Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kjell Eriksson’

KulturNatten den 12 september – mitt urval #kulturnattenuppsala

Ett kulturellt inlägg.


 

KulturNatten Uppsala 2015 loggaOm en vecka, lördagen den 12 september, är det dags för Uppsalas årliga KulturNatt. Den har funnits sju färre år i stan än jag. Det var stans (kultur)elit (?) som tog initiativet, det vill säga kulturchefen och teaterchefen samt chefredaktörerna på lokalblaskan och lokalradion. Som jag minns det var allt gratis i början. Inga inträden eller så. Snarare utträden – kulturen kom ut till gatorna och visade upp sig fritt för folk. Idag är KulturNatten i Uppsala den största i Sverige, enligt dess webbplats. Den är så stor att den förutom en egen webbplats också har en egen programtidning i papper. I år har pappersprogrammet i tidningsform ett 20 sidor stort omfång. Och långt ifrån alla aktiviteter är gratis.

Nu menar jag inte att kulturutövare ska utöva sin kultur gratis. För ett tag sen pratade jag med en god vän som har haft en karriär som… låt oss säga sångerska. Otaliga var de gånger hon ombads sjunga på privata tillställningar, helt apropå och bara för att. Ja, bara för att hon sjöng professionellt. Hade hon ställt upp alla gånger skulle hon inte ha fått göra annat än gratisjobba och sånt gillar inte hon och inte jag. Jag fick ett liknande förslag, fast inom kommunikation- och marknadsföring och inte sång, häromdan. Typ kunde jag inte tänka mig att slänga ur mig… etc etc. Nej, jag jobbar inte gratis.

Men på en KulturNatt tycker jag att det ska vara gratis så länge det inte handlar om att sälja några verk. Om nåns tid kostar borde kommunen stå för det, om det inte går att plocka lön för extra arbets tid ur den egna marknadsföringsbudgeten. Har inte alla en sån??? (<=== retorisk fråga.) Hur ska vi annars komma ifrån uppdelningen kulturelit – vanliga människor som är kulturellt intresserade?

KulturNatten Uppsala 2015 logga


Jag tänker inte bevista KulturNatten i Uppsala i år
av olika skäl som jag inte vill gå in på här. Men om jag hade kunnat åka ner på stan skulle jag ha kollat in följande – eller i vart fall nåt av det:


Och HÄR hade det varit intressant att fråga om du som har läst det här inlägget ska gå och vad du tänker kika på. Men kommentarsfunktionen till alla inlägg utom dem om böcker är ju avstängd.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Svarta lögner, rött blod är den nionde i serien om polisen Ann Lindell och den sista av alla Kjell Eriksson-böcker jag fick i julklapp. Det kändes nästan vemodigt att slå ihop pärmarna. Men det finns ytterligare en bok i serien kvar att läsa, så jag har nåt att se fram emot. Stort TACK till vännen FEM för denna klapp!

Svarta lögner rött blod

Många lögner är det…


Som vanligt är det dels parallella fall,
dels Ann Lindells privatliv som skildras. Och som vanligt går även yrkesliv och privatliv ihop. Ann Lindell har träffat en ny man, en journalist. Allt verkar frid och fröjd, även om Anders Brandt är liiite hemlig… Han aviserar att han ska resa utomlands, men talar inte om vart. Samtidigt hittas en hemlös man mördad. I mannens ficka finns en lapp – med ett telefonnummer till Anders Brandt… Ann Lindell fixar inte att berätta för sina kollegor att det är just denne man hon dejtar. Ovanpå detta letar polisen efter en försvunnen tonårsflicka.

Den här gången har jag lite svårt att få ihop alla trådar. Det är som att en del av trådarna inte når ända fram till att bilda en knut. Visst, det är spänning på hög nivå och Ann Lindells komplicerade kärleksliv skildras utan förmildrande omständigheter och lullull, men…

Toffelbetyget når bara upp till medel!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Fortfarande är det julklappsböcker som gäller och varannan deckarnas. Den upplysta stigen av Kjell Eriksson fick jag av Jerry i julklapp. Tack, tack! Det är den första boken i serien om polisen Ann Lindell.

Den upplysta stigen

En julklappsbok. 


Tio delar har det blivit
om Ann Lindell, från Ödeshög. Den här är som sagt den första och i den får vi som läsare veta hur det kom sig att Edvard hamnade på Gräsö. Men först är han hemma på gården. En latinamerikan hittas mördad i skogen. Samhället sluter tätt mot polisen, som misstänker att rasistbrott.

Den här den första delen är inte bara en deckare, den är mer. Den speglar ett engagemang i aktuella samhällsproblem något tydligare än resten av böckerna i serien.

Toffelbetyget blir förstås det högsta! Kjell Eriksson skriver bra böcker!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Detta inlägg är tillägnat min bloggvän Inna, som har det lite tufft på ostfronten just nu.


Torsdag och då vet du
vad som gäller, eller hur? Veckans höjdpunkter (Cambozola) respektive lågvattenmärken (Grevé). Så här är de enligt mig:

Cambozola


Grevé


Livet är kort.

Read Full Post »

Förra helgen var Fästmön och jag lediga tillsammans – kors i taket! Då passade vi på att besöka ett par bokantikvariat. Jag hittade Kjell Erikssons Den hand som skälver inbunden, med skyddsomslaget kvar och i fint skick på Myrorna för endast 20 kronor.

Den hand som skälver

Fynd på Myrorna!


Den här boken kom ut 2008,
men den börjar egentligen redan 1993 med att ett socialdemokratiskt kommunalråd försvinner. Ingen vet vad som har hänt, kanske har han avlidit. Men så, många år senare, ser en bekant honom – i Indien. Kommunalrådet beslutar sig för att komma hem. I och med sin hemkomst sätts vissa händelser igång igen, händelser som har med ett gammalt mordfall att göra. Ett mord från 1993… Polisen Ann Lindell och hennes kollegor tar upp tråden. Samtidigt måste de nysta i ett nytt fall, en upphittad kvinnofot.

Som vanligt en spännande och engagerande bok, signerad Kjell Eriksson. Jag gillar hans böcker eftersom de utspelar sig i Uppsala. Men inte bara där utan även i övriga delar av länet. Dessutom är han en fena att beskriva Ann Lindells tankar och känslor.

Boken är spännande hela vägen, ända till slutet. Och inte förrän på de allra sista sidorna avslöjas mördarnas identitet. Inte alls som jag trodde, förstås…

Högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

I morse kunde jag sova. Sova, sova, sova. Kvart i tio kom Fästmön in och väckte mig. Det var liksom hög tid att kliva ur bingen och äta frukost, somliga skulle ju iväg till jobbet.

Känner mig inte riktigt på topp idag. Magen har krånglat lite sen igår och jag har fått besvär med ena ögat. Jag borde verkligen gå till optikern snart, för jag har problem med att se ut som folk, så att säga. Men frågan är om optikern kan hjälpa. Jag har ju min ögonsjukdom som liksom är som den är. Det vill säga den finns där och gör sig påmind ibland, men det kan gå flera år mellan påminnelserna.

Öga närbild

Den lilla blödningen vid pilen gör fruktansvärt ont. Tänk att det lilla kan vara så besvärligt…


Igår kväll blev det lite Melodifestival,
mest med öronen. Det sved i dem, stundtals, så jag läste mest. Åkte efter en stund för att hämta hem Anna från jobbet, nåt koncentrerat tittande blev det därför inte. Däremot tittade vi på Mr Selfridge, som följde på spektaklet, och det tyckte jag var en toppeninledning på en tio delar lång TV-serie!

Pratade med båda mammorna igår. Den ena har äntligen fått en läkartid nästa vecka, den andra är fortsatt ämlig. To be continued, alltså… Det är svårt när man ingenting kan göra eller hjälpa till med, men båda två vet var jag finns och att jag hjälper om det behövs.

Idag är det åter igen en strålande, solig vinterdag. Jag sitter inne och ugglar, men jag har ju varit ute en sväng. Jag ingen större lust att ge mig ut på nåt, men jag ska faktiskt göra det alldeles strax. Jag tänker nämligen inte låta min tillvaro styras av sånt som aldrig nånsin blir riktigt friskt. Tänk att jag, trots min ålder, är så himla blåögd att jag tror på…

Det trillade in en del jobbmejl både igår och idag och om jag får vaaansinnigt tråkigt senare kan jag ju alltid arbeta hemifrån. Annars brukar jag bara göra det i nödfall. Jag kan också sitta över en del kvällar den kommande veckan, men det är ju inte så roligt när Anna är här. Nån kväll måste jag ägna åt inköp av födelsedagspresenter – vi har ju en födelsedag i familjen som är under uppsegling! Tänk, åren går och alla förändras och blir äldre, bara Tofflan är evigt ung… (Synnerligen ironiskt uttalande, bäst att skriva det, för ironi är ju svårt att begripa för somliga.)

Tårta

Evigt ung… (Bilden är tagen av Jan Algander vid en av mina jämna födelsedagar.)


I morse läste vi
i lokalblaskan om vårt ormens år 2013. Anna visade sig enligt kinesiskt horoskop vara get och det positiva man kan säga om hennes år är att det ska bli stabilt. Själv visade jag mig vara tiger. För tigern gäller i år:

Skvaller rycker tigern i svansen och du tappar lätt humöret. Din hälsa får på skinnet. Du blir djungelns konung, eller får åtminstone bättre status och auktoritet. Låna inte ut pengar.

Vad säger man om detta? För min del gäller fortfarande att pengar och status inte är det viktiga i livet, MEN att jag älskar att arbeta. Tappa humöret gör jag lätt, i alla fall tappar jag MODET lätt just nu, mycket som har sin grund i skvaller och lögner, en del till och med i rent smutsigt förtal. Det är TUR att jag har sparat allt som finns i skrift!

En märklig sak vi också slogs av idag, Anna och jag, var det faktum att vissa saker så ofta poppar flera gånger under en kort tid. Jag nämnde två: dels det fakutm att jag läser Kjell Eriksson nu och att Gräsö har en central plats i hans böcker. Vad läser jag i dagens B-del i lokalblaskan? Jo, ett fotoreportage om färjeresan Öregrund – Gräsö! Dessutom, i spalten bredvid skriver en frilansare, bosatt i USA, bland annat om Julia Childs franska kokbok och Julie Powells dagbok, där hon skriver om hur hon lagar alla Julia Childs rätter. Filmen baserad på detta, Julie & Julia, gick i fredags kväll här… Nu var ju detta två ganska små fall, men ibland sker ju större saker. Tror du att saker och ting hänger ihop medvetet eller är det rena tillfälligheter när det blir såna här saker???

Nej, nu lite kaffe och sen ska jag rulla ut på äventyr! Jag fick så mycket gjort hemma igår, så jag kan verkligen unna mig att slappa idag.


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår var det lördag. Ledig lördag. Därför tog vi många raster och pauser. Efter att ha tråkhandlat på Tokerian samt avlämnat varorna hos mig, tog vi bussen in till stan. Vi var inte ensamma. Det var till och med råttor på stan…

Första stoppet blev Röda Rummets antikvariat. Inte heller där var vi ensamma. Alla som var där inne pratade dessutom högt och kors och tvärs över lokalen. Nästan alla. Andra åt mat eller rökte. UFF! Men vi fyndade där för en billig penning, både Fästmön och jag. Jag hittade en inbunden bok i fint skick för endast 90 kronor.

Några steg till och vi hamnade hos Myrorna. Kläder och sånt köper jag inte där, men Myrorna inne i stan har en fin bokavdelning. Dock var pocketböckerna inte sorterade i bokstavsordning, vilket var irriterande. Där gjorde jag emellertid ytterligare två fynd, en inbunden bok och en pocketbok för 20 kronor styck. Sen shoppade vi faktiskt inget mer, är bäst att tillägga, eftersom det är så många som har synpunkter på att vi gör av med våra egna pengar.

Dagens antikvariatfynd

Dagens antikvariatsfynd för 90 + 20 + 20 kronor. En värdelös påse för en krona vägrade jag emellertid att köpa hos Myrorna. Dessutom insåg jag att kärringen tog 30 spänn för Kjell Eriksson-boken – trots att den var prismärkt 20 kronor. Men en tia kan jag efterskänka.


Redan nu gjorde sig hälen påmind,
så jag haltade och Anna gick till min vän Greken på Storken för att vila. Där var… vi inte ensamma, som sagt… Men Anna hittade en bordsände där vi klämde oss ner för att fika – mandeltårta med grädde för min del, semla för Anna.

Kafferast på Storken

Kafferast på Storken. Vi tycks ha hål i läpparna så slabbiga som muggarna är… 😳


Under kafferasten
diskuterade vi middagen. Beslutet blev att inta Kinamat på restaurang, för vem vill åka med stinky take away-påsar på bussen? Inte vi. Sen gick vi till Åhléns och tittade på mörkläggningsgardiner, glas och roliga skrivböcker.

She is in love

En rolig (?) skrivbok.


På väg till restaurangen
passerade vi genom Granit. Affären ska stänga och vissa varor utbjöds till mellan 50 och 70 procents rabatt. Fast där var rätt urplockat. Fult, tråkigt och dyrt var kvar.

Vi slank in på Akademibokhandeln, som var bra mycket trevligare när den hette LundeQ. Där såg vi fler fina skrivböcker. Jag fastnade för en söt tomtegroda, men vad ska jag med julkort till i slutet av januari?

Tomtegroda

En söt tomtegroda, men vad ska jag med en sån till i januari? Den fick bo kvar på Akademibokhandeln bland alla andra julkort.


Vid 17-tiden
angjorde vi China Garden. Där var vi… inte ensamma, men vi fick ett bra bord. Vi satt bredvid varandra i soffan så att vi kunde kommentera ordentligt. Vi inledde med en vätskepaus/-kontroll.

Vätskekontroll

Vätskepaus/-kontroll.


Buffé ville vi inte äta
för då äter man alltid för mycket. Vi valde därför två till priset nedsatta (bäst att tala om detta eftersom det är många, som sagt, som har synpunkter på vad jag lägger mina pengar på) kycklingrätter. De var både smakrika och goda.

 Röd currysås o ätpinnar

Min kyckling simmade i röd currysås. Som synes åt jag upp det mesta.


Dagens lyx
 – och här kan jag erkänna att jag slösade lite med mina egna pengar – blev var sin dessert, friterade bananer med glass.

Friterade bananer o glass

Dagens lyx.


Eftersom vi var två
personer tog vi var sin dessert.

Friterade bananer o glass på andra ledden

Friterade bananer och glass på andra ledden. 


Vid det här laget
hade jag rejält ont i hälen trots alla pauser. Så ursäkta mig om uppmärksamheten gled från Anna till våra bordsgrannar, varav av en tycktes frysa om huvudet. (Iförd mössa under hela måltiden. Vad säger M. Ribbing om detta, tro?)

Bordsgrannar o kaffe

Under kaffekvarten gled uppmärksamheten iväg på våra bordsgrannar.


Vi var hemma i god tid
till Stjärnorna på Slottet. Till dessa inmundigade vi var sin starköl samt cheddarostbågar. Bågarna var OK, men smakade mest salt. VAR I H-E ÄR CHILIBÅGARNA??? En film såg vi också innan vi hoppade i säng.

Idag är det söndag och vilodag. Jag ska snaaart in i duschen och därefter blir det en tur till IKEA där jag ska titta på tyg till min kökssoffa samt rullgardin alternativt mörkläggningsgardiner till sovrummet. Vi får se hur mycket hälen pallar.

Vad händer hos dig idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

En författare som har blivit en klar favorit hos mig ganska nyligen är Kjell Eriksson. Nu har jag läst hans Jorden må rämna, en julklapp från vännen FEM – tack! Och jag fattar inte varför jag inte har läst ALLA Kjell Erikssons deckare med polisen Ann Lindell i huvudrollen. (Fast jag har läst sju nu, i alla fall.)

Jorden må rämna

Kjell Eriksson har blivit en klar favorit!


Tiden är 1999.
En sliten man tar sig till landet för att fira midsommar med sin syster. Han har just rånat posten och har gott om pengar. Han får låna ett torp i närheten. Några månader senare hittas först ett par brutalt mördade i sitt hem, strax därpå en ung kvinna inne i stan. Det enda som länkar samman mordoffren är att båda kvinnorna heter Veronica. Eller är det nånting annat? Ann Lindell och hennes kollegor får fullt upp.

Det här är en spännande deckare. Läsare får inte bara följa polisens arbete utan också mördaren. På så vis får vi skälen till alla mord. Och trots deras brutalitet kan åtminstone jag ändå känna en viss sympati för mördaren, en man som har hamnat utanför såväl samhälle som social tillhörighet.

Det här blir högsta betyg och ingenting annat!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Tyvärr för alla oönskade besökare som smyger in här under natten (vågar ni inte visa er i ljuset, spricker ni då, eller vad?) har ridån gått upp idag igen. Det var verkligen ingen höjdare att tillbringa julafton på egen hand. Jag grinade mig igenom större delen av dan. Kämpade för att bita ihop när mamma ringde – typ fem gånger. Kämpade för att inte visa nåt här på bloggen.

Jag tittade på Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton och efter det orkade jag inte mer. Jag mådde så illa efter julmaten, det gav liksom inte med sig. Borstade tänder och gick och la mig tjugo över åtta och grät mig till sömns. För att vakna vid 23-tiden – klarvaken…

Karl Bertil Jonssons pappa

Tyko Jonsson, som har närt en kommunist vid sin barm…


Så småningom klev jag ur sängen
mitt i natten för att öppna mina julklappar. Jag orkade inte göra det tidigare och det kändes förresten så ledsamt att öppna dem alldeles ensam. Jo jag VET. Min ensamhet är på sätt och vis självvald. Det blev den när jag tackade ja till förturen till operation. Och det är inget jag ångrar. Men ändå. Jag kände mig väldigt, väldigt ensam. Jag hade fixat fem julklappar till mig själv som jag hade slagit in, just in case jag inte skulle få några andra.

Klappar till mig själv

Jag gav mig en fotobok, med titeln Året på Ultuna (mina egna bilder), en bok, ett par strumpor med fiskar på, ett datumblock och ny plastfilm till Ajfånen.


Men Tomten hade inte glömt bort mig!
Tomten i Motala hade ju skickat ett grönt paket och detta innehöll två böcker av en författare jag gillar att läsa just nu, Kjell Eriksson. TACK SNÄLLA FEM FÖR KLAPPAR OCH BESÖKET HOS MAMMA!!!

Klappar från FEM

Klappar från FEM! 


Även Tomten i Förorten
hade kommit ihåg mig. Från Jerry kom tre böcker varav en som jag redan hade fått. När det gäller böcker måste man ALLTID kolla av först… Men de andra två har jag inte, TACK!

Klappar fr Jerry

Två av tre som jag inte har.


Fästmöns
snälla mamma
hade inte bara bidragit med Janssons frestelse utan också med en klapp från henne och L. Den innehöll nånting jag verkligen behöver för jag är otroligt torr. Har torra fläckar framför allt på armarna, så Olivcrème blir toppen! TACK!

Klapp fr Annas mamma o L

Härligt för mitt torra skinn!


Det var riktigt pinsamt
att ta emot klappar från dessa, för jag har inte köpt nånting till nån av dem. Det kom som sagt en operation emellan och före blev det så stressigt med att försöka ordna så att ”barnen” fick klappar och jag fick mat i kylen. Sen var jag osäker på klapperierna med somliga eftersom jag inte fick nåt till 50-årsdagen. Tänkte att då köper vi inga klappar heller. När jag sen fick veta att det var klappar på gång var jag för sjuk för att köpa. Och ”barnens” löste jag som sagt på annat sätt. Men jag vet inte om de var nöjda, har inget hört. Att köpa julklappar i efterskott tror jag inte på, men jag har planer på att vissa levande änglar ska få nånting som tack för mycken hjälp. Det känns bättre än att komma efter jul med julklappar. Och snart är julen över. Förhoppningsvis snart.

Annas klappar sparade jag till sist. Jag hade fått för mig att ett av paketen från henne innehöll plastfilm till Ajfånen – för det hade jag köpt på skoj både till henne och mig. Men det var ett USB-minne på 32 GB – perfekt! Idag – eller nån annan dag – ska jag föra över mina bilder som nu är utspridda överallt… Fotcrème och böcker fick jag också, TACK snälla älskling!

Klappar från Anna

Klappar från Anna!


Vid det här laget
var klockan nästan två…

Klockan nästan två

Klockan var nästan två när jag hade öppnat alla julklappar.


Jag var vaken till klockan tre,
ungefär. Är rädd att jag störde min älskling väldigt mitt i natten med en jobbig sms-konversation. Men, som sagt, jag var så ledsen och bedrövad igår. Jag tror att jag har drabbats av nån sorts post-op depression för jag bara gråter. Gråter, gråter, gråter typ hela tiden. Det är skitjobbigt och ytterligare ett skäl till att jag drar mig undan människor. Jag blir ju inte vackrare heller av tårarna, ser allt mer ut som en gris.

Tofflan mitt i natten

Tofflan mitt i natten.


Idag vaknade jag halv nio.
Det var ganska mörkt ute och det snöar som 17. Känner mig faktiskt ganska insnöad…

Insnöad

Insnöad… OBS! Den läskiga snögubben på bilden är inte mitt verk.


I natt lät det som om nån i huset
hade vinterkräksjukan. Det plus snön gör inte precis att jag är sugen på en liten promenad, men annars är det en intention jag har. Jag måste i vart fall gå till soprummet med all julmat som har hamnat i komposten. Det luktar inte gott efter ett tag…

Kring operationsärret är det fullt av röda prickar som kliar som fan. Jag är allergisk mot plåster och kirurgtejp och gissar att det är såna rester som jag inte har fått bort. Jag får nämligen fortfarande inte tvätta mig i området, bara låta duschvatten försiktigt rinna över.

Förutom eventuell promenad och bildöverföring till min USB-sticka har jag inga större planer för dagen. Ikväll ska jag se på Änglagård: Sjuhundrafyrtiofjärde sommaren, men jag ska också se dokumentärfilmen om Olof Palme på SvT, uppdelad i tre avsnitt för TV. Den senare får jag emellertid spela in eftersom programmen krockar.

Vad händer hos dig då???


Livet är kort.

Read Full Post »

För tio kronor köpte jag, i inbundet skick med skyddsomslaget kvar, Kjell Erikssons bok Nattens grymma stjärnor hos Bok-Anna i somras. Jag hade läst en del av hans böcker tidigare, men av nån anledning först nu riktigt fastnat för dem! I framtiden ska det bli fler av Kjell Erikssons böcker.

Den här fastnade jag för!


Som för det mesta
 i Kjell Erikssons böcker utspelar sig handlingen i Uppsala. Huvudperson är polisen Ann Lindell. Den här gången handlar det om nån som tycks seriemörda bönder. Samtidigt har en litteraturprofessor försvunnit. Hans dotter börjar uppträda konstigt och hon gör en arbetskamrat till sin älskare. Plötsligt ser en av Ann Lindells kollegor ett samband, men han hinner inte förmedla detta.

Den här boken är spännande i princip hela tiden! Och även om den handlar om Ann Lindells lite halvtrassliga privatliv, ensam med en liten son och lite för förtjust i vin, blir det inte för mycket trams.

Inte högsta, men högt toffelbetyg!


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »