Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vana’

Ett inlägg om vanor och koder… och lite annat också, förstås!


 

Jeansben

Jeans är i alla fall dresscode på jobbet…

Nu när jag för en stund tillhör de arbetandes skara kan jag ibland fascineras av hur denna skara beter sig. Flocken arbetskamrater. För det mesta känner jag tillhörighet i gruppen, men jag är också så pass ny att jag kan ställa mig utanför och se på. Idag vid förmiddagsfikat pratade jag med en ännu nyare kollega om detta att bryta mot jobbkoder. Och då menar jag inte begå brottsliga eller oetiska handlingar utan bara bryta mot små oskrivna regler.

Broccoligratäng

Broccoligratäng, upphittad på Årstahallen igår.

En sån oskriven regel är hur vi sätter oss i lunchrummet. I vårt lilla lunchrum finns fyra små rätter bord. I stället för att fylla upp ett bord i taget sätter vi oss – utspritt. En och en vid borden. Det är alltid lika spännande att se vilket bord den femte luncharen väljer!

Idag hade jag en bok med mig till lunchen. Det har jag nästan aldrig, men eftersom jag var i slutet av boken ville jag passa på att läsa ut den. Detta till trots fick jag sällskap vid mitt bord – ett sällskap som liksom övriga i rummet pratade kors och tvärs med varandra. Ingen optimal läsmiljö, alltså, men jag läste snabbt ut de cirka 20 sidorna ändå. Det var faktiskt riktigt trivsamt att läsa bland människoljud! Och så åt jag min ljuvliga broccoligratäng, upphittad på Årstahallen igår kväll.

Dan har flutit på ganska bra. Jag har jobbat med ett par lay outer och fixat några bilder till en Power point-visning. Och så har jag fått god hjälp av NK* – som vanligt. (Dessutom fick jag veta att NK inte läser min blogg mer än ytterst sällan för att inte… komma för nära. Det är väldigt klokt tänkt, men så har jag ju världens bästa närmaste kollega också!)

Hemma i New Village var det varmt – i köket. Resten av hemmet är ganska mycket den igloo den har varit den senaste tiden. Jag fick ett fönsterkuvert från Akassan Vision – och då får jag alltid magknip. Kuvertet visade sig bara innehålla tre räkningar på kommande a-kasseavgifter! De har haft mage att höja avgiften med 16 kronor per månad – efter alla fackskandaler. Inte konstigt att facken förlorar medlemmar – och då menar jag inte bara Kommunal… Nåja, jag är ju plikttrogen medlem sen 1986 och betalade därför alla tre räkningarna genast. Sen skrev jag lite grann och uppdaterade systemet på min mobil.

För den som vill veta det har ytterligare en procent av bloggutrymmet gått åt. Jag har nu fem procents utrymme kvar på den här bloggen, som ibland känns som en evighetshistoria. Nog trodde jag att utrymmet skulle ta slut i höstas, det räcker ett tag till, uppenbarligen. Men sen tar det slut och då tar den här vanan att blogga slut också.

95 procents utrymme är använt

Nu har jag använt 95 procent av bloggutrymmet. (Många skräpkommentarer har blockerats, som synes.)

 
*NK = Närmaste kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett förundrat inlägg.


 

I morse läste jag i lokalblaskan att Micael Dahlén, du vet professorn med svart nagellack, hade ändrat 40 av sina vanor på ett år. Han hade uppenbarligen möjlighet att ta tjänstledig, för det var vad han gjorde – för att ägna sig åt sin nyfikenhet… Och så slutade det med att han ändrade 40 vanor och bevisade på så vis att förändring inte behöver ta tid.

Grunden till det hela var ett nyårslöfte. Jag trodde inte folk avgav såna nu för tiden, men kanske är det så att man tänker

Nytt år, ny möjligheter.

Och så lovar man sig själv att ändra på sig, helst till det bättre, på nåt sätt. (Vilket ju innebär att det är dömt att misslyckas för en del av oss – alla är inte utvecklingsbara…)

Aristoteles

Aristoteles menade att vi är vad vi upprepade gånger gör.

Micael Dahlén tog till sig Aristoteles ord om att vi är vad vi upprepade gånger gör. Skicklighet är en vana, typ. Och så testade han om han kunde skapa sig några nya vanor. Det började med några ganska enkla vanor som att städa kontoret och börja äta broccoli. Sen blev det en vana i veckan, ungefär. Syftet var att se om han kunde förändra sig som människa. Han var rätt slutkörd, enligt UNT-artikeln, och det var ett annat syfte att se om man kan hitta lyckan genom att ändra saker. En vana han ändrade var att ta bort måsten i sin tillvaro… Men det handlade också om att göra jobbiga saker, förändra sitt sätt att tänka.

Hur gick det då? Enligt artikeln känner sig Micael Dahlén idag starkare som människa. Han har fått en starkare personlighet, menar han. Han har blivit tryggare och öppnare och mer påträngande, säger han i artikeln.

Jag tycker att det låter som ett spännande experiment och önskar att jag hade kraften och orken att förändra massor hos mig själv. Bland annat skulle jag vilja bli bättre på att tänka positivt, att inte ta åt mig lika mycket av människors elakheter och att börja röra på mig mer.

Vad skulle DU vilja förändra hos dig själv om du hade möjligheten??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ex och felfria människor, hum hum.



Igår kväll fastnade Fästmön och jag 
framför en film som jag såg för cirka ett och ett halvt år sen på TV, It’s complicated. Meryl Streep är fantastisk i rollen som skild, medelålders kvinna som börjar dejta sin ex-man. Och även om filmen är klassad som komedi, har den en seriös underton. Kanske var det därför jag såg den i januari 2013, jag som aldrig tittar på komedier…

Det här med gamla ex är känsliga saker. Jag själv har bland annat blivit hotad av ett av mina ex med ny partner. Hotelser och förtal kan inte skrämma mig till tystnad. Men jag får ju onekligen mindre lust att ge dem fortsatt plats i mitt liv. Jag tycker mest att det är sorgligt att vissa människor står kvar och stampar på samma fläck, utan ett uns av självinsikt. Och så blir jag lite avundsjuk på vänner och bekanta som har goda förhållanden till sina föredettingar. Det är onekligen praktiskt när man har barn tillsammans, till exempel.

Fez

Jag fez när jag skrattade.

I morse kom vi, lite med anledning av gårdags-kvällens film, att prata om saker vi gör som är… lite halvskämmiga och pinsamma. Vanor och ovanor, saker som ens ex vet om att man gör. Saker som man skulle kunna avslöja om sitt ex för sin eventuellt nya partner – om man ville vara lite taskig mot ex:et… Nu är varken Anna eller jag såna att vi pratar om våra ex:s mindre positiva sidor, men vi tänkte på oss själva. Anna skulle till exempel kunna berätta att jag fiser när jag skrattar (medvetet!), att jag alltid lägger fram strumpor och underkläder kvällen före och att jag blir spårlöst försvunnen varje gång det ska öppnas en ny ost, fyllas på kaffe eller diskas. Om Anna finns det bara bra saker att berätta, fast… det är ju det här med att hon är lite mycket för att… rätta till saker och ting. Typ att hon petar in gardinstänger som sticker ut, korrigerar mattor som hon tycker ligger på sniskan och avlägsnar blomblad som är torra – hemma hos andra. Förutom det är hon ganska felfri och har inte många ovanor.

Idag är det exakt tio år sen jag la bort den största ovanan jag nånsin har ägnat mig åt: jag slutade röka. Tänk, tio rökfria år! Jag är mycket stolt över detta och tycker att det är bland det bästa jag har gjort. För det var ju inte precis det lättaste. Jag hade då rökt i nästan 30 år och jag var uppe i ungefär 30 cigarretter om dan. Jag tycker att det var rätt beslut att fatta, det att bli rökfri. Framför allt för de risker som rökning innebär. Och det är ju inte bara så att du som ägnar dig åt ovanan att röka kan skada dig själv, du skadar faktiskt andra i din omgivning också – även ofödda barn och andra som inte ens kan avlägsna sig själva.

Nu ska jag avsluta min vana att morgonblogga genom att stoppa in mina linser och ta en dusch. Måste fräscha till mig eftersom Anna och jag ska göra hembesök – hos hennes ex… Jaa, såna är vi.

Men vänta nu… Vad är detta jag ser..? Nån har liksom

hoppat ur

sina smutsiga strumpor på köksgolvet… Vem kan det vara..? Här finns ju bara felfria människor!

Strumpor på köksgolvet

Vem har hoppat ur dessa???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om gapande, tystnad och en och annan elakhet.


 

Gapande groda

Gapandet slutade efter bank i väggen.

Äntligen blev det sovmorgon idag! Jag vet inte varför – kanske är det vanan? – men mina två nyligen passerade lediga dagar vaknade jag envist före eller strax efter klockan sex. I morse vaknade jag 8.38… Fast i och för sig hade Gapmänniskan väckt mig nånstans vid sjutiden. Då blev jag så ilsk att jag bankade i väggen. Gapet slutade – och jag somnade om!

Jag skröt ju igår om att sprutan inte gjorde ont att få. Nej, det är visserligen sant, men på kvällen fick jag ont som tusan på stället där den togs. Idag är det inte mycket bättre. Det känns som om jag har träningsvärk. Vänsterarmen vill inte riktigt röra sig som jag tycker att den ska. Naturligtvis har jag googlat – vem ringer 1177, liksom?! – och fått fram att en vanlig biverkning av just denna spruta är att man kan få ont på själva stickstället. Så då är det väl det jag har. Punkt.

Vädret är inget vidare alls. Det är mulet och regnar av och till. Men jag ser att solen försöker tränga fram. Den lyckas emellertid inte.

Mina väskor är packade för avfärd till Himlen. Jag har nyligen ätit en sen frukost och tandborstningen är klar. Bara resten av morgon(!)toaletten återstår, typ att tvätta mig. Jag var verkligen vrålhungrig, så jag dukade upp en riktig helgfrukost förut. Nu står jag mig nog till kvällen. Fästmön ska göra nånting med kyckling, potatisklyftor och hot béarnaisesås. Det var ett tag sen, faktiskt!

Helgfrukost

Helgfrukost av den rejäla sorten.

 

Det ska bli skönt att komma härifrån ett tag. För tillfället är jag extremt ljudkänslig och här i huset är inte precis tyst. Det låter faktiskt som om en av de före detta boende har återvänt – det är nån som har ägnat större delen av förmiddagen åt att smälla i en ytterdörr… Så nej. Jag saknar verkligen inte dessa människor, även om jag inte estimerar Grillarnas rök och entoniga musik. Det är väl mig det är fel på, som vanligt. Jag har ju svart på vitt att en och annan tycker att jag ska flytta till ett hus i skogen. Och jaaa, det skulle jag jättegärna göra – om jag hade möjlighet till det. Tills vidare njuter jag i alla fall av det faktum att jag flyttade hemifrån när jag nyss hade fyllt 18. En del närmar sig 30 och bor fortfarande hos mamma och pappa. *smackar med tungan i gommen och skakar på huvudet*

Nej, dags att sätta fart innan jag blir alltför elak. Man kan ju aldrig veta om nån springer omkring med en vräkningslista med mitt namn på.

Har du inget bättre för dig tycker jag att du ska läsa mitt inlägg om CCS Fotcream som jag skrev i morse. Det är långt, men tänkvärt, tycker jag själv.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en rant på Twitter om arbetslöshet.


Förtydligande:
Jag har INTE svarat på Twitter för jag tycker att 140 tecken är för lite. Därför har jag ”lyft in” allt hit.


Igår läste jag en ganska lång rant på Twitter
om arbetslöshet. Vissa tweets har etsat sig fast och gjort mig minst sagt negativ och nedstämd idag. Därför tänkte jag gå till botten med det hela och börjar från början (mina kommentarer under varje tweet):

Louise Pettersson ‏@Nattbibliotek
Det absolut viktigaste som #arbetslös om de inledande försöken inte gör något är att hålla ihop mentalt #jobbsök

Tofflan: Jaa… det gäller att hålla ihop hela tiden, från dag ett när man är arbetslös. Det är nämligen en ständig oro att till exempel inte klara att betala hyra och behöva gå ifrån sitt hem. Värsta scenariot: att bli bostadslös.


Louise Pettersson ‏@Nattbibliotek

Minst lika viktigt är att upprätthålla sin kompetens, utvecklas som människa och ha ett socialt liv #jobbsök #arbetslös

Tofflan: Självklart är det viktigt att upprätthålla sin kompetens och utvecklas. Det sociala livet är också viktigt. Kompetensen kan man upprätthålla genom självstudier av olika slag eller praktiska övningar på egen hand. Då kan man till och med utvecklas. Det sociala livet är det svåra för min del. Jag skäms, jag tycker att det är jobbigt att träffa folk och detta blir värre ju mer jag isolerar mig. Tycker att jag inte har nånting att tillföra i dialoger. Har inget positivt att säga. Folk tröttnar, tycker att jag är tråkig. Dessutom är det ofta behäftat med kostnader att ha ett socialt liv, typ fika på stan.


Louise Pettersson ‏@Nattbibliotek

Du får exempelvis inte gå en kurs utan att be a-kassan om lov. Inte ens om det skulle öka chansen få jobb. #jobbsök #arbetslös

Tofflan: Nej, a-kassereglerna är stelbenta och föråldrade. Här måste regeringen se till att det blir en förändring. A-kassorna gör bara det de är ålagda att göra. Fast om man går en kurs och får studiebidrag eller tar studielån ska man väl ändå inte ha ersättning från a-kassan också???


Louise Pettersson ‏@Nattbibliotek

Lite eftersom det ser bättre ut på ett CV om man gör något. Och efter några år har man kanske förbrukat alla studielån. #jobbsök #arbetslös

Tofflan: Klart att det ser bättre ut på ett CV om man gör nåt. Men det finns vettiga saker att göra som inte kostar nåt men som ändå ser bra ut på CV:t. Man kan till exempel jobba ideellt för en förening som kanske inte har råd att anställa nån eller för en hjälporganisation.


Louise Pettersson ‏@Nattbibliotek

Det sägs att det är viktigt att ha rutinen gå upp på morgonen. Trams det blir ändå omställning när man börjar jobba! #jobbsök #arbetslös

Tofflan: Det här tweeten tycker jag är trams! Jag tycker att det är jättebra att ha för vana att gå ur sängen på morgonen och ägna dan åt att söka jobb. Det är ju på dagtid det är lättast att få tag i folk som letar folk, så att säga…


Louise Pettersson ‏@Nattbibliotek

Ser man arbetssökande som ett jobb blir det ett jobb som man har väldigt lite kontroll över, och därför nedbrytande #arbetslös #jobbsök

Tofflan: Dumheter! Jag ser inte arbetssökande som nåt jobb, men jag ser det som en nödvändig sysselsättning – vilket ju jobb också är. Det är inte nedbrytande heller, bara om man gör det till det. OK, det är skittufft att få nej gång på gång, men jag vet att jag får ett ja. Snart.


Louise Pettersson ‏@Nattbibliotek

Vart och ett av de arbeten man söker kräver sin tid och engagemang, och att man sen släpper det när det inte går #arbetslös #jobbsök

Tofflan: Självklart kräver varje jobb man söker ens tid och engagemang! Det är därför det är bra att komma upp på morgonen så att man hinner söka jobb, kanske ringa på några stycken, medan folk är på jobbet och kan svara. Det är också smart att ta reda på varför man inte får ett visst jobb man har sökt – så att man kan antingen förkovra sig eller skriva en bättre ansökan nästa gång. Man har rätt att få svar på varför. Det är ju först därefter man kan släppa det. Påminner mig om att jag har en sån fråga som jag inte har fått svar på än!!!


Louise Pettersson ‏@Nattbibliotek

Arbetsförmedlingen hetsar med att kontrollera sökaktivitet. Jag säger tvärtom. Det är viktigt att ta sig ledigt. #arbetslös #jobbsök

Tofflan: Arbetsförmedlingen hetsar inte ett dugg. Majoriteten av dem som jobbar där gör däremot dumma missar. De har krav på sig att kontrollera att man söker jobb. Varför ska man få a-kassa om man inte visar att man faktiskt har sökt jobb??? Som arbetssökande är man aldrig ledig. Det finns möjligheter att hitta och söka jobb i alla lägen. Men… på Arbetsförmedlingen ägnar man sig åt att göra fel saker. I stället borde man ägna sig åt att förmedla jobb och coacha. Varför man lägger dyra pengar på externa coacher övergår mitt förstånd. Men man arbetar på regeringens uppdrag och utför det regeringen har bestämt.


Louise Pettersson ‏@Nattbibliotek

Genom att betrakta sig som ledig vissa dagar och tider återhämtar man sig och upplever att man har ett liv #arbetslös #jobbsök

Tofflan: Lördagar och söndagar brukar jag normalt sett inte söka jobb, för då kommer det inte så många jobbannonser. Eftersom jag älskar att jobba tycker jag att jag inte har så mycket liv så länge jag inte har nåt jobb. Men naturligtvis är det ett arbetsliv jag inte har. Ett privatliv har jag, ett som jag försöker göra så rikt och stimulerande som möjligt med mina nära och kära. Allting behöver ju inte kosta pengar…


SÅ. Nu har jag ventilerat.
Med detta anser jag mina negativa tankar och känslor kring arbetslösheten vara bortblåsta för idag. Nu tar jag nya tag och fokuserar på att hitta jobb.


Livet är kort.

Read Full Post »

Den gångna veckan undrade Tofflan lite över dina hygienvanor. Tvättar du händerna efter toabesök?

Så här fördelade sig de 38 inkomna svaren:

81,58 procent (31 personer) svarade: Absolut! 

13,16 procent (fem personer) svarade: Nja, för det mesta, i alla fall när jag har skitit. 

5,26 procent (två personer) svarade: Nej, varför ska jag göra det?

Jontas kommenterade:

Självklart! Jag tvättar händerna konstant. Även efter jag tagit i handtag där andras skitiga händer kommit i beröring. På jobbet spritar jag också. Dessutom tvättar jag också händerna innan jag äter eller om jag ska handskas med livsmedel. Jag till och med tvättar händerna efter att jag tagit någon annan i hand. Jag har bacillskräck och det hade jag även innan jag började jobba inom vården. Ibland tror jag att jag tvättar händerna oftare än läkare och vårdpersonal. Människor är bacillhärdar. Jag vill inte bli sjuk och jag vill inte göra andra sjuka. Trots allt detta så anser jag inte mig ha överdriven handhygien – bara den nivå som också andra borde sträva efter.

Cattis kommenterade:

Ett rungande ja! Man tvättar eller spritar händerna när man besökt en bekvämlighetsinrättning och därmed basta. Har anammat råden att stänga av kranen med torkpapper och att försöka låsa upp och öppna dörren med en bit papper eller i värsta fall tröjärmen emellan – gissa var de som INTE tvättar tassarna snuskar till det (med färska fina baciller o virus, urk!) på vägen ut? Tror inte jag har nån större bacillskräck annars men det som händer på toa får gärna stanna på toa.

Inna kommenterade:

Jag fattar inte hur man ens kan komm apå tanken att inte tvätta händerna efter toalettbesök.
På jobbet använder jag båd etväl och vatten samt sprit oavsett vad jag gjort. Det är en vana. På mitt jobb kan man inet sätta in vikarie om någon blir sjuk så därför är hygien viktigt.

Elisabeth kommenterade:

Jag tvättar händerna för jämnan, inte bara när jag varit på toa, och självklart tvättar jag händerna oavsett vad jag gjort på toa.
Innan jag ska äta tvättar jag händerna, och när jag kommer hem efter att ha varit och handlat tvättar jag också händerna.
Oftast blir det tvål och vatten. I handväskan finns både handsprit och våtservetter.

Stort TACK till alla som svarade och som kommenterade! Och jag hoppas förstås som vanligt att du kollar in den nya frågan, under rubriken Tofflan undrar i högerspalten.


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här med sömn är ett kapitel för sig! Jag har skaffat mig en otroligt irriterande vana – eller ovana – när jag ska sova. För att kunna somna måste jag ha TV:n i sovrummet påslagen, med väldigt låg volym. Fattar inte varför, jag är annars ganska väldigt lättstörd när det gäller just ljud.

TV:n ska vara på för att jag ska kunna somna.


Sovrummet ska vara mörkt.
Jag har både rullgardin och persienner idag, gärna långa, mörka gardiner också. Efter fönsterbytet blir det problem: rullgardinen är inte tillräckligt bred! Det gamla vädringsfönstret, som inte är nåt fönster, ersätts med ett ”vanligt” fönster med glas och persienn – fast ingen svart rullgardin, dårå.

Svalt vill jag också ha det, men jag har kommit på att takfläkten inte ger rätt sorts svalka. Nej, det lilla vädringsfönstret ska vara öppet och släppa in frisk nattluft.

Härom morgonen vaknade jag klockan fyra. Jag var naturligtvis övertygad om att jag skull dö just i vargtimman, men tyvärr, tyvärr, tycker somliga, jag överlevde. Somna om kunde jag dessvärre inte, utan låg i stället och lyssnade till trafikens brus från nya E4:n som inte ligger alltför långt ifrån mitt sovrum. Jag blundade och lyssnade, men se somna om kunde jag inte. Alarmet stod på 6.10 och jag stängde av det fem över och gick upp.

Bettskenan brukar jag sova med också. Min tandläkare vidhåller att den är bra för min emalj. Själv vidhåller jag att den är en klar erotikdödare. Det har jag sagt en gång också, till tandhygienisten. Hon rodnade och sa att

du behöver ju inte stoppa in bettskenan förrän du är precis på väg att somna.

Härom natten hann jag dessvärre somna utan bettskena. TV:n, däremot, lyckas jag av nån anledning alltid stänga av innan jag slocknar.

Monstret med bettskenan.


Nu för tiden
vaknar jag ibland av att jag har ont. Ibland vaknar jag tidigt för att jag lägger mig tidigt. Men vad ska man göra när man är så förbaskades kvällstrött? Förra veckan gick Fästmön och jag och la oss hur tidigt som helst, vissa kvällar före klockan 21. I vanliga fall brukar vi hålla ut till 22, ibland 22.30. När jag sover ensam, som den här veckan, har jag svårare att komma till ro och somna. Då blir timman ofta sen innan jag slocknar för natten, trots att jag ofta har gått och lagt mig i bra tid.

När brukar du gå och lägga dig? Och har du några knep för att somna???  Kanske kan du gissa vad lådan innehåller???


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »