Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘grön paprika’

Ett gott inlägg.


 

Uppdaterat inlägg: Eh… va var det nu jag skrev om..? Socker..?

 

Egentligen tror jag inte på det här med att matbelöna – eller -bestraffa! – sig själv eller andra. Men just nu är det tufft av många orsaker och då känns det faktiskt helt rätt att stoppa i sig lite sötsaker. Det började faktiskt igår kväll med en Japp. En Dubbel-Japp. Eller… eh… två, faktiskt… 😳

Japp

En Japp – eller två – blev det redan igår…


Varje gång jag äter choklad 
från Marabou tänker jag på min gamla klasskompis Sonny Nyman. Han brukade dra en fruktansvärt dålig vits om choklad. Den var så dålig att jag skrattar än idag och serverar den därför till dig:

– Tycker du om Dajm?
– Japp!

Nu när jag läser vitsen igen sitter jag i Fästmöns kökssoffa och flabbar. Du vet, little things amuse little minds. För övrigt har Anna trakterat mig med kakor och bullar från födelsedagskalaset i måndags. Hon vet vad jag behöver, Anna, lördagsgodis med mycket socker i.

Kanelbulle

Kanelbulle med mycket socker.


Jag vet att det inte är så nyttigt 
med socker. Jag har ju försökt att begränsa mitt sötintag till helgerna, men den här veckan har jag nyttjat socker varje dag. När man inte är så glad eller mår så bra försöker man trösta sig efter bästa förmåga. Min förmåga är för övrigt inte den bästa, om vi nu ska vända på det. Igår kväll blev det inget vettigt ätbart alls, utan bara Japp och lite chips som låg och rasslade på botten av en påse.

I kväll blir det mer choklad. Vaffan, det är ju lördag! Anna har köpt en Mintkrokant till mig. Enligt Marabous webbplats ska det vara kyssäkta vara… Ja, den smakar ju inte vitlök, precis…

Mintkrokant choklad från Marabou

Kyssäkta?


Men vi ska faktiskt äta lite nyttigt också! 
I kväll gör vi hemgjord pizza till oss själva och minstingen. Min pizza ska toppas av grön paprika, lök, champinjoner, tomater och lite räkor och kryddor – rätt nyttiga grejor, eller hur? Kryddorna ger ju smaken på pizzan som ju annars inte är så smakrik (bröd och grönsaker).

Kryddor

Kryddor ger smaken på pizzan!


Så nu måste jag ju fråga DIG vad DU ska äta för gott idag! Skriv gärna några rader i en kommentar så blir jag glad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett drömmande inlägg.


 

Lavendel och petunia

Lavendel och petunia hamnade på Annas balle i helgen.

En del drömmar har jag kvar. Men jag har sänkt nivån. Det är liksom ingen idé att tro att nånting ordnar sig eller blir bättre. Det är smartare att vara inställd på att det blir katastrof och sämre – för tänk så himla glad jag blir om det sen blir… bättre! Just nu drömmer jag om att göra fint på ballen*. Det är inte nån stor dröm. Men som sagt, alla drömmar behöver inte vara stora. Jag blev så sugen i helgen när Fästmön köpte blommor som hon planterade på sin balle att även göra lite fint på min. Och så det där att vi pratade om trall. Jag till och med räknade på kostnaden för trall igår. Nej, jag borde spara varenda spänn, men… jag drömmer…

Anna köpte två randiga petunia-plantor och en lavendel. Petunior är underbara sommarblommor som fram emot kvällningen kan dofta svagt av citron. Och lavendel doftar ju… som lavendel. Jag brukar ibland ha lavendel på ballebordet**, men förra året hade jag diverse örter och en kruka med grön paprika. Paprikan överlevde i köksfönstret och bär nu nya och väldigt små frukter. Den står redan på mitt ballebord.

I en ampel med lila kruka brukar jag sätta en matchande lila hänglobelia. Förr om åren, när det var tillåtet i min bostadsrättsförening att ha ballelådor***, hade jag tagetes i olika färger i två lådor. De senaste åren har jag bara planterat tagetes på pappas, mormors och morfars grav. I år blir det inget planterande där heller, för mamma och jag har från och med förra hösten årsskötsel på graven.

Något år har jag haft en pelargon på bordet. De tycks trivas där – det blir ju väldigt soligt och varmt. Under höst, vinter och vår står de i köksfönstren. Framåt våren brukar de blomma om. Det har mina två pelargoner gjort även i år, så liksom paprikan får de nog flytta ut.

Vi får se om jag gör fint på ballen den kommande helgen. Jag är ju ledig en extra dag igen. Kanske blir det trall. Jag föreslog Anna att vi skulle hjälpas åt med trallarna på våra ballar. Att hjälpas åt – och bli lite osams – tyckte hon lät som en bra idé. Ja, vi har ju alltså spanat på trall från IKEA och det vet ju var och varannan människa att det par som klarar av att montera IKEA-prylar utan att separera, det paret klarar ”allt”!

Men just nu är jag väldigt trött på människor. Jag har svårt med ljud (röster och andra ljud folk ger ifrån sig blir rena oljud i mina öron) och jag blir sjuk av rök. Det finns de i grannskapet som har rekommenderat mig att köpa ett hus i skogen (ja, det är sant) och faktum är att jag är ganska sugen på det. Människor gör bara ont för tillfället, även om kanske inte alla gör det medvetet.

Trissvinst 30 kr

Trissvinsten på 30 kronor kanske blir till en fin balle – eller ett hus i skogen.

Så igår hade jag tur och skrapade fram en vinst på min namnsdagstrisslott från mamma – hela 30 kronor! Det ska bli en ny lott. Och tänk om jag skrapar fram en nätt summa… Kanske blir jag egoistisk och köper mig själv det där lilla huset i skogen, långt från alla som gör ont… Då slipper vi ju reta oss på varandra. Fast alltid är det väl nån som retar sig på att just jag vann en storvinst på Triss. Men var lugn. Jag är inte där än. Jag bara drömmer lite.


*ballen = balkongen

**ballebordet = balkongbordet
***ballelådor = balkonglådor

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om just det rubriken säger: mänskliga kontakter och skönt grönt!


Dagen har mycket riktigt passerat
och gått förbi, precis som jag förutspådde i morse när jag skrev dagens första inlägg! Jag har ansträngt mig och tänkt till när det gäller att bryta isolering och odla mänskliga kontakter – jag skriver ju om det ibland, hur viktigt det är. Följande mänskliga kontakter har jag därför haft idag:

  1. Jag ringde min Sister och vi pratade länge!
  2. Jag gick till Tokerian och pratade med minst två som jobbar där.
  3. Jag hämtade Fästmön från jobbet.
  4. Jag var på ICA Solen och pratade dels med en som jobbar där, dels med en mamma till ett barn i Prinskorvens klass.

Detta är nog baske mig personbästa!!!

På ICA Solen bytte jag dessutom in mitt busskort, ett värdekort, till UL:s nya. Man säger ju

GuRT är fuRT!

i vår familj. Inte vet jag om det stämmer… Det nya kortet kan jag nu alltså inte använda förrän den 4 september. Bra, UL – NOT!

ULkort

Är guRT fuRT???


Det som åtminstone var lite bra
var att det tillsammans med kortet kom en folder i microformat med information om kortet. UL lanserar därmed inte bara ett nytt kort utan också uttrycket

blippa.

Vem vet, det kanske finns med i nyordslistan nästa år… (Jag är här mycket ironisk.)

Värmen håller i sig. Det är därför jag lagar mat i ugnen idag, så det ska bli extra varmt. Om en stund serveras här vegetariskt! Alltså en pizza från Dr Oetker…

Min paprikaväxt har tillfälligt fått flytta ut på ballebordet* igen! Där är det nämligen växthusvarmt på eftermiddagen och fram tills solen går ner. Det kan tänkas behövas. Jag upptäckte nämligen den här:

Paprika grön

En liten grön paprika på g!


Och när jag tittade närmare
upptäckte jag den här också:

Paprika grön

En till!


Sen tittade jag riktigt nära
– och du upptäckte jag en massa småttingar! Så jag får göra som en av granntanterna höll på en gång med sina pelargoner: flyttade in dem till natten och ut dem på dagtid.

Och om vi nu kan enas om att

guRT är fuRT,

så kanske vi också kan enas om att

grönt är skönt..?

Kan vi inte enas är det inte hela världen heller. Vi tycker olika om saker och ting.


*ballebord = balkongbord


Livet är kort.

Read Full Post »

Det är verkligen april. Och aprilväder! Igår inleddes lördagen med regn som strax övergick till tunga snösflingor som föll typ hela dan. Idag är det strålande sol och termometern visar nästan fem grader varmt.

Jag åkte och hämtade Fästmön igår när hon hade slutat jobba. Det blev en tur till ICA Solen för att kompletteringshandla. Vad gäller middagen var det hemgjord pizza som gick segrande ur striden. Vi var bara fyra personer hemma som skulle äta och då passade det bra. Till pizzorna använde vi pizzakit, det vill säga deg med bakplåtspapper som man bara rullar ut på plåten. Kittet innehåller också tomatsås. Sen får man toppa efter tycke och smak. Jag gjorde en vegetarisk pizza med svamp, lök, grön paprika, oliver och ostar. Lite märkligt att just Elias och jag delade plåt, för han vill ju mest bara ha skinka på sin.

Hemgjord pizza
Elias halva till vänster, min, förstås, till höger.


Anna var väldigt trött igår
och det förstår jag efter en dag på benen mellan 7 och 16. Så det var nån som nickade till då och då i TV-soffan under Den unge Morse.

I morse hade jag sagt att Anna skulle väcka mig så skulle jag skjutsa henne, men hon smög upp 5.45 och tassade verkligen. Jag hörde inte ett smack utan sov till typ klockan åtta.

Jag tog en skön dusch och tvättade håret samt såg om mina ärr. De ser lite irriterade ut. Hoppas det inte blir infekterat nu, då blir jag galen. Elias och jag har ätit frukost. Nu sitter vi en stund vid våra datorer. Jag har fått OK att hjälpa Elias att duscha och tvätta håret. Sen blir det lite lunch innan vi sticker ut på äventyr i aprilsolen. Vi vet inte riktigt vad vi ska hitta på, men vi har bestämt att vi åker in till stan och tittar lite. Där finns alltid nåt att se! Anna jobbar till 16, så tanken är att vi hämtar henne innan vi åker hem till Himlen.

Händer det nåt i aprilsolen hos dig idag, då, eller helgar du vilodagen???


Livet är kort.

Read Full Post »

Dags för den tredje rätten ur Mathemskassen! Kockmössor och förkläden på igen, men Fästmön tog först vägen till affären för att kompletteringshandla.

Och så här skulle Allt-i-ett-kyckling i ugn och Baba Ganoush se ut enligt Mathem:

Alltiett kyckling enligt Mathem

Allt-i-ett-kyckling enligt Mathem. Baba Ganoushen är röran i skålen längst till höger i bild. Till rättens recept hör också en sallad som vi skippade.


Jag började med att fixa till auberginen,
det vill säga jag delade och skårade den, droppade på olja och hällde på salt och körde in den i ugnen. Jättekul för den fina gamla formen sprack…

 Aubergin i ugnen

Auberginen skulle in i ugnen en stund innan den blev till Baba Ganoush!


Eftersom Anna var och handlade
bland annat mer grönsaker till kycklingen och fetaost till Baba Ganoushen började jag med kycklingen. Jag hällde ut benen på en plåt och klyftade potatis och röd paprika samt rödlök. När Anna kom kompletterade jag med en grön paprika och en morot, tro det eller ej.

Kyckling potatis o grönsaker på plåt

Kyckling, potatis, röd paprika och rödlök väntade på plåten.


Jag gjorde en marinad
som inte riktigt följde receptet eftersom jag inte hade vit balsamvinäger hemma. Men min marinad blev rätt OK ändå, tycker jag nog.

Marinad

Min egen marinad. Men den följde receptet hyfsat, förutom den vita balsamvinägern.


Anna gjorde färdigt Baba Ganoushen.
Medan kycklingen stod i ugnen för att bli varm, stod Baba Ganoushen i kylen för att bli kall.

 Baba Ganoush

Baba Ganoush.


Efter betydligt längre tillagningstid
än receptet föreskrev blev det dags att äta. Och så här såg maten ut, i vår version:

Alltiett kyckling enligt oss

Allt-i-ett-kyckling enligt oss.


Vi följde receptet sisådär.
Till marinaden använde jag vanlig rödvinsvinäger i stället för vit balsamvinäger. Mängden morötter reducerades till en rätt stor. Vi la i stället till en grön paprika. Salladen skippade vi helt – det var ju fullt av grönsaker på plåten.

Maten blev jättegod – precis som alltid när vi lagar mat – även om kycklingben inte tillhör Annas favoritdelar på pippin. Jag blev väldigt förtjust i Baba Ganoush.

Mindre bra var att tillagningstiden för kycklingen, 40 minuter enligt receptet, blev hela 55 minuter. Maten räckte betydligt bättre den här gången, men fyra personer hade näppeligen kunnat äta sig mätta på detta.

Rätten får ändå högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Här kommer nu receptet
, inklusive salladen, från Mathem:

Allt-i-ett kyckling i ugn, Baba Ganoush och fänkålssallad

Cirka en timma totalt


Kyckling

900 gram tinade kycklingben

500 gram potatis

250 gram morötter

1 paprika

½ zucchini (squash)

1 rödlök

4 matsked olivolja

4 matsked vit balsamvinäger [rödvinsvinäger gick lika bra!]

1 ½ matsked honung

½ tsk salt

2 nypor svartpeppar

2 tesked torkad rosmarin


Baba ganoush

2 auberginer

½ paket fetaost [vi tog ett helt paket]

1 vitlöksklyfta

½ citron

1 nypa salt

1 nypa svartpeppar

1 matsked olivolja


Sallad [den skippade vi]

½ gurka

1 fänkål

1 äpple

Olivolja och vinäger


Gör så här:

1. Sätt ugnen på 225 grader.

2. Baba ganoush: Skär auberginerna på mitten. Skär ett par snitt i köttet och ringla över lite olivolja och strö över lite salt. Lägg dem i en ugnsfast form och sätt in i ugnen cirka 20 minuter. Auberginhalvorna är klara när de har blivit mjuka och fått fin färg.

3. Kyckling: Skala rödlök, morötter och potatis. Skär alla grönsaker i klyftor och lägg dem på en plåt tillsammans med kycklingklubborna.

4. Gör en marinad på olivolja, vit balsamvinäger, honung, salt, svartpeppar och rosmarin. Häll marinaden över grönsaker och kyckling och blanda runt ordentligt.

5. Sänk ugnen till 200 grader och flytta ner auberginehalvorna längst ner i ugnen om de inte känns klara. Sätt in kycklingen i mitten av ugnen cirka 40 minuter.

6. Baba ganoush: Ta ut auberginen och lägg över dem på en tallrik. Låt dem svalna lite.

7. Ta ur inkråmet från auberginerna med hjälp av en sked och lägg det i en matberedare tillsammans med olivolja, skalad vitlöksklyfta, citronsaft och fetaost. Mixa till en röra och smaka av med salt och peppar. Ställ kallt till servering.

8. Sallad: Skölj grönsakerna. Skiva fänkål och äpple tunt. Dela gurkan på längden och gröp ur det vattniga med en sked. Skär gurkan i tunna halvmånar och blanda med äpple och fänkål. Ringla över lite olja och vinäger.


Näringsvärde

34 gram protein

34 gram fett

35 gram kolhydrater

Totalt: 592 kcal


Anna har tidigare gjort
 Broccolifritters från Mathemskassen och tillsammans har vi gjort Parmesangratinerad torsk och Lax med sötpotatisrösti och mangosalsa.


Tack, Kommunikationsavdelningen för maten! 


Livet är kort.

 

Read Full Post »

Det är svårt att veta ibland vad jag ”får” skriva om här på bloggen som inte irriterar eller upprör människor. Om jag skriver om nånting som engagerar mig får jag, bakom ryggen, förstås, höra att jag är

en åsiktsmaskin.

Och skriver jag om mig själv är jag

en egoist som bara tänker på sig själv.

Men nu ska jag tänka på mig själv och högaktningsfullt skita i dessa negativa personer, människor som antagligen bara mår dåligt och har svårt att tåla om andra är glada eller mår bra en liten stund. För inget är för evigt, inte livet, i alla fall. Det lär nog en och annan bli varse om vad det lider. Och så som jag känner just nu hoppas jag att den skämsmössa man står med då är stor och förbannat tung.

Jag hämtade familjens överhuvud med sällskap på en plats i Svartbäcken igår eftermiddag. Då hade jag kämpat med illamåendet länge, men bestämde mig för att försöka dämpa det med en tablett och bara strunta i kallsvetten som rann nerför ansiktet. Det gick ganska bra. De två damerna hade inhandlat en fin sak, en äkta vara, på uppdrag av mig. Fast det hade nog slunkit med lite för egen del i påsen också. Mer om varan kommer senare!

Hemgjord pizza stod på menyn och Anna bakade som febrilt – och nu rann svetten nerför hennes ansikte. Var och en fick önska vad de ville ha på sin del. Eftersom somliga tyckte att jag skapat nåt

groteskt! 

sist, beslöt jag mig för att vara lite måttlig och bara lägga kalkonsalami, champinjoner, tomater, svarta oliver, grön paprika och fetaost på min del. Eh… Toppat med lite béarnaisesås, förstås. Jorå, jag blev mätt och halva pizzan finns kvar – tills nån utsvulten hittar den.

Jag ska erkänna att Jerrys kommentar till ett av mina inlägg här nedan gjorde mig både arg och ledsen. Och om det kan glädja honom blev det lite dämpad stämning. Det är ju inte bara jag som kan läsa och berörs.

Tårar eller inga linser gör tillvaron suddig. 


Vi kunde sitta en stund
på ballen* efter middagen, Anna, jag och en av de yngre. Det var ganska varmt, så det dröjde en stund innan Anna var söt och hämtade tröjor åt oss.

Senare på kvällen blev det slötitt på TV, en film som heter Tvivel med bland andra Meryl Streep, min favoritskådis. Tyvärr orkade vi inte se färdigt den, det var ju ingen actionfilm, så ögonlocken blev tunga. Men nån gång vill jag se den, för den hade ett intressant tema: pedofili inom kyrkan.

En nunnas kamp mot en populär präst i Tvivel.


Idag hade vi tänkt
åka och titta om det finns några positionsstolar till ballen till bra pris, men vädret är allt annat än lockande – det vräker ner. Så det blir nog bara en tur till ICA Solen för att få hem lite förnödenheter till veckan.

Huvudvärken och illamåendet vill inte ge med sig och idag har jag fått kämpa för att inte kräkas. Buken är stinn, men alien har hållit sig lugn och jag har inte haft nån mer blödning sen igår förmiddag. Jag bekämpar eländet, med alla krafter jag har och tänker inte låta energitjuvar ta sig in i mitt hjärta idag.


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag har haft en skön, men kort helg ute i Himlen hos Fästmön och barnen. Igår inleddes den med storhandling på Tokerian och det är ju förstås inte nån favoritsysselsättning. Anna var stressad och jag hade ont i huvet – ingen bra kombo. När vi väl kom hem med alla 7411 kassar hade vi köpt fel pizzadegsmix och så hade vi förstås glömt väsentligheter som disktabletter till diskmaskinen… Tröttsamt…


Vår vagn var fullare än så här.


Till lördagsmiddag blev det hemgjord pizza,
vilket känns betydligt nyttigare än den man köper ute. Sen kan ju också var och en ha på nästan det var och en vill ha på sin del. Jag försökte att inte göra nån grotesk pizza, nåt som Frida brukar anklaga mig för att göra. Det blev lök, svamp, grön paprika, räkor och fetaost på.


Den ursprungliga Pizza Grotesk från i somras.


På kvällen ugglade jag framför TV:n
och såg Stjärnorna på Slottet ensam samt Morden i Midsomer med Anna. Linn var på bio, Johan spelade på sitt rum, Elias spelade på rummet och ritade lite när han tröttnade och Frida-stackarn hostade och hostade och hostade. Idag var vi och inhandlade slemlösande till henne och så fick hon varm nyponsoppa. Vi hoppas det gör susen!


Lilla Anna och hennes gäng.


Idag var vi iväg och kompletteringshandlade.
Jag lämnade in mitt Lotto och hade inte vunnit ett öre. Det blev en fika i Himlen innan jag tuffade in till stan igen och den underbara strykhögen som väntade på mig i New Village… Jag brukar inte ha nåt emot att stryka, men idag var det tungt och tufft. Egentligen hade jag tänkt stryka i morgon kväll. Planerna blev emellertid ändrade så Elias ska hänga med mig medan Anna jobbar kväll. Och då är det ju inte så roligt om jag stryker, eller hur?!

En sak som är bra med strykning är att jag brukar stå och tänka och reflektera över saker och ting under tiden. Det här inlägget, till exempel, kom till i tanken vid strykbrädan!

Idag kom jag emellertid också att fundera över hur olika syn två människor kan ha på händelser och skeenden. Typ som Felicia Feldt och Anna Wahlgren. I slutet på 1990-talet kom jag att arbeta med en man som senare skulle skriva en bok om mig där han talar om vilken elak person jag är. Eller var. Eller blev! Jag var nämligen hans arbetsledare och arbetsbiträde i en och samma skepnad! Den här mannen har hängt ut mig med namn, jag tänker inte göra det samma. Jag tänker ge min version, här och nu. OK, jag kanske inte var så glad och sprudlande alla gånger, men att gå igenom en skilsmässa samtidigt som man har en medarbetare som sällan dyker upp när han ska, och som vägrar att delta i möten och utföra de arbetsuppgifter han blivit tilldelad etc – det blir lite för mycket. Ja, det hände att jag blev arg. Men mest besviken blev jag nog på det hela år han lurat mig att han inte kunde äta för egen maskin – jag matade honom. Sen kom det fram att han klarade det hur bra som helst. Men nej, man får inte säga nåt till nån som är handikappad för då diskriminerar man. Så jag teg och matade.

Under den tiden vi jobbade tillsammans passerade tre chefer revy. Alla tre ville göra sig av med min medarbetare, men jag var dum nog att hålla honom om ryggen – till dess att jag inte kunde längre på grund av mitt eget rykte. En av cheferna kallade min medarbetare

En jävla diva!

Det kan man förstås inte säga till nån som är handikappad. Nej, det kan väl en chef inte säga till nån medarbetare what so ever? Eller? Men att en chef får ta upp ens homosexualitet i samband med ett arbetsmöte, det är mera legitimt..? Eller???

När jag kom till arbetsplatsen höll jag på att vända i dörren på grund av det kaos som rådde där och som två medelålders män hade fått till. Den första chefen kom på besök och skrek:

Det ser ut som en knarkarkvart!!!

Och det höll jag med om… Chef nummer två, som min före detta medarbetare höjer till skyarna nästan som en gud i sin bok, ville också bli av med honom. Men mesade. Och var mest intresserad av att driva sitt eget lilla företag som han hade vid sidan av. Detta företag som gjorde att han var tjänstledig långa perioder från sin chefsbefattning inom den offentliga verksamheten. Denna chef

fick

sedermera inte nån högre tjänst, utan blev petad från chefstjänsten på grund av att den samlade personalgruppens missnöje med hans ledarskap – ett missnöje som dåvarande högste tjänstemannen delade. Men på den tiden hade man inte börjat köpa ut folk än, därför blev han kvar.

Chef nummer tre blev den som sedan fick min medarbetare att sluta och gå i pension. Skälet var främst arbetsvägran. Detta kände mannens 90-åriga pappa inte till när han kom till chefen för att å sonens, 50+ år, vägnar

tala chefen till rätta.

Men så var det. Sen kan man skylla på att assistenter inte dyker upp eller att det är dåligt väder och så vidare. Fast lite har man kanske sig själv att skylla när man anställer mycket unga flickor. Jag menar, som 50+-årig man borde man veta att en personalgrupp med blandade kön och åldrar kan vara att föredra. Eller vad skulle dessa flickor användas till? Man kan ju bara undra och spekulera.

Det här var min kortversion av skeendet. Och som i alla sagor och i verkligheten är livet inte alltid rättvist. Men för min del finns det ett par personer i yrkeslivet som jag har hållit bakom ryggen och båda dessa har vänt sig om och huggit iskallt i min rygg så snart tillfälle getts. Nu håller jag aldrig mer nån bakom ryggen utan jag ser till mig och mitt.

Delar av det här inlägget visar hur olika syn två personer kan ha på en sak. Sanningen ligger säkert nånstans mitt emellan. Ungefär som när man går igenom en skilsmässa. Separationstiden är en tid när vanligen ingen av två parter är särskilt snäll.

Detta reflekterade jag över under strykningen… Nu ska jag samla ihop min arga lekamen och skutta in i duschen och tvaga mig ren från all skit som finns på ytan. Den inre skiten pyser jag ut då och då här på bloggen. Och kanske i en bok som kommer ut nära dig snart…

Read Full Post »

Older Posts »