Sara Lövestam. Sara Lövestam tillhör den yngre författargenerationen i Sverige. Sara Lövestam tillhör också gänget svenska författare som är riktigt goda berättare! Den här tegelstenen blandar nutid och dåtid och gör historiska händelser riktigt spännande! Boken kom ut 2012.
• Aprilhäxan av Majgull Axelsson. Det här är en av mina absoluta favoritromaner! Den beskriver en systraskara som namngetts efter Hagasessorna. Och så utspelar den sig i Stöllestan. Bara det, liksom… Boken kom ut 1997 och fick Augustpriset för bästa skönlitterära bok samma år.
• Juloratoriet av Göran Tunström. Jag har haft förmånen att få träffa Göran Tunström när han höll på att skriva den här boken. Han läste då ett stycke ur den – och jag blev helt fängslad! Göran Tunström är en av Sveriges bästa berättare, tyvärr avled han alldeles för tidigt, redan 2000, endast 62 år ung. Boken kom ut 1983.
• Lögnen av Jacqueline Winspear. Boken ingår i en serie om den kvinnliga detektiven Maisie Dobbs som bor i London på 1930-talet. Detta är en ganska trivsam serie deckare, som tyvärr inte har kommit ut på svenska mer än i tre delar. Lögnen är den tredje, men tyvärr inte den bästa i serien som inleds med Maisie Dobbs. På engelska ingår betydligt flera titlar i serien.
• Blonde av Joyce Carol Oates. Vill du läsa en riktigt bra tegelsten är denna ett säkert val! Boken är en fiktiv berättelse om Marilyn Monroe. Icke desto mindre är den fascinerande och helt enkelt skitbra. Boken kom ut 2001.

Livet är kort. En god bok är livet.

Read Full Post »

Fredagstur

Ett inlägg i vilket Tofflan avrundar veckans vardagar med en tur i omvärlden.

Dags att kolla runt lite inför helgen. I media, alltså. Så man vet vad som är på tapeten. Eller bara vad som lyfts fram av… media.

Avslöjar du hälsouppgifter i sociala medier? Det är inte säkert att det är så smart. Det vi skriver om vårt mående i sociala medier sparas och kan utnyttjas av myndigheter. Det kan handla om till exempel huruvida du får ta en försäkring eller är tillräckligt frisk för vara med och slåss om ett nytt jobb. Aj då, jag som har skrivit så ofta på sista tiden att jag är trött. Men samtidigt… är inte de flesta av oss trötta så här vid terminsslutet..? Ett nytt jobb skulle dock få i alla fall mig alert!

Olagligt att sparka direktören. Förvaltningsrätten skriver i sin dom att styrelsens ordförande inte hade rätt att sparka högste direktören i mars i år. Om nån hade rätt att avskeda dirren skulle det ha tagits beslut av hela styrelsen, inte bara dess ordförande. Men frågan är om hon kommer tillbaka, även om beslutet om avsked nu upphävs. Pension, kanske? Hur som helst, detta öppnar ju för andra som har drabbats…

Två kvinnor bland de högst betalda i Sverige. Det är ju lite lite. Men… vad som inte är lite lite är de löner som dessa de högst betalda svenskarna har. Eller vad sägs om en månadslön på 147 000 kronor (Dan Eliasson, Försäkringskassan)? Angeles Bermudez-Svankvist är generaldirektör för Arbetsförmedlingen och ligger på andra plats i löneligan med ”bara” 142 400 kronor i månaden. Det tycker hon är för lite:

Jag tycker själv att jag skulle ha den högsta lönen med tanke på hur komplext och utmanade mitt uppdrag är, så jag tycker att det är tråkigt att vara tvåa. […] Våra myndigheter [Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen] har de två tuffaste uppdragen i hela Sveriges statsapparat. 

Det senare kanske jag kan hålla med om lite grann, men att det är tråkigt att bara ha näst högst lön i Sverige gör mig förbannad. Hur mycket har en person med a-kassa eller aktivitetsstöd i månaden? Jämför!

Agnetha Fältskog har en låda med minnen. Hon har omgärdats av lite Garbo-mystik efter åren med ABBA. Men faktum är att hon har varit upptagen – med hästar och barnbarn. I sovrummet har hon emellertid en låda minnen från ABBA-tiden. Tänk, den som fick kika lite i den…

Och ifall du har missat det… Magnus Alkarp är årets Jan Fridegård-stipendiat! Det måste kännas extra häftigt när Jan Fridegård var den som fick Magnus Alkarp att vilja skriva böcker…

Livet är kort.

Read Full Post »

Stort GRATTIS, Magnus!

Ett glädjerikt inlägg.

Alldeles nyss läste jag ett mejl från min Nästanbror. Det var ett roligt mejl att få. Annars brukar vi mest vara rätt cyniska och ironiska i vår mejlväxling. Tja, inte mot varandra, men mot omvärlden.

Det var med stor glädje jag läste att Magnus Alkarp har fått 2013 års Stipendium till Jan Fridegårds minne.

Kulturnämndens motivering lyder:

Uppsala kommuns stipendium till Jan Fridegårds minne 2013 tilldelas Magnus Alkarp för en berättarkonst, där vetenskapsmannens respekt för fakta, och historikerns känsla för tidsanda, förenas med konstnärens förmåga att ge liv åt en berättelse, och med humanistens paradoxala kombination av övertygelse och vidsynthet.

Stipendiet till Jan Fridegårds minne instiftades 2009. Summan är på 100 000 kronor. Pengarna ges till författare som verkar i Jan Fridegårds anda.

Magnus själv skriver i sitt mejl till mig:

[…] Det är lite stort. Det är väldigt stort, faktiskt. Fridegård var den som fick mig att vilja börja skriva. […] 

Själv delar jag förstås ut ett stort GRATTIS och en gigantisk rosa toffla. Detta stipendium är dig så väl unt, Magnus!

Här kan du läsa min artikel som jag skrev för ett tag sen om Magnus Alkarp hos Uppsalanyheter.se

Här kan du läsa dagens nyhet om Magnus Alkarp hos Uppsalanyheter.se

Här kan du läsa mitt blogginlägg om Magnus senaste bok, Fyra dagar i april

Livet är kort.

Read Full Post »