Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘thriller’

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Igår kväll startade en ny norsk TV-serie på SvT1, Frikänd. Fast norsk och norsk… Helt norsk är den ju inte eftersom skådespelaren Lena Endre har en viktig roll i den som företagsledaren Eva på den lilla orten Lifjord. Jag hade lockats till TV:n av intressanta trailers i veckan och såg nu första delen av tio tillsammans med en febrig fästmö.

Frikänd med Lena Endre

Frikänd med Lena Endre i mitten som företagsledaren Eva. Henrik Rafaelsen till vänster spelar sonen och Stig Amdam till höger är borgmästare, ser det ut som. (Bilden är lånad från SvT:s webb.)


Den framgångsrike affärsmannen Aksel Borgen
återvänder efter 20 år till byhålan. Där har han tidigare varit anklagad för mord på sin flickvän Karine, dotter till företagsledaren Eva. I lagens mening blev han frikänd, men eftersom mordet är olöst ses han fortfarande som den skyldige av många i byn. När han nu kommer tillbaka är det för att rädda företaget som är byns hjärta. Enligt SvT:s webbplats gör Eva allt för att hitta bevis för att Aksel är skyldig, medan Aksel, å sin sida, försöker rentvå sig.

Det blev en rafflande och spännande startFrikänd. Man ser hur Aksel har längtat efter att komma tillbaka ”hem”, även om han numera har familj och framgångsrika affärer i Malaysia. Tio avsnitt känns emellertid som ett par för många och jag undrar om dessa kan fyllas med lika mycket spänning som första delen. Vi får se.

Toffelomdömet blir högt. Norrmän kan göra thrillers!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Gone girlJag vet inte varför jag gjorde det, men jag suktade efter Gillian Flynns bok Gone girl. Den var upphaussad av alla möjliga och det är nåt som jag inte brukar falla för. Jag brukar bli motvalls i stället. Nu blev fallet inte så högt, för jag införskaffade boken för runt en femtiolapp på årets bokrea. Och nu ska jag berätta om jag tyckte att den var värd pengen.

Mycket kort kan man säga att det här är en bok om paret Nick och Amy. På deras femte bröllopsdag försvinner plötsligt Amy spårlöst. Vad som sen händer spelas upp genom att berättarperspektivet varvas mellan dem båda – psykopathäxan och skitstöveln, som en av dem vid ett tillfälle i boken kallar sig/dem. Som läsare kan man bara hålla med om detta – när man har kommit in en bit i boken. Ens sympatier flyttas onekligen hela tiden, i alla fall i början. Till sist känner jag inte sympati för nån.

Det är onekligen ett annorlunda sätt att skriva en thriller på. Boktoken och bokslukaren jag kan inte hjälpa att tänka att författaren kanske haft en TV-serie eller en film i åtanke i stället (eller också). Jag tänker lite Orange is the new black. Och den boken retade jag mig rätt mycket på…

Nej, jag kanske är gammalmodig, men det här nya sättet att skriva deckare på tilltalar mig inte. Toffelomdömet blir medel – och då är jag snäll.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett irriterat inlägg.


 

hosta

Rethosta!

Bara för att jag inte höll det för mig själv, i tanken, utan uttalade det, kom ett rejält bakslag: hostan, som jag påstod var bättre, var för jäklig, på ren svenska i natt. Jag försökte ligga i sängen och glo på nån gammal thriller med Richard Gere, men det var omöjligt att hänga med på grund av hostan. Snacka om att det är en riktig rethosta jag har fått! Den höll mig vaken av och till frampå småtimmarna och nu på morgonen väckte den mig.

Jag börjar bli lite stressad för att jag inte har skrivit vissa saker. Men det är inte så lätt när mamma huserar i gästrummet. Mitt arbetsrum ligger vägg i vägg (tunn sådan) och det är ett stort, fult valv mellan rummen. Jag får alltså skriva i min säng, vilket inte är särskilt bra ergonomiskt sett. Ryggen gör ont och belysningen är som den är i ett sovrum. Efter helgen får jag väl försöka göra ett ryck, trots allt.

Till julen slog mina blåa hyacinter ut och de började dofta lite grann i alla fall. Rippes tulpaner slog också ut och blev ännu vackrare. Granen barrar förvånansvärt lite och sprider väldoft i vardagsrummet. Men nu är julen slut och därför är sidhuvudet bytt.

Tulpaner

Rippes tulpaner har slagit ut.

 

Idag är det visserligen lördag och helg, fast en vanlig helg bara. Jag ska försöka få igång Clark Kent* och ta en tur till Stormarknaden (med den skitfula, uppdaterade webbplatsen – som bokstavsmänniska hittar man ingenting, för sidan är liksom uppbyggd som för ett barn. Kartan är skitdålig och svårläst. Uppenbarligen har formgivaren inte tänkt på användarna!) för att handla mat och göra några ärenden åt mamma, som inte orkar följa med. Jag lär väl inte vara ensam där, men jag kan nog ha rätt vassa armbågar och vara effektiv om jag sätter den sidan till.

Jag längtar efter min Fästmö, men hon har startat ett maratonarbetspass och åker sen hem till sig mest för att sova lite. Det är priset hon får betala för att hon fick ledigt julafton och juldagen. Det är skitkallt ute och jag önskar att jag hade kunnat skjutsa hem henne från jobbet, men jag har en gäst som ställer vissa… krav på min närvaro. För de uteblivna pussarna i bilen blev Sarah Dawn Finer viss kompensation, men henne vill jag ju bara se och lyssna på, inte pussas med.

En liten stunds surfning nu för att kolla media på nätet innan jag skuttar upp i mitt kalla hem och gör mig redo för avfärd. Vad händer hos dig idag???


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Just nu är det väldigt många bra skandinaviska deckare, polisserier och thrillers på TV. Dels har vi Dicte på TV4, dels har vi nu norska Ögonvittnet på SvT. Medan Dicte sjunger på sista versen för den här gången (bara ett avsnitt kvar efter kvällens) ska vi få träffa Ögonvittnet ytterligare fem gånger. Det tycker jag verkar bra. Det här är nämligen en väldigt otäck norsk krimi, men en sån som känns väldigt realistisk.

Ögonvittnet

Ögonvittnet brakade igång i kväll med mord och brand. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Ögonvittnet brakade igång i kväll 
– först med ett litet HBTQ-tema, därefter med mord och brand. Två unga killar råkar bli vittnen till hur fyra män skjuts ihjäl. Men den som sköt upptäckte en av killarna. Lyckligtvis fick mördaren en stekpanna i huvudet och killarna hann undan. Ett tag. De bestämmer sig för att inte berätta nåt för nån vad de har sett. Helt lätt är det inte eftersom en av dem bor hos ortens polismästare. Dessutom överlevde mördaren stekpanneslagen…

En riktigt rafflande början på serien. Det som rörde till det hela lite var en ung flicka som har rymt till sin far i Oslo. Vad har hon med saken att göra? Nånting är det, men det får vi tittare kanske se nästa gång. Då tänker i alla fall jag titta.

Toffelomdömet blir inte det högsta, men högt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett omtänkande inlägg.


 

Gurka och plommon

Gurka och plommon fick följa med hem. Eller vad tänkte du?

Jag har återvänt från dagens tur i världen utanför. Nu tänker jag inte gå ut mer idag. Mitt hår och jag gick först till soprummet (<== se Twitter eller flödet i högerspalten här!), därefter till Tokerian. Och tänk – jag har tänkt om! Det blir varken soppa eller kycklingburgare till middag i kväll utan stekt kycklingfilé (fanns hemma i frysen) och tzatziki (fanns hemma i kylen). Potatisklyftor för 9:90 påsen fick följa med hem, bara. Samt lite mer. Det blev en gurka och plommon också. De senare kostade också 9:90 för ett helt kilo. Löjligt med 9:90, förresten, för det blir ju en guldpeng.

En karaff husets hemtrampade röda har jag tappat upp till middagen. Ja alltså, jag tänker inte dricka en hel liter rödvin, det blir ett glas eller två. Jag måste göra nåt för att få upp värmen här i hemmet. Det räckte inte med att städa. Här är runt 19 grader och jag fryyyyser!

Jag försökte hitta nån bra film på Tokerian, för i appen läste jag att de vill ha 99 spänn (100, alltså) för två DVD-filmer. Men jag hittade inte nån enda DVD som jag ville köpa. Och jag har inte fått nåt bra tips på nån skräckis eller thriller än heller. Kom igen, förse mig med lite idéer i en kommentar, även om jag är tjurskallig. Fast det ska vara otäckt och spännande, inga jävla komedier.

På tal om komedier, tragiska såna, tycks arbetsgivare visst aldrig lära sig följande: att mejla ett nej till nån som sökt ett jobb en fredagseftermiddag är lika taskigt som när en läkare lämnar ett cancerbesked inför helgen. Med den skillnaden att många cancerformer kan botas idag, medan ett nej alltid är ett nej. Så tänk (om) lite innan du klickar på SÄND en fredagseftermiddag!

Förresten är det FN-dagen idag. Det hade kunnat legitimera ett köp av en FN-bakelse. Men faktum är att jag inte ens köpte nån chokladbit till kvällen idag. Jag vet inte vad som har flugit i mig. Har jag tänkt om???

FN-bakelse

Så här ser en FN-bakelse ut.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett ganska nöjt inlägg.


 

Den här dagen har varit en bra dag. Stoltast kanske jag blev mitt på dan när lyckades installera det fina Office-paketet som jag kunde köpa tack vare Anders. Det är underbart att jobba i program som inte är från stenåldern, kan jag meddela. Och jag har testat kompatibilitet och diverse konverteringar så att det inte ska bli nåt krångel med mina ansökningar. Förhoppningsvis!.. För i morgon är det ju måndag och dags att jobba på att fixa ett nytt jobb.

Officeinstallation

Idag funkade nyckeln och jag kunde installera mitt Officepaket.


Prinskorven kom hem på eftermiddagen 
och behövde lunch. Jag tror att Fästmön stod vid spisen nästan hela dan. I vart fall var hon i köket nästan hela söndagen. Jag satt vid köksbordet och skrev och sen blev det inte bättre än att jag blev erbjuden middag – naken fisk* med räk- och dillsås, kokt potatis och kokta grönsaker. Hemlagad mat är verkligen godast! Som grädde på fisken moset fick jag med mig en matlåda hem av maten vi lagade igår kväll, så nu har jag i alla fall en jättegod måltid den kommande veckan.

Anna började jobba klockan 16 och jag hade lovat henne skjuts till arbetet. Men först hoppade hon av i farten och handlade lite på ICA Solen innan hon kastade sig in i bilen igen. Eftersom hon slutar klockan 21 i kväll erbjöd jag mig att hämta och skjutsa hem också – en viss minderårig person blir ju lite för mycket ensam annars. Jag hade just kört in i garaget hemma och stängt av motorn när det kom sms om att hon slutar redan klockan 20. Det var bara att ställa om larmpåminnelsen på mobilen, för jag måste ju hämta henne nu eftersom jag har hennes matvaror. Dessutom hinner hon kanske ladda sitt busskort också innan vi far ut till Himlen. Nästa besök på nästa ICA, det vill säga ICA Heidan. Själv har jag ju lyckats, efter många men och tusen svordomar, fixa ett UL-konto på webben. Det innebär att jag kan ladda på reskassa, kolla saldo etc när jag vill. Det är mycket praktiskt – när det fungerar. Dessvärre fungerar det nästan aldrig…

Godis

Lördagsgodis går bra att äta även på söndagar.

Hemma i New Village har jag telefonerat med min mamma och ätit lördagsgodis. Jag köpte alldeles för mycket igår… Nu ska jag softa med min bok på gång som jag lånade med mig från Anna. Jag kör ju varannan deckare/thriller, men den genren är faktiskt slut i mina att läsa-högar här hemma. Om nån timme är det dags att ge sig ut på vägarna igen.

Jag känner mig i skrivande stund ganska förnöjsam. Men jag har fortfarande inte fattat några som helst beslut…

 

 


*naken fisk = Elias benämning på torsk, ingen favoritmat hos den yngre generationen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

CloserFredagskvällar brukar vara crime night för min del om jag är ensam. Det vill säga, jag väljer deckare, thrillers, polisserier etc ifall jag ser på TV. Men i TV-tidningen läste jag att filmen Closer (2004) med bland andra min favorit Julia Roberts skulle visas på TV8 i kväll. Filmen annonserades som ett drama och jag tänkte ungefär

Varför inte? Jag kör ju varannan deckare när det gäller böcker.

Filmen inleds med ett möte mellan två främlingar, Dan och Alice. De möts på en gata i London. Mötet slutar med att Alice blir påkörd och Dan tar henne till sjukhus. De blir ett par. Dan går senare till Jul… Anna, som är fotograf, för att låta sig plåtas. Nånting händer mellan dem. Med i storyn är ytterligare en man, Larry. Dan lurar Larry under en sexchatt. På så vis för han samman Anna och Larry. De blir ett par och gifter sig. Men…Det är mellan Dan och Anna det sker grejor. Fast sen…

Låter det rörigt? Det är det också. Det här är en av de konstigaste och jobbigaste filmerna jag har sett på länge. Storyn hoppar – från par till par och även i tiden. Jag hänger inte med och tycker att den ena rollkaraktären efter den andra mest är underlig. Karaktärerna är ute efter att… tja, jag vet inte vad. Testa gränser? Förstöra för andra?

Nä, det här blir lågt Toffelomdöme. Den enda rosan tofflan går till Julia Roberts. Hon är i alla fall snygg att se på.

rosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 385 andra följare