Falleri, fallera, falleralla

Ett inlägg om en bok.

---

 

Nu har jag läst min allra första julklappsbok! Carin Gerhardsens åttonde bok i Hammarbyserien, Falleri, fallera, falleralla, har stått på önskelistan länge. För att vara säker på att få den nätshoppade jag den, men det var mamma som var givare. Tack, mamma!

Conny Sjöbergs polisteam håller på att falla sönder. Poliserna i gruppen mår inte bra. Men så drabbas de av ett fall där en kvinna och en pojke hittas ihjälslagna. Hur hänger morden ihop? Hänger de ens ihop? Kriminalkommissarie Sjöberg och gruppen griper sig an fallet från olika håll. Dessutom dras vissa av dem in i egna hemskheter. Men hittar de mördaren innan de själva stryker med..?

Direkt när jag börjar läsa tänker jag på det så kallade Linköpingsfallet där en kvinna och en pojke blev mördade på gatan. Fallet är ännu inte löst och mördaren går fri. Inte vet jag om författaren hade det i åtanke när hon skrev boken. Oavsett blir detta en riktig bladvändare. Jag har tagit varje tillfälle jag har kunnat sno åt mig till att läsa de 429 sidorna.

Toffelomdömet kan inte bli annat än det högsta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Att börja på nytt och vända blad

Ett bladvändande inlägg.

---

 

Nu har jag börjat läsa den första av mina julklappsböcker. Det är härligt att få vända blad i en helt ny bok ibland.

Det är söndagsförmiddag och min sista lediga dag den här veckan. Men jag klagar inte! Jobba tre dar, ledig fyra. Jag längtar i stället till jobbet. Dit jag ska i morgon för att även den kommande veckan jobba tre dar och vara ledig fyra. Det går snabbt att få ledigheten i kroppen. Med det menar jag (ja, jag känner att jag måste förtydliga allt eftersom det alltid finns några som vill missuppfatta/missuppfattar det jag skriver) att det är lätt att vända på dygnet. Mamma, som är på besök, är dessutom en nattuggla och vill gärna ha sovmorgon varje morgon. Därför har även jag varit ganska hänvisad till mitt sovrum. Men jag klagar inte på det heller. Jag har min laptop och jag har tillgång till massor av bra böcker som jag kan läsa och mobilen om nu nån skulle vilja mig nåt.

Jo lite klagar jag. Jag har ont i högerbenet och det blir inte bättre, snarare värre. Jag tror att det har med stillasittandet i sovrummet att göra. Där är ju begränsat med utrymme för promenader. Tänk, det vore nog det värsta för mig, ytbegränsningen, om jag satt i fängelse! Medan jag sitter eller ligger här tänker jag förstås en hel del. Jag känner mig ledsen och förtvivlad för att jag så ofta är arg och frustrerad och för att jag känner mig så ensam trots att jag inte är det. Men det kanske är dags att gå vidare nu och vända blad och göra nåt som är nytt för mig: jag funderar på att öppna ett Facebook-konto! Så nytänkande är jag! (<== ironi). När ens sociala kontakter i princip omfattar mamma och kollegorna på jobbet saknas det nåt. Jorå, jag har vänner som hör av sig då och då, mest per sms eller via spelchatt. Men på Fejan skulle jag kunna ta upp vänskapstråden med gamla vänner och kanske träffa nya. Sen vet jag att vänskap i cyberspace är som det är – osäkert. Fast är det verkligen bättre i verkliga livet??? Tänk efter!

Böcker är emellertid oslagbara som vänner. Igår kväll öppnade jag den första julklappsboken. Idag på morgonen har jag läst ungefär en fjärdedel av Falleri fallera falleralla, den åttonde och sista delen i Carin Gerhardsens Hammarbyserie. Jag fick boken av mamma, det vill säga jag nätshoppade den själv. En kan ju fundera över varför jag läser så mycket deckare… Är jag mordisk? Nja, inte särskilt. Jag gillar att försöka klura ut vem som är skyldig och varför. Av julklappsböckerna var åtta av tio deckare… Mycket att klura på, med andra ord…

Reprisbild på julklappsböckerna. TACK igen, alla givare!

Vilken sorts böcker läser DU helst??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar! Jag kanske kan få lite input och lästips!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Annandag jul 2015

Inlägget uppdaterades cirka klockan 23.30.

Det här inlägget uppdateras då och då under dan när det händer nåt i min lilla värld. Jag vet att det finns många där ute som sitter ensamma under julen och kan jag på nåt sätt roa dig med glimtar från Toffellivet så var så god! Men den som stör sig på det jag skriver och som enbart tycker att jag är knäpp behöver ju inte läsa, jag tvingar ingen.

---

 

Tofflan har tagit av sig tomteluvan.

Det är fortfarande jul, annandag jul, men nu har tomteluvan åkt av Tofflan. Det enda som är skönt med julen är att få vara lite ledig och vända på dygnet. Jag tror inte att jag har somnat före klockan 1 sen det blev jul och jag har inte heller vaknat före klockan åtta. Men i natt var en tuff natt. Dels har jag sen en tid väldigt ont i ett ben och den värken blev värre och värre under kvällen. När jag sen skulle sova vara det svårt att hitta en bra ställning. Till sist lyckades jag. Sen vaknade jag vid halv tre-tiden av att jag hade fått saliv i luftstrupen och höll på att kvävas. Luftrören kämpade och jag hostade i en kvart så att det nu gör ont att andas. Som grädde på moset har mina eksem kommit tillbaka såg jag vid läggdags igår. Det blev till att börja smörja igen. Magen är som den är. Men SEN… tror jag inte att jag har nån mer krämpa för tillfället.

Däremot vaknade jag och skrattade lite åt en mycket uppstressande dröm jag hade fram på morgontimmarna. Jag drömde att jag vaknade och gick ut i köket. Där befann sig både min mamma och min pappa. Den senare har varit död i nio och ett halvt år. Men det var inte det jag reagerade på, utan det faktum att min mamma (!) hade rivit ner allt ytskikt i köket – från tapeter till skåpsluckor och lådfronter. Alla eluttag var blottade och min uppgift blev att på studs koppla in dessa med rätt elektriska trådar bakom kulisserna. Jag protesterade vilt och högljutt, sa att jag definitivt inte kunde, men mamma var påstridig och sa att jag visst kunde och på’t bara. Då gick jag ut på balkongen där jag av nån anledning tappade min ost i sin ostkupa av plast från IKEA ner på grannens altan. Hum… Jaa… hur ska en tolka en sån dröm? Delen med elen kan jag till viss del begripa och tolka om till nåt jag står inför i verkliga livet som jag så gärna vill göra men kanske inte vågar för att jag tror att jag inte klarar av det. Men det där med osten… Det var nog bara en protestyttring av nåt slag.

Boken Falleri fallera falleralla har blivit utvald att bli den första julklapppsboken att läsas.

Nåt jag nu ska göra mitt bästa för att klara av är att försöka läsa ut min bok på gång. Därefter ska jag unna mig att plocka en bok ur min julklappshög, även om andra böcker står på tur i mitt lilla TBR-system. TBR är en förkortning av ”To Be Read” – alltså ungefär ”som ska bli lästa”, i det här sammanhanget. Jag har siktet inställt på… Falleri fallera falleralla av Carin Gerhardsen, en bok jag fick av mamma. Varför just den vet jag inte. Det är bara den utvalda.

Det sägs ska vara soligt här idag och kanske tar jag med mig mamma ut på en promenad idag. Men sen blir det nog precis som igår läsning, julmat (sista svängen) och TV. I kväll är det säsongspremiär för Stjärnorna på Slottet i SvT1 och det åtföljs av Downton Abbey julspecial och troligen det allra sista programmet i den serien. Säsongens stjärnor är Stefan Sauk, Amanda Oooms, Claire Wikholm, Morgan Alling och Marika Lagercrantz och jag är mest nyfiken på Claire Wikholm, som inleder serien i kväll, faktiskt, och Marika Lagercrantz, som jag tycker är en utmärkt skådespelare.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Ett berg med matvaror kom med hem.

Ett litet ärende med bil blev det först för min del. Medan jag gjorde det fick mamma en stund på sig att fixa till sig. Det var neråt nollan temperaturmässigt. Blåsten har avtagit, men det var ändå en svag och nordlig vind. När jag kom tillbaka tog vi en promenad till Tokerian. Jag var förstås orolig att det skulle gå som förra året. Det gjorde det inte, allt gick bra. Fast efter att ha snurrat runt med en rollator bland pratande och varuplockande personal och kunder blev i alla fall jag slut. Jag måste liksom inte bara ha koll på vad jag ska handla, jag måste ha koll på mig själv OCH på mamma så hon inte traskar iväg och går vilse. Bland annat inhandlades luncher, för nästa vecka ska jag ju jobba igen. Och glödlampor. Här brinner nämligen flitens lampa om nätterna och glödlamporna pajar en efter en. Mamma förla sin plånbok när vi kom hem, men jag hittade den i fickan till min gamla fleecejacka som hänger längst in i hallen.

Jag tror bestämt vi behöver lite kaffe och nåt sött på det här. Läsa en stund, om möjligt. Sen är det dags att plocka fram julmat för sista gången i år. Fiskarna står redo att fyllas. Och på tal om fiskar finns det många såna i havet. Den som förstår vad jag menar förstår. Andra får fundera på saken. Jag står inte och väntar med håven längre.

Det finns många fiskar i havet, men dessa tre finns hos mig.

Lite kulturell spis smakade bra före den lekamliga. Ett par skumtomtar till spionthrillern så gick den snabbare att läsa ut. Sen var det dags för kökstjänst. Idag serverade köket i New Village årets sista julbord. En av hedersplatserna har mormors citroner haft. De används för smörknivar, men ska kanske mer troligt användas för fruktknivar. Men i vår familj gör vi som vi vill.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Lilla mamma tog disken och kvällens TV-underhållning var inte dum. Mellan programmen skrapade vi vår vecko-Trisslott och tänk… Vi vann! Tur i spel, otur i kärlek, sägs det. Oavsett, gemensam vinst och kärlek ska delas med nån. Och delad glädje är dubbel glädje.

Och alldeles strax är julen 2015 slut. Jag hoppas att du har haft en god helg och att du har delat den med nån annan än Ensamheten.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Decemberböcker från Månpocket… och önskelistan

Ett litterärt inlägg.

---

 

Ja fan, det är ju december och jul nästa månad. Idag trillade det in ett meddelande från Månpocket via My Newsdesk i inboxen. Självklart passade jag på att kolla efter julklappar! Här kommer ett axplock färska pocketböcker:

Lejontämjaren av Camilla Läckberg
Den nionde delen i Fjällbackaserien handlar om en hästflicka som försvinner spårlöst. När hon återfinns visar det sig att hon utsatts för ofattbara grymheter. Patrik Hedström och hans kollegor fruktar att hon inte är ensam om sitt öde. Samtidigt håller Erica Falck på att gräva i en gammal familjetragedi. En kvinna dömdes för mordet på sin man, men det är något som inte stämmer. Och det verkar som om det förflutna kastar sin skugga över nuet.
Jag har självklart läst Lejontämjaren och vad jag tyckte om boken kan du läsa här.

 

Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarity
Tänk dig att din man hade skrivit ett brev till dig, ett brev som bara får öppnas efter hans död. Föreställ dig också att brevet innehåller hans djupaste, mörkaste hemlighet. En hemlighet som kan förstöra inte bara det liv och den familj ni har byggt tillsammans, utan också andras. Tänk dig att du hittar det här brevet när din man fortfarande lever…
Det här är en bok som jag inte har läst, men som jag mycket väl skulle kunna tänka mig att önska mig i julklapp…

 

 

Millie Birds bok om döda saker av Brooke Davis
Millie Bird är sju år gammal och har hunnit lista tjugosju föremål i sin Bok om döda saker när hennes pappa plötsligt blir nummer tjugoåtta. Vem ska nu svara på alla hennes frågor om världen? Kvarlämnad ensam i köpcentret blir Millie upphittad av åttiosexårige Karl. Tillsammans med Millies vresiga granne Agatha ger de sig av på en halsbrytande resa genom Australien, på jakt efter Millies mamma.
Den här boken har jag inte heller läst, men den verkar också vara intressant!

 

 

Helveteselden av Karin Fossum
Det här är en ny psykologisk spänningsroman med kommissarie Konrad Sejer i huvudrollen. Berättelsen handlar om att inte bara frågan om vem utan framför allt varför måste besvaras. I handlingens centrum står två ensamstående mödrar med varsin son, två familjer som på varsitt håll kämpar mot tillvarons torftighet, män som svikit och familjehemligheter som får katastrofala följder.
Karin Fossums böcker är alltid bra och den här står redan på min önskelista!

 

 

 

Livet går vidare av Karin Wahlberg
I Livet går vidare återser vi människorna kring lasarettet i 1950-talets Ekstad.
Doktorinnan Nancy Brandh väntar sitt tredje barn och förbereder flytten till nya huset, men maken Egon verkar mer än lovligt distraherad. Arbetet som överläkare är krävande och på lasarettet oroar man sig för Evelina Winnerstrand som kommit in med livshotande knivhugg i buken efter det otäcka överfallet hemma på farstutrappan. Man vet inte vem gärningsmannen är och den lugna småstaden är skakad.
Den här boken har jag läst och det tycker jag att du också ska göra! Här kan du läsa vad jag tycker om Livet går vidare. Den är mer än kärlek på lasarett.

 

När det gäller julklappsböcker har mamma och jag kommit överens om att vi ska handla dem på nätet i år. Det vill säga jag ska handla och vi båda ska önska. Tre inbundna böcker tänker jag önska mig av mamma och det blir nog Falleri, fallera, falleralla av Carin Gerhardsen, Alla kan se dig av Anna Jansson och Eldjägarna av Mons Kallentoft. Sen skulle jag inte ha nåt emot att hitta I sanningens namn av Viveca Sten, Färjan av Mats Strandberg och och och… inslagna i julklappspapper… Men nu får en behärska sig!!!

Vad önskar DU dig för böcker just nu??? Skriv några rader i en kommentar nedan och berätta!!!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bokens dag i lokalblaskans regi den 16 november 2015

Ett litterärt inlägg.

---

 

Även i år firas Bokens dag. Här i Uppsala håller lokalblaskan i nån sorts arrangemang. En artikel i morse utlovade

genrebredd

den 16 november på Stadsteatern.

Bredden består av de sex författarna Peter Englund, Carin Gerhardsen, Jonas Hassen Khemiri, Karin Johannisson, Alma Kirlic och David Lagercrantz. Peter Englund känner jag till, Carin Gerhardsens deckare har jag läst och gillar mycket, Karin Johannisson har jag haft som lärare när jag pluggade idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. David Lagercrantz har jag hört prata i Babbel Babel. Han kan prata mycket. Men de andra två är för mig okända.

Så jaa… Det kanske verkligen är genrebredd som bjuds i år. Konferencier är lokalblaskans kulturkickachef Kristina Lindquist.

Men jag firar nog Bokens dag som jag brukar, genom att läsa en bok här hemma. Det går bra. Men ska DU fira Bokens dag på nåt sätt???

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En salig litterär blandning: Pippi, Quick och pocketar

Ett litterärt inlägg.

---

 

Pippi på de sju haven var min favorit Pippi-film. Här på bilden är Inger Nilsson Pippi som sjörövare och sjunger Sjörövar-Fabbe.

På torsdag fyller Pippi Långstrump 70 år. Tänk, denna egensinniga, rödhåriga och urstarka lilla flicka fyller mer än pensionär! Jag tror att många av oss har sitt eget speciella förhållande till Pippi. Själv ville jag nog vara lite Pippi som barn, men jag var för feg. Pippi stod för det som var modigt och tufft, men också rättskaffens. Sån ville jag också vara!

Det är ju allmänt känt att Pippis författare Astrid Lindgren fick sitt första Pippimanus refuserat av ett känt förlag här i Sverige. Vilken tur att ett annat förlag inte sa nej! Eller rättare sagt, det senare hade en tävling som Astrid Lindgren vann.

För mig är Pippi väldigt mycket Inger Nilsson. Det gör lite ont, för jag vet att Inger Nilsson hade det tufft under och efter Pippi-tiden, framför allt i lilla Kisa där beundrande fans kunde kliva rakt in i hennes barndomshem. Men jag var bedårad på avstånd och läste böcker, såg på TV och såg filmerna. Mest gillade jag Pippi på de sju haven som film, för den var ju lite spännande. Sen har det genom tiderna kommit en massa olika Pippi Långstrump. Jag träffade faktiskt finska Pippi, Peppi Pitkätossu, en sommar när jag var i Finland. Det mest bestående från det mötet var att jag tyckte att hon var så himla sur. Och så lärde jag mig sjunga Pippi-sången på finska. Första versen och refrängen sitter faktiskt kvar…

Göran Lambertz bok Quickologi.

Till Inger Nilssons – och sin egen! – barndomsstad Kisa kom i förra veckan Göran Lambertz för att prata om sin bok Quickologi. Jag har läst Hannes Holms bok om Thomas Quick och tro mig, det räcker. Precis som Stefan Lisinski i DN tycker jag att det är dags att avsluta Quick-historien nu. Thomas Quick, numera åter Sture Bergwall, är friad från alla mordmisstankar. Och Göran Lambertz har erkänt på sin webbplats att han har haft fel på flera punkter i sin bok. I Aftonbladet medger han till och med att det kan finnas mellan fem och tio fel i den egna boken. Trots detta har förlaget inga planer på att dra in boken. Däremot säger man från förlaget att man ska publicera rättelser så fort man får kännedom om faktafel. Eh… jag säger nog bara nej tack till den här boken!

Nä, jag håller mig nog mest till pocketböcker och tittar som vanligt på Bokus webbplats där det finns många intressanta pocketböcker till bra priser. Här finns bland annat Carin Gerhardsens Hammarbyböcker och de sex första säljs för 39 kronor styck i pocket. Har du missat dem rekommenderar jag varmt denna spännande läsning! Bland pocketnyheterna kan också nämnas I skymningen sjunger koltrasten av Linda Olsson, Folk av en främmande stam av Louise Boije af Gennäs, Britt-Marie var här av Fredrik Backman med flera, samtliga för endast 47 kronor styck. Det är ett bra pris jämfört med en affär nära mig som tar det dubbla…

Har du missat dessa? Bra pris just nu hos Bokus!

 

Detta blev en litterär blandning från mig och ett och annat boktips. Men nu undrar jag om DU har nåt boktips till mig??? Skriv gärna detta i en kommentar – jag läser MYCKET och GÄRNA och behöver ny input!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tjockare än vatten

Ett inlägg om en bok.

---

 

Carin Gerhardsens böcker i Hammarbyserien har jag alltid gillat sen den gången jag köpte och läste första delen av en ren händelse, Pepparkakshuset. Nu har jag just läst ut den sjunde delen, Tjockare än vatten, en julklapp till mig från mamma.

Den här gången handlar det om nån som tycks gilla att dränka katter. Men när en psykolog hittas dränkt i sitt badkar och dessutom har tungan avskuren blir allvaret än större. En misstänkt man hittas död och spåren pekar bakåt i tiden – trots att polisen Hamads före detta fru Lina är inblandad. Vem som är mördaren uppdagas förstås inte förrän i slutet, inte ens av mig.

Hum nja… Det här är lite för rörigt för mig. Det är alltför många berättelser som pågår samtidigt och det blir svårt att hålla reda på såväl händelser som personer. Det utdragna slutet av avslöjandet av mördaren känns dessutom något krystat. Visst är boken spännande och läskig, men… Stavfelet på sidan 266 irriterar mig också. Jag trodde att Norstedts hade kunniga redaktörer i sitt stall.

Toffelomdömet blir medel.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Hennes iskalla ögon

Ett inlägg om en bok.

Det är några år sen nu jag började läsa Carin Gerhardsens Hammarbyserie. Jag tycker den här deckarserien är bra, för de fall som ingår i böckerna känns trovärdiga. För ett tag sen fick jag tag i den sjätte och senaste boken i serien, Hennes iskalla ögon. Jag betalade bara 90 kronor för ett fint inbundet exemplar, högst läst en gång före mig, på antikvariat Alfa i Stockholm.

Den sjätte och senaste delen i Hammarbyserien.

Flera av de tidigare böckerna har handlat om barn som på ett, eller oftast flera, sätt far illa. I den här boken är det framför allt kvinnor som har det svårt. Det är vinter i Stockholm. En fredag försvinner två kvinnor. Försvinnandena tycks inte ha nåt samband – kvinnorna känner inte varandra. Så småningom hittar polisen en död kropp. Under tiden har ytterligare en kvinna försvunnit. Är det en av de försvunna kvinnornas likdelar som hittas?

Samtidigt får vi följa de utredande polisernas privatliv. En av dem har ett ex som inte tycks vilja släppa taget, en annan har problem med barnbarnet som uppenbarligen far illa när det är hos sin pappa.

Jag gillar den här serien, som sagt, och mest för att fallen känns trovärdiga och realistiska. Det är otäcka händelser som utspelar sig, men det känns som om dessa fall skulle kunna vara autentiska. Författaren blundar inte för det fula i tillvaron. Däremot känns just denna den sjätte boken lite seg bitvis. Det händer inte så mycket trots att tre kvinnor är försvunna.

Toffelbetyget blir emellertid högt!

Livet är kort.

Read Full Post »

Kyligt och läckage

Ett inlägg om dagen som just har börjat.

Idag är det kyligt. Termometrarna visar runt tre minusgrader. På utsidan av fönstren är det som en tunn hinna av is. (Män intä vilkän iiis som hälst utan klitor-iiis! VA? Varifrån kom denna snuskig röst som pratar värmländska? Är det nån jävla hajk här, eller?)  Jag var lite rädd att det berodde på min putsning, men fann att det var likadant på alla fönster. Det sägs att det ska vara så på dessa nya fönster. De är för täta. För täta? Eh? Fattar inget, men…

Månen vandrar över tysta tennisban(an)…

Sovrummet ska få en genomkörning enligt planen för idag. Det är bra, det, för jag räknar med att det går ganska fort. Måste därefter tvätta håret, tyvärr och sen, ännu mera tyvärr, ge mig ut för att införskaffa en ny perkolator. Min läcker – nej, jag skrev inte att min är läcker! – definitivt lite för mycket nu. Snart är det bara silvertejpen som syns och inte kannan.

Min perkolator – snart mer silvertejp än kanna!..

Jag har redan plockat ner gardinerna och kört igång en maskin med dem. Skälet till brådskan är att jag helst av allt vill sätta upp samma gardiner igen tills jag ska sova eftersom de är mörkläggningsgardiner. De nya persiennerna är ett skämt och glipar här och var och släpper in det obarmhärtiga ljuset som jag störs så ofantligt av – till och med i ljusfattiga november…

Annars finns det inte så mycket i sovrummet som ska dammas eller torkas av. Det finns en säng, garderober, en TV, två sängbord, en kista (nej, inte min utan mammas brudkista som jag har ärvt i förtid. Denna möbel är för övrigt gjord av min morfar Snickaren!) och eh… en bokhylla. Du är väl inte förvånad över det sistnämnda? Men faktum är att jag inte har så många böcker i just den hyllan, mest DVD-filmer och tidskrifter. Sen ligger min att-läsa-hög där också. Den är rätt stor för tillfället, vilket är härligt!

Min nuvarande att-läsa-hög är ungefär de enda böcker som finns i sovrummet. Ungefär, alltså… Det förekommer ytterligare en och annan. Notera varannan deckare! Från toppen till botten: Carin Gerhardsen, Göran Tunström, Thomas Bodström och… äsch då, ytterligare två deckare, av John Verdon och Tove Nilsen.

Gissningsvis kan man putsa fönster även i minusgrader, men jag tänkte vänta en liten stund till så det blir lite varmare. Möjligen att jag söker de tre jobb som jag har sparat till idag, men motivationen är inte så hög, av nån anledning.

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna några rader och berätta, för jag tar ju paus vid datorn då och då, som bekant!

Livet är kort.

Read Full Post »

En läsvärd lista!

Ett inlägg om en lista läsvärda böcker. 

Anna-Karin läser min blogg och tyckte att jag skulle sammanställa en Tio-i-topp-lista över böcker. Men så enades vi om att det nog blir ganska svårt, eftersom bra böcker kommer och går, så att säga. Det kommer hela tiden ut nya, bra böcker. Och ibland går man tillbaka till nånting riktigt gammalt och tycker att det är bra.

Så i stället för en Tio-i-topp-lista kommer här… utan inbördes rangordning… tadaaaa…

Tofflans läsvärda lista med tio titlar:

• Fyra dagar i april av Magnus Alkarp. Den har min Nästanbror skrivit, men det är inte därför den finns på listan utan för att den är bra och viktig. En historisk bok av romankaraktär.
• Den frusna trädgården av Kristin Hannah. En roman om en familj där modern har en central roll och där döttrarna inte riktigt förstår henne. Tills sanningen uppdagas…
• En tiger för en ängel av Anne B Ragde. En roman om ett barns utsatthet i samband med föräldrarnas skilsmässa. Detta är författarens debutroman och den kom ut 1990.
• Djävulskyssen av Unni Lindell. Författaren är en av många bra norska deckarförfattare. Detta är hennes senaste bok och den kom ut 2012.
• Gideons ring av Carin Gerhardsen. Hammarbyserien av Carin Gerhardsen är riktigt otäck! Detta är inte bara deckare, utan böckerna handlar om otäckheter som alltid är aktuella, till exempel pedofili. Gideons ring är den senaste i serien. Boken kom ut 2012.
• Tillbaka till henne av Sara Lövestam. Sara Lövestam tillhör den yngre författargenerationen i Sverige. Sara Lövestam tillhör också gänget svenska författare som är riktigt goda berättare! Den här tegelstenen blandar nutid och dåtid och gör historiska händelser riktigt spännande! Boken kom ut 2012.
• Aprilhäxan av Majgull Axelsson. Det här är en av mina absoluta favoritromaner! Den beskriver en systraskara som namngetts efter Hagasessorna. Och så utspelar den sig i Stöllestan. Bara det, liksom… Boken kom ut 1997 och fick Augustpriset för bästa skönlitterära bok samma år.
• Juloratoriet av Göran Tunström. Jag har haft förmånen att få träffa Göran Tunström när han höll på att skriva den här boken. Han läste då ett stycke ur den – och jag blev helt fängslad! Göran Tunström är en av Sveriges bästa berättare, tyvärr avled han alldeles för tidigt, redan 2000, endast 62 år ung. Boken kom ut 1983.
• Lögnen av Jacqueline Winspear. Boken ingår i en serie om den kvinnliga detektiven Maisie Dobbs som bor i London på 1930-talet. Detta är en ganska trivsam serie deckare, som tyvärr inte har kommit ut på svenska mer än i tre delar. Lögnen är den tredje, men tyvärr inte den bästa i serien som inleds med Maisie Dobbs. På engelska ingår betydligt flera titlar i serien.
• Blonde av Joyce Carol Oates. Vill du läsa en riktigt bra tegelsten är denna ett säkert val! Boken är en fiktiv berättelse om Marilyn Monroe. Icke desto mindre är den fascinerande och helt enkelt skitbra. Boken kom ut 2001.

Livet är kort. En god bok är livet.

Read Full Post »