Recensent-Toffla

Ett recenserande inlägg. Eller nja… Jag lyfter fram mig själv i en roll.

---

 

Igår blev jag bara så uppspelt! Jag läste på Twitter att Elisabeth Ohlson Wallin ger ut en fotobok med titeln Ack Sverige, du sköna i morgon på nationaldagen. Slängde ur mig att jag gärna skulle skriva om dem. Elisabeth svarade då att jag kunde kontakta förlaget för att få ett recensionsexemplar. Och visst är det väl så att om man inget vågar kan man heller inget vinna? Jag kontaktade förlaget – och Björn på Karneval lovade att skicka en bok! 

 

Jag gillar att recensera böcker. Men det här blir en ny genre för mig eftersom Elisabeth Ohlson Wallin ju är fotograf och hennes bok en fotobok. Jag har sett en del av hennes foton i olika utställningar, bland annat utställningen En garde (kvinnor med funktionshinder), Hetero & Etno Norm (om kön & ras) och delar av Ecce Homo (foton i bibliska situationer med homosexuella modeller och/eller miljöer). Elisabeth Ohlson Wallin är ju en ganska kontroversiell inte någon okontroversiell fotograf, utan hon lyckas verkligen få sina konstverk att… engagera åskådare. Det här ska bli riktigt spännande!

Inte vet jag om du hänger på Flashback? Det gör inte jag, för där är det lite för häftigt för min del. Men kul var det ändå att notera att jag är nämnd där som kylig recensent av den nya Maria Lang-biografin. Skälet till att jag upptäckte detta var genom mina sedvanliga granskningar av trafiken till den här bloggen.

Och vem vet… Kanske ytterligare en recension väntar runt hörnet… Jag anmälde nämligen för ett tag sen mitt intresse som testförare av en viss typ av bil. Det uppdraget omfattar dels att provköra bilen ifråga, men också att skriva om provkörningarna. Alldeles nyss kom ett mejl om att jag hade gått vidare i uttagningen. Jag fick svara på några mer frågor om mig själv och mina körvanor med mera i ett fruktansvärt gräsligt webbformulär (hoppas det kom fram som det skulle!..).  Om jag går vidare får jag svar senast den 16 juni.

 

To be continued…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Drömmar… och verklighet…

Ett både-och-inlägg.

---

 

Soligt igår, mulet i morse.

I natt drömde jag en fantastisk dröm! Det insåg jag klockan fyra när jag vaknade och behövde gå på toa. Jag skulle verkligen komma ihåg drömmen, för den var ett sånt bra underlag till ett blogginlägg. Naturligtvis är drömmen borta nu på morgonen…

I stället vaknade jag till en mulen morgon. Märkligt, för gårdagskvällen var solig och lagom varm. Jag satt på ballen* fram till klockan var tjugo i nio. Läste min spännande Stephen King-bok. (Jag har knappt 200 sidor av de cirka 500 kvar nu.) Det var förvånansvärt tyst runt omkring. Senare på kvällen insåg jag att jag troligen hade missat bostadsrättsföreningens årsstämma… Ja, mitt minne är inte som tidigare… Fast å andra sidan har jag ganska mycket annat som jag tänker på just nu. För övrigt tror jag inte att kvällens tystnad berodde på att ”alla” var på årsstämma. Det skulle möteslokalen inte palla för. Vi har 300 lägenheter. Möteslokalen, som också är festlokal, tar väl cirka 50 pers, skulle jag tro. Kanske 100, om folk står.

Vid 21-tiden åkte jag och bytte in min trissvinst mot en ny lott. Passerade macken, där jag hjälpligt torkade av vindrutan på Clark Kent**. Igår när vi åkte hem från jobbet blev han nämligen nerstänkt av en bil som strax före avfarten till vårt hem började släppa ifrån sig lerigt vatten! Inte kul när det skvätte, för det var ju inte bara på vindrutan, som jag kunde hålla hjälpligt ren med spolarvätska och vindrutetorkarna… Hämtade Fästmön när hon slutat jobba och skjutsade hem henne. Gissade att hon vill komma hem så snart som möjligt eftersom hon hade fått spolning av rören i ett av våtutrymmena hemma under eftermiddagen. Man vet ju aldrig vad hantverkare lämnar efter sig. Jag hoppas att det inte var en massa ”skit” så att hon fick städa det sista hon gjorde före sänggång igår kväll…

Idag står det tankning och handling på min agenda efter jobbet. I övrigt ska jag ägna min bok lite tid. Den är så spännande nu!

Kanske blir det en sån här efter jobbet och bilverkstan på torsdag, hemma eller ute.

På torsdag kväll fanns det planer på en mini-after-work för några av oss som bor i Uppsala och i mitt närområde (ja det finns både grannar och kollegor som jag vill umgås med). Nu blir vi en decimerad skara eftersom en person hellre vill ta en öl med kollegorna på orten där vi jobbar och en annan person kanske måste åka utomlands och ordna med en fastighetsförsäljning. Själv ska jag ju lämna Clark på bilverkstan på morgonen och hem och hämta honom vid 16-tiden på torsdag. Det är en evig tur att jag får lånebil – tågen går fortfarande inte som de ska!

På fredag är det ledig dag igen. Det känns underbart, för då slipper jag ut och trängas i trafiken. Det är betydligt fler bilar ute på morgon och kväll nu när tågen inte går som de ska… En tur till IKEA har jag lovat Anna på Nationaldagen. Vi får se om det följer med trall även hem till mig. Det kanske blir så att jag siktar in mig på drömmen om ett hus i skogen i stället…

Den kommande helgen behöver jag städa. Igår hittade jag dessutom en lapp i min postbox. Lappen aviserade:

Garage städning

med just den särskrivningen, på måndag kväll. Kanske börjar jag på söndag. Om jag får tag på i en kvast. Jag tänker inte slösa pengar på att köpa en. Kollar nog runt i stället bland alla häxor jag känner…

*ballen = balkongen
**Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Förmiddagstur bland bladen

Ett inlägg i vilket Tofflan surfar runt i media – det nya sättet att läsa morgontidning.

Nej, nån morgontidning har jag ju inte längre. Det blir en surfrunda i media i stället, vilket är nog så gott. Det finns nämligen fortfarande många nättidningar som är bra och visar gratisnyheter. Uppsalanyheter.se är till exempel en gratis sån. Rekommenderas!

Nytt lopp på nationaldagen. (Vad är Stockholm Marathon, liksom..?) Springeling!  Ja det är vad som försiggår här i Uppsala. Nyligen var det Blodomloppet. På nationaldagen är det dags för nästa spring, nämligen Ekebyloppet, som det är premiär för. Både barn och vuxna deltar och de skenar tio eller fem kilometer eller en barnbana. Starten är vid Ekeby bruk och där omkring pågår en mängd andra aktiviteter, som trollkarl, livemusik, DJ-musik, matservering etc. Arrangörer är Friskis & Svettis, OK Linné och vårdcentralen Ekeby Hälsocenter.

Frös ihjäl med fyra miljoner på banken. Läser åter om en man som dog ensam. Mannen la sig i en sandlåda under påsken – och frös ihjäl. Troligen hade han missat sista tåget hem. Mannen hade ett arbete, visserligen, men ensam var han ändå. Och pengar hade han på banken. De fyra miljonerna tillfaller nu Allmänna arvsfonden. Det är väl i och för sig bra, men denna fruktansvärda ensamhet i Sverige gör mig oerhört ledsen.

Därför är Hitler en tekanna. En annons har väckt uppmärksamhet: en tekanna såg ut som Hitler. Människor har i alla tider sett ansikten eller föremål på saker. Egentligen har det varit mönster, som när man ser på med viss blick ser ut som nånting annat. Det kallas pareidoli och det kan handla om andra sinnen än synen, även om just synen är det vanligaste.

Motionsvåg lockar oetiska bolag. Ja du som känner mig vet ju min inställning till det här med motion, sport och idrott: inget för mig. Andra får gärna ägna sig åt det, men jag avstår. Idag läser jag dessutom ett debattinlägg om att oetiska bolag rider på motionsvågen. Bland annat ordnar man kurser i löpning, ”lär-dig-springa-i-skogen-kurser” och liknande. Trött man blir bara av att läsa om det! Kritiken kommer från Oslo maratons chef Tony Isaksen som menar att joggingturer ska vara gratis. Att maratonlopp kostar pengar i form av anmälningsavgifter är förstås nåt helt annat. Såna saker är ju inte gratis att anordna!

HBT – en jättemarknad som branschen har glömt. Det går att tjäna pengar på såna som mig. Företagen har bara inte insett det. Homosexuellas köpkraft i Sverige är hela 100 miljarder, enligt Företagarna. Och snart kommer en handbok (!) så att företagen tänker om när det gäller sin marknadsföring. Lagom till Pride kan man man tänka..?

Ole fick vara pappa ett dygn. Den här historien griper en verkligen. Tänk att kämpa så för att hålla sig vid liv!.. Ole hade en ilsken form av hjärncancer. Hans mål: att få uppleva sin sons födelse.

Är gåtan Amelia Earhart löst? Stiftelsen The International Group for Historical Aircraft Recovery hävdar att man kan ha hittat vraket av Amelia Earharts plan på havsbotten, nära en öde ö i Stilla havet. Amelia Earhart försvann den 2 juli 1937 när hon gett sig av för att flyga jorden runt. En fascinerande historia, tycker jag! Men än är gåtan inte med säkerhet löst, alltså…

Livet är kort.

Read Full Post »