Vredens dag

Ett inlägg om en bok.

---

 

En halv tegelsten landade för ett tag sen i min postbox. Det var Magnus Alkarps första thriller Vredens dag (blanda inte ihop den med Tegenfalks Vredens tid eller John Steinbecks Vredens druvor!!!). Boken är så ny att den ännu inte hade kommit ut i handeln när jag läste den. Med första recensionsdag den 5 september var det otroligt svårt att låta bli att publicera en recension för tidigt av boken. Men så fick det bli. Det här inlägget är alltså tidsinställt för publicering nästan tre veckor i förväg. Stort TACK till Historiska Media för recensionsexemplaret!

Boken utspelar sig 1973, men även 1944. Historien bakåt i tiden för handlingen framåt. Sakta men säkert får läsaren svar på de frågor som uppstår. I början av augusti 1973, samma år som Norrmalmstorgsdramat och Gustaf VI Adolfs sista sjukdom och död, kidnappas Simon Krezenzky i Stockholm. Han förs till en stuga där han hålls som gisslan och förhörs. Fast understundom känns det mer som om Simon förhör sina fångvaktare.

Magnus Alkarp har tidigare skrivit skönlitterära verk med historisk touch. Den här thrillern är inget undantag. Det är inte nån snäll historia, emellertid, utan en synnerligen grym. Vredens dag är dagen utan plats i almanackan och boken handlar om det krig som aldrig tog slut.

Det tar ett tag för mig att koppla ihop alla trådar som författaren lägger ut. Tidigt blir jag orolig för att han inte ska ro detta i hamn, den gode Alkarp. Men det gör han! Han överlistar till och med mig. Nästan. En sak klurar jag ut i förväg. En. Slutet blir – tack och lov! – en överraskning. För det är så en riktigt bra deckare/thriller ska vara. Jag, som läsare, ska kämpa med att komma på hur saker och ting hänger ihop, men inte lyckas. Så sedd genom mina läsglasögon är detta ett mästerverk i genren.

Nåt negativt då? Nåt måste jag ju hitta att peta i. Det skulle vara de understundom väldigt långa meningarna. Jag tror att den på sidan 135 är den längsta – 59 ord. Trots detta klarar jag av att läsa meningen och begripa den – skiljetecknen är nämligen helt korrekt utsatta.

Jag gillar den här boken! Jag uppskattar författarens skämtsamma glimt i ögat mitt i allt allvar. Som när han skriver på titelbladet att detta visserligen är en roman, men att berättelsen i sig inte behöver vara fiktiv. Och förtjust fnissar jag åt de gökande arkeologerna på sidan 254. En hel del Uppsalareferenser är det också i boken och det tycker jag som bor här är roligt. Nån bor i studentkorridor, Gamla Uppsala poppar upp, några träffas på Ofvandahls (fast det heter inte kafé Ofvandahls, det heter Ofvandahls Café och Hovkonditori) etc. Men allra roligast är nog de slängar Sjukstugan i Backen får på sidan 346. Där framkommer att en av personerna i boken jobbar som AT-läkare på Sjukstugan, varpå en annan karaktär säger:

Typisk dum brud, […] Hon tjänar det dubbla i USA. […]

Men frågan är om läkare verkligen var så underbetalda 1973, som resten av vårdpersonalen alltid har varit… [Min åsikt!]

Toffelomdömet blir det högsta. Den här boken har det mesta som intresserar mig: en historisk vinkling, spänning och en viss typ av he he he-humor.

OBS! Onsdagen den 9 september klockan 18 på Studentbokhandeln i Uppsala är det release för Magnus Alkarps bok Vredens dag. Alla är välkomna!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Som ”alla andra”

Ett frustrerat inlägg.

---

 

I morse kunde jag återigen konstatera att det inte är värt att jobba lite grann när man är arbetssökande och går på a-kassa – åtminstone inte om man är ärlig. Jag har angett att jag de senaste veckorna har utfört två (2) timmars arbete. I själva verket handlade det om 2 x 20 minuters jobb, det vill säga 40 minuter. För detta straffas jag av a-kassan Vision med såväl ekonomiskt avdrag som avdrag på det antal deltidsdagar jag har rätt (!) att arbeta. Det ekonomiska avdraget var på netto 300 kronor. Detta innebär att jag förlorar ekonomiskt på att jobba lite grann – jag tjänade nämligen 250 kronor netto (ja, jag skattar) på det arbete jag utförde. Fast pengarna jag har tjänat ser jag inte förrän jag har jobbat lite till – man betalar nämligen inte ut för låga summor… Vidare fick jag en halv dags (en halv arbetsdag = fyra timmar) avdrag på deltidsdagarna för 40 minuters jobb. Jag förlorade dagar när jag skulle kunna få ersättning också. Snacka om att det är ovärt att jobba – i vart fall om man är ärlig. Det blir väldigt svårt, bara, när man inget annat vill än att jobba. Som ”alla andra”…

Solnedgång i Metropolen Byhålan.

 

En ros till alla modiga metropolitaner som firar Pride idag!

Jag kanske skulle ha stannat i Metropolen Byhålan. Inte gett mig av därifrån så snart jag blev 18 och myndig. Fogat mig i en tillvaro där jag säkert haft villa, en man som försörjer mig och barn. Som ”alla andra”. Men jag började kvävas där. Jag kunde inte leva som den jag var och jag hade aldrig kunnat leva i en villa om den inkluderade man och barn. Idag är det en historisk dag i Metropolen. Jag känner att jag borde ha varit där. Idag, den 18 juli 2015, hålls nämligen Pride där för allra första gången. Tänk, jag som flydde… Idag skulle jag ha kunnat komma tillbaka… Men inte helt riskfritt. Inte helt utan problem. För i kommentarsfältet till Byhålenytts artikel om Pride hade en man lämnat en kränkande, homofobisk kommentar. Givetvis anmälde jag den och VIPS! stängdes kommenteringen av. Jag hoppas att den här mannen inte är representativ för Metropolitanerna i gemen. Jag önskar er modiga Pridefirare

Happy Pride!

Här kan du läsa mer om Pride i Metropolen Byhålan:

Pridefestivalen behövs i Motala

Det blir Pride i Motala

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Språk-Tofflan: Svårt med yrkeskategorier och tjänande

Ett ordmärkande inlägg.

---

 

Det är inte lätt alla gånger att hantera språket rätt – även om skriftspråket är skribentens främsta verktyg. Så här Twittrade lokalblaskan tidigare idag:

Vad står det, egentligen?

Ja vad står det, egentligen, i Tweeten? För det första har twittraren svårt att hålla isär yrkeskategorierna inom vård och omsorg. Det är en viss skillnad på sjuksköterskor och undersköterskor. De förra har högskoleutbildning, medan de senare har gymnasieutbildning. Inne i artikeln stod det däremot rätt.

Med denna lilla skillnad i utbildningslängd kommer också skillnader i lön. Att se nån av yrkeskategorierna som TJÄNARE har jag däremot svårt att göra, vilket jag också försökte uppmärksamma lokalblaskans twittrare på… Båda yrkeskategorierna äger nämligen nåt som kallas yrkesstolthet…

Jag tror inte att undersköterskorna tjänar SÄMST utan MINST.

Jag tror inte att lokalblaske-twittraren uppfattade nyansen (”tjäna SÄMST” underförstått ”utföra tjänster på sämsta möjliga sätt” >>> ”tjäna MINST” underförstått ”tjäna minst pengar”) i språket där, för h*n svarade…

Lokalblaskan har uppenbarligen flera som skriver på en och samma tweet, men medgav skrivfel.

Fast nu när jag läser svarstweeten blir den ännu lite roligare eftersom det framgår av den att det var FLERA personer som skrev en och samma tweet – det står ju ”vi” och inte ”jag”… Inte konstigt de blev stressade!..

Hur som helst, det här är ingen stor grej, men jag ville lyfta fram att jag tycker att det är viktigt att vi formulerar oss rätt och blir varse på nyanser och tänkbara tolkningar när vi skriver. Kommunikation är svårt, men en skribents främsta verktyg är skriftspråket. Det kan alltid bli bättre och träning ger färdighet! För egen del har jag anmält mig till en skrivardag i höst och alldeles nyss fått besked om att det finns en plats reserverad för mig. Det kan jag behöva, för jag skriver långt ifrån perfekt…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tofflans spartips: Se över dina försäkringar!

Ett inlägg om många kronor att spara…

Tidigare brukade jag vanligen en gång om året göra en liten upphandling av mina försäkringar. Jag har inte så väldigt många, men hemförsäkringen och bilförsäkringen är ett par som jag har insett att jag kan tjäna pengar på genom att se över regelbundet.

Han ska försäkras i nytt bolag.

För ett tag sen fick jag brev (ja, tänk, snigelpost!) från min bank. Jag har de senaste åren haft hemförsäkringen och bilförsäkringen genom banken. Det har gett mig vissa fördelar, lite gräddfil på banken. Men i somras slöt min bank ett avtal med ett nytt försäkringsbolag. Jag hade att välja mellan att

1. ha kvar mitt gamla försäkringsbolag, men kanske förlora fördelar i form av lägre avgifter och tillgång till personlig bankman i banken
2. byta försäkringsbolag och behålla fördelar i banken.

För att kolla vad som är bäst för mig bad jag min bank kontakta försäkringsbolaget för att nån därifrån skulle ringa upp mig. Det blev bestämt att jag skulle få ett telefonsamtal från försäkringsbolaget under eftermiddagen, nån gång mellan 13 och 15.

Två minuter över 13 ringde min mobil och det var en snabbpratande M som ringde från bankens nya försäkringsbolag. Först fick jag en chock vad gällde en av premierna. Sen blev det bättre när vi räknade rätt. Med lite tilläggsförsäkringar landade jag på en siffra som ger mig bättre försäkringar för en lägre årskostnad. Jag tjänar minst 500 spänn på att hänga med över till bankens nya försäkringsbolag. Den femhundringen är mycket pengar när man inte har nån inkomst, så självklart tackade jag ja!

Nånting som också vägde in är att jag en gång, för typ 10 år sen, hade mina försäkringar i just det nya försäkringsbolaget. Jag hade ett ärende i samband med en skada på min bil och blev jättebra bemött – dessutom mycket snabbt. Vidare känns detta nya – som ju är mitt gamla också, egentligen – mindre anonymt än det bolag banken tidigare hade avtal med. Det känns som att före detta avtalspartnern mest existerade i cyberspace och så vill jag som kund och försäkringstagare inte ha det! Jag vill ha ett försäkringsbolag där jag kan få en personlig kontakt med en levande människa, ungefär.

Det kommer papper att läsa igenom…

Om några dar får jag en bunt papper från nya försäkringsbolaget. Bäst att läsa noga så jag har förstått allt korrekt. Sen är det bara att skriva på. Fast jag blir inte kund förrän den 1 februari nästa år på grund av att det är så långt till min huvudförfallodag.

Är du nöjd med ditt försäkringsbolag??? Ser du över dina försäkringar då och då??

Livet är kort. Tofflan är frågvis!

Read Full Post »

På spaning runt om

Dags för en liten omvärldsspaningstur i media. Man kan ju inte sitta här helt insnöad. Eller? Häng med – du som vill. Du som inte vill, stanna kvar där du är.

• Vad händer med dina digitala tillgångar när du dör? Det handlar om sånt som foton på nätet, e-post, tillgång till dina lösenord till banken, sociala medier etc. I USA sätter man upp living wills i livets slutskede, nu förordas även social media wills med anvisningar för de närstående. Det låter faktiskt rätt bra, tycker jag.
• Finger i sociala medier gav sparken på Twitter. Rörigt? Ja, alltså en rysk flygvärdinna la ut en bild där hon pekar finger åt passagerarna på ryska motsvarigheten till Fejan. Bilden spreds vidare i andra sociala medier och nådde flygboglaget – som gav flygvärdinnan sparken via Twitter. Tja, man ska nog tänka sig liiite för ibland. Om man är rädd om jobbet.
• Kvinnor jobbar en minut mindre gratis varje dag. Klockan 15.52. Efter det jobbar kvinnor i Sverige gratis fram till 17 (om de har börjat klockan åtta). Det har ett gäng fack och kvinnoorganisationer räknat ut. Förra året var det 15.51 som gällde. En hel minut extra får vi alltså betalt i år. Om det fortsätter så här tjänar kvinnor lika mycket som män – om 68 år…
• Mysteriet med de försvunna kossorna. Minns du de 69 kossorna som försvann? Leif GW Persson hade nån teori om vad som hänt. Han skrev till och med ner den och la den i ett kuvert som förseglades i direktsändning i Veckans brott. Nu är kossornas ägare misstänkt för bedrägeri. Kan det vara så att Leffe har rätt?
• Snigel slänger penis efter sex. (Tja vad har penisar med sex att göra?? SKOJAR!) Idag har jag lärt mig nåt nytt – och det är roligt att lära sig nya saker, tycker jag! Forskare har nämligen upptäckt att en havssnigel slänger sin penis efter att den har haft sex. Dessutom har den både manliga och kvinnliga könsorgan. Under parningsakten sprutar båda sniglarna sperma i varandra. Ja, det låter märkligt, men detta med tvekönigheten visste man sen tidigare. Att sniglarna sen slänger sina snoppar har japanska forskare nyligen upptäckt. Efter ett dygn växer emellertid en ny penis ut. Märkligare kan det väl knappast bli???

 

Livet är kort. Definitivt märkligt ibland.

Read Full Post »

Det snurrar utanför…

Jepp, världen snurrar och vi med den. Då kan man inte sitta i sin lilla glasbur (jag har glasväggar och dito dörr i mina båda kontor på jobbet, så det är mig själv jag åsyftar är det bäst att tillägga så Nån inte tar åt sig) utan att följa med. Och härmed inbjuder jag dig att följa med mig ut på en sväng bland våra medier. Frivilligt, förstås.

• Fler personalminskningar till våren. Framtiden ser allt annat än ljus ut. Nästan vart fjärde svenskt företag aviserar personalminskningar redan i vår. Förskräckligt både för dem som blir av med jobben och för dem som blir kvar – och som kanske tvingas jobba ännu mer…
• Tågkvinnans åtal kanske hävs. Såväl media som tågoperatör, SL och folk i allmänhet tycktes redan i förväg ha bestämt sig för att den kvinnliga städaren hade snott tåget på Saltsjöbanan och körde in i huset. Nu backar en del, bland annat på grund av viss teknisk bevisning. Och det är väl en jävla tur! Hur tänker folk som dömer nån i förväg? Är vi inte oskyldiga tills vi är dömda? Städaren har för övrigt inte ens kunnat höras, hon har varit för sjuk. Visst, hon kan vara skyldig, men… För övrigt tycker jag att tågoperatörer med flera borde fokusera på tåg som inte går igång – med eller utan städhjälp…
• Nästa bror Obama gör politisk karriär. Den här gången handlar det om Malik Obama, halvbror till Barack, som ska kandidera i ett guvernörsval i Kenya i vår. Malik säger sig vara inspirerad av Barack.
• Två av 100 kvinnor luktar inte. Detta visar en undersökning som har gjorts i Storbritannien. De luktfria kvinnorna har en speciell gen som gör att de inte luktar svett. Och syftet med denna undersökning var..?
• Anställd outsourcade arbetsuppgifter. Eh… ja… man tror inte att det är sant, men… En amerikansk mjukvaruutvecklare lät kinesiska konsulter utföra hans arbetsuppgifter. I stället surfade han på nätet. Mannen, som jobbade mycket hemifrån, tjänade hundratusentals dollar om året. Kineserna fick 50 000 dollar per år. Affärsidé..? 
• Miljöpartiet vill öppna möten där man pratar om vård. Ha ha ha, vem vill gå på dem? Inte ens de förtroendevalda, för till och med ersättarna skickar ju ersättare ibland. Och hur ska gemene man kunna gå på såna möten, när de flesta jobbar på vardagarna? Hur många vanliga dödliga besöker till exempel fullmäktige, vars sammanträden är öppna för allmänheten? Typ två – varav en vanligen är påverkad av nånting. (Har sett det själv.)

Livet är kort.

Read Full Post »

Rimligt? Skamligt!

Att läsa min fackliga tidning, Tidningen Vision, brukar gå snabbt. Efter typ en minut har jag bläddrat igenom den och inget intressant, viktigt eller engagerande finns att läsa i den. Därför var det ett stort undantag igår när jag fastnade betydligt längre än en minut för att läsa vad personerna i ledningarna, som ansvarar för invånarnas vård runtom i Sverige, tjänar.

Tyvärr kan man inte läsa hela artikeln på nätet, utan det är bara en sjukhusdirektör som hängs ut med sin nätta månadslön om typ två miljoner…

Jaa, du läste rätt. Två miljoner i månadslön… Hur hinner människan ens göra av med hälften på en månad?

Där jag bor har ledningen inte riktigt lika höga löner. Men man kan ju knappast säga att månadslönerna är små. Jag tycker att följande inte är rimligt, jag tycker att det är skamligt:

Rimligt? Nej, skamligt! Överläkaren som toppar jobbar inte heltid, det är det asterisken betyder. Hans lön är omräknad till en heltidslön.

Vad är det som gör det hela så skamligt då? Jo, vi läser allt som oftast om hur Sjukstugan i Backen måste spara, hur man minskar på personal och stänger vårdplatser. Jag har inga exakta uppgifter på hur Sjukstugeledningens löner, men de ligger säkert inte så väldigt långt under den övergripande ledningens i bilden ovan (och av bilden framgår vad Högsta Tuppen på Sjukstugan tjänar i alla fall). För lite sen skrev jag om Sjukstugans sparförslag – eller kostnadsnedskärningsprogram, som det kallas på byråkratiska. Då hade jag tagit reda på att en undersköterska i vårt län har en medellön på 19 200 kronor i månaden, en syrra 24 000 kronor i månaden. Hur många av dessa går det på direktörernas löner? Tja, inte så svårt att räkna ut hur och var man skulle kunna spara mer effektivt – genom att dra ner på höjdarnas skamligt höga löner! Då skulle det äntligen få lite effekt, tror jag.

OK, visst. Man måste ha en ledning som sköter styrning och organisation. Men visste du att Sjukstugan i Backen inte ens har nån ekonomichef/motsvarande? Den förre ekonomidirektörens arbetsuppgifter, en direktör man gjorde sig av med på sedvanligt sätt, har nämligen pytsats ut på diverse folk, bland annat den biträdande direktören. Hur låter det i mina öron? Som om man gör allting annat än tar ett samlat grepp om sin taskiga ekonomi… Hur kan det bli bra om de ekonomiska arbetsuppgifterna sprids på diverse..? Och är det nån funktion som BORDE finnas i ledningen så är det väl ekonomidirektören?!

Nej, jag säger som jag har gjort OFTA den senaste tiden: lägg ner skiten som sitter på avstånd och sköter organisationen runt vården, det vill säga byråkraterna mitt i stan! Tro inte för ett ögonblick att det är de förtroendevalda som styr, det är kolossen, det är dessa byråkrater! Låt verksamheterna styra sig själva, med egna ledningar där det behövs. Byt ut de flesta av dem som sitter i de lokala ledningarna nu och lyfter nästan lika höga löner som centralbyråkraterna. (Varför ska man förresten ha både lokala ledningar och en central ledning som det är idag? Där finns massor av pengar att spara, pengar som borde gå till vård!) Och skapa ledningar där lönerna är rimliga, inte skamliga! Att ni inte skäms idag!!!

Livet är kort.

Read Full Post »

Frilans och ortopedi – en god kombo

Varning! Detta är inte ett gnäll-inlägg utan tvärtom!

Häromdan blev jag tipsad av bloggvännen Arga Klara (ja, vi har träffats IRL och då stryks prefixet blogg i bloggvän!) om ett företag som heter Frilans Finans. Det händer ju nämligen att jag får förfrågningar – ganska ofta, faktiskt – om skrivuppdrag. Tyvärr har jag inget eget företag så antingen får jag hänvisa uppdragsgivarna att gå via Blogvertiser – eller så får jag tacka nej. Ett problem har varit att alla skrivuppdrag inte passar på bloggen, utan är en annan typ av uppdrag. Ett annat problem är att man inte får ha ett registrerat företag själv om man blir arbetssökande och måste få a-kassa. Du vet, a-kassan vill ju inte att man jobbar lite grann när man är arbetslös – även om man noggrant talar om detta. Man ska vara arbetslös och passiviserad, typ.

För tillfället har jag sen över ett år en tidsbegränsad anställning på heltid, men jag kan åta mig skrivuppdrag också, utanför jobbet – tack vare företaget ovan! Detta företag sköter nämligen fakturering och ser till att jag betalar skatt på det jag tjänar etc. Skönt, alla papper i ordning! Självklart får jag betala för tjänsten, men som jag ser det är det värt det. I dagsläget känns det alldeles för osäkert att starta eget och det Frilans Finans erbjuder mig är en suverän tjänst! Det känns också bra att veta att andra personer, särskilt goda vänner, berättar hur nöjda de är med företaget. Lite lustigt i det hela är att jag inte har hört talas om företaget förrän nu. Och ändå, visade det sig, finns det i lokaler jättenära mitt jobb. Ibland är världen onekligen liten…

Pennan är vässad och jag är redo för skrivuppdrag!

Så, bombardera mig nu med skrivuppdrag! Jag har kvällar och helger att skriva på. Du som vill köpa ett blogginlägg av mig kan antingen gå via Blogvertiser – stor knapp i högerspalten – eller mejla mig direkt om du inte vill registrera dig som kund hos Blogvertiser – e-postadressen finns under min bild överst i högerspalten. Jag kan tidsinställa publicering av blogginlägg, om du har såna önskemål. Annonser tar jag inte emot, det ska vara skrivuppdrag. Däremot kan jag vara behjälplig om du vill köpa copytjänst av mig för annonser. Jag har en lång och bred bakgrund av professionellt skrivande i mitt yrke som informatör, kommunikatör och redaktör. Kolla in mitt CV!

Och så slutligen är jag väldigt nöjd med att jag via internet har bokat en tid till en ortopedtekniker. Redan på måndag före lunch ska jag dit och gjuta av fossingarna! Jag har ingen aning om vad det kostar, det är säkert svinigt dyrt. Fast det får kosta den här gången – om jag ska kunna gå som folk. Idag har jag provgått utan kryckor en gång fram och tillbaka i korridoren till toa. Det gick bra, men jag ska nog inte överanstränga hälen utan använda kryckorna tills vidare för promenader och sånt.

Dagens höjdpunkt lär bli lunchen med ”Lisbeth”! Hon talar alltid i så många citat och jag har börjat använda anteckningsfunktionen på Ajfånen flitigt. Det blir många uppslag till kommande blogginlägg!

Jag har sovit bra i natt och bara vaknat två gånger. Det gör underverk! I kväll blir det en tur med dammvippan och snabeldraken* hemma. I morgon har jag semester och kanske åker jag och tvättar bilen på förmiddagen innan jag vänder kosan söderut för att hedra minnet av vännen K på eftermiddagen.

*snabeldrake = dammsugare

Livet är kort. 

Read Full Post »

Ris, ros och annat

Äntligen! En näringsrik lunch idag! Jag hade dejt med den hjärtegoa L och denna agerade personlig assistent åt mig. Så fin som en ros i sin röda kappa kom hon och höll upp dörrar, bar matbricka och… bjöd på lunchen. Nej, det var jag som skulle bjuda, men försök argumentera med denna kvinna…

Till lördag har hon planerat nånting kulinariskt för mig och Fästmön. Vi ska åka hem till henne när Anna har slutat jobba och sen verkar det som om bilen ska lastas full av godsaker. Hon garanterade att vi INTE skulle vilja ha/orka med Tobleronen jag köpte i söndags…

Den utpekade lär vi inte vilja ha eller orka med på lördag, enligt L.

Jag vet inte om jag tillförde så mycket på lunchen. Det första jag gjorde var att kasta kokt ris över knäet. Eftersom Logen har mikroskopiska servetter hade jag inte ens lagt en som täckte en fyrkant på ena benet. Nåja, det var i alla fall ingen sås på just det ris jag spillde, så jeansen är obefläckade.

Dagen idag är mörk och trist. Igår kväll var jag så trött att jag gick och la mig mitt i CSI. Tittade på sovrums-TVn och då slocknar jag alltid efter högst fem minuter. Gissar att det lär bli samma idag. Jag var så trött att jag inte orkade strula ut på en krycka till soprummet med den snart överfulla tidningspåsen igår, så den står kvar som ett utropstecken innanför ytterdörren.

Högsta prio idag efter jobbet är att försöka handla lite på Tokerian. Jag får lämna kryckorna i bilen när jag går in och hänga på varuvagnen så där som mamma brukar göra. Hur jag ska ta mig in från garaget återstår att se. Kanske en krycka? GAH, jag hatar verkligen att ha detta funktionshinder, men det är nyttigt för mig att prova på. Det är först nu jag inser hur jobbigt det är för dem som ALLTID behöver gå med kryckor… Vi är här för att lära, eller hur var nu meningen med livet..?

Den enda dan jag jobbar för institution1 i veckan är tisdagar. Och den dan räcker inte till för det hästjobb jag har framför mig – att göra om alla forskningssidor. Först idag har jag fått namn på kontaktpersoner. En har jag pratat med sen tidigare så han är igång, men idag var det dags för nästa. Hans chef hade inte ens berättat för honom att han var utsedd till att göra detta… Nej, det känns inte riktigt bra. Jag skulle behöva sitta här mer rent fysiskt, så att jag kan gå med piskan  – eller riset, för den som föredrar det…

Igår blev jag erbjuden ett skrivjobb, men fick tacka nej till det eftersom jag inte har egen firma. Om jag hade haft ett fast jobb hade jag inte tvekat en sekund att registrera en firma, men som läget är det inte särskilt smart. Jag räknar allt mer med att bli arbetssökande igen efter årsskiftet och om man ska få a-kassa, det vet ju alla, får man ju inte jobba ens i egen regi. Detta trots att man är ärlig och anger exakt antal timmar och hur mycket man tjänar – så där så att a-kassan borde kunna dra av det från ersättningen. Nej, så funkar det inte i Sverige. Här ska man antingen jobba förfärligt mycket eller inte alls. Då först passar man in nån sorts mall. Oerhört tröttsamt för en som inget hellre vill än jobba. (Det finns de som till exempel är sjuka och inte kan jobba och så finns det de som inte vill jobba. Varför ska man envisas med att lägga ner tid och energi på att försöka hitta jobb åt dem när det kryllar av friska, fullt arbetsföra människor? Jag begriper det inte.)

Livet är kort.

Read Full Post »

Uppror bland syrrorna! (och jag förstår dem…)

Som skattebetalare blir man förbannad när man inte får den vård man anser sig ha rätt till. Den vård man är med och betalar skatt till. Att tredje man drabbas är nämligen det som sker när våra sjuksköterskor gör uppror. Tredje man blir utan vård. Men… det skedde även före eventuella uppror, så… Och syrror i Sverige, ni har mitt fulla stöd! Jag tycker inte att era löner är i paritet med det ansvar för människors väl och ve som ni faktiskt har.

Trött, trött, trött…

I dagens lokalblaska läser jag om hur bristen på syrror blir allt värre på Sjukstugan i Backen.  Allt fler sjuksköterskor väljer nämligen, enligt artikeln, att lämna Sjukstugan. Då blir ju följden färre vårdplatser och de syrror som jobbar kvar får jobba ännu mer. Man undrar hur de är med patientsäkerheten…

På Centraloperation, dit jag är på väg, har fyra syrror den senaste tiden, enligt artikeln, slutat för att börja jobba vid en privat cancerklinik på ett annat vårdställe här i stan. Det är en minskning av arbetskraften med tio procent. Klart att köerna till operation blir långa…

Idag tjänar en sjuksköterska på Sjukstugan i Backen mellan 20 700 kronor och 44 000 kronor i månaden. Medellönen är 25 605 kronor. (Uppgifterna kommer från artikeln.) Det klart att man kan leva på 44 000 kronor i månaden, men 20 700 kronor kan man knappt klara sig på om man har studieskulder – och dessutom står det inte i paritet med det ansvar en sjuksköterska har, anser jag.

I en intillliggande artikel i papperstidningen säger den tillförordnande av Sjukstugans högsta direktörer (jorå, där finns ett ganska stort antal direktörer, men deras löner talar man väldigt tyst om. Den högste av dem har för länge sen passerat 100 000 kronor i månadslön) att den befarade vårdplatsbristen uteblev i sommar. Det må så vara, men notera då följande:

1. Centralintensiven (CIVA) har förlorat 14 sjuksköterskor sen årsskiftet och man har inte lyckats rekrytera tillräckligt många nya. Totalt 50 sjuksköterskor har idag blivit nästan 40 stycken.
2. Brännskadeintensiven (BRIVA) har förlorat tre intensivvårdssjuksköterskor i vår och ytterligare tre försvinner i höst.

Så ärligt talat, jag och många med mig hinner säkert avlida innan vi får våra nödvändiga operationer. Det känns ju väldigt bra att Sjukstugan i Backen har infört en ny typ av ättestupa som baserar sig på

the survival of the fittest*

*the survival of the fittest är ett citat från Herbert Spencer och från evolutionsteorin. Herbert Spencers teorier var mer från en ekonomisk synvinkel, medan Charles Darwin hade en naturvetenskaplig infallsvinkel.

Livet är kort.

Read Full Post »