Gränby köpstad: City Gross

Ett affärsprovande inlägg.

---

 

Hur många köpcentrum får det plats i Uppsala? Uppenbarligen många. Frågan är om de alla bär sig… När jag flyttade till Uppsala som 20-åring på stenåldern fanns OBS!, som senare blev Gränby centrum, och B&W, som senare blev… Coop Forum Uppsala Boländerna, tror jag, i alla fall när Coop i Gränby centrum las ner. Nu växer en ny stadsdel fram, Gränbystaden. Den ligger nära New Village, där jag bor. Och den har redan fått en egen köpstad…

Några av snabbmatställena i Gränby köpstad. (Skärmdump från Gränbystadens webbplats.)

 

City Gross i Gränby köpstad. (Skärmdump från Gränbystadens webbplats.)

Det började med en bensinmack och ett hamburgerställe, fortsatte med fler snabbmatställen (till exempel Chop chop) och en blomsteraffär och nu senast apotek, en leksaksaffär och en mataffär med fik. Tyvärr är en tvungen att åka bil dit. Annars hade det blivit en skön promenad för min del när alla måsten var avklarade här hemma och jag var nyduschad. Varken gångbana eller cykelbana finns emellertid, så jag körde ut Clark Kent* ur garaget och åkte några hundra meter. Med mig hade jag ett viktigt brev som jag skulle posta, men huvudsyftet med min lilla utflykt var att kolla in City Gross (ja, affären särskriver sitt namn, vilket ju är fasansfullt!).

City Gross var förvånansvärt välbesökt denna lördag. Vanligaste shopparna var helt klart barnfamiljer. En del barn fick springa omkring fritt. Tur att affären är ganska luftig. Jag hade lite svårt att hitta, men skälet till det är säkert att det ju var mitt premiärbesök. En del fynd gjorde jag på min väg genom affären. Det mesta kostade nånting och 95 öre, vilket irriterade mig ganska snart. Och som sagt, särskrivningar är fasansfulla. Inte ens butikens goda ostar slapp undan…

Dessert ost… Och alla kostar de nånting och 95 öre.

 

City Gross hade i alla fall bokrea.

City Gross är känt för sitt fina kött. Det har ju inte jag så mycket glädje av eftersom jag inte äter annat kött än kyckling och kalkon. Men när Lucille och jag besökte City Gross i en annan stadsdel i Uppsala noterade jag att där fanns en väldigt fin fiskdisk också. Tyvärr imponerade varken kött- eller fiskdisken i City Gross i Gränby köpstad på mig. Där var ett tämligen… magert utbud. Samma rätt magra utbud gäller som du ser även de särskrivna dessertostarna ovan.

Ska jag säga nåt bra om City Gross i Gränby köpstad är det kanske att de hade bokrea. Nu har väl årets bokrea egentligen inte börjat än, men det hade den på City Gross. Samtidigt var det inte många titlar som tilltalade mig och dessutom var det övervägande oriktiga böcker (böcker en lyssnar på) som såldes. Därför kunde jag behärska mig och avstå från att handla.

En kasse med varor följde med hem.

Men handlade jag nåt dårå? Jorå, en kasse med varor för 258 spänn följde med mig hem. Jag köpte en bit vardera av alla de fyra dessert ostarna (<== ironi) som fanns i butiken, ett trepack makrill till extrapris samt ett par saker som stod på handlingslappen. Fotcrèmen ställde jag däremot tillbaka, för en sån tub är mer än sju spänn billigare på Tokerian.

Det kan nog bli så att jag handlar på City Gross i Gränby köpstad igen. Fast det är enklare, billigare och närmare hos/till Tokerian och där tänker jag inte sluta handla. City Gross kan bli nån längre utflykt igen nån gång. Kanske när jag kan gå dit. För jag behöver definitivt inte ta bilen, eftersom jag inte lär storhandla där.

Och brevet, då? Tja, det finns faktiskt en gul brevlåda utanför City Gross. Men Snigel-Posten tömmer den bara på vardagar, så jag åkte till Tokerian och postade mitt brev.

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Grattis, Tierp, till… särskrivningsmästaren!

Ett språkligt inlägg.

---

 

I morse såg jag hos SvT Uppsala på webben att Tierp har fått sin första offentliga toalett. Med mina nya linser och brillor noterade jag också att det finns en särskrivningsmästare i Tierp. H*n har inte bara lyckats särskriva toalett avgift, h*n talar också om att den som vill nyttja toaletten ska betala hos kassa personalen. Jag är inte så säker på att personalen tycker att det är roligt att uppfattas som kass…

Tierp har fått sin första offentliga toalett – och en särskrivningsmästare!

 

Jag är medveten om att det är dålig bildkvalitet – det är en skärmdump.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Så långa ska dina webbgrejor vara!

Ett inlägg om längden på prylar i sociala medier.

---

 

Häromdan läste jag en intressant text som jag hittade hos Sveriges Kommunikatörer om hur långa olika saker – texter, filmer, ljudfiler etc – ska vara i sociala medier. Om syftet är att nå och få många läsare/tittare/lyssnare finns nämligen inte bara bästa tider för publicering utan självklart också optimala längder på materialet. (Sen kan man ju ha andra syften med sina webbgrejor!) Bakom tankarna kring längderna står Buffer, ett socialt medieverktyg.

Detta är några av ideallängderna, enligt Buffer:

• Twitter. Mellan 17 och 100 tecken. Tweets som är kortare än 100 tecken blir till 17 procent mer lästa än längre tweets.
• Facebook. 40 tecken. Poster med 40 tecken får 86 procent högre engagemang än poster med fler tecken.
• Hashtaggar. Sex tecken. Använd inte specialtecken, undvik slang och börja inte med siffror.
• URL:er. Åtta tecken. Lite i kortaste laget, tycker jag, men gissar att http:// och www inte räknas.
• Bloggrubriker. Sex ord är viktigast (notera särskrivningen!) – de tre första och de tre sista. Det är nämligen dessa som blir lästa.
• LinkedIn. 25 ord är ett bra riktmärke i dina texter. Håll dig till mellan 16 och 25 ord om du vänder dig till företag och mellan 21 och 25 ord till kunder. Dessa texter får nämligen flest delningar.
• Blogg. En bloggtexts ideala längd är 1 600 ord. Maj gadd, det är många ord, det… Men av alla lästa inlägg är 74 procent kortare än tre minuter långa och 96 procent under sex minuter.
• YouTube. De flesta filmer är korta. Cirka tre minuter är en bra längd.
• Poddar. Meddellängden på poddar är runt 22 minuter. Studier visar att studenter tappar intresset efter mellan 15 och 20 minuters föreläsning. Det kan vara ett bra riktmärke!

The internet is Zoo. Bilden är lånad från Buffer.

Det här inlägget är inte ens 300 ord långt. Det blir nog inte läst, dårå, om man ska tro Buffer. Samtidigt, betänk att Buffers siffror gäller amerikanska sociala medier och dito texter!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Skriva i sär eller isär…

Ett språkligt inlägg.

---

 

Särskrivning är en språklig sjukdom som blir alltmer utbredd. Ibland är det väl så att man kanske mest stör sig på det, men förstår vad som menas. Andra gånger kan särskrivningen göra att betydelsen av en mening blir annorlunda än vad som var avsett.

Så här Twittrade nån på Radio Uppland tidigare idag:

Tolkningen av detta blir att tre kvinnor har utfört en sorts stöld som kallas permobil och åtalas nu för det. Men nånting säger mig att det inte finns nåt som betecknas som permobil stöld. Mycket riktigt kommer lite senare en korrigering:

Ah! De tre kvinnorna har stulit en permobil och ska nu åtalas för det.

Kommunikation är svårt. Särskrivning är en språklig sjukdom! Bli frisk snart! Heder till Radio Uppland, dock, som gjorde om och gjorde rätt!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens journalistproffs: Hur går åsikterna?

Ett språkligt inlägg.

---

 

Finns det nån som är aningen intresserad av svenska språket och som gillar särskrivningar? Nä, tänkte väl inte det. Dagens högskoleutbildade journalistproffs klarar inte heller av det hela. För jag lärde mig redan i mellanstadiet att ordet isär inte skrivs isär utan ihop.

 

Isär skrivs ihop! Martin Mederyd Hårdh väcker uppmärksamhet på min blogg.

Magister Sandbladh brukade ofta rent fysiskt banka in vissa kunskaper. Det var inte särskilt pedagogiskt. Men se grammatik kunde han lära ut utan att slåss. Martin Mederyd Hårdh på Svenska Dagbladet gick uppenbarligen i nån av magisterns klasser.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Drömmar… och verklighet…

Ett både-och-inlägg.

---

 

Soligt igår, mulet i morse.

I natt drömde jag en fantastisk dröm! Det insåg jag klockan fyra när jag vaknade och behövde gå på toa. Jag skulle verkligen komma ihåg drömmen, för den var ett sånt bra underlag till ett blogginlägg. Naturligtvis är drömmen borta nu på morgonen…

I stället vaknade jag till en mulen morgon. Märkligt, för gårdagskvällen var solig och lagom varm. Jag satt på ballen* fram till klockan var tjugo i nio. Läste min spännande Stephen King-bok. (Jag har knappt 200 sidor av de cirka 500 kvar nu.) Det var förvånansvärt tyst runt omkring. Senare på kvällen insåg jag att jag troligen hade missat bostadsrättsföreningens årsstämma… Ja, mitt minne är inte som tidigare… Fast å andra sidan har jag ganska mycket annat som jag tänker på just nu. För övrigt tror jag inte att kvällens tystnad berodde på att ”alla” var på årsstämma. Det skulle möteslokalen inte palla för. Vi har 300 lägenheter. Möteslokalen, som också är festlokal, tar väl cirka 50 pers, skulle jag tro. Kanske 100, om folk står.

Vid 21-tiden åkte jag och bytte in min trissvinst mot en ny lott. Passerade macken, där jag hjälpligt torkade av vindrutan på Clark Kent**. Igår när vi åkte hem från jobbet blev han nämligen nerstänkt av en bil som strax före avfarten till vårt hem började släppa ifrån sig lerigt vatten! Inte kul när det skvätte, för det var ju inte bara på vindrutan, som jag kunde hålla hjälpligt ren med spolarvätska och vindrutetorkarna… Hämtade Fästmön när hon slutat jobba och skjutsade hem henne. Gissade att hon vill komma hem så snart som möjligt eftersom hon hade fått spolning av rören i ett av våtutrymmena hemma under eftermiddagen. Man vet ju aldrig vad hantverkare lämnar efter sig. Jag hoppas att det inte var en massa ”skit” så att hon fick städa det sista hon gjorde före sänggång igår kväll…

Idag står det tankning och handling på min agenda efter jobbet. I övrigt ska jag ägna min bok lite tid. Den är så spännande nu!

Kanske blir det en sån här efter jobbet och bilverkstan på torsdag, hemma eller ute.

På torsdag kväll fanns det planer på en mini-after-work för några av oss som bor i Uppsala och i mitt närområde (ja det finns både grannar och kollegor som jag vill umgås med). Nu blir vi en decimerad skara eftersom en person hellre vill ta en öl med kollegorna på orten där vi jobbar och en annan person kanske måste åka utomlands och ordna med en fastighetsförsäljning. Själv ska jag ju lämna Clark på bilverkstan på morgonen och hem och hämta honom vid 16-tiden på torsdag. Det är en evig tur att jag får lånebil – tågen går fortfarande inte som de ska!

På fredag är det ledig dag igen. Det känns underbart, för då slipper jag ut och trängas i trafiken. Det är betydligt fler bilar ute på morgon och kväll nu när tågen inte går som de ska… En tur till IKEA har jag lovat Anna på Nationaldagen. Vi får se om det följer med trall även hem till mig. Det kanske blir så att jag siktar in mig på drömmen om ett hus i skogen i stället…

Den kommande helgen behöver jag städa. Igår hittade jag dessutom en lapp i min postbox. Lappen aviserade:

Garage städning

med just den särskrivningen, på måndag kväll. Kanske börjar jag på söndag. Om jag får tag på i en kvast. Jag tänker inte slösa pengar på att köpa en. Kollar nog runt i stället bland alla häxor jag känner…

*ballen = balkongen
**Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

CCS Fotcreme har blivit Foot Cream

Ett inlägg om en fotkräm.

---

 

Min favorit!

Många är åren som jag har smort in mina fötter det sista jag gör på kvällen. Jag ligger i sängen och smörjer fotsulorna. Ger dem lite massage samtidigt. Det tog ett tag innan jag hittade en kräm som passade. Men när jag fick CCS Fotcreme i julklapp ett år av mamma var jag fast. Den fotkrämen har jag kört med sen dess.

Jag har då och då provat andra fotkrämer, bland annat Apoteket Hjärtats, men inte gillat nån. En del är för feta och borde benämnas salva, medan andra, till exempel Hjärtats, är för tunna och rinniga. Just CCS kräm har varit perfekt.

Ny förpackning, nytt, särskrivet namn… Men är krämen i sig ny?

 
 
 

Så jag blev lite… störd när jag skulle skicka efter apoteksvaror från Apotea, vilket jag ofta gör eftersom priserna är lägre än ute i handeln. Noterade då att CCS Fotcreme inte bara bytt färg på tuben till lila utan också namn, till det mer anglosaxiska och särskrivna Foot Cream. Enbart detta borde ha gjort att krämen inte skulle ha hamnat i min varukorg. Men jag chansade och tänkte att den, namnet till trots, ju kanske inte är sämre än ursprunget. Dessutom var jag lite desperat eftersom min gamla, blåa tub var på väg att ta slut.

Det som först slog mig när jag öppnade tuben var att krämen inte doftade annorlunda. Men det gjorde den när jag väl hade klämt ut en klick och börjat smörja in fötterna! Doften går mer än tidigare mot parfyrmerade oljor. Och såna oljor kan man tycka mer eller mindre om. Jag vill inte ha min fotkräm alltför parfyrmerad, men jag tyckte att just denna faktiskt var alldeles lagom.

Vad gäller krämens fyllighet, känns den precis lika lagom fet som sin blåa föregångare. Ytterligare ett plus!

Men vad är nytt, dårå, förutom det förskräckliga namnet – vi bor i Sverige, då skriver vi korrekt svenska! – som är på annat språk och särskrivet? För att se hur krämerna skiljer sig åt måste jag helt enkelt försöka läsa de finstilta innehållsförteckningarna:

 

Blå                                                            

Aqua

Glycerin 

Urea

Canola

Caprylic/Capric Triglyceride

Cetyl Alcohol

Hydrogenated Vegetable Oil

Stearyl Alcohol

Glyceryl Stearate

PG-100 Stearat

Lactic Acid

Methylparaben

Ethylparaben

Propylparaben

Sodiumhydroxide

Parfum

 

Lila

Aqua

Glycerin 

Urea

Canola oil

Caprylic/Capric Triglyceride

Cetyl Alcohol

Hydrogenated Vegetable Oil

Stearyl Alcohol

Glyceryl Stearate

PG-100 Stearat

Lactic Acid

Tocopheryl Acetate

Malva Sylvestris Flower Extract

Phenoxyethanol

Ethylhexylglycerin

Citric Acide

Sodium Benzoate

Potassium Sorbate

Sodium Hydroxide

Parfum

 

Ja, inte känner jag till många av de här ingredienserna. På svenska. Hade det inte varit jättebra om man hade skrivit ut namnen på svenska på en tub fotkräm som ska säljas i Sverige? Jag menar, nu när man ändå väljer att göra om såväl utsida som insida?

Men vad är det för ingredienser egentligen? Ta till exempel

Tocopheryl Acetate

Det är en form av E-vitamin, faktiskt. Den har en mjukgörande effekt, den är fuktighetsbevarande och motverkar håravfall som man får av vissa läkemedel. Nu har jag inte hår på fotsulorna, men… En ganska vanlig biverkning av detta ämne är eksem, framför allt klåda. Det känns ju mindre bra med denna nya ingrediens.

Och vad är

Phenoxyethanol?

Det är ett konserveringsmedel och det har en viss antibakteriell verkan. Men det är också mycket irriterande för ögon och hud och giftigt för njurarna, nervsystemet och levern. Råkar man få i sig det kan man till och med hamna i koma.

Ja, så här kan man hålla på. Nu orkar jag inte söka på alla ingrediener. Men jag undrar ständigt och jämt varför ingredienserna inte står på svenska.

Jag tänker fortsätta använda CCS Foot Cream, särskrivning, anglosaxism och läskiga ingredienser till trots. Men jag gör det med lite mer… kritiskt öga och kanske troligen blir det rentav så att jag efterhand slutar använda produkten. Produkten, vars nya namn jag totaldissar och vars innehåll känns… riktigt skumt…

Toffelomdömet för den nya, lila fotkrämen blir bara medel. Avdrag på omdömet gäller innehåll och namn. Det som drar upp omdömet till medel är… doften.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lidande

Ett språklidande inlägg.

Vi har tillbringat eftermiddagen i centrala Uppsala. Mest i solen. Men då och då gick vi in i en affär. Det orsakade lidande. Språklidande. Se denna skylt, inte bara särskrivning  (prov sittning) utan talspråk (våran). Var ska detta sluta? Ja, jag ska då sluta gå in i den här affären igen.

 

Särskrivning och talspråk… Jag kan nog inte gå till Household igen…

Livet är kort. Jag är språknörd.

Read Full Post »

Ljuset i slutet tunneln?

Ett inlägg om att lunka på.

När jag var sju år tyckte mina föräldrar att det skulle vara gulligt om jag lärde mig spela piano. Själv ville jag lära mig spela gitarr, men det var antagligen för proggigt för mina konservativa föräldrar. Inte konstigt att jag bara kom till att lära mig den här låten på piano och knappt nån mer:

Lunka på, lunka på
Vi har långan väg att gå…

Idag följde jag Fästmön en bit till jobbet. En bit. Jag vände vid moskén, denna byggnad som fascinerar mig. Tyvärr var ljuset inte det bästa, men jag tog en bild i alla fall.

Moskén i Uppsala – en fascinerande byggnad.

Jag gick förbi en annan byggnad där jag var på anställningsintervju för två år sen. Ytterligare ett jobb som gick mig förbi, troligen därför att jag var korkad nog att nämna den som nyss slutat på tjänsten… Men tömt är glömt och jag fokuserade i stället på det faktum att jag gick i en tunnel jag aldrig gått förut. Och jag såg ljuset i slutet av den!

Jag såg ljuset i slutet av tunneln!

I en rondell står en fantastisk lampa som är så ful att den är rolig. Och strax till höger om den här på bilden kan man möjligen se… solen…

En ful, men rolig gatlampa och solen.

På vägen tillbaka stannade jag till vid ICA Heidan. Jag skulle köpa batterier, tuggummi och Pro Viva svartvinbär. Pro Vivan fanns inte, så i stället slog jag till på… en glasstårta! Vadan detta? Jo, dels hette den Anna, dels kostade den bara tio spänn. (Och jag blundade för särskrivningen.)

Glasstårtan Anna. Att det sen är särskrivet nederst på asken blundade jag för.

Nu tänker jag inte smälla i mig glasstårtan idag. Tänkte bara att den kunde vara bra att ha i frysen – om man får oväntat besök. (Det får jag ju så ofta…)

Det var först när jag kom hem och såg vad tillverkaren av glasstårtan heter som jag blev lite tveksam. Insatta personer förstår min fundersamhet!

Tillverkaren heter ÅSE GLASS…

Batterierna ska vara till en av mina telefonlurar som inte håller laddningen så bra. I kassan bad jag uttryckligen om

uppladdningsbara batterier.

Vad fick jag? Ett paket icke uppladdningsbara batterier. När jag påpekade att kassamänniskan hade gett mig fel fick denn* något glasartat i blicken och nickade. Jag stod på mig och upprepade att h*n hade gett mig fel batterier. Till sist gick det in. Kassamänniskan gick bakom kassan och jag hörde att h*n frågade nån där bakom vad uppladdningsbara batterier var för nåt… Sen fick jag rätt batterier – och de kostade betydligt mer… Lite småsur gick jag därifrån, för nog tycker jag att man ska veta vad uppladdningsbara respektive icke uppladdningsbara batterier är när man ska sälja såna varor. Sätter man i icke uppladdningsbara i en bärbar telefon kan telefonen nämligen paja… Vilken tur att jag kollade förpackningen när jag packade mina varor!

Det var ganska kyligt ute, men när man travade på fick man upp värmen. Dessutom var jag ju lite ilsken på vägen hem. För min del blev det nästan 4,9 kilometer idag för promenaden om ungefär 56 minuter.

Vägen var lite annorlunda än den jag brukar gå. Bara vissa delar var bekanta. Tallar brukar vara väldigt raka träd, men jag såg en riktigt krum en, som jag missat på mina tidigare promenader…

En riktigt krum tall, lite svårfångad på bild.

I grannföreningen hade de inte fällt några träd, men gjort väldigt fina höstarrangemang utomhus.

Fina färger i grannföreningens höstarrangemang.

Härliga färger! Rosa och rött går visst ihop!

Alldeles nyss dundrade regnet på mitt tak. Tvättmaskinen dundrar från ett annat håll. Och innan jag började skriva hittade jag två intressanta tjänster till att söka. Det ska jag göra NU!

Vad har du gjort idag??? Har du sett nåt ljus i slutet av nån tunnel? Skriv gärna några rader och berätta!!!

Livet är kort.

Read Full Post »

Ibland ska det vara särskrivet

Ett inlägg om en felläsning.

Man är så van vid felaktiga särskrivningar nu för tiden att man faktiskt inte ser när det verkligen ska vara en… För inte tror jag att annonsören Telia vill få presumtiva kunder att slippa TV..?

Tv fritt ska vara särskrivet här.

Jag läste fel och såg

Tvfritt.

Men det står ju faktiskt 

Tv fritt.

Livet är kort.

Read Full Post »