Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘rädd’

Ett inlägg fullt av katter.


 

 Lucifer sover

Lucifer sover medan han blir kliad. Inte kan en vara rädd för den här sötnosen?

Nu är jag helt säker: i nästa liv ska jag bli katt! Vilken underbar tillvaro en katt har! H*n leker, äter, sover och går på pottan – om h*n har en kärleksfull husse eller matte som h*n bor hos, vill säga. Vi klagar rätt ofta på all kattsand och alla burkar kattmat vi handlar och släpar hem. Men sen när varorna är hemfraktade glömmer vi vårt gnäll och bara njuter av de små liven. Det är ofattbart att jag så sent som i höstas var rädd för katter. Katten Mini och hennes ungar Lucifer och Citrus har helt botat min katträdsla! Eller… i vart fall är jag inte rädd för dem.

Jag får delvis vara med om de små djurens liv och leverne. Kattungarna växer så det knakar och de vill äta typ hela tiden. De visar varandra riktig syskonkärlek genom att tvätta varandra – för att i nästa sekund slåss.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Busiga som sjutton är de
– det går inte att lämna saker framme hur som helst. I morse fick Lucifer tag i Fästmöns gottpåse, till exempel, men jag räddade den undan rovdjuret innan det hann bryta sig in i påsen. Han är som en riktig tonårskille!

Här är några bilder bara på Lucifer:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Citrus är mindre än sin bror och inte lika gosig. Hon kommer bara då och då och vill ha gos, sen drar hon när hon är nöjd. Men hon leker desto mer. Plastlock är hennes favoritleksaker just nu.

Här är några bilder på bara Citrus:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Trötta, trötta, trötta är vi både Anna och jag, 
men vi hade TV:n på under lördagskvällen. Elias och Anna tittade på Andra chansen i Melodifestivalen medan jag läste. Och tittade ibland. Lyssnade gjorde jag också. För mig som hörande är det svårare att stänga öronen, nämligen, än att blunda. Dessutom har ju den jag skulle ha röstat på inte fått vara med. Kan du gissa vem??? 

Anna håller en bok

Rebus: Vem skulle ha fått min röst?


I morse fick jag kaffe på sängen. 
Att börja söndagen med en stunds läsning och nybryggt kaffe är lika stor lyx för mig som att göra det en lördag. Tack, älskling, för en fin, men alldeles för kort helg!

Kaffe på sängen och bok

Söndagslyx!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

I kväll gick den sjätte och sista delen av Vänligen Lars LerinDet blev en långresa för både Lars Lerin och hans Junior till New York där de träffade konstnären Bjarne Melgaard. Jag hade aldrig hört talas om honom och var väl bara sisådär nyfiken. Men detta avslutande program blev både roligt och seriöst.

Lars Lerin

Lars Lerin träffade konstnären Bjarne Melgaard, som han var lite rädd för. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Jag skrattade flera högt
flera gånger under programmet. Det gjorde jag inte för att jag är särskilt lättroad, idag är jag ju arg. Men tittar en på Lars Lerin och han bara säger sånt som att han har en lesbisk katt… ja, då garvar jag. Sen var det intressant att delta som observatör i mötet mellan två konstnärer som sinsemellan är väldigt olika – den ena målar landskap, den andra

penisar så att en baxnar.

Lars Lerin erkände att han var lite rädd för sin konstnärskollega. Dels för att han ser så arg ut (!), men också, tror jag, på grund av motiven på hans tavlor.

Kanske uppstod ingen vänskap, utan snarare en bekantskap. För trots olikheterna har de tu en hel del gemensamt: närheten till sina mödrar, missbruket i bagaget – och att de är tillsammans med yngre, sydamerikanska män.

Det avslutande programmet i Vänligen Lars Lerin-serien var lika trivsamt som alla de andra. Den här gången upplevde jag mer ärlighet hos Lars Lerin. Inte är han så oförarglig som alla tycks tro, men å, vad jag gillar honom! Mer Lars åt folket!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Här kan du läsa om när Lars Lerin mötte…

Anni-Frid Lyngstad

Mikael Persbrandt

Leif GW Persson

Nino Ramsby

Christer Sjögren

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Livet enligt FikryJag är så lyckligt lottad. Jag fick tio böcker i julklapp. Nu har jag läst hälften av dem – och jag gillade samtliga! Idag läste jag de 20 sista sidorna i den lilla boken Livet enligt Fikry av Gabrielle Zevin. Det är faktiskt ingen deckare, men ändå en bok som har funnit på min inköps-/önskelista ett tag. Stort TACK till bästa Ingern som skickade den till mig som december/lucia/jul/nyårspaket! Jag valde att öppna det som julklapp.

Boken handlar om bokhandlaren A.J. Fikrys liv, ett liv som inte riktigt blev som han tänkt sig. Efter fruns för tidiga död fortsätter han att driva sin lilla bokhandel utan att göra nån större vinst. Han är inte bara en kuf, han är tämligen otrevlig också. En dag stjäl nån hans mest värdefulla bok. Inte blir det bättre av att nån dessutom dumpar den lilla flickan Maya hos honom.

Jaa… det här var verkligen den rätta boken att ge mig! Den är helt underbar! Boken utspelar sig för det första på en av mina favoritplatser – en bokhandel. Huvudpersonen är en udda figur, skenbart otrevlig, men med ett hjärta av guld. Lite som jag, fast det där med hjärta av guld vet jag inte, förstås. Udda och otrevlig, däremot… Och så det där lilla barnet som bara lämnas i hans vård… Om jag kände mig som jag gjorde med Markus (rädd), vad gjorde då inte Fikry med Maya..?

De här cirka 200 sidorna i pocketutgåvan går snabbt att läsa, men boken ger många tankar och funderingar som jag lär ha en stund framöver…

Toffelomdömet blir inget annat än det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

DevilPå fredagskvällar, när jag är så där härligt trött efter en arbetsvecka, har jag god lust att sjunka ner i bästefåtöljen och bara se nån bra och läskig film på TV. TV6 aviserade filmen Devil (2010) som en rysare  i fredags. Hoppfullt bänkade jag mig för att bli riktigt uppiggat skrämd.

Filmen handlar om ett gäng människor som blir fast i en hiss på väg upp i en skyskrapa. Utanför jobbas det för att rädda dem, men det ingen vet ursprungligen är att djävulen är bland de instängda. Och en efter en tas de av daga.

Faktum är att den här filmen är lika trist som sitt omslag. Det som hade kunnat vara riktigt läskigt faller bara platt. Jag blev inte ett dugg rädd, inte ens när det klättras utanför hissen. Jag hade bara fruktansvärt tråkigt. Varför tittade jag då? Tja, nånstans, nån gång hoppades jag att det skulle bli rysligt spännande. Jag blev besviken. Dessutom begriper jag ingenting när jag läser om den på nätet och ser att den blivit nominerad för två (2) priser.

Toffelomdömet blir det lägsta. Se inte den här filmen om du inte vill somna. Den får nämligen en toffla för att den kan funka som sömnpiller.

rosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om filmer.


 

Den här helgen blev en riktig filmhelg. Vad passar väl bättre än att krypa upp i soffa och fåtölj och glo på lite fiktiv spänning medan mörkret är kompakt utanför?

 

Omen IVFörst ut var filmen Omen IV (1991) som vi såg på Tv12 hos Fästmön. Damien, den ondskefulle lille pojken och sedermera mannen, är död. Men som ett under (?!) lever han vidare i flickan Delia. Delia adopteras som nyfödd av ett advokatpar som är barnlösa. Flickans ursprung är väldigt oklart, nåt adoptivföräldrarna inte bryr sig om. Först. Framför allt pappan är totalt charmad av sin dotter, men mamman blir allt mer misstänksam och börjar nysta i flickans förflutna.

Det här var inte nån jättespännande film och framför allt inte en av de bättre Omen-filmerna. Men jag är snäll och Toffelomdömet blir medel. Det var trots allt lite kul att se gamla locktångsfrisyrer och jeans som sitter uppe i armhålorna.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 

OrphanNästa film blev Orphan (2009) på Kanal 5. Vi missade en hel del i början eftersom jag hade fått för mig att vi redan hade sett filmen. Återigen är huvudpersonen en ond liten flicka som adopteras av ett par. Paret har två barn sen förut, en son och en döv liten dotter. Den adopterade Ester blir på sätt och vis ett substitut för deras tredje biologiska barn som är dödfött. Ester är minst lika vidrig som Delia, men hon är mer manipulativ och det är mer uttalat att hon vill ha pappan för sig själv…

Toffelomdömet blir lite högre för Orphan än för Omen II.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


PrometheusPå lördagskvällen bänkade vi oss
i min soffa och fåtölj. Först såg vi filmen Prometheus (2012) som jag hade spelat in åt Anna i veckan från TV3. Lite nyfiken var jag dock själv, så vi tittade tillsammans. Det här är en science fiction-film och jag är ingen större fan av såna filmer. Men det är bra skådespelare, bland andra Noomi Rapace, och faktum är att jakten på människans ursprung, som filmen handlar om, blir en obehaglig resa in i framtiden. Ett par forskare, där Noomi Rapace spelar en av dem, har hittat grottmålningar på olika ställen. De reser in i framtiden och hamnar på en plats där även nån från Alien har landat en gång tidigare… Filmen hänger alltså på sätt och vis ihop med Alien-filmerna, men om det är en prequel eller en spin off-film är oklart.

Toffelomdömet för Prometheus blir förvånansvärt högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


A nightmare on elm street 2010Andra film på lördagen
blev Terror på Elm street (2010) och den visades på TV12. Det här var alltså en nyinspelning av den gamla skräckfilmen och på engelska heter denna A Nightmare on Elm Street. Tyvärr hade jag ganska nyligen (för två år sen) sett filmen. Här kan du läsa vad jag tyckte om den då! I kväll blev jag fortfarande rädd, men mest hoppade jag till av alla effekterna, framför allt ljuddito. Det är en sjuk mardröm om en galen typ i randig tröja som jagar ett gäng ungdomar, varav en med ADHD, bara för att han vill ha ihjäl dem.

Toffelomdömet för Terror på Elm street (2010) har sjunkit sen 2013.

rosa toffla minirosa toffla mini


Halloween IITredje film på lördagen 
blev Halloween II (2009). Även den gick på TV12. Michael Myers går igen, men tyvärr mindes jag alltför lite från den första filmen för att uppföljaren ska ge mig nåt. Det är bara blodigt och vidrigt. En galning går lös och har ihjäl alla han möter, ungefär. Michael Myers har i vart fall rymt från mentalsjukhuset och nu söker han sig till sina hemtrakter igen för att leta efter sin syster.

Toffelomdömet för Halloween II blir lågt. Det är inte spännande, bara blodigt och meningslöst. Vi såg bara knappt en timme av filmen.

rosa toffla mini


Det var mina och Annas filmer i helgen. Har DU sett några??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett kattans inlägg.


 

Lussekatter

En del katter går att äta.

Faktum är att Fästmöns katter, framför allt kattungarna, har botat min katträdsla. Jag vågar närma mig både de små och den stora, deras mamma, utan att vara rädd. Vi har tillbringat snart ett dygn tillsammans i Himlen. Det känns nästan trist att åka in till stan och bli utan kattunderhållning. Men vi börjar från början… En del katter är så söta att en vill äta upp dem. Fast jag tyckte nog att det var lite tidigt av ICA Solen att saluföra lussekatter igår… Vi köpte inga, utan det blev var sin rejäl påse med smågodis, nåt jag inte har ätit på flera månader, faktiskt. Men så är jag fem kilo lättare än för en månad sen också – utan att banta eller plåga mig med nån diet.

Maxi och jag

Maxi tog en wefie på oss. Som den linslus han är är det han själv som syns mest.

Nu hoppar jag tillbaka lite i tiden. Vi tittade in på Morgonen också för att avlämna ett stycke son till sin fader. På Morgonen bor två gamla kattgubbar och en kattjej tillsammans med Jerry. En kan väl säga att gubbarna inte alltid är lika lekfulla som den tjejen. Det verkar som om det är kvinnan som styr i det hushållet. Jag fick mig ett allvarligt samtal med en av gubbarna, Maxi, om detta. Maxi passade på att ta en wefie av oss också, för båda kattgubbarna är riktiga linslöss.

 

 

 

Så småningom landade vi i Himlen. Där är livet mycket annorlunda jämfört med vad det var för några månader sen. Kattungarna är så busiga att Annas hem börjar bli mer och mer likt Villa Villekulla. En ny sorts inredningsstil, alltså. Det är allt ifrån böcker som knuffas ur bokhyllan, till lampor som tänds, tavlor som hamnar på sniskan, solstrålar som jagas, sylvassa tänder och klor på nakna tår, gamla lampskärmar som rullar över golvet med mera. Att min datorväska blev kattleksak kunde jag inte föreställa mig, men framför allt killkatten Cosmos blev överförtjust i den. Båda kattungarna har för övrigt av och till hjälpt mig att skriva det här inlägget, så jag har med milt våld fått flytta ner dem ett antal gånger.

Nu har vi frukosterat, kattungarna på mina tår och tofflor, och det börjar bli dags att samla ihop pinalerna för att flytta in till stan. Vi tänker besöka Hjalmar Brantingsgatan 4 A där Ilonas och Lottas antik- och vintagebutik har öppet till klockan 16 idag. Därefter söker vi oss nog till nån kyrkogård för att ta in allhelgonaljusen och reflektera lite över nära och kära som inte längre är här.

 

Här är några bilder på sötnosarna och deras inredningstips:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om hur teknik kan användas när en mår dåligt.


 

alkoholmätare

En trådlös alkoholmätare och en app ska användas i behandlingen av alkoholister.

De senaste dagarna har jag läst om hur tekniska prylar kan hjälpa den som mår dåligt. Teknik är bra – när den fungerar. När den inte fungerar drabbas jag ofta av stor frustration. Därför kan jag inte helt jubla över den tjänst som Sjukstugan i Backen har använt för att hjälpa alkoholister, en tjänst som nu ska prövas på 100 personer. Tjänsten består av en trådlös alkomätare och en mobilapp. Deltagarna i studien är patienter vid den beroendemedicinska mottagningen. Alla får vanlig behandling, men hälften får prova den nya tekniken. Just att alla får vanlig behandling också tror jag är jätteviktigt! Ibland får jag nästan känslan att vårdpersonal är rädd för patienter. Många patienter vid den här mottagningen kanske dessutom är väldigt ensamma. Att då få träffa andra i samband med behandlingen kan vara väldigt viktigt. Därmed säger jag inte att den nya tekniken med den trådlösa alkomätaren och appen är värdelösa. Det ska bli spännande att se resultaten.

Händer och mobiltelefon

Till Självmordslinjen kan en ringa, men det finns också en chatt.

Idag startade en ny och viktig tjänst som i och för sig inte innebär att en använder direkt ny teknik, men… Sveriges första självmordslinje öppnade. Det är alltså en stödlinje dit en kan ringa om en mår dåligt och har självmordstankar. Självmordslinjen är en vidareutveckling av Självmordsupplysningen som har drivits ideellt. Det är föreningen Mind som har volontärer som arbetar där. Det ska de fortsätta att göra – men nu dygnet runt. Nån terapi är det inte tal om utan medmänskligt stöd, nåt som så många av oss saknar.

Självmord bland unga ökar. Självmordslinjen sätter förhoppningsvis stopp för det.

 

Självmordslinjen nås via telefonnummer 90101 eller via chatt från mind.se Den som ringer eller chattar vara anonym.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »