Helghappenings

Ett ledigt inlägg.

---

 

Uppsala kommun informerar via Uppsala vatten om hur en kan göra sin egen äggkopp. Sanslöst!!!

Ja jisses! Blodtrycket steg igår när jag kom hem från jobbet och vittjade postboxen. Inte på grund av att jag fick räkningen för min månadsavgift – den var lägre än sist – utan för den information från Uppsala kommun som trillat ner i boxen. Alltså jag betalar skatt. Jag vill att mina skattepengar ska gå till vettiga saker, som till exempel omsorg om barn och gamla, skolor, infrastruktur (googla om du inte begriper ordet!) med mera. JAG VILL FAN INTE LÄRA MIG ATT GÖRA MIN EGEN ÄGGKOPP!!! Uppsala vatten har verkligen överträffat sig själva. De klarar inte av att ge korrekt krisinformation och använda sociala medier vid sånt som stora vattenläckor. Uppenbarligen är det ett par lekskolefröknar som sitter och knåpar ihop informationen till hushållen i kommunen. Asså, sånt här vill jag inte betala nån skatt till, så jag överväger att skattefiffla. (<== skulle jag aldrig kunna göra, men jag har god lust).

Nä, det blev till att lugna ner sig med lite middag (la dolce cheeze), måltidsdryck (starköl) och läsning under kvällen. Häromdan kom Antiktidningen och jag hade ännu inte hunnit läsa den ordentligt. Det blev äntligen en stunds läsning av vettig lektyr därför på fredagskvällen. Skit på TV som det alltid är på fredagar gjorde att jag också läste ut De underkända och började på en ny bokreabok. Bokbyte i New Village, med andra ord. Och så rundade jag av kvällen med lite dessert i form av Belgiska sjöfrukter. Den som spar hon har – julklappar från sin mamma kvar!

Här är några bilder från min fantastiska fredagshappening:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 
I morse vaknade jag av att nån i huset startade en maskin av nåt slag. Klockan var en kvart över sju. Tjolahopp, liksom… NOT! Om du visste så jag längtar till det där huset i skogen. Vissa morgnar lite extra mycket… Jag låg en stund och surade och filosoferade över det allmänna förfallet i mitt hem. Tog en selfie och la ut på Instagram som motvikt till alla snygga människor som visar upp sina lika snygga – och framför allt perfekta! – hem och liv…

Jag är skitful och mitt hem är i förfall. Notera till exempel mitt dammiga sängbord.

När kaffet var färdigt intog jag det på sängen och min nya bok på gång. Efter 20 sidor kunde jag konstatera att David Lagercrantz inte ens är en blek kopia av Stieg Larsson. Efter att ha läst en tiondel av boken (typ 50 sidor av cirka 500) kan jag konstatera att det är skamligt att utge den här boken som en fjärde Millenniumdel. Författaren kan inte ens skriva bra rent språkligt och av Stieg Larssons rafflande spänning finns ännu inte ett spår. MEN… jag ska försöka palla att läsa ut boken. Den ingår för övrigt i mars månads bokmål om att läsa mest svenska författare. Fast… jag vet ärligt talat inte om jag skulle vilja kalla David Lagercrantz författare. Boken är lika pratig som den som har skrivit den, om jag säger så.

Jag har sen en tid tillbaka nu klivit upp ur sängen och tagit itu med dagens göromål. Dammningen är avklarad och ljusslingan på balkongräcket är borttagen, nerplockad och parkerad i lägenhetsförrådet. Datorn sparkade jag igång för att kolla mejlen och home.se krånglar fortfarande. Efter femte försöket lyckades jag komma in i en av mina inboxar. Så här kan jag verkligen inte ha det och därför ska jag fixa en ny mejladress under helgen, troligen i morgon. För nu ska jag dansa ett varv med snabeldraken* före frukost och sen måste jag åka och handla. Idag ska jag försöka ordna nån vettigare middag än igår. Förhoppningsvis får jag in bilen i biltvätten också, men denna soliga lördag misstänker jag att jag inte är ensam om den planen. Tänk att termometern i köket visade på över 18 grader i solen utanför!.. Och här inne sitter jag och häckar…

Här är några lördagsbilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ha en go lördag!!! 

*dansa ett varv med snabeldraken = dammsuga lägenheten

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Inga verk, bara huvudvärk

Ett verkligt inlägg om mer assistans, obegripligheter i tillvaron och… andra bullar.

---

 

Jag behöver ingen wi-fi-assistans.

Det var väl inte det allra smartaste av mig att starta en uppdatering av min mobil i morse innan jag skulle åka och jobba. iOS 9.1 aviserades redo att installeras och jag tryckte OK. Sen tog det sin lilla tid. Men jag hann! Jag tycker att batteriet till min iPhone 5 börjar ladda ur lite väl snabbt den senaste tiden. Kanske har det att göra med att mobilen börjar bli gammal. Närmaste kollegan på jobbet tipsade mig om att kolla om jag kunde stänga av vissa inställningar. Det har jag gjort, utan att det blev nån större förändring. I morse hann jag läsa på DN om en annan funktion som drar ur batteriet och som känns ganska onödig. Det handlar om wi-fi-assistans. Den kan vara bra för en del, sämre för andra och går ut på att växla från wi-fi till mobilnät om wi-fi-signalen/kontakten med det trådlösa nätverket är svag. Inställningen kom med uppdateringen iOS9 och den är förinställd i på-läge. Så jag har dragit av den nu så får vi se om det gör nån skillnad på batteriladdningen. Klickar du på länken ovan hittar du instruktioner för hur du stänger av funktionen. För övrigt är Apple stämt för funktionen. De som har stämt Apple menar att företaget inte har varnat för att funktionen kan vara kostsam. En liknande funktion finns på Samsungmobiler, för övrigt. Oavsett utgången kan funktionen säkert vara bra för några och inte lika bra för andra. Jag har, som sagt, stängt av den.

Du fattar skissen, va’?

Jag vaknade till en rosa soluppgång i morse, men kunde inte ta några fina bilder – det är för många flerfamiljshus i vägen. Jaa, jag drömmer fortfarande om mitt lilla hus i skogen, fritt från grillande, gullande och nattvättande personer. Trots mobiluppdateringen var jag på jobbet två minuter i åtta. Min kollega har haft lektion med mig både igår eftermiddag en stund och idag kring formgivning av de texter vi granskar. Jag är nog inte så utvecklingsbar som jag trodde mig vara, för jag känner ett stort motstånd inför att lära mig detta. Det är som om jag blev färdig med trycksaksproduktion på 1990-talet. På 2000-talet har jag jobbat mer med webb, intranät och sociala medier. Men, jag biter ihop och förhoppningsvis fastnar nånting. En del kommer jag faktiskt dessutom ihåg, tro det eller ej, för allt har inte ändrats sen 1999 i mjukvaran. Kollegan är mycket tålmodig och snäll, trots att jag vet att h*n har massor att göra för egen del. Det funkar i alla fall att h*n instruerar mig via en trycksak som h*n ändå ska göra, så helt bortkastat är det ju inte. Men långsamt… För att hjälpa mig lite på traven ritade h*n den oerhört tydliga och förklarande illustrationen här till höger. Eh hum jaaa… Du får berätta i en kommentar till det här inlägget om du fattar! (Skissen är ett internt skämt oss emellan som illustrerar hur icke pedagogiska människor förklarar ett visst element.)

Många bullar små behövs för en go-fika.

Efter jobbet svischade jag först och tankade och sen in och ut i Tokerian. Det roligaste jag handlade var fikabröd till i morgon. Jag äter ju numera endast fikabröd en gång i veckan, vanligen på fredagseftermiddagar på jobbet. Men på fredag blir det ingen go-fika på jobbet, för då är restaurangen stängd. Vilken tur att jag får besök av Elliott och hans mormor i morgon! Det legitimerar go-fika fast på hemmafronten. Dagens shopping höll emellertid på att sluta i katastrof. När jag kom fram till kassan hittade jag inte mitt Willys-kort som jag dragit för att kunna scanna. Maj gadd, vimsmajan orsakade kö när hon sökte igenom alla fickor. Sen sprang hon bort till apoteket, där hon först varit in ett ärende. Men som i de flesta Saga Norén länskrim Malmö sagor slutade även denna lyckligt. Kortet återfanns – om än på fel plats i plånboken…

Nä. Den här tisdagen lär inte gå till världshistorien – eller till nån sorts historia överhuvudtaget – som nu superbra dag. Jag har varken gjort storverk eller underverk, bara varit dum och vimsig. Frågan är om det bästa verk jag har gjort idag var uppdateringen av mobilen och avstängningen av wi-fi-assistansen. Huvudvärk har jag däremot fått under eftermiddagen. Hjärncellen har antagligen fått jobba för hårt idag. Kanske blir det för mycket för den om jag tittar på Veckans brott klockan 21..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Födelsedagsflicka, bluffmejl och önskningar #4

Ett varierat inlägg.

---

 

Frida, en selfie. Jaa, som synes är hon en duktig fotograf.

Idag är det min yngsta bonusdotters födelsedag. Tänk att bli 20 år och ha hela livet framför sig… Ibland känner jag mig avundsjuk, ibland är jag glad att jag har en sån stor del av livet bakom mig. Det är mycket i ett liv som man ska vara med om, gå igenom. Både glädje och sorg. Stundtals är den ena sidan övervägande, vid andra tillfällen den andra. I vart fall önskar jag Frida ett gott liv. Vägarna må vara krokiga och svårframkomliga ibland, men det finns så mycket spännande att upptäcka.

På min egen snirkliga bana trampar jag vidare med jobbsökeriet. För tillfället finns det många intressanta tjänster att söka och jag söker som en galning – en dag tar säkert alla bra lediga jobb slut. (<== skämt) Jag har också fått tummen ur vad gäller andra saker som har med skrivande att göra. Nu kliar det i fingrarna att gå vidare. Men det får klia ett tag till.

Några bra mejlsvar har jag ännu inte fått. Däremot hittade jag ett mejl från Telia som jag starkt misstänker är ett bluffmejl. Jag har kontaktat Telia via Twitter angående detta, för nåt annat sätt att kontakta Telia angående bluffmejl hittar jag inte på deras webbplats. Vi får se om de vaknar snart och svarar. Detta ser inte riktigt seriöst ut i mina ögon:

Bluffmejl från Telia, eller hur?

Den här veckan är halvvägs. Fästmön kom hit igår eftermiddag efter att ha tillbringat sista dagen med sin äldsta dotter. Idag är Anna faktiskt ledig och jag låter henne sova, för det behöver hon verkligen. Vi har inga planer för dagen, det är gråväder som igår.

I övrigt den här veckan presenteras årets nominerade till Augustpriset i morgon klockan 13. Jag är förstås inte med i år heller (<== skämt!). För den som vill prova att bo som en hemlös arrangerar Stadsmissionen Hemlöshetens natt här i Uppsala i morgon och till på fredag. Det är bland annat ljusmanifestation från Samaritergränd 2 och konsert i Mikaelskyrkan i morgon klockan 21 respektive 21.45. Mikaelsgården är öppen hela natten. På fredag klockan 11 – 15 kan du visa ditt stöd på Stora torget.

Det händer och fötter en hel del, alltså. Jag tror att det är dags för en fjärde

Önske-/inköpslista

• fler hem så människor slipper vara hemlösa
• mindre hjärtesorg här i världen
• en ny skrivbordsstol som inte knarrar lika mycket som den jag har nu
• nånting att se fram emot
• lite sol
• nya tapeter i hela min lägenhet – eller nej. Hellre ett hus i skogen, långt till närmsta granne
• en glad mamma
• mindre godissug

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Om jag vinner på Triss eller på 987 gram. Lista #2

Ett nytt, listigt inlägg.

---

 

Jag måste göra en ny önske-/inköpslista. Det behövs mer grejor än sist. Och den ena listan utesluter inte den andra. De kompletterar varandra.

Här är min önske-/inköpslista för dagen:

• ett många par nya glasögon till Fästmön 
• tandfixning för både Anna och mig
• ett munskydd att ha när jag städar (jag får svårt att andas av rengöringsmedlen)
• en fest för alla arbetsgivare som har mejlat nej till mig – så att de ser vilken urtrevlig och kompetent förmåga de har gått miste om
• en extra fin och egen fest för alla arbetsgivare som har mejlat nej till mig en fredag så att de ångrar sig lite
• en dramaten till Anna
• ett par nya skor till äldsta bonussonen
• ett hus i skogen – med ett fantastiskt bibliotek och lååångt till närmaste granne
• en säng som är bättre för våra ryggar (aj!)
• alla böcker på min inköpslista
• en ny skrivbordsstol (den knarrar förfärligt och sitsen är verkligen sprucken)
• ett nytt mejlkonto med en adress som jag väljer helt själv
• en pedikyr
• en Maria Lang-vandring i Sko.. Nora tillsammans med FEM och våra respektive

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Om jag vinner på Triss eller på 987 gram…

Ett listigt inlägg.

---

 

Uppdaterat inlägg: Kom på ett par saker till…

Vännen FEM och jag har nyligen läst samma bok och skrivit ner vad vi tycker om den, här och här. Det var visserligen en fransman som fick årets Nobelpris i litteratur, men inte den fransman som har skrivit boken vi läste. Det var synd, för det är en bra liten bok.

Kanske tyckte jag om boken för att jag kände igen en del av mig själv i huvudpersonen. Fast jag har ju varken affär eller storvinst… Däremot gillar jag att skriva listor, precis som Jo. Och också precis som Jo har jag nu skrivit en lista på vad jag ska göra av alla pengar om jag vinner på Triss eller på 987 gram.

Här är min önske-/inköpslista för dagen:

• en ny höj- och sänkbar säng till min mamma
• en platt-TV till mamma
• en utlandsresa till mig och Fästmön 
• kunna gifta mig med Anna (om hon vill ha mig, vill säga)
• en fest för alla välgörare och snälla
• en laserskrivare så jag slipper utnyttja mina släktingar
• ett hus i skogen med långt till närmaste granne så vi slipper varandra
• ett bibliotek med sköna läsfåtöljer och -lampor och alla mina böcker i prydlig ordning  – i huset i skogen
• att slippa skicka ansökningar till och låta mig och mina kompetenser bedömas och värderas samt bli intervjuad av småpojkar och dito flickor som är typ 20 år yngre än jag och som har inkomster 5 x min ersättning från a-kassan och som heter Molly, Edit, Hampus eller Mattias
• en ny säng (eller i alla fall nya resårmadrasser)
• alla böcker på min inköpslista
• en ny skrivbordsstol
• en miljon till nån som verkligen behöver pengarna
• fixa tandborstskadorna på mina tänder
• ett gott Amaronevin
• champagne- och grädde-te

Sen kommer jag inte på nåt mer. Just nu.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Drömmar… och verklighet…

Ett både-och-inlägg.

---

 

Soligt igår, mulet i morse.

I natt drömde jag en fantastisk dröm! Det insåg jag klockan fyra när jag vaknade och behövde gå på toa. Jag skulle verkligen komma ihåg drömmen, för den var ett sånt bra underlag till ett blogginlägg. Naturligtvis är drömmen borta nu på morgonen…

I stället vaknade jag till en mulen morgon. Märkligt, för gårdagskvällen var solig och lagom varm. Jag satt på ballen* fram till klockan var tjugo i nio. Läste min spännande Stephen King-bok. (Jag har knappt 200 sidor av de cirka 500 kvar nu.) Det var förvånansvärt tyst runt omkring. Senare på kvällen insåg jag att jag troligen hade missat bostadsrättsföreningens årsstämma… Ja, mitt minne är inte som tidigare… Fast å andra sidan har jag ganska mycket annat som jag tänker på just nu. För övrigt tror jag inte att kvällens tystnad berodde på att ”alla” var på årsstämma. Det skulle möteslokalen inte palla för. Vi har 300 lägenheter. Möteslokalen, som också är festlokal, tar väl cirka 50 pers, skulle jag tro. Kanske 100, om folk står.

Vid 21-tiden åkte jag och bytte in min trissvinst mot en ny lott. Passerade macken, där jag hjälpligt torkade av vindrutan på Clark Kent**. Igår när vi åkte hem från jobbet blev han nämligen nerstänkt av en bil som strax före avfarten till vårt hem började släppa ifrån sig lerigt vatten! Inte kul när det skvätte, för det var ju inte bara på vindrutan, som jag kunde hålla hjälpligt ren med spolarvätska och vindrutetorkarna… Hämtade Fästmön när hon slutat jobba och skjutsade hem henne. Gissade att hon vill komma hem så snart som möjligt eftersom hon hade fått spolning av rören i ett av våtutrymmena hemma under eftermiddagen. Man vet ju aldrig vad hantverkare lämnar efter sig. Jag hoppas att det inte var en massa ”skit” så att hon fick städa det sista hon gjorde före sänggång igår kväll…

Idag står det tankning och handling på min agenda efter jobbet. I övrigt ska jag ägna min bok lite tid. Den är så spännande nu!

Kanske blir det en sån här efter jobbet och bilverkstan på torsdag, hemma eller ute.

På torsdag kväll fanns det planer på en mini-after-work för några av oss som bor i Uppsala och i mitt närområde (ja det finns både grannar och kollegor som jag vill umgås med). Nu blir vi en decimerad skara eftersom en person hellre vill ta en öl med kollegorna på orten där vi jobbar och en annan person kanske måste åka utomlands och ordna med en fastighetsförsäljning. Själv ska jag ju lämna Clark på bilverkstan på morgonen och hem och hämta honom vid 16-tiden på torsdag. Det är en evig tur att jag får lånebil – tågen går fortfarande inte som de ska!

På fredag är det ledig dag igen. Det känns underbart, för då slipper jag ut och trängas i trafiken. Det är betydligt fler bilar ute på morgon och kväll nu när tågen inte går som de ska… En tur till IKEA har jag lovat Anna på Nationaldagen. Vi får se om det följer med trall även hem till mig. Det kanske blir så att jag siktar in mig på drömmen om ett hus i skogen i stället…

Den kommande helgen behöver jag städa. Igår hittade jag dessutom en lapp i min postbox. Lappen aviserade:

Garage städning

med just den särskrivningen, på måndag kväll. Kanske börjar jag på söndag. Om jag får tag på i en kvast. Jag tänker inte slösa pengar på att köpa en. Kollar nog runt i stället bland alla häxor jag känner…

*ballen = balkongen
**Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Göra fint eller köpa hus?

Ett drömmande inlägg.

---

 

Lavendel och petunia hamnade på Annas balle i helgen.

En del drömmar har jag kvar. Men jag har sänkt nivån. Det är liksom ingen idé att tro att nånting ordnar sig eller blir bättre. Det är smartare att vara inställd på att det blir katastrof och sämre – för tänk så himla glad jag blir om det sen blir… bättre! Just nu drömmer jag om att göra fint på ballen*. Det är inte nån stor dröm. Men som sagt, alla drömmar behöver inte vara stora. Jag blev så sugen i helgen när Fästmön köpte blommor som hon planterade på sin balle att även göra lite fint på min. Och så det där att vi pratade om trall. Jag till och med räknade på kostnaden för trall igår. Nej, jag borde spara varenda spänn, men… jag drömmer…

Anna köpte två randiga petunia-plantor och en lavendel. Petunior är underbara sommarblommor som fram emot kvällningen kan dofta svagt av citron. Och lavendel doftar ju… som lavendel. Jag brukar ibland ha lavendel på ballebordet**, men förra året hade jag diverse örter och en kruka med grön paprika. Paprikan överlevde i köksfönstret och bär nu nya och väldigt små frukter. Den står redan på mitt ballebord.

I en ampel med lila kruka brukar jag sätta en matchande lila hänglobelia. Förr om åren, när det var tillåtet i min bostadsrättsförening att ha ballelådor***, hade jag tagetes i olika färger i två lådor. De senaste åren har jag bara planterat tagetes på pappas, mormors och morfars grav. I år blir det inget planterande där heller, för mamma och jag har från och med förra hösten årsskötsel på graven.

Något år har jag haft en pelargon på bordet. De tycks trivas där – det blir ju väldigt soligt och varmt. Under höst, vinter och vår står de i köksfönstren. Framåt våren brukar de blomma om. Det har mina två pelargoner gjort även i år, så liksom paprikan får de nog flytta ut.

Vi får se om jag gör fint på ballen den kommande helgen. Jag är ju ledig en extra dag igen. Kanske blir det trall. Jag föreslog Anna att vi skulle hjälpas åt med trallarna på våra ballar. Att hjälpas åt – och bli lite osams – tyckte hon lät som en bra idé. Ja, vi har ju alltså spanat på trall från IKEA och det vet ju var och varannan människa att det par som klarar av att montera IKEA-prylar utan att separera, det paret klarar ”allt”!

Men just nu är jag väldigt trött på människor. Jag har svårt med ljud (röster och andra ljud folk ger ifrån sig blir rena oljud i mina öron) och jag blir sjuk av rök. Det finns de i grannskapet som har rekommenderat mig att köpa ett hus i skogen (ja, det är sant) och faktum är att jag är ganska sugen på det. Människor gör bara ont för tillfället, även om kanske inte alla gör det medvetet.

Trissvinsten på 30 kronor kanske blir till en fin balle – eller ett hus i skogen.

Så igår hade jag tur och skrapade fram en vinst på min namnsdagstrisslott från mamma – hela 30 kronor! Det ska bli en ny lott. Och tänk om jag skrapar fram en nätt summa… Kanske blir jag egoistisk och köper mig själv det där lilla huset i skogen, långt från alla som gör ont… Då slipper vi ju reta oss på varandra. Fast alltid är det väl nån som retar sig på att just jag vann en storvinst på Triss. Men var lugn. Jag är inte där än. Jag bara drömmer lite.

*ballen = balkongen
**ballebordet = balkongbordet
***ballelådor = balkonglådor

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Äntligen sovmorgon!

Ett inlägg om gapande, tystnad och en och annan elakhet.

---

 

Gapandet slutade efter bank i väggen.

Äntligen blev det sovmorgon idag! Jag vet inte varför – kanske är det vanan? – men mina två nyligen passerade lediga dagar vaknade jag envist före eller strax efter klockan sex. I morse vaknade jag 8.38… Fast i och för sig hade Gapmänniskan väckt mig nånstans vid sjutiden. Då blev jag så ilsk att jag bankade i väggen. Gapet slutade – och jag somnade om!

Jag skröt ju igår om att sprutan inte gjorde ont att få. Nej, det är visserligen sant, men på kvällen fick jag ont som tusan på stället där den togs. Idag är det inte mycket bättre. Det känns som om jag har träningsvärk. Vänsterarmen vill inte riktigt röra sig som jag tycker att den ska. Naturligtvis har jag googlat – vem ringer 1177, liksom?! – och fått fram att en vanlig biverkning av just denna spruta är att man kan få ont på själva stickstället. Så då är det väl det jag har. Punkt.

Vädret är inget vidare alls. Det är mulet och regnar av och till. Men jag ser att solen försöker tränga fram. Den lyckas emellertid inte.

Mina väskor är packade för avfärd till Himlen. Jag har nyligen ätit en sen frukost och tandborstningen är klar. Bara resten av morgon(!)toaletten återstår, typ att tvätta mig. Jag var verkligen vrålhungrig, så jag dukade upp en riktig helgfrukost förut. Nu står jag mig nog till kvällen. Fästmön ska göra nånting med kyckling, potatisklyftor och hot béarnaisesås. Det var ett tag sen, faktiskt!

Helgfrukost av den rejäla sorten.

 

Det ska bli skönt att komma härifrån ett tag. För tillfället är jag extremt ljudkänslig och här i huset är inte precis tyst. Det låter faktiskt som om en av de före detta boende har återvänt – det är nån som har ägnat större delen av förmiddagen åt att smälla i en ytterdörr… Så nej. Jag saknar verkligen inte dessa människor, även om jag inte estimerar Grillarnas rök och entoniga musik. Det är väl mig det är fel på, som vanligt. Jag har ju svart på vitt att en och annan tycker att jag ska flytta till ett hus i skogen. Och jaaa, det skulle jag jättegärna göra – om jag hade möjlighet till det. Tills vidare njuter jag i alla fall av det faktum att jag flyttade hemifrån när jag nyss hade fyllt 18. En del närmar sig 30 och bor fortfarande hos mamma och pappa. *smackar med tungan i gommen och skakar på huvudet*

Nej, dags att sätta fart innan jag blir alltför elak. Man kan ju aldrig veta om nån springer omkring med en vräkningslista med mitt namn på.

Har du inget bättre för dig tycker jag att du ska läsa mitt inlägg om CCS Fotcream som jag skrev i morse. Det är långt, men tänkvärt, tycker jag själv.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En annan dag

Idag är allt som vanligt igen. Friden varade knappt ett dygn, nu vaknar man åter tidigt som tusan av stoj och skratt och hostningar och jag vet inte vad. Nej, jag vet! Jag skulle gärna bo i ett hus i skogen, mycket hellre det än att vakna till oljud varje ledig morgon, så gott som. Mycket hellre i enslighet än att en besökare glor på mig och mamma, uppifrån och ner, nerifrån och upp, med elaka och illvilliga ögon, utan att skämmas för sin nyfikenhet.

Jag börjar fundera på om jag inte är två personer i alla fall. Ibland känner jag mig from som ett lamm, ibland har jag så mycket ilska och ledsenhet inuti att jag blir ond och elak. Men det är inte lätt att bita ihop när man har en besökare som har bjudit hit sig själv i över tre veckor. Jag saknar min ensamhet!!!

Dessutom saknar jag förstås Fästmön. Vi har ju knappt träffats på ett par veckor, bara nåt kort möte. Det är inte roligt att fira jul på var sitt håll, det samma blir det ju med nyår. Om jag lever nästa år vill jag ha det på ett annat sätt och då tänker jag vara bestämd och säga att

Jag vill bestämma vad jag ska göra och var jag ska vara för en gångs skull!

Men jag har ingen aning om var jag är nästa år. Det kan vara kallt på parkbänkarna.

Kallt lät det som om det var i natt i alla fall! Det blåste som 17 och ett tag trodde jag att taket skulle blåsa av. Tänk vilken traumatisk upplevelse för alla grannar som hatar mig att få se mig naken i min säng!

Media har förstås ridit på stormen i dess dubbla bemärkelse. Idag är det ju stora hemvändardan och det är redan, strax efter klockan nio, totalkaos vad gäller tågavgångarna, enligt Dagens Nyheter. Läget är akut även på vägarna, dundrar Aftonbladet. Jag tänker på alla stackare som måste sova utomhus. Gör inte du?

Kan ju vara kyligt att behöva sova här…

                                                                                                                                                               För media tycks den här julen ha varit händelselös annars. Inte en enda kändis som har dött kring jul som man kan skriva om, endast drottning Elizabeths man prins Philip blev hastigt sjuk och fick hjärtopereras. I Aftonbladet har Andreas Lundstedt bekänt att han vissa dar inte har velat leva. Nej, det är tufft att ha en kronisk sjukdom och få äta massor av mediciner varje dag… Och så har Lasse Åberg berättat att han blev mobbad som barn. Men den artikeln får bara den som betalar läsa. (Vem vill, liksom???) Nej, det är synd om alla våra kändisar! Trots det, ingen av dem har dött i jul, vilket förstås ställer till det för media, men väl är tur för dem själva…

Men hör och häpna, nånting har inträffat! En man har hittats mördad i Uppsala. Media är redan på och Svenskan så gott som toppar med nyheten, baserad på ett pressmeddelande.

Nej, idag tänker jag nog skippa promenaden och ägna mig åt att läsa böcker och försöka stilla min inre. Det planeras en familjesammankomst till slutet av veckan och den ser jag fram emot. Äntligen nåt kul!

Read Full Post »

Jag skulle vilja…

Jag älskar mitt kök. Men det har ett fel. Jag skulle vilja… Jag skulle vilja slippa se huset mitt emot utanför fönstret. Jag skulle vilja se… en köksträdgård, buskar, träd, en gräsmatta… En dörr direkt ut från köket till hela härligheten…

”…direkt […] till hela härligheten…”

                                                                                                                                                           Jag skulle vilja slippa höra ungar som skriker, ungar som släpar landbandymål över tennisbanans asfalt. Slippa ha före dettingar till grannar, slippa ha grannar som vänder sig bort för att slippa. Mig.

Jag skulle vilja bo i ett hus i skogen, ja. Jag skulle vilja bo där med ”min” Anna inklusive barnen ibland och odla grönsaker och blommor och skriva böcker och inte bekymra mig för räkningarna därför att jag kan leva på mitt skrivande. Och koka äpplemos och svartvinbärssaft!

Jag skulle vilja att inga operationer ställdes in i sista minuten, att antalet diagnoser förminskades, att den som har kränkt andra inte blev miljonär, att den som hellre fokuserar på andras problem i stället för sina egna skulle drabbas av ett uns självinsikt att ta tag i sitt eget liv…

Jag skulle vilja vakna och skratta. Så där hjärtligt som när jag ser på Anna och kärleken bara strömmar igenom kroppen och själen.

Önska, önska runt i ring. Önska kostar ingenting…

Read Full Post »