Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘häftigt’

Ett antikt inlägg.


 

Antikkunnig i UppsalaNär slutet av sommaren 2015 var som varmast köade Fästmön och jag i sex timmar vid Uppsala Konsert & Kongress. Målet var att få komma in i lokalerna och få en del skrifter värderade och tidsbestämda hos nån av Antikrundans experter. När vi äntligen nådde fram fick jag max tre minuter hos en synnerligen röksugen expert. Lite besviken blev jag allt, men samtidigt är jag väldigt glad att jag var med om detta. Vilken dag det var i Uppsala!

Eftersom jag köade hela tiden hann jag inte höra några värderingar eller se så väldigt många saker på nära håll. De flesta var nämligen lite… måna om att inte visa för mycket av sina medhavda föremål när de köade. Därför var det spännande att titta på programmet i kväll.

De här grejorna tyckte jag var häftigast i Uppsala:

  • Jenny Nyström-tavlan värderade jag till 80 000 kronor. Det var en helt korrekt värdering.
  • Glasskulpturen, som funkade som ett fantastiskt prisma, värderades till mellan 40 000 och 60 000 kronor. Jag värderade den lite lågt, till 30 000 kronor.
  • Träsnittet av John Bauer värderade jag till 10 000 kronor. Det gjorde experten också.
  • Bronsbysten av Gustaf Fröding med bula bak i huvudet hade ett värde nånstans mellan 140 000 och 160 000 kronor. Jag värderade den lite högre, till 200 000 kronor.
  • Den obekväma soffan värderade jag väldigt högt, till 15 000 kronor. Snyggve värderade den bara till mellan 4 000 och 5 000 kronor.
  • Den kinesiska, underbara mattan värderade både jag och Anette till           20 000 kronor.
  • Urnorna från Lövstabruk värderade vi till 100 000 kronor.
  • Armbandsuren av märket Omega värderade klockexperten till 80 000 kronor och jag till 70 000 kronor.
  • Slutligen, det fantastiska mässingsägget… Även där var experterna och jag överens om värdet: en halv miljon kronor.

Varifrån Antikrundan visas nästa gång har jag ingen aning om eftersom SvT:s webbplats har blivit så dålig och inte innehåller vettig information. Men… gissningsvis blir det lika spännande som kvällens program!

PS Vi syntes flera gånger i början av programmet…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om personlig assistans.


 

Nån gång i livet skulle jag vilja jobba som personlig assistent (fast inte just nu, jag har ju ett så roligt uppdrag). På nära håll har jag emellertid sett vilket givande jobb det kan vara. Många kanske tror att det är ett lågstatusyrke. Jag har bara hört positiva saker från vänner och bekanta som jobbar som personliga assistenter. De tycker att det är ett roligt och fritt jobb. Och inte är det väl lågstatus att ha en annan människas tillvaro i sina händer, så att säga?!

Assistent

Att jobba som personlig assistent är lärorikt och ger nya perspektiv.


Det finns flera assistansbolag i Sverige,
men på gång här lokalt är Carelli Personlig Assistans i Uppsala. Det är ett företag som finns på flera platser i landet. Uppsala tillhör Stockholms regionkontor, men för den som är intresserad av att bli kund görs det hembesök i Uppsala. Den som blir kund får sen en personlig samordnare. Samordnaren planerar assistansen tillsammans med kunden. Det tycker jag låter som ett alldeles förträffligt upplägg, eftersom kunden ju blir delaktig. Om nu kunden vill och kan – man behöver inte.

Vem kan bli kund då? Den som har ett större funktionshinder har rätt att få personlig assistans och det gäller både barn och vuxna. Kommunen eller staten betalar och assistenten/assistenterna blir en hjälp när det gäller att göra saker man inte kan på grund av sitt funktionshinder.

Det kommer alltid att behövas vård och omsorg eftersom människor föds eller blir sjuka. Därför tror jag att det här är ett framtidsyrke. Om personkemin stämmer mellan assistent och kund tror jag att det blir än bara ett jobb att gå till. Det blir utvecklande och lärorikt. Det är tyvärr så att alla människor inte kan gå och handla själva när de behöver, gå på bio när de vill eller bara ta en promenad. Att då få vara en annan människas förlängda armar och ben, på sätt och vis, tror jag ger en nya perspektiv. Det låter väl häftigt?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett drömmande inlägg.


 

Badrumshyllor

Vitt, trist!

Det stod strykning på schemat i kväll. Därför ska jag berätta om mitt badrum. (Logiskt, va?) Det är nämligen där inne jag förvarar min strykbräda. Jag borde ha städat badrumseländet och inte bara strukit kläder. Men hur kul är det att städa nåt som är slitet, trist, ofräscht och framför allt opersonligt? Inredningen är nästan så gammal att den är modern.

Idag ska allting i kök och bad vara vitt, vitt, vitt. Hur trist är väl inte det?! Mitt kök var vitt en gång. Sen blev det orange, orange, orange. Eller terracotta, dårå… Färgstarkt! Jag skulle vilja göra nåt lika… häftigt med badrummet. Och kanske toa/duschrummet också, för den delen.

Men sen ska det inte bara vara snyggt utan praktiskt också. De två, trista vita hyllorna jag har i badrummet idag hänger på väggen. Fine! Fast… med tre centimeter (nåja, nån centimeter ytterligare, kanske) från golvet är det nästintill omöjligt att få in såväl dammsugare som svabb där. Det går liksom inte att hålla rent, inte på nåt enkelt sätt. Till sist blir det så att jag… blundar för det, struntar i det. Och det var det jag upptäckte i kväll när jag hämtade strykbrädan.

Förutom att byta kranar och blandare till engreppsdito skulle jag vilja mörka ner badrummet. Jag fick fina idéer hos Aspenbadmörka golv. Varför inte??? Varför måste ett badrum vara vitt och sterilt som en sjukhussal? Möjligen för att matcha min vita medicinlåda… (Se bilden ovan!) Resten av inredningen skulle vara mörk också, men framför allt hänga på ett vettigt avstånd från golvet så man kommer åt att hålla det rent och fräscht.

Lysan-40-svart-ek-miljö

En svart toalett vore väl ursnyggt? (Bilden är lånad från Aspenbads webbplats.)

Jag skulle fortfarande kunna tänka mig att ha blått som accentfärg i badrummet – inte bara i handdukarna, som idag, utan på själva möblerna, på gavlar och luckor. Toa/duschrummet vill jag också mörka ner, men det vill jag ska gå i svart och gråskala. Där vill jag ha det lite mer… maskulint… Idag har jag till exempel ett svart toalock, men tänk dig en helt svart toalett? Det tycker jag vore ursnyggt. Kolla bara bilden här intill!!!

Ja ja… vad är väl en bal på slottet..? Men en svart toa ska jag i alla fall låta installera innan jag dör!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett toppigt inlägg.


 

Tionde mest besökt blogg i Uppsala den 15 mars 2015

Min blogg låg på tionde plats idag mitt på dan. Listan visar Uppsalas privata bloggar.

Idag mitt på dan upptäckte jag det: jag är på toppen igen. På Bloggportalen, vill säga. Av totalt 1 502 Uppsalabloggar hittade jag min på tionde plats i listan över Uppsalas privata bloggar. Det var ett tag sen sist…

Egentligen bryr jag mig inte om topplistor. Men jag ska erkänna att det är lite häftigt att se sig själv – eller, som i det här fallet, min blogg – på en topplista. Allra helst som det inte bara snackas om tidningsdöden idag utan om bloggdöden.

När det gäller min blogg har jag noterat en smärre nedgång av antalet besök. Inte så stor skillnad än så länge. Däremot är det allt färre som kommenterar. Det kan ju bero på flera olika saker, till exempel…

  • man skummar inläggen
  • man googlar/söker information om ett visst ämne
  • man anger falska kontaktuppgifter när man försöker kommentera
  • man vågar/vill inte kommentera för att man är rädd att göra mig arg/ledsen eller för att man är rädd att bli förföljd, hånad och mobbad för att det avslöjas att man läser min blogg (jorå!)
  • man har mindre tid att kommentera
  • man läser via mobilen och det är lite krångligare att kommentera därifrån
  • man snokar, bara

med mera.

Personligen läser jag mycket varje dag, för jag har kanske lite mer tid än många andra. När det gäller bloggar är min lista ganska lång. Däremot är den inte statisk. Det tas bort bloggar därifrån och det läggs till. Men exakt vilka bloggar jag följer har jag fått lov att dölja av olika skäl.

Men det här med bloggtoppen… För ett tag sen blev jag tvungen att vidta vissa åtgärder, också det av skäl som jag tycker är beklagliga. Att förfölja nån på olika sätt för det h*n skriver är brott mot yttrandefriheten. Att slänga ur sig påståenden om nåns vandel är förtal. Att vara med om förföljelser och förtal är jobbigt. Därför nollställde jag mig själv, kan man säga, medan åtgärder sattes in. Detta fick till följd att jag förlorade min position.

Det är lite dubbelt, med andra ord, att jag är tillbaka i toppen igen. För då får jag ju uppmärksamhet och det tycks vara det som stör somliga. Inte för att jag har nåt att vara avundsjuk på… Jo! Det skulle vara kärleken, dårå. Den finns ju kvar, Fästmön står vid min sida och jag vid hennes fortfarande, efter åtta år i höst.

Smickrande är det emellertid också att hamna på toppen. Det visar ju att jag är läst, att många läser mina ord. Min blogg har ett varierat innehåll, som du som läser den nog har noterat. Jag skriver om sånt som intresserar mig, men jag skriver också mycket om mig själv. Vissa inlägg är lite som en dagbok. Det är alldeles utmärkt för mig att gå tillbaka till när jag ska kolla vilken dag jag har gjort nåt eller när nånting hände eller om jag har läst en viss bok, till exempel.

I allra högsta toppen bland Uppsalas privata bloggar finns en blogg som handlar om en annorlunda familj. Det som är annorlunda med den familjen är att där finns många barn. På silverplats finns en blogg som handlar om skvaller. Sen följer ett antal bloggar om sjukdom, barn och familj, smink och mode, handarbete och konstnärligt skapande, mat. Och så min blogg, Tofflan – en tragisk komedi. Lite stolt är jag nog, trots allt…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en häftig tidning som inte hade en tanke på tidningsdöd.


 

StockholmsPosten

Stockholms Posten från den 15 mars 1792 finns i min ägo. En 223-åring, alltså…

Man skulle kunna tro att jag gratulerar mig själv. Idag är ryggen inte att leka med. Antingen beror det på att jag har suttit stilla för mycket eller på promenaderna jag har tagit de senaste dagarna. I vart fall skuttade jag upp och skjutsade Fästmön till jobbet i morse. Då kände jag mig som en ung tjej (nåja…), trots att jag hade drömt en mardröm om att jag hade en tumör på överläppen. Men lite senare, när jag hade återvänt till bädden och slumrat en stund… Jag vaknade av att nån i huset hade springtävling. Sen hade nån (samma person?) sparka-i-väggen-tävling. Springtävling kan jag förstå att man har när benen är fulla av just spring. Men sparka-i-väggen-tävling finns det inga ursäkter för. Det gör ont till slut och det blir fula märken och kanske rentav hål i vissa väggar. Och ens grannar får inte sova.

Det är när jag skriver den sista meningen i förra stycket som jag undrar om det ändå inte är jag som fyller 223 år idag… Fast det är det inte. Jag är än så länge bara 52. Men jag har en tidning i min ägo som kom ut idag för 223 år sen – ett exemplar av Stockholms Posten* från torsdagen den 15 mars 1792.

Hur just denna tidning hamnade hos mig är rena turen. Det ska dock sägas att den som ursprungligen har ägt den är min farfar, så jag har inte köpt den eller snott den av nån.

StockholmsPosten baksida

Stockholms Postens baksida med anteckningen om maskeradbalen. 

Min farfar gick bort 1973 och efterlämnade en massa böcker. En del tog pappa hand om, men det mesta var kvar hos farmor, som gick bort i slutet av 1982. Då hamnade alla böcker hos mina föräldrar. En gång under 1980-talet skulle pappa få hjälp med en renovering i huset av en granne. Överenskommelsen var att grannen i stället för pengar skulle få böcker. Pappa och grannen bestämde vilka böcker. Det var en fin samling och ett stort antal böcker i ett visst ämne. Men så råkade jag säga att ämnet intresserade mig, varpå pappa ändrade sig och behöll böckerna. Vad grannen fick i stället är oklart. Troligen var det några andra böcker. Böcker har nämligen aldrig varit nån bristvara i mina hem.

När jag i mitten av 1980-talet flyttade från mitt studentrum till min första lägenhet följde böckerna med. Det var ena riktigt tunga as. En natt vaknade jag av att ett hyllplan i mina dåvarande vita Billyhyllor brakade. Böckerna står numera i en rödbrun Billy hylla.

En dag på 1980-talet satt jag och bläddrade i en av böckerna på jakt efter en uppgift. Det var då jag fann den – Stockholms Posten från den 15 mars 1792 låg mellan två sidor! Det är en liten, skör och fyrsidig tidning. Insidan har jag inte läst på länge, för jag vill inte riskera att pappret ska gå sönder. Jag kan förresten knappt läsa vad det står, för typsnittet är så gammalt. Men på baksidan har nån för länge sen skrivit med bläckpenna ovanför en annonstext

På denna maskerad blef Gustaf III skjuten

Visst är det lite häftigt?! Jag gillar historiska prylar och det här födelsedagsbarnet ska jag fortsätta vårda ömt. Det ligger fortfarande på samma ställe, mellan två sidor i en av mina miljoner böcker…

Det känns nästan magiskt också att läsa följande på baksidan:

[…] I morgon kl 8 f. m. utgifves nästa Blad häraf. […]

Ingen tidningsdöd i sikte, där inte!..


*Stockholms Posten grundades av Johan Henric Kellgren i oktober år 1778. Sista numret av tidningen gavs ut 1833. Tidningen skrevs ursprungligen i frakturstil.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett inlägg.


 

Rödljus vid järnvägen

Stopp och belägg!

Det har snurrat ganska bra de senaste veckorna. Livet, vill säga. Men också mätaren för antalet besök här på bloggen. I skrivande stund återstår inte många besök innan jag uppnår miljonen. Det sker faktiskt inom de närmaste timmarna. Det känns både spännande och häftigt – såväl det som händer i livet som det som händer på bloggen. Jag tror att det är läge för lite stopp och belägg just nu…

 

Vill du läsa mer??? Då behöver du lösenord. Du som inte har lösenordet kan skriva en kommentar nedan så sätter jag upp dig på sändlistan. Då skickar jag det till dig via den e-postadress du en gång angav för att få kommentera. Det är viktigt att du anger en fungerande e-postadress i kontaktformuläret och att dina övriga uppgifter inte är falska eller felaktiga!!!

Eftersom jag byter lösenord då och då har jag en sändlista. Det glädjer mig oerhört att den har blivit längre för var dag som går! TACK!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett brev betyder… vadå?

Ett inlägg om brev.


 

Uppdaterat inlägg!


Idag läste jag
om Johanna som fick ett 20 år gammalt brev från sin numera döde bror. Brorsan Fredrik hade tydligen varit med i en grej som Posten ordnade 1994. Ungefär 20 000 människor i vårt land skrev brev till sig själva. Men Fredrik skrev till sin syster Johanna. Under 20 år har breven förvarats hos Postmuseet i Gamla stan, men nu har de alltså skickats ut. Eftersom Fredrik dog för fem år sen var det förstås med blandade känslor hans syster öppnade kuvertet och läste brevet. Tänk ändå så häftigt! Om jag fick välja nån bortgången som jag skulle få brev av så vore det nog min pappa. Men det går ju inte, han var inte med i Postens lilla brevskrivarkampanj.

När jag var barn, på stenåldern, hade vi ju varken tillgång till mobiltelefoner eller datorer. Antingen ringde man sina vänner eller, om de bodde långt bort, kanske utomlands, skrev man brev. Snigelpost, alltså. Jag hade många brevvänner över hela världen, bland annat i Tanzania, Nepal och England. Under många år skrev jag till auntie Mary i England. Hon var kusin med min farfar. Auntie Mary ordnade också en brevvän i min egen ålder, Sarah. Även Sarah och jag var släkt på nåt sätt, men jag har glömt bort hur. Det är länge sen vi tappade kontakten och idag brevväxlar jag inte med nån. Två damer som har brevväxlat och hållit kontakten med varandra i hela 85 är däremot Julia, från Sattajärvi och Birgit, från Göteborg. Tänk, 85 års brevskrivande! Fast idag ringer de mest, enligt artikeln i Aftonbladet, för det är lättare när synen har blivit svagare. Damerna är ju trots allt 96 respektive 94 bast…

Kallelse från Arbetsförmedlingen

Kallelse från Arbetsförmedlingen att fylla i ett formulär och skicka in. Kallelse???

Nä, jag fick faktiskt ett brev med snigelposten idag. Från Arbetsförmedlingen. Naturligtvis fick jag också ont i magen när jag såg vem som var avsändare. Sen suckade jag högt när jag såg inne-hållet. Rubriken på brevet var Kallelse. Fast nån kallelse var det inte. Kuvertet innehöll ett formulär som jag måste fylla i och återsända senast den 27 oktober. Formuläret ska bli underlag till min nästa, meningslösa handlingsplan som inte säger mig ett skit eller gör ett dugg nytta. En gång skrev jag att jag skulle ta livet av mig om jag inte fick nåt nytt jobb snart. Nu tog jag ju uppenbarligen inte livet av mig, men mottagaren reagerade inte alls och det tycker jag var lite (!) anmärkningsvärt. Om rollerna hade varit omvända hade jag sett till att min klient fått akut hjälp.

Dagens brev avslutas med ett mer eller mindre förtäckt hot om att jag måste kontakta Arbetsförmedlingen om jag inte kan komma den bokade tiden. Eh… vilken bokad tid??? Om jag inte kommer på den bokade tiden (vilken den nu är) skvallrar Arbetsförmedlingen för min a-kassa och då kan det påverka min rätt till ersättning. Hotbrev, som sagt.

Det enda som var lite bra med det var att jag fick ett namn på den person som jag tror är min handläggare, Alexandra Norlén. Hon som aldrig mejlade sina kontaktuppgifter efter att hon hade ringt mig den 12 maj. Fast efter samtal med Alexandra Norlén den 21 oktober framkom att det INTE var hon som ringde mig den 12 maj utan nån annan!!!  Brevet är emellertid inte undertecknat, utan det är ett maskinskrivet namn. Att underteckna ett brev är uppenbarligen inte nödvändigt om man jobbar på Arbetsförmedlingen. Överhuvudtaget verkar brevet vara nån sorts mall som Alexandra Norlén har använt och inte orkat/kunnat/velat redigera bort onödig/felaktig text på. Arbetsförmedlingen.

Arbetsformedlingen_logo

De kan inte skriva korrekta brev och de förmedlar inte jobb. Vad gör Arbetsförmedlingen EGENTLIGEN?

I morse läste jag om vår nya arbetsmarknadsminister, sossen Ylva Johansson. Hon säger bland annat i Dagens Nyheter på webben att Arbetsförmedlingen ska få mer pengar nästa vecka i höstbudgeten. För regeringen vill att Arbetsförmedlingen ska jobba mindre med detaljreglering och mer med att förmedla jobb. Ha! Arbetsförmedlingen förmedlar ju inte jobb, det sa ju en av mina gamla handläggare redan 2009 eller 2010! Enligt statsminister Stefan Löfven ska Arbetsförmedlingen förbereda sig för det nya 90-dagarsgarantin. Den som bara är för unga och som innebär att unga ska få jobb, praktik eller utbildning inom 90 dagar. Förslaget kommer, inte helt oväntat, från SSU, sossarnas ungdomsförbund. Men var och när de 32 000 traineeplatserna ska hittas anges inte. Den som lever får se, alltså.

Vi som inte passar in, det vill säga inte är unga men överkvalificerade, får väl sätta oss med en pappmugg utanför livsmedelsbutikerna snart. Nån hjälp från Arbetsförmedlingen – som ju inte ens kan skriva brev! – har i alla fall jag knappast fått, varken 2009 eller senare heller. De jobb jag har haft sen dess har jag ordnat själv. Men nu är mina kontakter uttömda. Framtiden? Den har jag svårt att se, ärligt talat.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Spaning på omvärlden

Ett omvärldsspanande inlägg.


 

Det händer saker hela tiden utanför min bubbla. Och bara för att jag sitter här och är livegen betyder inte det att jag är oinformerad. Jag tycker att det börjar hetta till nu inför valet, till exempel. Hetta till så det blir väldigt… dumma saker som poppar upp ibland. Eller fagra löften som inte hålls. Vad vet jag..? I min omvärldsspaning börjar vi med det här med jobb, i alla fall. En del av grundtryggheten, du vet. Eller? Häng med om du har lust, stå kvar om du hellre vill det.

Pappershög med sökta jobb

Hur har du det med ditt CV??? Den som söker jobb vet att ett CV bör man ha. Många är lite för… entusiastiska och kryddar sina CV:n. Men CV-lögner kan fälla dig! Ärlighet varar längst, vet du väl? Så många som sex av tio rekryterare upptäcker lögner i ansökningar. Rekryterarna efterlyser säljande presentationer, CV:n som lyfter fram rätt saker och… bra skrivna CV:n. Man kan putsa sitt CV genom att skriva riktade CV:n. Ett CV bör inte vara för långt. Själva ansökningsbrevet bör vara mer berättande än ett CV. Men ändå lätt att läsa. Och lay outen ska vara enkel och konsekvent. Tonen ska vara både korrekt och trevlig. Eh… tror du fortfarande att jobbsökeri är lätt??? (<== retorisk fråga).


Inte utan mina kossor…
Igår kom beviset på att man inte ska lita på allt som sägs och skrivs. Ekot gick ut med nyheten att nuvarande sosseledaren tänkte ge en tidigare sosseledare utrikesministerposten om det var så att man fick bilda regering. Fast det var ett journalistiskt magplask, enligt nuvarande sosseledaren. Men jisses så det kommenterades till höger och till vänster och i sociala medier! Den som tänkte ett varv till blev misstänksam. Förre sosseledaren ville för övrigt bara ställa upp om han fick ta med sig sina kossor…

 

Kinalampa

Dragon Gate invigt igen. I lördags invigdes Dragon Gate. Igen. Bygget har pågått i tio år intill E4:an i Älvkarleby. Ett fascinerande bygge, tycker jag, som då och då har åkt förbi och glott nyfiket. Enligt Dagens Nyheter är det en blandning av kulturcentrum, restaurang och hotell. Och så finns där rätt mycket kitsch, tycker reportern Clas Svahn. År 2004 tog en kinesisk myggmedelsmiljardär över platsen. Mr Li har stora planer. Han tänker sig ett Dragon Land med en kinesisk stad, men vill även skapa möjligheter att studera och lära sig kinesiska där. Liksom ett varuhus och kung fu-kurser. Ja… det är väl så att the sky is the limit..?


Historisk dundertabbe i Downton Abbey.
I västvärlden gör vi emellertid mest tabbar. När det var dags att göra reklam för en ny vända av populära TV-serien Downton Abbey hade man lite för bråttom och glömde ta bort en modern detalj ur ett porträtt… (Klicka på länken och kolla på bilden först om du upptäcker missen!) Men lite skoj var det allt! Fast det är inte första gången det är klantar i farten när det gäller Downton Abbey. Tidigare har man lyckats visa både TV-antenner och moderna vägmarkeringar.

 

Bajs på vardagsrumsgolvetBajsmarodör härjar i Mariestad. Ja man tror inte att det är sant, men ska man tro kvällspressen så är det det. Alltså, en bajsmarodör härjar i Mariestad. Jan-Åke på bilden vid artikeln som länken går till råkade emellertid inte ut för bajs – det var bara nån som satte på hans spisplattor när han inte var hemma. Men andra boende på Västra vägen har råkat ut för att en bajsmarodör alltså har kommit in i deras hem och uträttat sina behov – utan att spola efter sig. Hur ska detta sluta??? Bajs på golvet som på bilden här intill?


Yggdrasil i Metropolen Byhålan.
 På en återvinningsstation nära Hotell Gripen polisstationen i Motala växer en gammal hängask. Enligt experterna planterades såna ofta förr på kyrkogårdar som sorgeträd. Det här trädet är omkring 100 år. Så nja, då kan det ju inte vara Yggdrasil. Men ändå… Häftigt!

 

Stockholm-Motalaöl

Ölbryggning i Metropolen stoppad. Fasa! Öl är gott. Men nu har ölbryggningen vid Motala Brygghus stoppats. Skälet är att Systembolaget väntas införa nya regler som gör att det lokala ölet – och andra liknande – inte får säljas på Systembolaget. För att få finnas med i Bolagets beställningssortiment måste bryggerierna se till att själva transportera ölet till centrallagret i Örebro. Men det är inte detsamma som att finnas på en hylla i butikerna. Mellan 40 och 50 småbryggare har fått veta att de inte får nån hylla. Hur Motala Brygghus tänker inför framtiden är ovisst, men man funderar på en ölsort för hela Sverige, säsongssorter för jul och påsk och två cidersorter. Ger sig gör de inte! Tofflan hejar på och håller tummarna!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tittande inlägg.


 

Tro det eller ej, men jag läser lite nyheter ibland. Det som har dominerat svensk media den senaste veckan är förstås den stora skogsbranden som härjar. Det har gjort mig mycket nervös och rädd, för eld är ett förtärande element.

Men det har självklart hänt andra saker i vårt land också. Har du lust, så häng med på en liten titt runt omkring! Som vanligt är det frivilligt.

 

Gammal rullstol

Den här hade nog inte funkat längs kanalen.

På tur med elscooter längs kanalen. Birgitta är hjulburen. Hon har nämligen MS och för att ta sig fram här i livet använder hon bland annat en elscooter. Nu i sommar har hon gjort en riktigt spännande resa med den – hon har farit längs delar av Göta Kanal. Byhålebladet gjorde en artikel om Birgitta och den tycker jag att du ska läsa. Tänk vilket mod att ge sig ut på äventyr med ett fordon som laddar ur efter fyra mil…


Motala kan få ny hamnpir.
När vi nu ändå är neråt mina hemtrakter läser jag med intresse om en eventuell ny hamnpir som kan byggas i Metropolen Byhålan. Den skulle ge plats för ytterligare 30 båtar och ligga precis utanför Motormuseet. Häftigt!

 

Sol

Beroendeframkallande?

Läkare varnar: Du kan bli solnarkoman. Ja, summan av ens laster är visst konstant. Men narkoman? Av solen? Det handlar om att man kan bli beroende av UV-ljus, helt enkelt. Ett slags kemiskt beroende som kan ge abstinens. Nu kanske en och annan blir rädd. Själv blir jag lite rädd för doktorn…


Kaos på akuten – men på närakuten ekar det tomt.
Ja se sjuk ska man inte bli under sommaren, för då går sjukvården ännu mer på knäna än i vanliga fall, har jag hört. Artikeln ovan handlar om läget i Stockholm, men jag tror inte att det är så väldigt stor skillnad mot här. Alla vill ha den bästa vården och rusar till Sjukstugan i Backen när det ”är nåt”. Närakuten kan göra mycket! Vi har dessutom en ortopedakut, om jag inte minns fel…

 

blanketter

Arbetsförmedlingens rapport skulle jag vilja läsa.

Läget på länets arbetsmarknad ljust. Det säger i alla fall nya siffror från Arbetsförmedlingen. Det anmäldes över 1 320 nya lediga tjänster under juli månad. Här har vi dessutom lägst arbetslöshet i landet, bara 3,4 procent. Den rapporten skulle jag vilja läsa i sin helhet.


Världens äldsta ål är död.
Tyvärr, tyvärr blev ålen i Brantevik inte äldre än 155 år. Ålen levde i en brunn. I veckan skulle den visas upp av brunnens ägare, men då var den alltså död. Den ska ha slängts i brunnen 1859 av Samuel Nilsson. Ålen ska nu obduceras på Sötvattenslaboratoriet i Stockholm.


Maskerad naken man jagade kvinna.
Men vänta nu… Om han var maskerad, var han väl inte naken..? En liten reflektion…


Jättenäckrosen i Botaniska blommar nu.
Victoria blommar! Det vill säga jättenäckrosen i tropiska växthuset i vår Botaniska trädgård här i Uppsala. Den slår ut i skymningen och slår ihop sig i gryningen. Varje blomma blommar bara två gånger. Så skynda, skynda om du vill se den! Tropiska växthuset har extra öppet i kväll fram till klockan 22!

jättenäckros

Den blommar nu!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »